Rapport förstudie Samordning av insatser Arbetsvägen för alla

Förstudierapport Samordningsförbundet 2014-12-29 Rapport förstudie Samordning av insatser Arbetsvägen för alla Förstudie ESF Samordningsförbundet Östra Södertörn 2014 Dnr: 2013-3010018 Medfinansieras av Europeiska socialfonden Utgivningsdatum: december 2014 Kontaktperson: Tomislavka Barisic och Ritva Widgren

Sammanfattning Samordningsförbundet Östra Södertörn består av kommunerna Haninge, Nynäshamn och Tyresö. Under perioden februari till september 2014 beviljades förbundet medel från Europeiska socialfonden (hädanefter ESF) för förstudien Samordning av insatser- Arbetsvägen för alla. Värmdö kommun och Riksförbundet Attention har varit part i förstudien. Syftet med förstudien är att undersöka förutsättningar att, på sikt, driva ett genomförandeprojekt för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och öka möjligheterna för dessa individer att finna, få och behålla ett arbete. För att besvara förstudiens syfte har vi bland annat genomfört diskussionsgrupper, workshopar samt samlat in och analyserat statistik. Förstudien visar på att det finns ett behov av att utveckla en insats som arbetar från inremittering till det att individen är i arbete, studier eller annan känd planering, det vill säga en insats som erbjuder ett fördjupat sammanhållet stöd. Insatsen ska innehålla såväl gruppverksamhet, bestående av förberedande och motiverande aktiviteter, individuella samtal samt arbetsplatsförlagda aktiviteter. Ett exempel på detta är ett så kallat Coachingteam, insatsen kan liknas vid våra ungdomsprojekt. För att möta individer som står långt ifrån arbetsmarknaden behöver vi fortsätta utvecklingen av myndighetsgemensamma ingångar i Haninge, Nynäshamn och Tyresö. I Värmdö behöver kommunen tillsammans med myndigheterna och landstinget hitta former för myndighetsgemensamma ingångar. Syftet med gemensamma ingångar är att individen ska få rätt stöd i rätt tid. Sammanfattningsvis ser Samordningsförbundet Östra Södertörn ett behov av att fortsätta utvecklingen av insatser för individer som står långt ifrån arbetsmarknaden, så att fler kommer till rätt insats, i rätt tid. Vi ser att utfallet från förstudien bör förankras under 2015 och att ett genomförandeprojekt tidigast blir aktuellt under 2016.

Innehåll Sammanfattning...i 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och Syfte med förstudien... 3 1.2 Projektets mål... 3 1.3 Avgränsningar... 4 1.4 Omfattning... 4 2. Metod... 5 3. Resultat... 7 3.1 Problemanalys... 7 3.1.1 Huvudproblem orsak och behov... 7 3.1.2 Problembeskrivning... 9 3.1.2.1 Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden... 9 3.1.2.2 Samordning sammanhållet stöd och gemensamma ingångar... 11 3.1.2.3 Behov av strukturell samverkan för individer som är sjukskrivna... 11 3.1.2.4 Samsyn... 13 3.1.2.5 Tillgänglighet... 13 3.1.2.6 Arbetsmarknad bristande övergångar från förrehabiliterande insats till arbetsmarknaden... 14 3.1.2.7 Kompetensutveckling öka kunskapen om psykiska funktionsnedsättningar... 15 3.1.2.8 Personer som med ett individanpassat och långsiktigt stöd bedöms komma till arbete och/eller studier?... 16 3.1.2.9 Andelen som inte fullföljer grundskolan och gymnasiet hur ser det ut i våra fyra kommuner?... 18 3.2 Omvärldsanalys... 21 3.2.1 Förberedande insatser... 21 3.2.1.1 Mobiliseringskursen med inriktning på KBT-samtalsbehandling. 22 3.2.2 Myndighetsgemensamma angreppsätt i syfte att få individer från utanförskap till egenförsörjning... 23 3.2.2.1 Gemensam ingång och samordnat stöd... 24 3.2.2.2 Samsyn vid bedömning av arbetsförmåga... 25 3.2.3 Brukarinflytande... 26 3.2.4 Supported Employment framgångsfaktorer... 28 3.2.5 Anpassade vuxenutbildningar ökar möjligheterna till ett arbete... 30 3.2.5.1 Arbetsplatsförlagd yrkesutbildning... 31 3.2.5.2 Yrkeshögskolor möjligheter för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden... 32 3.2.6 Kultur på recept en möjlig väg till arbete och/eller studier... 34

3.2.7 Strategiskt arbetsgivararbete en möjlig väg att hitta anställningar 35 3.3 Omfattning... 36 3.4 Avgränsning... 42 3.5 Metoder och arbetssätt... 44 3.6 Intressentanalys... 48 3.7 Samverkansanalys... 50 3.8 Analys av medfinansiering i ett kommande genomförandeprojekt... 53 3.9 Könsuppdelad statistik och utvärdering... 54 3.9.1 Ojämlika förhållanden mellan könen bland gruppen arbetssökande, funktionsnedsatta, sjukskrivna och inom grund- och gymnasieutbildning... 55 Referenser... 57

1. Inledning 1.1 Bakgrund och Syfte med förstudien Samordningsförbundet Östra Södertörn, med de samverkande parterna Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan Stockholms läns landsting undersökte tillsammans med Värmdö kommun och Riksförbundet Attention förutsättningarna att, på sikt, driva ett genomförandeprojekt för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Med individer som står långt ifrån arbetsmarknaden avser vi de individer som är långtidsarbetslösa, det vill säga, mer än sex månaders arbetslöshet och där det finns misstanke om ohälsa och/eller där individen har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Våra erfarenheter är att individer som står långt ifrån arbetsmarknaden har behov av samordnat stöd. Med samordnat stöd menas insatser som kräver samverkan från minst två av de samverkande parterna. Målsättningen med projektet är att utveckla möjligheter för dessa personer att finna, få och framförallt behålla en anställning eller fullfölja studier. Vi vill också undersöka möjligheterna för respektive kommun att organisera En gemensam ingång eller sluss till verkningsfulla insatser. Vi kommer att använda oss av kunskaper och erfarenheter från tidigare projekt och från arbetet i den reguljära verksamheten hos respektive part. Idag finns det i Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommun (hädanefter benämns som de fyra kommunerna) samverkansplattformar med tillhörande insatser för målgruppen ungdomar och unga vuxna som varken arbetar eller studerar och står långt ifrån arbetsmarknaden. I de fyra kommunerna finns Ungdomsteamet, Ung i Nynäs och Ung i Tyresö som arbetar med målgruppen unga utanför 16-24 år. I Värmdö finns Unga Vuxna som arbetar upp till och med 29 år. För de äldre som står långt ifrån arbetsmarknaden finns det idag strukturerad samverkan, via Resursrådet 1, i Haninge, Nynäshamn och Tyresö. Tyresö kommun har även under 2014 startat projektet En väg in som möjliggör gemensamma ingångar för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Liknande plattform saknas i dag i Värmdö. 1.2 Projektets mål Identifiera möjliga samarbetspartners och komma överens om lämplig projektägare för genomförandeprojektet. Sätta form för en lämplig och effektiv projektorganisation och kommunikationsvägar inom projektet. Lägga grunder för en effektiv uppföljning och utvärdering i ett kommande genomförandeprojekt. Genom behovsanalysen komma överens om och besluta om vilka målgrupper som är mest prioriterade för förprojektering och genomförandeprojekt, föra diskussioner kring eventuella gränsdragningar som kan vara nödvändiga för projektets genomförande. 1 Resursrådet är en myndighetsövergripande samverkansplattform där samverkansparterna ingår i syfte att få långtidsarbetslösa i egenförsörjning och är en del i projektet Resursmodellen. 3

Följa upp resultat av behovsanalys och jämföra statistik mellan de olika kommunerna och utifrån detta komma överens om lämpliga insatser som ger ett stöd från förrehabilitering (hädanefter kommer vi att använda begreppet förberedande, av anledning att rehabilitering är ett begrepp som associeras med vårdens uppdrag 2 ) till reguljära anställningar och studier. Med förstudien avser vi även undersöka följande insatser: Mobiliseringskurs Supported Employment Anpassad vuxenutbildning En gemensam ingång Kultur på recept 1.3 Avgränsningar I förstudien har vi utgått ifrån de uttalade frågeställningarna i förstudieansökan. Genomgående för hela förstudierapporten har varit att ta tillvara tidigare erfarenheter från liknande verksamheter och ESF-projekt. 1.4 Omfattning Den målgrupp som har legat till grund för behovsanalysen har definierats i förstudieansökan. Genom att undersöka nedanstående frågeställningar kartlägger vi målgruppen. Hur många kvinnor och män är arbetslösa i respektive kommun och hur många av dem har en funktionsnedsättning? Vilka funktionsnedsättningar är överrepresenterade? Hur ser fördelningen mellan kvinnor och män ut i respektive funktionshindersgrupp (psykisk, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och utvecklingsstörning)? Hur många kvinnor och män, per respektive kommun, uppbär sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning och vilka diagnoser är överrepresenterade? Hur många kvinnor och män bedöms lokalt ha ett behov av stöd för att komma till arbete, studier, egen försörjning? Hur stort är mörkertalet, är det möjligt att få en överblick av detta? Hur många kvinnor och män i den dagliga verksamheten (enligt LSS) skulle med ett individanpassat och långsiktigt stöd kunna nå en anställning på den reguljära arbetsmarknaden? Hur många elever (kvinnor och män), per kommun, som avslutade gymnasiesärskolan (vårterminen 2013) har gått till anställning, fortsatta studier eller daglig verksamhet? Hur många elever (kvinnor och män), per kommun, har inte fullföljt grundskolan eller gymnasieskolan? Hur arbetar skolorna med att få ut ungdomar i praktik på arbetsplatser? 2 Med förberedande insats avses aktiviteter och insatser som är aktuella innan individen kan tillgodogöra sig arbetsträning, praktik eller studieförberedande insatser. Ofta finns det en odefinierad arbetsförmåga som ligger till grund för att man går in med en sådan insats. 4

2. Metod I detta kapitel avser vi att beskriva hur vi har gått tillväga för att läggar grunden till förstudien. Genom att arrangera två workshopar, där vi använde oss av metoden Logical Framework Approach-metoden (LFA), avsåg vi identifiera brister och behov och skapa samsyn kring syfte och mål samt komma fram till inriktning på utvecklingsområden i ett kommande genomförandeprojekt. Workshoparna processades av Arbetsmiljöforum och genomfördes 28 mars samt 13 juni, och var gemensamma med förstudien Samordning av insatser för unga. Personer med beslutandemandat och erfarenhet av målgruppen bjöds in till workshoparna och följande organisationer var representerade: Styrgruppsmedlemmar från Resursmodellen Södertörn, och ungdomsprojekten Ung i Nynäs & Ung i Tyresö, Ungdomsteamet och KomAn, fackförbundet Kommunal, Ågesta Folkhögskola, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänsten 3 i kommunerna Haninge, Tyresö, Nynäshamn och Värmdö, kulturförvaltningen i Tyresö och Haninge, gymnasieskolorna i Tyresö och Haninge samt Riksförbundet Attention. Representanter för psykiatrin blev inbjudna till båda workshoparna men hade inte möjlighet att delta. Projektledaren för förstudien har också deltagit i dialogforum där alla psykiatrianordnare i södra Södertörn var representerade. Syftet med mötet var att lyssna in behov och resonera kring hur man på ett bättre sätt kan stötta målgruppen genom samverkan. För att kartlägga insatser och få en djupare förståelse för brister och behov genomfördes två diskussionsgrupper: Utveckling av mobiliseringskursen förberedande/motiverande insatser (utveckla metodiken genom att parallellt med mobiliseringskursen erbjuda kortare samtalsbehandling med KBT-inriktning och undersöka om mobiliseringskursen kan erbjudas till personer med aspergers syndrom?). Totalt deltog åtta personer som representerar följande roller: mobiliseringshandledare och/eller IPS- handledare (Tyresö/Värmdö), kursledare Filur (Stockholm stad), KBT-terapeut Rehabilitering och aktivering RoA (Haninge) samt kurator Capio psykiatri (Tyresö). Brukarrepresentanter i syfte att lyssna in deras behov av insats och stöd. Diskussionsgruppen arrangerades tillsammans med Riksförbundet Attention. Totalt deltog åtta brukarrepresentanter från följande organisationer: Riksförbundet för social och mental hälsa Stockholms län (Värmdö), OCD-förbundet Stockholm (Stockholm stad). Attention Nynäshamn och Haninge samt Riksförbundet Attention. Förutom ovan nämnda diskussionsgrupperna har vi också fört samtal med de personliga ombuden, tidigare medarbetare i KomAn, de sociala företagen i Haninge, Nynäshamn och Tyresö 4 samt Resursrådet. Kartläggningen innefattar även en enkätundersökning som skickades ut till lärare och studie- och yrkesvägledare på 3 Följande verksamheter deltog (arbetsmarknad, försörjningsstöd, arbete och sysselsättning, barn- och unga), men ej per kommun. 4 Det saknas sociala företag i Värmdö. 5

gymnasieskolorna i Haninge, Tyresö, Nynäshamn och Värmdö i syfte att få reda på hur skolan adresserar arbetet med praktik. 5 Vi har fört samtal med: Sakkunniga på Arbetsförmedlingen inom området rehabilitering till arbete och ungdomar. Försäkringskassan Södertörn, handläggare inom aktivitetsersättning Projektledare för regeringsuppdraget effektutvärdering unga med aktivitetsersättning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens ESF-kansli Regionchef för företagarna Stockholm/Gotland. 6 Vi anordnade också en workshop dit vi bjöd in andra förstudier och projekt som verkar inom förstudiens område. Studiebesök har genomförts på Mottagningsteamet och Coachingteamet i Falun. En av mobiliseringshandledarna har genomfört ett studiebesök på projekt Xplore och har efter studiebesöket bistått med information till förstudien. Vi har också varit i kontakt med projektet Kultur på recept, lärlingsutbildningar i Borås stad samt yrkeshögskoleutbildningen i Hälsingland samt tagit del av rapporter och utvärderingar inom området för att på ett bättre sätt kunna förstå och utveckla vårt arbete med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Kartläggningen har också innefattat omfattande statistikinsamling från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, respektive kommun, Socialstyrelsen samt Stockholms läns landsting i syfte att få en bild av de som saknar ett arbete och där vi av erfarenhet vet att många är beroende av samordnat stöd för att komma ut i egen försörjning. 7 För att kartlägga antalet personer i den dagliga verksamheten (enligt LSS) och antalet av de som lokalt bedöms ha behov av stöd för att komma till egenförsörjning har vi vänt oss till ansvarig chef inom socialtjänsten för att få en uppskattning. Inledningsvis i kartläggningen har vi varit i kontakt med funktionshindersombudsmannen i Stockholm stad, Riitta Leena Karlsson, för att diskutera målgruppen och få tips och råd kring hur vi bör gå tillväga för att samla information. Därefter valde vi att kontakta chefer med ansvar för funktionshinderfrågor där LSS ingår för att få frågeställningen besvarad. Riitta Lena Karlsson framhöll att det saknas statistik i frågan samt att det saknas enhetliga bedömningsinstrument som gäller över kommungränserna. Det är upp till varje verksamhet inom respektive kommun att hitta sitt bedömningsverktyg. Förstudien hade också till uppdrag att kartlägga antal individer som 2013 avslutade gymnasiesärskolan och antalet av de som i våra fyra kommuner har gått till anställning, studier eller daglig verksamhet. Statistikuppgifter avseende övergångarna mellan gymnasiesärskolan och arbete, studier och daglig verksamhet förs idag inte på vare sig nationell eller kommunal nivå. Varken Skolverket, Statistiska Centralbyrån eller Specialpedagogiska har uppgifter om övergången från gymnasiesärskola till 5 Enkätundersökningen är gemensam med vår andra förstudie Samordning av insatser för unga. 6 Anna Lexelius projektledare regeringsuppdraget, Sofia Berggren, Lena Ronnestig, Anna Falkenberg, Rosita Björlund-Bontin ESF-kansliet, Bengt Eklund, Emily Svärd, Robert Nyholm och Paula Moscatelli. 7 Ett första utkast av framtagen statistik har presenterats på LFA-workshopen den 28 mars samt för förstudiens styrgrupp den 25 april. Därefter har vissa redigeringar gjorts, framförallt avseende andelen av de individer som erhåller sjukpenning från Försäkringskassan och som saknar arbete. Vi fick felaktiga uppgifter i den första beställningen, efter kontakt med Försäkringskassans statistikenhet har vi fått redigera uppgifterna under hösten. 6

arbete. I gymnasiesärskoleutredningen SOU 2011:8 framhålls att det är vanligt att studie- och yrkesvägledarna på respektive skolor, via egna uppföljningar, uppskattat övergången mellan skola och arbetsliv, vidare studier och daglig verksamhet. Vi valde därför att vända oss till studie- och yrkesvägledarna i respektive kommun. Vi har fått in uppgifter från samtliga kommuner förutom Värmdö kommun. Detta då Värmdö köper utbildningsplatser från andra kommuner. Vidare ställdes frågan till socialtjänsten och utbildningsförvaltningen i Värmdö men vi har inte fått fram några uppgifter. I kartläggningen har vi också tittat på antalet som inte fullföljer grundskola eller gymnasieskolan, den här delen har varit gemensam med förstudien Samordning av insatser för unga, och vi har använt oss av officiella siffror från kommun och landstingsdatabasen Kolada samt Sveriges kommuner och Landstings Öppna jämförelser. För att besvara frågan om hur gymnasieskolorna arbetar med att få ut ungdomar i praktik har vi använt oss av en enkätundersökning, som innefattat flera undersökningsfrågor. Enkätundersökningen har också innefattat delar som rört förstudien, Samordning av insatser för unga, framförallt avseende frågor som rört hög frånvaro i skolan samt ungdomar med komplex och/eller diffus problematik. 3. Resultat 3.1 Problemanalys Under detta avsnitt för vi ett resonemang om vilka problem och behov som finns för den målgrupp som har allra svårast att hitta en plats på arbetsmarknaden samt orsakerna till problemen. Utgångspunkten för resonemangen är LFA-workshopar. LFAworkshopen som genomfördes är gemensam för förstudierna: Samordning av insatser Arbetsvägen för alla samt Samordning av insatser för unga. 3.1.1 Huvudproblem orsak och behov För att identifiera huvudproblemet och skapa en helhetsbild av orsakerna till problemet som finns för den målgrupp som har allra svårast att hitta en plats på arbetsmarknaden bjöd vi in representanter från olika myndigheter och organisationer för att kartlägga problemet och behoven kring detta. Identifieringen av huvudproblemet är gemensamt för de båda förstudier som Samordningsförbundet Östra Södertörn bedrev under 2014. Följande huvudproblem identifierades: Många ungdomar och unga-vuxna med eller utan funktionsnedsättning står långt ifrån arbetsmarknaden och saknar rätt insatser för att komma till egen försörjning. Workshopens identifierade huvudproblem bekräftar den problembild som beskrivits i ansökan till förstudien. Det finns behov av insatser på nivåerna individ-organisationsamhälle vilket framgår av konsekvensanalysen. Workshopens konsekvensanalys till ovan beskrivna huvudproblem har legat till grund för att identifiera behoven. (För mer information om utfallet från workshopen, se bilaga 1). Nedan följer en sammanfattning av behoven: 7

Behoven på individnivå: Motverka utanförskap och skapa framtidstro genom motiverande och vägledande insatser för individen. Bryta ensamhet/social exkludering genom att skapa sammanhang för individen. Bryta passivitet hos individen genom aktiviteter/insatser. Nyttja alla kompetenser hos individen (inklusive informella). Ta tillvara allas förmåga där var och en bidrar efter sin förmåga. Viktigt med anpassning utifrån individens behov. Ordna tryggat boende och ekonomi. Rätt insats i rätt tid till individen med stöd av samordning mellan myndigheter. Motverka individers misstro mot myndigheter. Behoven på organisationsnivå: Motverka ineffektivitet och stuprörstänk genom att skapa samordning inom och mellan myndigheter/organisationer. Kartlägga vem som gör vad och när så att individen kommer till rätt insats i rätt tid. Utveckla verktyg och metoder, arbetssätt och förhållningssätt för att möta individens behov. Kompetensutveckling av personal på myndigheter och skola. Motverka hög personalomsättning inom myndighet och kommun för att bidra till kontinuitet och kompetensöverföring. Skapa yrkesstolthet. Skapa förutsättningar för långsiktig resultatmätning. Behoven på strukturell nivå: Motverka segregation och utanförskap och på så sätt minska samhällsklyftorna. Skapa samhällstrygghet. Möta nuvarande och kommande arbetskraftsbrist. Minska de offentliga utgifterna. Effektivisera användandet av resurserna på myndigheterna, i kommun och landsting. Öka skatteintäkter. Genom LFA-workshopen identifierades flera orsaker till problemen. Identifieringen av orsakerna till huvudproblemet har grupperats i orsaksområden. Nedan följer en redovisning av dem. Skolan Skolavhopp ungdomar som inte fullföljer gymnasiet riskerar att hamna i utanförskap. Övergång från gymnasieskola/gymnasiesärskola till arbete, studier eller annan insats fungerar inte för de individer som har behov av samordnat stöd. Arbetsmarknaden Arbetsgivarens negativa attityder (okunskap) mot personer som står utanför arbetsmarknaden. Höga krav och konkurrens i arbetslivet matchar inte individens kompetens och färdigheter. Kompetensbrist hos individen relativt vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. 8

Samordning Verktyg för att närma sig arbetsmarknaden styrs av kompetens hos handläggarna. Samordningsbrister och otydliga ansvarsområden mellan och inom myndigheter. Det är otydligt Vem gör vad och när? 3.1.2 Problembeskrivning En fördjupad diskussion av huvudproblemet, dess orsaker och behoven kommer att föras under detta avsnitt. Diskussionen kommer också inbegripa utfallet från de genomförda fokusgrupperna, enkätundersökningarna, samtal med medarbetare samt insamlad statistik. Syftet är att ge en heltäckande problemanalys. För mer information om genomförda LFA-workshop (bilaga 1,6,7 och 8), diskussionsgrupp med förberedande/motiverande insatser (bilaga 2), diskussionsgrupp med brukare (bilaga 3) enkätundersökning (bilaga 4). I detta avsnitt resonerar vi också om hur behoven förhåller sig till såväl den regionala som den nationella bilden. 3.1.2.1 Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden Haninge kommun har en arbetslöshetsnivå som är högre än länssnittet och är en av de fem kommunerna i länet som har högst arbetslöshet av den registerbaserade arbetskraften 8 (Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommun ligger strax under snittet för länet) (för mer information se bilaga 10, diagram 1a och 1b) 9. Gemensamt för alla kommuner i länet är att det finns en högre andel av de arbetssökande individerna som tillhör de utsatta grupperna. Med utsatta grupper avses personer som har svårare än andra att få ett jobb och etablera sig på arbetsmarknaden. Cirka 70 procent av alla inskrivna arbetssökande i Stockholms län uppskattas tillhöra de utsatta grupperna, motsvarande siffra för riket är 65 procent. 10 För att identifiera om en individ tillhör de utsatta grupperna ska minst ett av nedanstående kriterier vara uppfyllt: a) förgymnasial utbildning b) utrikesfödda c) arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga d) arbetslösa äldre d.v.s. över 55 år 11 Vi har valt att fokusera på uppgifter som rör a, b, c eftersom vi i förstudien hade som ambition att underöka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan samt skolresultaten i respektive kommun. Med anledning av Arbetsförmedlingens definition av de utsatta grupperna, där myndigheten framhåller att det är högst risk för gruppen utrikesfödda att hamna i långvarig arbetslöshet. Inledningsvis i kartläggningen framkom det att Samordningsförbundets befintliga insatser inte nådde utrikesfödda individer. Vid en insamling av bakgrundsvariabler för in-remitterade till Resursmodellen ser vi att andelen utrikesfödda inte återspeglar andelen utrikesfödda som är långtidsarbetslösa i kommunerna Tyresö och Nynäshamn, däremot i Haninge 8 Med den registerbaserade arbetskraften avses antalet sökande som deltar i program och antal som är öppet arbetssökande i förhållande till antalet yrkesverksamma. Syftet med detta mått som Arbetsförmedlingen tagit fram är att på ett bättre sätt kunna visa på skillnader mellan kommuner och olika grupper av arbetssökande. 9 Länsstyrelsen 2014, Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi september 2014. 10 Arbetsförmedlingen 2014, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014, Stockholms län samt Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 prognos för arbetsmarknaden 2014-2015. 11 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Stockholms län; Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015. 9

är andelen in-remitterade utrikesfödda i kongruens med andelen utrikesfödda som är långtidsarbetslösa i kommunen. 12 I samtliga fyra kommuner är den utrikesfödda gruppen representerad i högre utsträckning i gruppen arbetssökanden än i totalbefolkningen i kommunerna (se bilaga 10, diagram 3a). 13 Om vi också ser till antalet långtidsarbetslösa i våra fyra kommuner som saknar programinsats 14 utgörs en stor andel av de av arbetssökande av utrikesfödda (se bilaga 10, diagram 3c och 3d). 15 I kartläggningen har vi också uppmärksammat att samtliga fyra kommuner har en högre andel personer som har en dokumenterad funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan jämfört med länet (se bilaga 10, diagram 1d). 16 Det är viktigt att ta i beaktande att det finns ett mörkertal i statistiken över funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan, eftersom vissa nedsättningar är oupptäckta men också då alla funktionsnedsättningar inte registreras eftersom individen själv avgör huruvida funktionsnedsättningen ska registreras. Myndigheten för delaktighet, som ansvarar för uppföljningen av funktionshinderpolitiken, framhåller i sin rapport för 2014 att det fortfarande finns stora skillnader i förutsättningen att få ett arbete mellan personer som har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan och den övriga befolkningen. 2013 hade endast 55 procent av individerna med en nedsatt arbetsförmåga ett arbete jämfört med den övriga befolkningen där 79 procent förvärvsarbetade. Fortfarande finns stora skillnader mellan individer som har en nedsatt arbetsförmåga och den övriga befolkningen, trots att skillnaderna minskat jämfört med 2012 års uppföljning. 17 Detta indikerar att det finns stora utmaningar för att skapa likvärdiga förutsättningar till ett arbete. I kartläggningen av gruppen långtidsarbetslösa som är öppet arbetssökande har vi också undersökt andelen funktionsnedsatta. Av kartläggningen framgår att de finns en lägre andel personer med funktionsnedsättning som inte deltar i program, jämfört med gruppen utrikesfödda (se bilaga 10, diagram 2f och 3c). Ser vi till den totala andelen långtidsarbetslösa som är öppet arbetssökande har det skett en ökning under perioden 2013-2014 i samtliga kommuner, förutom Tyresö. 18 I Tyresö har det skett en minskning på cirka 17 procent jämfört med 2013. 12 Framtagen statistik om deltagarnas bakgrund som presenterades på slutkonferensen 2014-11-19 13 Jämfört med uppgifter från Statistiska Centralbyrån, Kommunfakta 2014 14 Öppet arbetslösa som varit anmälda på Arbetsförmedlingen i minst 6 månader (tidigare långtidsarbetslösa) om de är 25 år eller äldre, och under den tiden inte haft ett arbete eller deltagit i ett program med aktivitetsstöd. Ungdomar under 25 år som varit öppet arbetslösa i mer än 100 dagar redovisas också här. 15 Vi har valt att kartlägga arbetssökande som är öppet arbetssökande och/eller i program eftersom de torde vara potentiella deltagare i ett kommande projekt. Avgränsning har alltså gjorts mot inskrivna som är i subventionerad anställning och studerar. 16 I kartläggningen har vi valt att titta på de individer som är öppet arbetssökande och i program och andelen av de som har en nedsatt arbetsförmåga. 17 Vid 2012 års uppföljning förvärvsarbetade 44 procent jämfört med 55 procent vid 2013 års uppföljning. Myndigheten för delaktighet 2014. Hur är läget 2014? Uppföljning av funktionshinderspolitiken. 18 Arbetsförmedlingens öppna statistik, veckostatistik för vecka 40 (till och med sista september). 10

3.1.2.2 Samordning sammanhållet stöd och gemensamma ingångar Att utveckla samordningen inom och mellan myndigheter, framhölls som ett viktigt utvecklingsbehov av brukarrepresentanterna. Brukarrepresentanterna återger att det är ett problem att individer med en nedsatt arbetsförmåga måste återberätta sina problem och svårigheter för flera myndighetspersoner, vilket upplevs som frustrerande. Vidare kan det vara svårt för individen att komma ihåg vad som sagts till vilken myndighet, vilket gör att det finns risk för att myndigheter inte får rätt information och kan föranleda att vissa insatser uteblir (för information om diskussionsgruppen se bilaga 3). Även representanter från Resursrådet har observerat att de finns individer som har behov av stöd från endast en kontaktperson vars uppdrag skulle vara att hålla i processen från förberedande insats till arbete, studier eller känd planering. Det sammanhållna stödet kan liknas vid det stöd som erbjuds i pågående ungdomsprojekt och/eller verksamheter i våra fyra kommuner samt det tidigare KomAn-projektet. Behov av sammanhållet stöd bekräftades även under LFAworkshopen där bland annat en chef framhöll att avsaknad av sammanhållet stöd gör att många individer tenderar att hamna på ruta ett efter genomförd förberedande och/eller utredande insats. Det finns idag ett problem med övergången från förberedande/utredande insats till arbete. När processen avstannar och personen inte kommer till arbete betyder detta falska förhoppningar och ännu ett misslyckande för individen. Det är även ett slöseri med resurser ifrån ett samhällsperspektiv. 19 I psykiatriutredningen fastslås att individer som lider av någon form av psykisk ohälsa har behov av sammanhållet stöd eftersom de har svårt att orientera sig bland alla myndighetskontakter. 20 En av brukarrepresentanterna, som till vardags arbetar som handläggare i Nynäshamns kommun, uppgav att det råder orienteringssvårigheter för handläggarna eftersom det finns många olika insatser för personer med funktionsnedsättning. Information om insatser och tillvägagångsätt sprider sig ibland via informella vägar vilket föranleder att den hjälp och insats som klienten får är godtycklig då den är beroende av vad just dennes handläggare har för information. Risk finns för att rättsäkerheten urholkas. Behov av att förbättra samordningen genom att klargöra vem gör vad för vem och när är ett återkommande utvecklingsområde som uttryckts i LFA-workshopar, i samtal med medarbetare samt vid en diskussionskväll anordnad av Attention Haninge. 21 Samordningsbehovet är ett utvecklingsområde som är gemensamt för vår andra förstudie, Samordning av insatser för unga. 3.1.2.3 Behov av strukturell samverkan för individer som är sjukskrivna I samtliga av våra fyra kommuner finns det en högre andel som erhåller sjukpenning jämfört med länet. Det är en högre andel kvinnor jämfört med män som erhåller sjukpenning i samtliga fyra kommuner (se bilaga 10, diagram 4a och 4b). I rapporten Analyser av sjukförsäkringens utveckling 2013, redogör Försäkringskassan att inflödet till sjukpenning har ökat sedan 2011 fram till idag. Individer med anställning, i synnerhet kvinnor, står för merparten av ökningen. En av förklaringarna till uppgången i antal sjukpenningsärenden är de förändrade kriterierna för att få beviljad 19 Diskussionsgrupp mobiliseringskursen 2014-05-21. 20 Nationell psykiatrisamordning S 2003:9. I begynnelsen var organisationen (2006). Rehabilitering till arbete för personer med psykiska funktionshinder hinder och möjligheter. 21 På diskussionskvällen deltog politiker, tjänstemän och brukare från Östra Södertörn. 11

sjukersättning samt att den tidigare ersättningsformen, tidsbegränsad sjukersättning, avskaffats. 22 Liknande könsskillnader med högre andel kvinnor än män återfinns hos dem som erhåller sjukpenning men saknar ett arbete, det vill säga de individer som skulle stå som arbetssökande om och när de blir friska (se bilaga 10, diagram 4c och 4d). Tyresös och Nynäshamns kommuner har en högre andel kvinnor med sjukpenning som saknar anställning, i det avseendet att de ligger över nivån för länssnittet (se bilaga 10, diagram 4c och 4d). Försäkringskassan framhåller att kvinnor som är arbetssökande och som någon gång varit sjukskrivna löper större risk att återvända till sjukskrivning och benämns som återvändare. Återvändarna har generellt också en längre tidsperiod i sjukförsäkringen. På nationell nivå utgörs 45 procent av de som erhåller sjukpenning av återvändare, motsvarande siffra för männen är 33 procent. En möjlig förklaring till gruppen återvändare och de långa tiderna i sjukförsäkringen är de förändrade sjukförsäkringsreglerna. Det finns en stor skillnad i gruppen återvändare som har en anställning jämfört med de som saknar en anställning. Av den totala gruppen kvinnliga återvändare utgörs åtta procent av kvinnor med en anställning och 92 procent av återvändarna saknar en anställning. Motsvarande siffra för män är fem respektive 95 procent. Det som är anmärkningsvärt är att det saknas metoder som fungerar fullt ut för att främja arbetsförmågan för personer som är sjukskrivna men saknar ett arbete. Personer som har en anställning i botten har kortare tider i sjukförsäkringen, även i det fall diagnosen är densamma. 23 Oavsett om individen har sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning är den vanligaste diagnosgruppen psykiska sjukdomar och beteendestörningar (se bilaga 10, tabell 1). 24 Försäkringskassans uppföljningar visar att personer som lider av psykiska sjukdomar stannar längre tid i sjukförsäkringen. I genomförda LFA-workshopar framhölls att en av orsakerna till att individer hamnar utanför arbetsmarknaden är arbetslivets ökade krav på individen. Arbetsoförmågan uppstår i mötet mellan individens nedsättningar i olika förmågor och arbetsgivarnas krav. Försäkringskassan framhåller att arbetslivets förändringar ställer ökade krav på psykiska förmågor. Detta innebär att en funktionsnedsättning är kontextbunden, det vill säga, i mötet mellan individen och miljön, och således inte absolut. 25 Den höga andelen individer som lider av någon form av psykisk ohälsa kräver strukturell samverkan mellan vårdaktörerna, kommun och myndigheter för att undvika långa ställdtider och hitta strukturerna i vem som gör vad, för vem och när. Med strukturell samverkan avser vi samverkan mellan de olika aktörerna som inte är personbunden och istället bygger på att det finns rutiner för hur man går tillväga i myndighetsövergripande ärenden. Det innebär också ett klargörande om vad som förväntas av var och en av de aktörer som deltar i samverkan där syftet är att individen ska få rätt insats i rätt tid. I kartläggningen har vi uppmärksammat att handläggare från kommunen, Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen upplever att det är svårt att samverka med psykiatrin både i avseendet att få deltagare aktuella hos psykiatrin men även att få representanter från psykiatrin att delta i samverkansforum såsom Resursrådet, (med undantag för Tyresö där en representant för psykiatrin deltar i Resursrådet). Ett annat problem, som de personliga ombuden upplevt, är att det finns en bristfällig 22 Försäkringskassan 2014. Analyser av sjukförsäkringens utveckling 2014:6. 23 Försäkringskassan 2014. Analyser av sjukförsäkringens utveckling 2014:6. 24 Med detta avses depression, manier, dystymi och blandtillstånd av dessa samt neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom. 25 Försäkringskassan 2014. Analyser av sjukförsäkringens utveckling 2014:6. 12

samverkan mellan de olika vårdinsatserna. Ett exempel på detta är bristfällig samverkan mellan beroendevården och psykiatrin där det samordnade ansvaret läggs på individen som i många fall på grund av hälsoskäl inte förmår att hålla i kontakterna. Konsekvenserna av detta blir att man inte kommer fram i sin rehabiliteringsprocess. Om vi ser till antal personer som söker vård för psykisk ohälsa 26 i våra fyra kommuner har det skett en ökning under perioden 2011 till 2013, se diagram 7. 27 Att kvinnor också är den största gruppen som söker vård för psykisk ohälsa är inte förvånade eftersom likande trender också återfinns i sjukförsäkringen och bland de arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga, som vi beskrivit ovan. 28 Förstudien visar att det har skett en ökning av antal personer som söker vård för psykisk ohälsa vilket visar på behovet av samordnat stöd mellan psykiatrin och andra aktörer som möter målgruppen. 29 3.1.2.4 Samsyn En annan aspekt av bristande samordning, som rapporterats i såväl LFA-workshopar som i samtal med medarbetare, är avsaknaden av samsyn i bedömning av arbetsförmågan och/eller individens planering. Det förekommer att vården, myndigheter och kommunen har olika syn på individens arbetsförmåga. En representant från Nynäshamn framhöll ett exempel där bristande samsyn i vissa avseenden gör att utredningen av individens arbetsförmåga dröjer. I Haninge, Nynäshamn och Tyresö har kommunerna kommit en bra bit på väg avseende myndighetssamverkan, men fortsatt utveckling behövs. I samtliga kommuner finns Resursråd där det sker myndighetsövergripande samverkan. Tyresö har kommit längst genom att starta upp En väg in, som kan ses som en utveckling av Resursråden på så sätt att det även möjliggör för individen att själv söka sig till samverkansplattformen utan att ha in-remitterats via myndigheter. Utöver det kartlägger två representanter (vem det blir avgörs utifrån individens behov) i En väg in individens behov i syfte att få fram rekommendationer om nästa steg. I Värmdö saknas en myndighetsövergripande samverkansplattform och det finns ett behov av att hitta strukturer för detta och behovet har påtalats av såväl chefer som medarbetare. Ett exempel på behov av samordnat stöd i Värmdö är den grupp som har försörjningsstöd samtidigt som de är sjukskrivna och saknar hel/eller partiell ersättning från Försäkringskassan (se bilaga). För dessa individer krävs att det finns en strukturell samverkan i syfte att få rätt insats och komma till rätt försörjning. 3.1.2.5 Tillgänglighet Tillgänglighet är av avgörande betydelse för alla individer men i synnerhet för individer med funktionsnedsättning och regleras av förordningen 2001:526 Om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken. I förordningen regleras att myndigheterna särskilt ska verka för att informationen och lokalen i verksamheten är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och att 26 Med detta avses att individen har kontakt med psykiatrin. 27 Statistik från Stockholms läns landsting (Anders Leifman) 2014-03-24. 28 Ökningen för åldergruppen 16-30 år skiljer sig åt jämfört med förstudierapportern Samordning av insatser för unga. Detta beror på felaktig uträkning i rapporten Samordning av insatser för unga. Korrekt uträkning finns i denna rapport. Siffrorna är beställda från Stockholms läns landsting. 29 Statistik från Stockholms läns landsting (Anders Leifman)2014-03-24. 13

tillgängligheten ska integreras i ordinarie verksamhet. Brukarrepresentanternas erfarenhet är att det fortfarande idag finns stora brister avseende tillgänglighet, något som också bekräftats i samtal med representanter för personliga ombud i Östra Södertörn. Ett exempel på detta är otillgänglig information för målgruppen om dess rättigheter och skyldigheter hos myndigheter och kommun. Detta gäller både skriftlig och muntlig information. Ett vidare exempel på bristande tillgänglighet är att individer med kognitiva-, psykiska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar själva får söka reda på information och fylla i blanketter utan att hänsyn tas till att de har en funktionsnedsättning som begränsar dem i de avsedda uppgifterna. 30 De personliga ombuden har erfarit att psykiatrin har svårt att tillmötesgå individens önskemål om ambulerande service, i synnerhet i avseendet att förlägga nätverksmöten till andra platser (AF, kommun, FK) än den egna verksamheten. 3.1.2.6 Arbetsmarknad bristande övergångar från förrehabiliterande insats till arbetsmarknaden Ett centralt problem har uppmärksammats vid bristande övergångar från insats till arbete. Det saknas företag som är redo att ta emot individer som har varit i en insats och är redo att kliva ut i arbetslivet, detta enligt diskussionsgruppen för mobiliseringskursen samt brukarrepresentanter. Kunskapsbristen hos företagen anges som en av förklaringarna till detta. Många företag upplevs inte ha förmåga att se till individens förmågor samt saknar kunskap om hur man möter individer med funktionsnedsättning. 31 Om vi ser till arbetssökande i Stockholms län och sätter det i relation till arbetsmarknaden och den arbetskraft som efterfrågas uppstår ett glapp. Arbetsgivarna har höga krav på kompetens och ofta efterfrågas specifika kompetenser samtidigt som många arbetssökande saknar just detta. 32 Denna problembild bekräftades i samtliga fyra kommuner via LFA-workshopen samt i samtal med regionchefen för Företagarna Stockholm/Gotland. I de branscher där det råder bristyrken är individens bakgrund sekundär. I dessa fall går kompetens före en funktionsnedsättning. 33 Därför är det viktigt att de aktörer som möter individerna som står långt ifrån arbetsmarknaden tillhandahåller information om bristyrkena samt möjliggör för utbildningar till bristyrken. Att bedriva strategiskt arbete gentemot arbetsmarknaden är ett viktigt utvecklingsområde. I Resursråden framförde myndighets- och kommunrepresentanterna behovet av en yrkesroll som har till uppgift att arbeta strategiskt samt att samordna arbetsgivarkontakterna för målgruppen som står långt ifrån arbetsmarknaden. Ett exempel på detta är Jobbagent, som framfördes av en Resursrådsdeltagare i Haninge. 34 En jobbagent har till uppgift att bygga långsiktiga relationer med företag och informera företag om möjligheterna att anställa individer ifrån målgruppen. Rollen används i dag av Ungdomsteamet samt Haninge kommun. Glappet mellan förberedande insats och arbetsmarknaden uttrycktes inte i förstudieansökan men under arbetets gång har denna bristande övergång framhållits av flera parter och bör vara en prioriterad fråga i ett kommande genomförandeprojekt. Förstudien indikerar att resursfokus har legat på förberedande 30 Diskussionsgrupp brukarrepresentanter 2014-05-26 samt samtal med personliga ombud 2014-06-16. 31 Diskussionsgrupp mobilisering 2014-05-21 och Diskussionsgrupp brukare 2014-05-26. 32 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Stockholms län; Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015. 33 Samtal med Emma Tonnes, Regionchef Företagarna Stockholm/Gotland 2014-09-16. 34 Samtal med Resursråden 2014-05-19. 14

insatser och begränsade resurser har lagts på strategiskt riktade insatser för att överbrygga glappet från förberedande insats till arbetsmarknaden. 3.1.2.7 Kompetensutveckling öka kunskapen om psykiska funktionsnedsättningar Den vanligaste funktionsnedsättningen hos arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga är psykiska funktionsnedsättningar i våra fyra kommuner (förutom i Haninge där den vanligaste funktionsnedsättningen är rörelsehinder) (se bilaga 10, diagram 2a och 2b). 35 Med psykiska funktionsnedsättningar avses omfattande och varaktiga psykiska besvär som tillstyrks av ett läkarutlåtande och/eller en utredning som genomförts av Arbetsförmedlingens arbetspsykolog. 36 Med anledning av att psykiska funktionsnedsättningar är vanligast förekommande hos såväl gruppen sjukskrivna, personer med försörjningsstöd 37 samt arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga, finns det ett behov av att kompetensutveckla personal hos berörda aktörer. Behovet av den ovan nämnda kompetensutvecklingen har framförts av brukarrepresentanterna och LFA-workshopen. Det finns också behov av att öka kunskapen om arbetsförmågebedömningar. På så sätt får den berörda personalen som möter individen kännedom om såväl förmågor som begränsningar - den kunskapen är av yttersta vikt i matchningen till rätt insats. 38 I en nulägesanalys av Arbetsförmedlingen framhålls att myndigheten behöver kompetensutveckla personalen, i synnerhet behöver man se över de arbetssätt som används i mötet med individer som står långt ifrån arbetsmarknaden. I nulägesanalysen understryks att förmedlarna har ett för omhändertagande arbetssätt och det finns ett behov av att ändra riktning och gå från ett omhändertagande till ett mer coachande/stöttande förhållningssätt i syfte att få de arbetssökande att närma sig arbetsmarknaden. 39 Brukarrepresentanterna poängterade att deras kompetens och erfarenhet av olika funktionsnedsättningar borde erkännas och tas tillvara i ett kommande genomförandeprojekt. Att delta i styr- och referensgrupper har upplevts vara mer symboliskt snarare än att de fått utöva inflytande på projektets utformning (för mer information se bilaga 3). Landstinget framhålls som ett bra exempel på hur brukares kunskap kan tillvaratas av verksamheten. Genom brukarinflytande-samordnare (hädanefter BISAM) har Stockholms läns landsting anställt personer som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa i syfte att på ett verksamhetsövergripande plan bevaka och lyfta fram frågor som berör delaktighet och inflytande av personer med behov av psykiatrisk vård. BISAM har också en samordnande funktion för dialogen mellan verksamheten och patient- och närståendeföreningar, t ex i form av verksamhetens Brukarråd och arbetar också med attitydförändringar hos personalen i 35 Med rörelsehinder avses funktionsnedsättning orsakad av förändringar i skelett, ledband och stödjevävnad, muskelatur och nervsystem som påverkar rörelseförmågan (Arbetsförmedlingens handläggarstöd). 36 Handläggarstöd Arbetsförmedlingen Grupperingar av koder vid funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. 37 Har framförts av ansvariga chefer för försörjningsstöd. Då försörjningsstöd ej registrerar funktionsnedsättningar saknas det statistiska uppgifter om detta. 38 Diskussionsgrupp brukarrepresentanter 26 maj 2014. 39 InterPares och Svennerstål & Partners. 2014. Förnyelse av Arbetsförmedlingen strategisk analys. 15

verksamheten. 40 Ett möjligt utvecklingsområde i ett kommande genomförandeprojekt är att anställa personer som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa i syfte att påverka såväl på struktur-, organisations- som individnivå. Först då kan vi prata om delaktighet men också visa att vi går i framkant och anställer personer som har en funktionsnedsättning. Offentlig sektor kritiseras ofta för att ta för lite ansvar när det kommer till att anställa personer med funktionsnedsättning. I dag är det små och medelstora företag som anställer personer ur målgruppen. 41 3.1.2.8 Personer som med ett individanpassat och långsiktigt stöd bedöms komma till arbete och/eller studier? I ett av våra tidigare ESF-projekt, KomAn, utgjordes målgruppen av personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (hädanefter NPF) samt utvecklingsstörning. Arbetssökande med någon form av utvecklingsstörning som påverkar arbetsförmågan registreras på Arbetsförmedlingen under funktionshinderkoden generella inlärningssvårigheter. Med generella inlärningssvårigheter avses funktionsnedsättningar orsakade av begränsade begåvningsresurser. 42 För att förtydliga använder sig Arbestförmedlingen och kommunen av olika benämningar på begränsade begåvningsresurser och NPF. Kommunerna använder sig av begreppet utvecklingsstörning och motsvarande funktionsnedsättning registreras under koden generella inlärningssvårigheter på Arbetsförmedlingen. NPF är ett vedertaget samlingsnamn för ett antal psykiatriska diagnoser (där autismspektra ingår). När Arbetsförmedlingen registrerar en person med NPF innefattas den i kod för psykiska funktionsnedsättningar. 43 Målgruppen med psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har uppmärksammats som en grupp som är i behov av långsiktigt stöd, i större omfattning än vad som tillhandahålls i dag. Både LFA-workshopen samt i diskussionsgruppen med representanter från förberedande aktiviteter uppmärksammades detta som ett utvecklingsområde. Psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar är den vanligaste orsaken till sjukskrivning och funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan (se bilaga 10, tabell 1 och diagram 2a). I förstudieansökan uppmärksammas gruppen som blivit bedömda till Lagen om särskild service till vissa funktionshindrade (hädanefter LSS) och fått insatsen daglig verksamhet, eftersom gruppen inte har fått möjlighet och stöd för att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden. Daglig verksamhet är en insats som tillhandahålls via kommunen och/ eller privat aktör (där tjänsten köps av kommunen) och omfattar personer med utvecklingsstörning, autismspektra, som förvärvat en betydande och bestående hjärnskada samt personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande och har behov av omfattande stöd. Daglig verksamhet finns till för ovansående individer som inte förvärvsarbetar i 40 http://www.psykiatrinsodra.se/v/bisam-brukarinflytande-samordnare.html samt Sydostmötet 2014-09-30. 41 Statens offentliga utredning 2012. Sänkta trösklar högt i tak. Arbete, utveckling, trygghet 2012:31. 42 Handläggarstöd Arbetsförmedlingen Grupperingar av koder vid funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. 43 Handläggarstöd Arbetsförmedlingen Grupperingar av koder vid funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. 16

syfte att ge personen något intressant och meningsfullt att göra under dagtid. 44 I en studie som genomfördes kring LSS-verksamheter och övergången till ordinarie arbetsmarkand i sex kommuner i Södertörn, iakttogs att Arbetsförmedlingen inte prioriterar gruppen på grund av att de redan har möjlighet till sysselsättning och ekonomiskt stöd samt att de står långt ifrån arbetsmarknaden. 45 Att identifiera målgruppen som är bedömd till insatsen daglig verksamhet som borde klara av ett arbete med individanpassat och långsiktigt stöd har varit utmanande. Det saknas systematisk bedömning och dokumentation på hur nära respektive långt ifrån arbetsmarknaden LSS-bedömda personer som deltar i daglig verksamhet står. I Haninge, Värmdö och Nynäshamns kommuner uppskattade ansvariga chefer det antal individer som torde klara ett arbete. I Haninge redovisades en uppskattad tid som det skulle ta för den avsedda målgruppen att komma till egenförsörjning. Tyresö kommun uppskattades antal individer utifrån det politiskt satta målet (se bilaga 10, tabell 2). 46 Då det saknas enhetliga arbetssätt, som tillämpas över kommungränserna, för bedömning och mätning av hur nära respektive långt ifrån individen står arbetsmarknaden bör försiktighet vidtas i jämförelse över kommungränserna. Politiskt så finns det ambitioner att uppmuntra och verka för att personer som är bedömda insatsen daglig verksamhet, ska komma ut i anställning på den ordinarie arbetsmarknaden och det finns också en medvetenhet om att daglig verksamhet leder till inlåsningseffekter. Om en person inte är inskriven på Arbetsförmedlingen så kommer hen inte kunna ta del av de insatser som är särskilt avsatta för gruppen med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. 47 KomAn-projektet har erfarit att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, kan komma ut i arbete om de erhåller rätt stöd. En av förklaringarna till detta är att utgå ifrån individens behov snarare än verksamheten och deras uppsatta tidsgränser för diverse insatser. En av de mest framgångsrika metoderna inom projektet är metoden Supported Employment (hädanefter SE). 48 Enligt projektets utvärderare uppger de svårigheten i att tillskriva metoden i sig som framgångsfaktor eller om det förefaller sig så att det är orsakat av en selektionsprocess, där deltagare inom KomAn som står närmare arbetsmarknaden än andra deltagare inom projektet, har blivit erbjudna insatsen. 49 En observation som gjordes i KomAn-projektet är behovet av att kunna behålla ett långsiktigt stöd (likt det som erbjuds inom ramen för SE-metoden) när personen kommer ut i en anställning. Det stöd som individen har tillgång till när hen är på daglig verksamhet borde finnas tillgängligt även om/när vederbörande påbörjar en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Alternativt borde de aktörer som arbetar kring individen titta på andra lösningar, såsom Arbetsförmedlingens program stöd till personligt biträde. 50 Arbetsförmedlingen erbjuder idag SE-metoden inom ramen för Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (hädanefter SIUS). Riktlinjerna 44 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 45 FoU Södertörn 2014. Arbete eller sysselsättning? Daglig verksamhet för personer med stora funktionsnedsättningar? 46 Uppgifter har inhämtats från ansvariga chefer under perioden mars till och med augusti 2014. 47 Socialstyrelsen 2010. På tröskeln Daglig verksamhet med inriktning på arbete. 48 KomAn-projektet 2012. Från arbetslöshet till anställning en presentation av Supported Employment i KomAn-projektet samt Slutrapport KomAn 2009-2012. 49 Slututvärdering Ramböll Managment. 2013. KomAn-projektet. 50 KomAn-projektet 2012. Från arbetslöshet till anställning en presentation av Supported Employment i KomAn-projektet. 17

för SIUS-handläggare är att stödet finns tillgängligt under minst ett år och vid behov kan uppföljningstiden förlängas ända upp till två år. 51 Erfarenheterna från KomAn föreslår att individer med någon form av utvecklingsstörning har behov av ett långsiktigt stöd vilket ibland krockar med Arbetsförmedlingens och kommunens regelverk och riktlinjer. 52 Det saknas i dag aktörer som erbjuder individen ett livslångt stöd när individen påbörjar en anställning på ordinarie arbetsmarknad. 3.1.2.9 Andelen som inte fullföljer grundskolan och gymnasiet hur ser det ut i våra fyra kommuner? Kartläggningen över antalet ungdomar som inte fullföljer grundskola och gymnasium har varit gemensam med förstudien Samordning av insatser för unga. Nynäshamn, Haninge och Värmdö har en högre andel som inte fullföljer gymnasiet inom fyra år, relativt länssnittet. Särskilt utmärkande för samtliga tre kommuner är att det finns en högre andel män som inte avslutar sina studier jämfört med kvinnor (se bilaga 10, diagram 5d). Ungdomar som går ett yrkesförberedande program avbryter i högre utsträckning sina studier i förtid i både Haninge, Nynäshamn och Värmdö, även här utmärker sig männen relativt kvinnor genom att färre män fullföljer studierna (se bilaga 10, diagram 5e och 5f). Tyresö låg sämre till än länet i detta avseende, i mätningarna för 2011 och 2012, men har år 2013 förbättrat sina resultat relativt länet, både för kvinnor och för män. 53 I övergången från grundskola till gymnasium löper de ungdomar som inte blir behöriga till ett nationellt program högre risk att avbryta sina studier och hamna i ett långvarigt utanförskap. Haninge och Tyresö har en högre andel ungdomar som inte blir behöriga till gymnasiets nationella program jämfört med länet och Nynäshamn ligger i nivå med länssnittet. Värmdö kommun utmärker sig och tillhör några av de kommuner i länet som har den högsta andelen med behörighet till gymnasiets nationella program (se bilaga 10, diagram 5a och 5b). Skolverket konstaterar i en av sina rapporter att ungdomar som inte fullföljer årskurs tre i gymnasiet löper högre risk att senare varken arbeta eller studera. 54 Ytterligare en riskgrupp återfinns bland de ungdomar som går individuella programmet. Endast en tredjedel tar sig vidare från de individuella programmen till ett nationellt gymnasieprogram. Skolverkets rapport visar att många ungdomar hoppar av individuella programmet efter ett eller två år. 55 Vilken inverkan den nya gymnasieutbildningen, GY11, har haft på detta område är svårt att säga eftersom en utvärdering av introduktionsprogrammen tidigast kan komma till stånd under 2015. Dock pekar mycket på att problemen fortfarande finns kvar, bland de som går något av introduktionsprogrammen. Alltså löper ungdomar i de yrkesförberedande programmen och introduktionsprogrammen 51 Arbetsförmedlingen 2013.10. Extra kraft: En presentation av SIUS, särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (senast ändrad 2014-05-26). 52 Resursmodellen är ett pågående ESF-projekt som i vissa fall tagit över deltagare från Kom-An eftersom de inte klarar de krav som arbetsmarknaden ställer. 53 Kolada Tyresö fullföljda gymnasiestudier jämför 2011, 2012, 2013. 54 Skolverket, Rapport 411 2014, Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan. 55 Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2012/2013 http://www.skolverket.se/statistikoch-utvardering/statistik-i-tabeller/gymnasieskola/betyg-och-studieresultat/betyg-ochstudieresultat-i-gymnasieskolan-lasar-2012-13-1.211835 (tabell 8A till 8C). 18