Vägen till körkort i Sverige - trender och utvecklingslinjer

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vägen till körkort i Sverige - trender och utvecklingslinjer"

Anders Jakobsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Vägen till körkort i Sverige - trender och utvecklinglinjer Nationell förarutbildningkonferen i Trondheim, november 2015 Han Ma'on han.ma0on@vannet.e

förarutbildningkonferen i Trondheim, 19-20

2 Exempel ur det venk körkorthitoria 1906 Förfa0ningkrav på körkort/kompetenbevi 1923 Straff för radylleri (vid fortkörning) Promillegrän (e2er Norge) med 0,8 repekmve 1,5 promille (grovt) 1957 Sänkt promillegrän från 0,8 Mll 0,5 (0,5 = ra9onykterhet ) 1959 Krav på bilbälten fram i nya bilar 1967 Högertrafik införde 1973 DifferenMerade körkortklaer 1974 NaMonella kritliga teoriprov införde 1974 Halkutbildning obligatorik (nära 4 pl.) 1975 Krav a0 använda bilbälte i framätet 1986 Krav på bilbälten i bakätet 1989 Nya kurplaner (A och B) (med mycket kärpta krav) + nya teoriprov Särkild utbildning för MC-lärare 1990 Sänkt promillegrän från 0,5 Mll 0,2 (>0,2 radylleri ) 1993 Övningkörning B från 16 år (förök) 1994 Grovt radylleri, grän änkt Mll 1, Lag och Förordning för Trafikkolor 2003 Endat en MC-elev Mllåten vid övningk IntrodukMonutbildning inför (B) 2006 Ny kurplan B (GDE-Hllämpning) 2006 Reviderade kunkapprov (Ny kurplan) 2006 Särkild utbildning för C- och D-lärare 2007 Ny0 körprov B (param körning mm) 2009 Tranporttyrelen bilda (Hllynanvar) 2009 Rikutb. B utöka Mll 2 delar 2009 Rikutb. MC inför, två delar

1973 DifferenMerade körkortklaer 1974 NaMonella kritliga teoriprov införde 1974 Halkutbildning obligatorik (nära 4 pl.

3 Den venka förarutbildningmodellen för behörighet B K ö r k o r t t i ll t å n d Privat övningkörning Utbildning i trafikkola Mint 180 min IntrodukMonutbildning ~10% ~80% ~10% Mint 180 min R i k 1 Mint 180 min R i k 2 K u n k a p p r o v K ö p r o v 2 år prövogd Sammanhållet förarprov

IntrodukMonutbildning ~10% ~80% ~10% Mint 180 min R i k 1 Mint 180 min

4 Kurplan för körkort med behörighet B Utbildningen för körkort ka innehålla följande moment: - manövrering, fordon och miljö, - körning i olika trafikmiljöer, - reande med bil i peciella ammanhang, - peronliga förutä0ningar och målä0ningar i livet. De fyra momenten ka dela upp på följande två kompetenområden: - teori och färdighet, - jälvvärdering.

bil i peciella ammanhang, - peronliga förutä0ningar och målä0ningar i livet.

5 Implementering av 3:e körkortdirektivet EU-PILOT (Infringement le9er) om genomförande av direkmvet: Sverige fick16 frågor i PILOTEN Sverige har gjort 1 jutering umfrån frågorna (förekri2er om förarprov B, provfordonkrav) KOM är nöjd, 3:e direkmvet pilot avlutad, men KOM ej nöjd med Sverige löning med alkolå (=villkorligt återkallade körkort med intallerat och godkänt alkolå). Sverige ej bere0 a0 ändra in Mllämpning. (kan leda Hll e9 förummeleärende om Hll it kan avgöra i domtol)

3:e direkmvet pilot avlutad, men KOM ej nöjd med Sverige löning med alkolå (=villkorligt återkallade körkort med

6 Förändringar i körprovet för MC 1 maj 2015 trädde nya förekriter (TSFS 2015:15) ikrat om förarprov för behörigheterna A1, A2 och A. E0 lågfartprov (manöverprov) ta bort och a0 det prov om är kvar ändra något. Ändringarna förvänta bidra Mll a0 mer Md under utbildningen använd Mll övningar om är vikmgare för trafikäkerheten. Det förvänta ockå bidra Mll a0 föraren längd och vikt får mindre betydele för provreultatet.

Ändringarna förvänta bidra Mll a0 mer Md under utbildningen använd Mll övningar om är vikmgare för

7 Utbildninginnehåll för Trafiklärare Trafiklärarutbildning genom Arbetmiljö och anvar, 12 poäng Fordonäkerhet och miljö, 37 poäng Förfa0ningkunkap Trafik, 25 poäng Trafikpykologi, 38 poäng Trafikäkerhetarbete, 38 poäng Lärande i arbete 1, 25 poäng Lärande i arbete 2, 50 poäng Yrkepedagogik Trafiklärare 1, 25 poäng Yrkepedagogik Trafiklärare 2, 50 poäng Summa yrkehögkolepoäng 300 ~ 1,5 år helgdtudier

Trafikäkerhetarbete, 38 poäng Lärande i arbete 1, 25 poäng Lärande i arbete 2, 50 poäng

8 Utredning av regelförenkling för trafikkolor och förarutbildare Regeringen gav den 10 april Tranporttyrelen i uppdrag a0 analyera regleringen av trafikkolor och annan trafikutbildning för a0 få körkort eller förarbevi. e över hur reglerna för Mlltånd, godkännande och Mllyn kan förenkla utan a0 förämra trafikäkerhet och marknadkontroll. Uppdraget har genomfört i amråd med berörda intreenter och redoviat Mll Näringdepartementet i oktober Här förelå bl.a. a0 Godkännande av trafikkolechef och utbildningledare lopa Tilltåndhavaren ka äkertälla pedagogik kompeten i kolan Egenkontroll, kriterier för Mllyn och tydliga rumner för validering ka utreda vidare. Belut om återkallele mm ka gälla omedelbart (före överklagande)

9 Tillyn över förarutbildning och förarprov Rikbaerad och avgitfinanierad Mllyn - E0 ytemamkt arbetä0 för a0 analyera, värdera och tyra riker genom prioriteringar inom Mllynen amt följa upp och övervaka reultatet av Mllynen. Fokuområde 2014 var introdukmonutbildningarna - 50 % av Mllynobjekten har få0 anmärkningar Ständigt fokuområde (enligt tredje körkortdirekmvet) är Mllyn över förarprövningen - Årlig Mllyn (kvalitetäkring, tammk, behörigheter) - Iak0a varje förarprövare om förrä0ar körprov mint en halv dag vart femte år (ca 600 prövare totalt)

Fokuområde 2014 var introdukmonutbildningarna - 50 % av Mllynobjekten har få0 anmärkningar Ständigt fokuområde (enligt tredje

10 Digitalt verktyg vid övningkörning ka teta Digitalt utbildningprotokoll (DUP) Hjälpmedel för både privata handledare och trafikkolelärare Digital checklita för handledare och elev SyTet är a0 följa upp det man gå0 igenom innan man bokar prov Baen i protokollet är den namonella kurplanen olika mål Protokollet utveckla nu i amarbete mellan Tranporttyrelen, Trafikverket, Staten Väg- och TranporoorkninginMtut (VTI) och Sverige Trafikkolorna rikförbund (STR) Digitala protokollet börjar teta i början av 2016 Projektet omfa0ar ockå e0 utvärderingprogram för a0 kunna avgöra hur DUP fungerar och vilka utbildningeffekterna blir

utveckla nu i amarbete mellan Tranporttyrelen, Trafikverket, Staten Väg- och TranporoorkninginMtut (VTI) och Sverige Trafikkolorna rikförbund (STR) Digitala

11 Avlutande peronliga reflekgoner 1. Helhetyn på hela förarutbildningytemet behöv ho alla inblandade aktörer, (ingående delar kan inte värdera var för ig). 2. Aktörerna i utbildningytemet måte förtå de bakomliggande intenmonerna och hur komponenterna kan tänka amverka 3. Man kan inte betämma a0 en utbildningmodell ka bli bra. Kunniga aktörer måte e Mll a0 den blir det. (De bäta tänkbara intenhoner blir verkninglöa om de om ka genomföra dem aknar intree eller kompeten a9 förverkliga dem) 4. Varför inte Mllämpa vetenkapligt beprövade metoder för a0 utvärdera och fattälla krav och kriterier i tället för a0 bara hjälpa åt a0 tycka Mll. (t.ex. ophmala provhder, antal uppgi2er i kunkapprov, effekten av pedagogik metodik, etc)

Kunniga aktörer måte e Mll a0 den blir det. (De bäta tänkbara intenhoner blir verkninglöa om de om ka genomföra dem aknar intree eller kompeten a9 förverkliga dem) 4.

Relevanta dokument

Processbeskrivning Kvalitetsstyrning

Processbeskrivning Kvalitetsstyrning ProcIT-P-002 Procebekrivning Kvalitettyrning Ledning- och kvalitetytem Fattälld av Sven Arvidon 2012-06-20 Procebekrivning Kvalitettyrning Procebekrivning ProcIT-P-002 2.0 Innehållförteckning 1 Inledning