Rapport förstudie Samordning av insatser för unga

Transkript

1 Samordningsförbundet Rapport förstudie Samordning av insatser för unga Förstudie ESF Samordningsförbundet Östra Södertörn 2014 Dnr: SF 32/2013 Medfinansieras av Europeiska socialfonden Utgivningsdatum: November 2014 Kontaktperson: Tomislavka Barisic

2 Sammanfattning Samordningsförbundet Östra Södertörn består av kommunerna Haninge, Nynäshamn och Tyresö. Under perioden februari till september 2014 beviljades förbundet medel från Europeiska socialfonden (hädanefter ESF) för förstudien Samordning av insatser för unga. Förbundet har valt att prioritera satsningar på ungdomar och unga vuxna och har i samtliga tre kommuner utvecklat samverkansinsatser för målgruppen som varken arbetar eller studerar och har behov av samordnat stöd. Syftet med förstudien var att undersöka hur vi kunde utveckla samordningen av samverkansinsatserna samt titta närmare på det uppsökande arbetet i kommunerna och undersöka möjligheterna till kortare yrkesutbildningar. För att besvara förstudiens syfte har vi bland annat genomfört fokusgrupper, workshopar, semistrukturerade intervjuer samt samlat in och analyserat statistik. Förstudien visar på att det finns ett behov av att utveckla det förebyggande och uppsökande arbetet i syfte att överbrygga glappet mellan skola och arbete, i samtliga tre kommuner. Ett exempel på hur vi skulle kunna utveckla och komplettera nuvarande uppsökande arbetet är att involvera ungdomarna, som själva har erfarenhet från utanförskap, i det arbetet. I våra tre kommuner finns det en hög andel ungdomar som inte fullföljer gymnasiet och med arbetsmarknadens ökade krav på gymnasieutbildning löper de större risk att hamna i arbetslöshet och långvarigt utanförskap. För att möta ungdomar som befinner sig utanför arbetsmarknaden behöver vi erbjuda diversifierade insatser. Förstudien har bekräftat att det finns ett behov av kortare yrkesutbildningar och Samordningsförbundet Östra Södertörn har under förstudieperioden påbörjat två pilotutbildningar inom området. Vi har också identifierat att det finns ett behov av att utveckla flexibla utbildningsstarter för de som avbrutit gymnasiestudierna och önskar återuppta dem. Sammanfattningsvis ser Samordningsförbundet Östra Södertörn ett behov av att fortsätta utvecklingen av ungdomsinsatserna, så att fler ungdomar kommer till rätt insats, i rätt tid och vill därför ansöka om ett genomförandeprojekt under Med utgångspunkt i de befintliga samaverkansplattformarna för ungdomsinsatserna önskar vi gå från en pärla till nästa, enligt pärlbandstrategin. Två Samordningsförbund, Huddinge/Botkyrka/Salem samt Värmdö (VärmSam), som har liknande samverkansplattformar för ungdomar, har visat intresse för att delta i ett genomförandeprojekt.

3 Innehåll Sammanfattning...i 1. Inledning Bakgrund och Syfte med förstudien Frågeställningar Avgränsningar Omfattning Metod Metod Problemanalys Omvärldsanalys Avgränsning Metoder och arbetssätt Intressentanalys Samverkansanalys Analys av medfinansiering i ett kommande genomförandeprojekt Könsuppdelad statistik Referenser... 36

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund och Syfte med förstudien Samordningsförbundet Östra Södertörn har utvecklat samverkansinsatser för målgruppen unga år i kommunerna Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Insatserna är idag samlokaliserade och består i huvudsak av samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunernas social- och utbildningsförvaltning (Komvux). Trots goda resultat har vi genom våra ungdomsinsatser sett att ungdomarna fångas upp för sent, vilket gör att det tar längre tid att få en ungdom i arbete och/eller studier. För att ytterligare dra lärdomar av våra samlade erfarenheter och få till stabila och varaktiga förändringar som fångar in hela målgruppen vill vi gå ett steg till, från en pärla till nästa enligt pärlbandsstrategin. Sammanfattningsvis ska förstudien användas till att kartlägga nuvarande insatser som riktar sig till hela målgruppen (ungdomar och unga vuxna) som befinner sig långt ifrån arbete och studier. Inom förstudien ska vi också utarbeta förslag till alternativa lösningar som leder till ökad samordning mellan fler aktörer och till att fler alternativa utbildningsvägar öppnas för unga avhoppare. Syftet med förstudien är att utreda och ta fram en plan för hur uppbyggnaden av samordnade insatser för unga inom varje kommun skulle kunna ske. 1.2 Frågeställningar Identifiera brister och konsekvenser Identifiera behov (samordning, insatser, kompetensutveckling) samt utvecklingsmöjligheter Kartlägga nuvarande insatser Definiera gemensamma mål - Kartlägga nyckelaktörer och möjliga samverkansparter för en framtida effektiv projektorganisation 1.3 Avgränsningar I förstudien har vi valt att kartlägga behov och utvecklingsområden som avser målgruppen ungdomar och unga vuxna i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommun. Utgångspunkten har varit att identifiera utvecklingsområden i syfte att kunna utveckla befintliga samverkansplattformar för ungdomar och unga vuxna och således inte att starta upp nya verksamheter. I detta arbete har vi tagit vara på tidigare erfarenheter.

5 1.4 Omfattning Utifrån ovan beskrivna frågeställningar ska följande frågor ses som en utgångspunkt och kommer att kunna breddas och fördjupas under förstudien: Hur sker samverkan idag? Hinder/brister i samverkan? Hur arbetar kommunen idag med det kommunala informationsansvaret? På vilket sätt arbetar kommunen/arbetsförmedlingen med uppsökande verksamhet? Vilka insatser erbjuds unga som står utan arbete eller studier och är i behov av ett samlat stöd? Målgruppen i ansökan till förstudien har varit ungdomar och unga vuxna, år, som är i behov av samordnat stöd. Målgruppen har också involverats genom semistrukturerade intervjuer och de ungdomar som vi har intervjuat har identifierats med stöd av pågående ungdomsprojekt/verksamheter. Totalt deltog 5 deltagare. Ungdomar från Tyresö deltog inte i någon intervju eftersom de externa utvärderarna genomförde intervjuer med deltagare under samma tidpunkt. Vi har istället tagit del av deras utfall. Förstudien har pågått under perioden februari till och med sista september Metod 2.1 Metod I detta kapitel avser vi att beskriva hur vi har gått tillväga för att besvara förstudiens syfte och mål. Beskrivningen över hur vi gått tillväga är uppdelad efter de olika leveranser som förstudierapporten innehåller. För att besvara förstudiens syfte arrangerade vi två workshopar där vi använde oss av metoden Logical Framework Approach-metoden (LFA). Workshoparna processades av Arbetsmiljöforum och genomfördes 28 mars samt 13 juni, och innefattade även förstudien Samordning av insatser Arbetsvägen för alla. Syftet med workshoparna var att identifiera brister och behov och skapa samsyn kring syfte och mål samt komma fram till inriktning på utvecklingsområden. För att kunna besvara workshopens syfte bjöds personer med beslutandemandat och erfarenhet av målgruppen in och följande organisationer var representerade: Styrgruppsmedlemmar från Resursmodellen Södertörn, och ungdomsprojekten Ung i Nynäs & Ung i Tyresö, Ungdomsteamet och KomAn, fackförbundet Kommunal, Ågesta Folkhögskola, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänsten 1 i kommunerna Haninge, Tyresö, Nynäshamn och Värmdö, kulturförvaltningen i Tyresö och Haninge, gymnasieskolorna i Tyresö och Haninge samt Riksförbundet Attention. Representanter för psykiatrin blev inbjudna till båda workshoparna men hade inte möjlighet att delta. Dialog har förts med psykiatrin och projektägaren för förstudien. Projektledaren för förstudien har deltagit i dialogforum där alla psykiatrianordnare i södra Södertörn 1 Följande verksamheter deltog (arbetsmarknad, försörjningsstöd, arbete och sysselsättning, barn- och unga), men ej per kommun.

6 finns representerade. Syftet med mötet var att lyssna in behov och resonera kring hur man på ett bättre sätt kan stötta målgruppen. För att kartlägga insatser och få en djupare förståelse för brister och behov genomfördes två fokusgrupper. 2 Totalt deltog 12 personer, från såväl statliga som kommunala verksamheter, följande yrkesroller var representerade: Arbetsförmedlare, Studie- och yrkesvägledare, Ungdomskonsulent/Ungdomspedagog, Uppsökare, Socialkonsulent, Beteendevetare, Fritidsledare, Representant för X-Cons Haninge. Fokusgrupperna har genomförts i Haninge och Nynäshamn den 7 samt 11 april Vi valde att inte genomföra någon fokusgrupp i Tyresö med anledning av att en djupare diskussion om behov och utvecklingsområden fördes sommaren 2013 på Ung i Tyresö. Vi har istället utgått ifrån det som framkommit i LFA-workshopen, stämt av med medarbetare och projektledare i Ung i Tyresö för att säkerställa tidigare identifierad behovsbild samt fört samtal med ansvarig på en av fritidsgårdarna, som arbetar uppsökande. Förutom ovan nämnda har vi också fört samtal med de som ansvarar och/eller arbetar med det Kommunala informationsansvaret i respektive kommun. Kartläggningen innefattar även en enkätundersökning som skickades ut till lärare och studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolorna i Haninge, Tyresö, Nynäshamn och Värmdö i syfte att få reda på hur skolan adresserar arbetet med ungdomar som riskerar att avbryta sina studier. 3 Vidare har vi också fört samtal med sakkunnig på Arbetsförmedlingen inom området rehabilitering och ungdomar samt representanter från myndighetens ESF-kansli. 4 Dialog har förts med två handläggare på Försäkringskassan Södertörn, projektledare för regeringsuppdraget effektutvärdering unga med aktivitetsersättning samt medarbetare på Försäkringskassans ESF-kansli. 5 Samtal har också förts med regionchef för företagarna Stockholm/Gotland, och jobbagenterna Östra Södertörn i syfte att kartlägga arbetsgivarnas behov. Vi anordnade också en workshop dit vi bjöd in andra förstudier och projekt som verkar inom förstudiens område. Studiebesök har gjorts på Enskedegårds gymnasium, Skolslussen, ungdomsverksamheten Dörren i Stockholm. Vi har tagit del av omfattande rapporter och utvärderingar för att på ett bättre sätt kunna förstå och utveckla vårt arbete med ungdomar i utanförskap. Genom dialog med andra verksamheter har vi fått ta del av deras erfarenhet och ökad kunskap om möjligheter som vi har i ett genomförandeprojekt. Vi har bland annat haft ett utbyte med följande verksamheter: - Ungdomsanställningar Stockholm stad - Kommunala informationsansvaret Stockholm stad 2 Har genomförts istället för en SWOT-analys i syfte att få deras kunskap samt uppfattningar 3 Värmdö kommun ingår i vår andra förstudie Samordning av insatser -Arbetsvägen för alla och enkäten har varit gemensam för båda förstudierna. 4 Bengt Eklund, Emily Svärd, Robert Nyholm och Paula Moscatelli 5 Anna Lexelius projektledare regeringsuppdraget, Sofia Berggren, Lena Ronnestig, Anna Falkenberg, Rosita Björlund-Bontin ESF-kansliet.

7 - Filur Stockholm Stad - Skolslussen Stockholm stad - Unga in Arbetsförmedlingen - Lyra, Samordningsförbundet Huddinge/Botkyrka Salem - Unga Vuxna, Värmdö - Slussen, Södertälje Kartläggningen har också innefattat omfattande statistikinsamling från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt från kommunerna. 3. Resultat 3.1 Problemanalys I detta kapitel för vi ett resonemang om vilka problem och behov som finns samt orsakerna till problemen. Utgångspunkten för resonemangen är LFA-workshoparna, fokusgrupperna samt de semistrukturerade intervjuerna med deltagarna Huvudproblem orsak och behov För att identifiera huvudproblemet och skapa en helhetsbild av orsakerna till problemet bjöd vi in representanter från olika myndigheter och organisationer för att kartlägga problemet och behoven kring ungdomar i eller risk för utanförskap. Då LFAworkshopen var gemensam för förstudierna Samordning av insatser för unga och Samordning av insatser Arbetsvägen för alla är huvudproblemet gemensamt för båda förstudierna. Följande huvudproblem identifierades: Många ungdomar och unga-vuxna med eller utan funktionsnedsättning står långt ifrån arbetsmarknaden och saknar rätt insatser för att komma till egen försörjning. Workshopens identifierade huvudproblem bekräftar den problembild som beskrivits i ansökan till förstudien. Det finns behov av insatser på nivåerna individ-organisationsamhälle vilket framgår av konsekvensanalysen. Workshopens konsekvensanalys till det identifierade huvudproblemet har legat till grund för att identifiera behoven. (För mer information om utfallet från workshopen, se bilaga 1) Nedan följer en sammanfattning av behoven: Behoven på individnivå: Motverka utanförskap skapa framtidstro genom motiverande och vägledande insatser Bryta ensamhet/social exkludering skapa sammanhang Bryta passivitet genom aktiviteter/insatser Nyttja alla kompetenser hos individen (inklusive informella) Ta tillvara allas förmåga var och en bidrar efter förmåga. Viktigt med anpassning. Tryggat boende och ekonomi Rätt insats i rätt tid skapa samordning mellan myndigheter Motverka misstro mot myndigheter.

8 Behoven på organisationsnivå: Motverka ineffektivitet och stuprörstänk- skapa samordning inom och mellan myndigheter/organisationer. Rätt insats i rätt tid - vem gör vad och när? Verktyg metoder, arbetssätt och förhållningssätt att möta individen Kompetensutveckling av personal på myndigheter och skola Motverka hög personalomsättning- skapa kontinuitet, kompetensöverföring Yrkesstolthet Långsiktighet i resultatmätning Behoven på strukturell nivå: Motverka segregation och utanförskap minska samhällsklyftorna Skapa trygghet Arbetskraft Minska de offentliga utgifterna Använd resurser rätt Skatteintäckte Det finns flera orsaker till problemen. Identifieringen av orsakerna till huvudproblemet har grupperats i orsaksområden. Nedan följer en redovisning av dem. Skolan Skolavhopp ungdomar som inte fullföljer gymnasiet. Övergång från gymnasieskola/gymnasiesärskola till arbete, studier eller insats. Arbetsmarknaden Arbetsgivarens attityder mot personer som står utanför arbetsmarknaden. Höga krav och konkurrens i arbetslivet. Kompetensbrist hos individen relativt vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Samordning Verktyg för att närma sig arbetsmarknaden styrs av kompetens hos handläggarna. Samordningsbrister och otydliga ansvarsområden mellan och inom myndigheter Vem gör vad och när? Problembeskrivning Utifrån det identifierade huvudproblemet, dess orsaker samt de identifierade behoven följer nedan en fördjupning av nuläget där vi lyfter fram utfallet från fokusgrupperna (för att ta del av sammanfattningen se bilaga 2), de semistrukturerade intervjuerna (för att ta del av sammanfattningen se bilaga 3) med deltagare och enkäten (för att ta del av sammanfattningen se bilaga 4). I detta avsnitt analyserar och kartlägger vi underlag och resonemang om den regionala och nationella bilden.

9 Myndigheternas ställtider och ungdomars passivitet Erfarenheterna från våra ungdomsprojekt är att ungdomar och unga vuxna befinner sig utan arbete, studier eller aktivitet under långa perioder. Tiden utan syselsättning kan ofta leda till passivitetet och utanförskap. Detta bekräftades av deltagarna i fokusgrupperna, som samtliga hade erfarenhet av denna typ av passivitet. De påpekade att det ibland också förekommer långa ställtider mellan insatser, vilket upplevs som ett återvändande till passivitet. Ungdomarna framhöll att de upplever att det är för långa ställtider mellan kontakt med myndighet och in-remittering till projektet och därmed också aktivitet. Några av ungdomarna har även upplevt att ställtiderna mellan insatser blivit för långa, framförallt i anslutning till längre ledighet samt vid personalomsättning i projekten. Kommunala informationsansvaret Både Nynäshamn och Haninge har en högre andel ungdomar som inte fullföljer gymnasiet jämfört med hela Stockholms län, (se bilaga 11, diagram 2a). 6 Kommunala informationsansvaret (hädanefter KIA) reglerar kommunernas skyldighet att informera sig om vad en ungdom som inte fyllt 20 år och avbrutit sina studier eller inte slutfört gymnasiet med fullständiga betyg, är sysselsatt med. Informationsansvaret är en bestämmelse i skollagen. Från och med januari 2015 skärps skollagen så att kommunerna är skyldiga att föra en registerförteckning över de ungdomar som omfattas av KIA. Framöver ställs också större krav på att tillhandahålla aktiviteter, som i första hand ska syfta till att ungdomen återupptar sina studier. 7 I Haninge har kommunen inrättat ett Navigatorcentrum som ansvarar för KIA. På Navigatorcentrum finns rutiner för det uppsökande arbetet och ungdomen söks i första hand upp via telefon och brev, hembesök har förekommit vid olika tillfällen. 8 I Nynäshamn ansvarar Nynäshamns gymnasium för KIA. Uppsökande arbete görs via brevutskick två gånger per år, svarsfrekvensen är låg, cirka 10 procent svarar. Vidare görs även en uppföljning via telefon men det är svårt att nå ungdomen via telefon eftersom många byter telefonnummer. 9 I Tyresö är ansvaret för KIA delat mellan Tyresö gymnasium samt arbetscentrum. Av rutinerna för det uppsökande arbetet framgår att ungdomarna i första hand kontaktas via brev och nås ingen kontakt söks de per telefon. Även hembesök kan förekomma. 10 Genom interna handlingar samt i samtal med de som arbetar med KIA har vi sett att det finns en systematik i tillvägagångssättet för att identifiera vilka ungdomar som omfattas av 6 Kolada fri sökning, gymnasieelever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år, per kommunnivå. 7 Lagrådsremiss: Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun. 13 februari Utbildningsförvaltningen: Handlingsplan för samarbete mellan förvaltningar, myndigheter och det lokala näringslivet, GFN 75/2012, GVN 34/2012, samt samtal med anställda 9 Resultat i utbildningsverksamheten 2012/2013 Nynäshamns kommun, BUN , Bilaga 1, Dnr: 2013/7 610 samt samtal med anställda 10 Enhetsplan 2014, Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden, Arbetscentrum samt samtal med medarbetare

10 KIA, genom att använda ungdoms- och elevdabasen, UEDB. 11 Kartläggningen indikerar ett behov av att i Nynäshamn se över systematiken i registreringen över skolavhopp. För både Tyresö och Haninge har vi fått ta del av riktlinjer för KIA-verksamheten. I Nynäshamn fanns inte något dokument per sista september 2014, och ansvarig rektor arbetade under september månad med att ta fram mål och riktlinjer för verksamheten. Kartläggningen indikerar att det för samtliga kommuner finns ett behov att utveckla och tydliggöra målen för KIA-verksamheten. Till exempel finns det för Tyresö kommun mål som avser ungdomar som varken arbetar eller studerar och som kommer till Arbetscentrum, dock saknas specifika mål för KIA-uppdraget. Sveriges kommuner och landsting utkom i december 2012 med en guide för hur kommunerna kan arbeta med KIA. I guiden lyfter man fram att framgångsfaktorn i arbetet med KIA är tydliga mål och riktlinjer som har en tydlig förankring på såväl politisk nivå som tjänstemannanivå och som tydligt följs upp. 12 Avseende det uppsökande arbetet framhåller samtliga ett behov av att utveckla arbetet avseende hembesök/dörrknackning samt att hitta metoder för att nå ungdomen där den befinner sig. Vidare behöver även samverkan mellan KIA och pågående ungdomsprojekt stärkas eftersom KIA inte tillhandahåller egna aktiviteter i någon av kommunerna. Vidare behöver KIA utveckla arbetssättet för de ungdomar som tillhör målgruppen men tackar nej till insats. Utvecklingsarbetet behöver dels rikta in sig på att hitta rutiner för hur dessa ungdomar ska följas upp och varför de tackar nej, dels att se över de insatser som finns. Överensstämmer insatserna med ungdomens behov, vad är orsaken till att ungdomen tackar nej? Är det bristande motivation, avsaknad av insats eller något annat? Samverkan med KIA I kartläggningen har det framkommit att det finns orienteringssvårigheter, framförallt i Haninge och Nynäshamn, bland de verksamheter och projekt som är till för att stötta ungdomar. Vem ansvar för vad, när och hur går man tillväga? Till exempel framhöll en studie- och yrkesvägledare att hen inte vet vart ungdomen bör remitteras, KIA eller ett ungdomsprojekt. Detta skulle kunna förebyggas om verksamheterna arbetade närmare varandra genom till exempel gemensamma ingångar och insatser. 13 Uppsökande arbete för att nå ungdomar som saknar myndighetskontakt Utöver KIAs uppsökande arbete, arbetar idag samtliga kommuner med att söka upp ungdomar under 20 år som varken arbetar eller studerar och är i riskzon. Det uppsökande arbetet för ungdomar under 20 år regleras i socialtjänstlagen, i en särskild bestämmelse för hur man ska arbeta med olika grupper. 14 I fokusgrupperna framkommer det att det finns ett behov av att förstärka samverkan mellan de aktörer som arbetar uppsökande och de aktörer som tillhandahåller insatser för ungdomar. Det finns en avsaknad av uppsökande arbete som riktar sig till ungdomar över 20 år med visst undantag för Haninge där X-Cons bedriver 11 UEDB databasen innehåller information över ungdomar som befinner sig i och utanför skolan och servas av KSL 12 Sveriges Kommuner och Landsting 2012, Kommunernas informationsansvar En guide om lagstiftning, ekonomi och insatser för unga som varken arbetar eller studerar 13 Sveriges Kommuner och Landsting har fått i uppdrag att se över en ny samverkansform som bygger på myndighetsgemensamma ingångar och samordning av insatser för att arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden ska komma ut i arbete. 14 Socialtjänstlag 2001: 453, 5 kapitlet 1

11 fältarbete även för de äldre ungdomarna. Enligt Temagruppen Unga i arbetslivet finns det fler ungdomar som varken arbetar eller studerar i den äldre gruppen, 20 till 25 år, jämfört med den yngre gruppen. 15 Därför finns det ett behov av att arbeta uppsökande även med den äldre målgruppen. Det är svårt att hitta lagstadgat stöd för att bedriva uppsökande arbete för den äldre gruppen dock finns det generella bestämmelser i socialtjänstlagens tredje kapitel som möjliggör för det uppsökande arbetet även för de individerna som är äldre än 20 år. Följande står i socialtjänstlagens tredje kapitel, 1 : genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden 16 Då det finns ungdomar som varken arbetar eller studerar och saknar myndighetskontakt finns det ett behov att underlätta för att söka upp dessa ungdomar samt att underlätta för dem i kontakt med myndigheter. Ett förslag på ett arbetssätt är flexibel och ambulerande service, något som påpekades under fokusgrupperna. Förebyggande arbete och samordning Kartläggningen indikerar att det finns ett behov av att arbeta för att förebygga att ungdomar och unga vuxna hamnar i sysslolöshet. Av erfarenhet vet vi att det är svårare att hitta ungdomar som avbrutit sina studier, i synnerhet den gruppen som kallas för hemmasittare. Hemmasittare, de osynliga ungdomarna, som varken arbetar eller studierar är fler jämfört med de synliga, mer utåtagerande ungdomarna, enligt fokusgrupperna. I den osynliga gruppen finns det ett flertal som inte söker någon myndighetskontakt. För att nå dessa ungdomar behöver man arbeta med tidigare insatser, som behöver sättas in redan under skoltiden, enligt fokusgrupperna. Samverkan behöver utvecklas framförallt mellan kommunen; exempelvis skolan, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Temagruppen Unga i Arbetslivet ringar in gruppen unga som varken arbetar eller studerar och som heller inte söker någon myndighetskontakt. Samtliga våra kommuner har en hög andel ungdomar som återfinns i gruppen (se bilaga11, diagram3a). För att ta reda på hur vi bör arbeta för att nå de ungdomar som idag saknar kontakt med myndigheter frågade vi de ungdomar som deltog i intervjuerna. Några av ungdomarna föreslog att Arbetsförmedlingen bör vara närvarande på grund- och gymnasieskolan och informera om vad verksamheten kan erbjuda mm. Andra sätt som framhölls var närvaro på sociala medier och reklam. Övergången skola till arbete Som påpekats tidigare har Nynäshamn och Haninge en högre andel som inte fullföljer gymnasiet, relativt länssnittet. Ungdomar som går ett yrkesförberedande program avbryter i högre utsträckning sina studier i förtid (se bilaga11, diagram 2c). I övergången från grundskola till gymnasium löper de ungdomar som inte blir behöriga till ett nationellt program högre risk att avbryta sina studier och hamna i ett långvarigt utanförskap. Haninge och Tyresö har en högre andel ungdomar som inte blir behöriga till gymnasiets nationella program jämfört med länet och Nynäshamn ligger i nivå med länssnittet (se bilaga 11, diagram 1a). Skolverket konstaterar att ungdomar som inte fullföljer årskurs tre i gymnasiet 15 Temagruppen Unga i Arbetslivet 2013:3, 2013 års uppföljning av antalet inga som varken arbetar eller studerar 16 Socialtjänstlagen 2001: 453

12 löper högre risk att senare varken arbeta eller studera. 17 Ytterligare en riskgrupp återfinns bland de ungdomar som går individuella programmet. Endast en tredjedel tar sig vidare från de individuella programmen till ett nationellt gymnasieprogram. Många elever hoppar av gymnasiet efter ett eller två år på dessa program. 18 Vilken inverkan den nya gymnasieutbildningen, GY11, har haft på detta område är svårt att säga eftersom en utvärdering av introduktionsprogrammen tidigast kan komma till stånd under Dock pekar mycket på att problematiken fortfarande finns bland de som går något av introduktionsprogrammen. Alltså löper ungdomar i de yrkesförberedande programmen och introduktionsprogrammen högre risk att hamna i sysslolöshet. 19 För att i ett tidigt stadium identifiera de ungdomar som riskerar att inte fullfölja sin gymnasieutbildning behövs ett bättre system för att fånga upp de ungdomar som har hög frånvaro i skolan. 20 Plugg Innovation, ett nationellt projekt som finansierats av Europeiska socialfonden, har påtalat att det svenska skolsystemet inte alltid förmår att fånga upp elever med hög frånvaro i skolan. Hög frånvaro bör ses som en indikator på presumtiva skolavhoppare. 21 Det finns bristande stöd i skolan för elever som har hög frånvaro, enligt fokusgrupperna. Hur gymnasie- och gymnasiesärskolan adresserar elever i riskzonen är angeläget för att förhindra skolavhopp. I gymnasieförordning, (2010: 2039, 12 kap, 4, andra stycket) regleras hur skolan ska agera om eleven uteblivit från undervisning i mer än en månad i följd. För att kartlägga hur de kommuner som ingår i vårt upptagningsområde arbetar med frågan skickade vi ut en enkät till berörda lärare och studie- och yrkesvägledare. I enkäten uppgav endast 20 procent av respondenterna att skolan har åtgärder för att möta dessa ungdomar och öka deras närvaro. Respondenterna uppskattade att i cirka 30 procent av fallen där eleven har varit frånvarande i mer än en månad i följd har eleven blivit utskriven från skolan. De främsta förklaringarna till varför ungdomar, som uteblivit i mer än en månads tid i följd, inte skrivs ut från utbildningen är följande: Skolan vill inte försätta eleven ur ett sammanhang och in i en situation som eventuellt kan vara skadlig för eleven Sjukdom och sociala omständigheter (psykisk ohälsa, missbruk, dataspelsmissbruk, tar hand om hemmet, sjuka föräldrar) Skolan är beroende av elevpengen Eleven och/eller föräldern vill inte att eleven ska skrivas ut Skolan vill uttömma alla åtgärder innan eleven skrivs ut Två av ovan nämnda förklaringsorsaker antyder att det finns ett behov av samverkan mellan skola, myndigheter och övriga kommunala verksamheter som har insatser. Detta kräver samordning och ett delat ansvar mellan gymnasieskolan och de aktörer som har insatser, 17 Skolverket, Rapport , Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan 18 Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2012/ (tabell 8A till 8C) 19 Skolverket ; Redovisning av regeringsuppdrag introduktionsprogrammet yrkesintroduktion 20 Tidskriften DropOuts 1 och Olofsson, Jonas (RED) Den långa vägen till arbetsmarknaden Om unga utanför. Studentlitteratur 21 DropOuts nummer 1, En produkt av Temagruppen Unga i arbetslivet

13 något som går att utveckla. Av de ungdomar som vi intervjuade under förstudien framförde samtliga ett behov av att överbrygga glappet mellan skola och arbetsliv genom att fånga upp ungdomar i riskzon redan under skoltiden. En av ungdomarna lyfte fram att han önskade att han redan under gymnasietiden fått information om ungdomsprojektet för då hade han inte behövt sitta hemma i flera månader. Övergången skola till arbete för ungdomar med funktionsnedsättning Behov av förebygganade arbete finns även för de ungdomar och unga vuxna som har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Ser vi till andelen som har aktivitetsersättning, i åldern 19 till 29 år, i våra tre kommuner ligger vi högre än snittet för länet och riket. (Se bilaga11, diagram 5a) Temagruppen Unga i Arbetslivet konstaterar i rapporten Bakom siffrorna, att ungdomar med aktivitetsersättning löper störst risk att varken arbeta eller studera under en tioårsperiod. Ser vi också till kartläggningen över andelen som har en dokumenterad funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan och är inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i Haninge, Nynäshamn och Tyresö, är andelen större jämfört med länet (se bilaga 11, diagram 4e). Arbetsförmedlingen har under de senaste åren uppmärksammat de grupper som riskerar att hamna i långvarigt utanförskap och som är överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken, de så kallade utsatta grupperna 22. Två av dessa faktorer är relevanta för ungdomsgruppen och är följande: förgymnasial utbildning och arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Ovan nämnda visar också på behovet av att arbeta förebyggande och att i ett tidigt stadium identifiera de ungdomar som har nedsatt arbetsförmåga och är i behov av samordnat stöd i övergången från skola till arbete. Även här är gymnasieskolan och gymnasiesärskolan två viktiga aktörer som tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen behöver utveckla processer och arbetssätt i syfte att motverka långvarig arbetslöshet för ungdomar med funktionsnedsättning. Unga med komplex eller diffus problematik I Temagruppen Unga i Arbetslivets rapport, Tio orsaker till skolavhopp, finns det en grupp så kallade gråzonselever, som löper större risk att avbryta sina studier. Kännetecknade för denna grupp är komplex eller diffus problematik och avsaknad av diagnos. 23 I genomförda fokusgrupper bekräftades denna problembild och erfarenheterna från pågående ungdomsprojekt och de uppsökande verksamheterna är att det inom gruppen komplex eller diffus problematik finns en överrepresentation av psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och missbruk. Det har även, i viss mån, uppmärksammats kriminalitet i målgruppen. Vidare understryks att ungdomarna har svårt att få och upprätthålla kontakten med psykiatrin vilket gör att steget till arbete och/eller studier tar längre tid. Ungdomar utgör idag cirka 25 procent av den totala patientgruppen på psykiatrimottagningarna i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. 24 Stockholms läns landsting 22 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Stockholms län; Prognos för arbetsmarknaden Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2, Tio orsaker till skolavhopp; 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet 24 Har framförts i samtal med enhetscheferna för psykiatrin i Haninge, Tyresö och Nynäshamn

14 har under flera år uppmärksammat en ökning av målgruppen ungdomar och unga vuxna som söker vård på grund av psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser därför ett behov av att specialisera psykiatrimottagningar till unga vuxna. Idag finns det två mottagningar som är specialiserad för att möta den gruppen och omfattar ungdomar i västra delen av Stockholm samt Värmdö. I fokusgrupperna lyfte flera deltagare fram att det finns ett behov av att psykiatrin jobbar mer nischat mot målgruppen. Mellan 2011 och 2013 har det skett en ökning av antalet ungdomar och unga vuxna år som söker vård på psykiatrimottaningen i samtliga tre kommuner i vårt upptagningsområde. I Haninge utgör ökningen 17 procent, i Nynäshamn 28 procent, Tyresö 19 procent. 25 Ökningen visar på behovet av samordnat stöd mellan psykiatrin och såväl statliga som kommunala aktörer som möter målgruppen. För att kartlägga i vilken omfattning gruppen unga med komplex och/eller diffus problematik återfinns i gymnasieskolorna som finns i vårt upptagningsområde valde vi att ställa en fråga om detta i genomförda enkäter. Respondenterna, exkluderat de som arbetar inom gymnasiesärskolan, bedömer att i genomsnitt har 36 procent av eleverna de arbetar med en komplex och/eller diffus problematik. 63 procent av respondenterna anser att de saknar tillräckligt med kunskap för att möta elever med komplex och/eller diffus problematik. Detta indikerar att det finns ett behov av kunskap samt resurser för att möta gruppen med komplex och/eller diffus problematik. Flexibla utbildningsmöjligheter För att arbeta förebyggande och uppsökande behöver vi också utveckla alternativa och flexibla utbildningsmöjligheter. Ungdomar, som inte fyllt 20 år, och vill återuppta sina studier riskerar långa väntetider, då skolan har högst en skolstart per år. Väntetiderna kan göra att den unge tappar motivationen till att återuppta studierna och riskerar då att hamna i utanförskap. För att motivera ungdomar som inte fullföljt gymnasiet till att återuppta studierna behöver utbildningsmöjligheterna bli mer flexibla. Möjligheten till flexibilitet finns inom ramen för introduktionsprogrammet, individuellt alternativ och yrkesintroduktionen men det görs olika i olika kommuner 26. I alla tre kommuner, har det uppmärksammats att ungdomar endast får skrivas in på introduktionsprogram om de ej har fullföljt grundskolan. Ungdomar som hoppat av ett nationellt program hänvisas till de nationella programmen, där utbildningsstarterna är en gång per år. Den statliga utredningen, Unga som varken arbetar eller studerar, ser introduktionsprogrammen som en möjlig åtgärd för de unga som riskerar att avbryta sina studier, inklusive avhoppare från ett nationellt program. Vidare finns det stor potential att utveckla kunskap och metoder kring hur introduktionsprogrammen kan användas för skolavhoppare men också i förebyggande syfte (för de ungdomar som är på väg att avbryta sina studier) Beställning av statistik avseende antal personer, per kommun, som sökt vård för psykisk ohälsa , Stockholms läns landsting Skolverket Redovisning av regeringsuppdrag; Delrapportering av uppdrag om gymnasieskolreformens lokala förankring det kommunala informationsansvaret 27 Statens offentliga utredning SOU 2013:74, Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan

15 Det är viktigt att hitta lösningar som förebygger skolavhopp och överbryggar glappet som uppstår från det att en ungdom motiverats till studier och fram till dess att utbildningen startar, i synnerhet då arbetsmarknaden ställer allt högre krav på fullföljda gymnasiestudier. Dels finns det ett behov att utveckla flexibiliteten avseende utbildningsstarter, dels finns det ett behov av att utveckla utbildningsinsatser där självstärkande och motivationshöjande insatser varvas med praktiskt lärande, det vill säga det arbetsplatsförlagda lärandet (kortare yrkesutbildning). Alternativa - kortare yrkesutbildningar som övergång till arbete och/eller studier Skolverket fastslår att en väl strukturerad praktik tillsammans med motivationshöjande och självstärkande insatser fungerar som framgångsfaktorer för yrkesintroduktionselevers etablering på arbetsmarknaden. 28 Inom ramen för yrkesintroduktionsutbildningen behöver det även finnas en möjlighet för unga vuxna, det vill säga ungdomar äldre än 20 år, att få möjlighet att ta del av utbildningen. Insatser som kombinerar praktik och lärande samt där det finns en medvetenhet och ett aktivt arbete för att skapa inkluderande sammanhang kan bidra till att motverka skolavhopp. 29 Arbetsförmedlingen har under senare år sett en ökning av gruppen ungdomar och unga vuxna som saknar gymnasiekompetens samtidigt som allt fler arbetsgivare ställer krav på gymnasiekompetens. Nio procent av de individer som varje månad skrivs ut från Arbetsförmedlingen till arbete har gymnasiekompetens jämfört med fem procent av dem som är utan gymnasiekompetens. 30 I våra tre kommuner finns det en större andel, jämfört med länet, som är inskrivna på Arbetsförmedlingen med icke fullföljd gymnasieutbildning. (se bilaga 11, diagram 4d). Sammantaget indikerar detta att det finns ett behov av att utveckla insatser och arbetssätt som motiverar till fortsatta studier och/eller arbete, både för gruppen som riskerar att avbryta eller har avbrutit sina studier. Ungdomsanställningar I kartläggningen har det framkommit att ungdomsanställningar saknas i samtliga tre kommuner. Statens offentliga utredning publicerade i oktober 2013 en delrapport som betonar vikten av kommunala ungdomsanställningar och att dessa bör ses som en arbetsmarknadspolitisk insats snarare än en renodlad anställning. Dels för att ungas etableringsmönster förändrats och allt fler etablerar sig allt senare på arbetsmarknaden, dels för att många ungdomar saknar gymnasieutbildning och att Arbetsförmedlingen har haft svårt att möta denna grupp. Insatsen bör då ses som en språngbräda till vidare arbete och/eller studier men också för att säkerställa 28 Skolverket - Redovisning av regeringsuppdrag om utveckling av introduktionsprogrammet yrkesintroduktion, Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2, Tio orsaker till skolavhopp; 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet 30 Arbetsformedlingen/ Debatt-Vi-kan-gora-mycket-men-vi-kan-inte-gegymnasiekompetens.html

16 kommande rekryteringsbehov då kommunerna förutspår stora kompetensförsörjningsbehov. 31 Sammanfattning Arbetsmarknadens ökade krav på gymnasieutbildning gör att de ungdomar som inte fullföljer gymnasiet med ett slutbetyg löper större risk att hamna i arbetslöshet och långvarigt utanförskap. 32 Om ungdomen dessutom har sociala svårigheter, en funktionsnedsättning eller ohälsa förstärks risken ytterligare. Problembeskrivningen ovan omfattar myndigheter, kommunen och landstinget samt flera verksamheter, såsom gymnasieskolan/gymnasiesärskolan, inom de berörda organisationerna och indikerar behovet av att fortsätta utveckla samverkan mellan de olika aktörerna. Vidare finns det ett behov av att utveckla det förebyggande och uppsökande arbetet i syfte att överbrygga glappet mellan skola och arbete, men också utveckla flexibla utbildningsstarter och kortare utbildningar som motiverar till fortsatta studier och/eller arbete, både för gruppen som riskerar att avbryta eller har avbrutit sina studier. 3.2 Omvärldsanalys I detta kapitel redovisas vad som sker inom förstudiens område såväl nationellt, regionalt som transnationellt. Syftet är att vi på ett bättre sätt ska förstå omständigheterna kring målgruppen och hur andra har arbetat inom de områden som förstudien avser att undersöka. Kommunala informationsansvaret Trelleborgs kommun och Stockholms stad är två kommuner som kommit långt i sitt arbete med det kommunala informationsansvaret och når bra resultat. 33 Gemensamma framgångsfaktorer för Trelleborg och Stockholm är tydliga mål och riktlinjer för KIAverksamheten. I Trelleborg ansvarar Navigatorcentrum för KIA. Verksamheten riktar sig till ungdomar år och ungdomen har möjlighet att få direktkontakt med KIA via drop-in tider, som tillhandahålls fem dagar i veckan. Målet är att ungdomen ska kontaktas inom en dag från det att kommunen får kännedom om studieavbrottet, något man uppnår. 34 Första kontakten sker via brev, i de fall där det är möjligt att få fram uppgifter kontaktas ungdomen via telefon, sms, mejl eller via Facebook. Om detta inte ger resultat sker en andra kontakt via brev där information också ges. I det fall ingen kontakt tas så kommer Navigatorcentrum att göra hembesök. Hembesöken görs alltid av två personer. Navigatorcentrum har en egen Facebooksida och via sidans mejlfunktion kontaktas personer som omfattas av informationsansvaret. Genom sin närvaro på sociala medier har Navigatorcentrum också kunnat se att flertalet av de ungdomar som omfattas av KIA är vänner med varandra. Vartefter de får kontakt med fler personer kan de använda sig av nätverket för att nå fler 31 Statens offentliga utredning 2010:04, 2013, Underlag till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen om välfärdspolitiska vägval bortom aktiveringspolitiken 32 Innan 2014 fick ungdomar som inte fullföljde gymnasiet ett samlat betygsdokument. I samband med att GY- 11 träde ikraft ändrades benämningen för utfärdandet av betygsdokumenten och en ungdom som inte fullföljer gymnasiet får studiebevis (nationellt program), gymnasieintyg (introduktionsprogrammet) 33 Sveriges kommuner och landsting. Kommunernas informationsansvar En guide om lagstiftning, ekonomi och insatser för unga som varken arbetar eller studerar 34http:// 210/ _16_arsanalys_2013.pdf

17 unga. 35 I Stockholms stad finns det dels lokala samordnare, dels en central verksamhet AIM som har drop-in tider och erbjuder insatser. De lokala samordnarna arbetar med att söka upp ungdomen via telefon, sms, vykort och hembesök samt söker kontakt via sociala medier. KIA arbetar i nära samarbete med andra projekt/verksamheter inom arbetsmarknadsområdet. Vägen tillbaka till studier går via praktik och/eller arbete. Ett nära samarbete finns också med Skolslussen som ansvarar för skolplacering av de elever som vill byta och/eller återuppta sina studier och tillhandahåller flexibla utbildningsstarter. 36 Skolverket har fått i uppdrag att följa kommunens arbete med KIA och myndigheten understryker vikten av att kommunerna hittar ett arbetssätt som motverkar ungdomars studieavhopp. Skolverket lyfter vidare fram att det i gruppen unga som varken arbetar eller studerar finns en överrepresentation av ungdomar från det individuella programmet. Orsakerna till att ungdomar avbryter studier i förtid är tudelade, det kan både röra sig om skolrelaterade svårigheter men också problem som ligger utanför skolan såsom hemförhållanden. 37 Från och med årsskriftet, januari 2015, övergår KIA till Kommunala aktivitetsansvaret vilket innebär ökade krav på aktiviteter, i synnerhet aktiviteter som leder tillbaka till studier, samt tydligare reglering kring uppföljning av de som avbrutit sina studier. Här finns det stora möjligheter till att utveckla närmare samverkan mellan våra befintliga ungdomsprojekt och KIA, dels avseende gemensamma ingångar men också avseende förebyggande aktiviteter. Hur KIAs uppdrag påverkas av regeringsskiftet i Sverige är i dag oklart. Den nya regeringen har föreslagit en obligatorisk gymnasieutbildning och det är i dag svårt att säga hur ett obligatorium står i paritet med KIAs uppdrag. Dock går det att konstatera att andelen ungdomar som avbryter och inte fullföljer sin utbildning kvarstår och vi behöver utvidga våra samverkansplattformar och utveckla arbetssätten för att möta de problemen Uppsökande arbete Arbetsförmedlingen och Stockholms stad är två aktörer som bedriver uppsökande arbete för att nå målgruppen år. 38 Ett exempel på detta arbete är marknadsförarna på Unga in och ambassadörerna på Ung i Tälje, två verksamheter som bedrivs av Arbetsförmedlingen i städerna Stockholm, Södertälje, Göteborg, Malmö, Gävle och Skellefteå. Konceptet är att använda unga och ungdomar som har en relation till och förtroende hos målgruppen samt har en kännedom om var ungdomar befinner sig. Marknadsförarna/Ambassadörerna har till uppgift att arbeta ute på fältet och fungera som en länk mellan ungdomen och myndigheten och skall ses som ett komplement till övrigt uppsökande arbete som bedrivs av kommunerna och/eller ideella aktörer. Marknadsförarna/Ambassadörerna kan också användas i syfte att utveckla verksamhetens övriga arbete. Ett exempel på detta är att möta upp och följa ungdomen till bokade möten såväl möten som sker i den egna verksamheten som externa möten och/eller studiebesök, arbetsplatsbesök, jobbjakt. Vidare kan rollen användas för att bemanna verksamheten (drop-in tider). Hur rollen används utöver uppsökande arbete, sker i nära dialog med övrig personal i verksamheten. Både Unga 35 Sveriges kommuner och landsting. Kommunernas informationsansvar En guide om lagstiftning, ekonomi och insatser för unga som varken arbetar eller studerar 36 Stockholms stad återrapport för kommunala uppföljningsansvaret Skolverket, Rapport Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan en registerstudie 38 Unga in år, Ung i Tälje år, Merit år.

18 in och Ung i Tälje bygger på samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommunens utbildning- och arbetsmarknadssektion samt socialtjänsten. I Ung i Tälje ingår även Försäkringskassan och Samordningsförbundet. 39 Stockholms stad har inom ramen för ESF-projektet Merit bedrivit uppsökande arbete på Järvafältet som omfattat ungdomar 16 till 29 år som varken arbetar eller studerar. Två ungdomskonsulenter har arbetat med att söka upp ungdomar och motivera dem till arbete och/eller studier samt att få dem att etablera en kontakt med Arbetsförmedlingen och/eller det lokala jobbtorget. 40 Uppsökarna på Merit har haft ett nära samarbete med marknadsförarna som arbetat på Järvafältet och projektet. Inom ramen för det uppsökande arbetet anordnade Merit ett transnationellt utbyte. Några av de ungdomar som fångats upp av uppsökarna fick möjlighet att åka till England. Syftet med resan var att bryta vardagliga mönster och hitta inspiration att tänka över sin framtid och möjligheten att studera eller arbeta. Ungdomarna fick möjlighet att träffa brittiska ungdomar som befann sig i en liknande situation som de själva i syfte att få perspektiv på sin egen situation. 41 Haninge kommun har under perioden drivit projektet Unga inspiratörer - unga för unga (UI) som riktat sig till ungdomar år boende i Jordbro. 42 Projektet har bedrivit främjande arbete i syfte att fånga ungdomens engagemang och skapa en positiv utveckling i den unges liv. Vägarna in till projektet var många och gick via uppsökare, föräldrar, skolan och andra verksamheter. Projektet arbetade holistiskt med fokus på bland annat frågor som rör missbruk, bostad, utbildning, arbete och hälsa. De centrala metoderna har varit ungdomsledarutbildningar, värdegrundsarbete, coachning och sociala medier där syftet har varit att skapa en verksamhet där unga stöttar unga. Liknande verksamhet har bedrivits i Nacka och Värmdö via projektet Polarna. 43 I dagsläget finns det ett förslag på en ungdomsledarutbildning 2015 som bör bedrivas i nära samverkan med representanter för Socialförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Kultur och fritidsförvaltningen samt Polismyndigheten och aktörer i civilsamhället. Ungdomsledarutbildningen syftar till att skapa goda förebilder inom olika områden som ska motivera ungdomar att starta och leda aktiviteter för andra ungdomar och möjliggöra steget till studier, praktik eller arbete. Ovan nämnda exempel visar på behovet av uppsökande arbete också för den äldre gruppen ungdomar. Vi har flera goda exempel som vi kan lära av, där målgruppen varit involverad i det uppsökande arbetet. I ett genomförandeprojekt avser vi att använda oss av deras erfarenheter. Arbetsförmedlingens generaldirektör har under hösten gjort vissa uttalanden om att Arbetsförmedlingen inte ska bedriva uppsökande 39 Ramböll 2014, Unga in slututvärdering 40 Stockholm stad 2013, Merit rapport 41 European Minds, Transnationellt ungdomsutbyte; Projekt Merit samt tidigare dialoger med fd. projekteldaren Jenny Bergström. 42 Slutrapport, Projekt Unga gör för unga Unga inspiratörer 2014 samt samtal med fd. projektledare och en av medarbetarna på UI 43 Slutrapport, Projekt Unga gör för unga Unga inspiratörer 2014 samt FOU Södertörn, Förebyggande arbete i fyra kommuner Nacka, Haninge, Södertälje och Värmdö samt samtal med fd. projektledare och en av medarbetarna på UI

19 arbete. I ett kommande projekt bör vi resonera kring hur det uppsökande arbetet ska organiseras och anpassning bör göras efter förutsättningar i respektive kommun. Övergång skola till arbete Arbetsförmedlingen har i uppdrag att samverka med skolan i syfte att underlätta övergången från skola till arbete för ungdomar som fyllt 16 år och har en funktionsnedsättning. Uppdraget regleras i förordningen 2007: som även innefattar samverkan med Försäkringskassan i syfte att underlätta för den avsedda målgruppen 44. Inom ramen för detta samverkansuppdrag ser vi stora utvecklingsmöjligheter, dels för att utveckla befintliga metoder som kan användas i övergången för den avsedda målgruppen, dels för att utveckla arbetssättet för att fånga in de ungdomar som inte har dokumenterad funktionsnedsättning, men där det finns diffus problematik och misstanke om ohälsa. Vi ser också möjligheten till att utveckla samverkansuppdraget så att det även omfattar ungdomar som inte fullföljer gymnasiet och/eller riskerar att avbryta sina studier, framförallt ungdomar i introduktionsprogrammen. Ungdomar som har en funktionsnedsättning men som sakar en dokumentation på detta löper risk att hamna i långvarigt utanförskap. Många av de stödinsatser som Arbetsförmedlingen kan erbjuda såsom anställningsstöd, programmet Särskilt introduktions- och anställningsstöd (Sius)med mera, riktar sig till de individer som har en dokumenterad nedsättning som påverkar arbetsförmågan. Om det föreligger misstanke om ohälsa som kan tänkas påverka arbetsförmågan men utredning kring detta saknas, är Arbetsförmedlingens erfarenheter att det tar tid att få till en utredning. Under tiden kan till exempel individen inte ta del av Sius-stöd eller anställningsstöd. 45 Sammantaget gör detta att det finns behov av att arbeta förebyggande och i övergången mellan skola till arbete i syfte skapa förutsättningar så att individen får rätt insats i rätt tid. Två goda exempel där kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan arbetat i samverkan vid övergången mellan skola till arbete återfinns i Halmstad och Örebro. I Halmstad kommun drevs projektet Arbetsvägen och i Örebro projektet Jobb i sikte där syftet var att utveckla nätverk och metoder där det tydligt framgår vad som ska göras, när det ska göras och vem som ansvarar för vad i processen vid övergången mellan skola till arbete. Framgångsfaktorn i projektet är metoden Supported Employment som tillämpades i processen av både gymnasieskolan/gymnasiesärskolan, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Detta bidrog bland annat till att synsättet avseende anskaffning av praktikplats förändrades och fokus var att hitta praktikplatser utifrån ungdomens intresse. Detta ökade möjligheterna till anställning eftersom alla parter tagit tillvara individens intresse. Innan projektet startade i Halmstad lämnade sju procent av gymnasiesärskolans ungdomar till arbete. Efter att projektet startade är resultatet 45 procent till arbete Förordning (2007:1 030) med instruktion för Arbetsförmedlingen 45 Samtal med Bengt Eklund, kvalificerad handläggare på avdelningen Rehabilitering till arbete (Arbetsförmedlingens huvudkontor) Arbetsförmedlingen, Delrapport Projekt Arbetsvägen

20 Regeringsuppdraget, Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning som pågår under och riktar sig till ungdomar med aktivitetsersättning. Projektet kommer vara verksamt i våra tre kommuner och angränsar till de behov som vi har identifierat. Dock kommer de inte att arbeta i övergångarna skola till arbete. Vi har haft kontinuerliga dialoger med projektledaren för uppdraget och kommit fram till att ett genomförandeprojekt inte skulle konkurrera med regeringsuppdraget, snarare komplettera och stärka effekterna. 47 Flexibla utbildningar Exempel på hur gymnasieskolan/gymnasiesärskolan kan skapa flexibla skolstarter för skolavhoppare återfinns i Stockholms stad. Utbildningsförvaltningen har utvecklat så kallade slussplatser som är till för ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier. Slussplatserna har kontinuerliga antagningar där ungdomen kan ägna sig åt individuella studier i avvaktan på att önskat gymnasieprogram startar och/eller är till för de ungdomar som saknar behörighet till gymnasiet. Utbildningarna är utformade inom ramen för introduktionsprogrammet och innehåller, om den unge så önskar, även praktik. Utbildningarna har tagits fram av utbildningsförvaltningen och ett nära samarbete finns med Arbetsmarknadsförvaltningen och Unga in då de har ungdomar som kan vara i behov av utbildning. 48 Under förstudien gjordes ett studiebesök på Enskedegårds gymnasieskola, som tillhandahåller slussplatser, i syfte att lära av hur de arbetar med flexibla utbildningsstarter. Representanter för gymnasieskolan i Nynäshamn och Haninge deltog under studiebesöket. Kortare yrkesintroduktions utbildningar Goda exempel på hur praktik kan kombineras med utbildning går att hämta från Stockholms stad och Norrköping. Inom ramen för ESF-projektet Merit har Stockholms stad också bedrivit yrkesintroduktionsutbildningar i samverkan med Jobbtorg samt gymnasieskolor och företag för målgruppen år. Utbildningen består av en förberedande/coachande del och därefter har deltagaren gått vidare till utbildningar i butik och handel, vård samt fastighet/bovärd, mark och trädgårdsanläggning. Inom ramen för utbildningen har en fyra veckors praktik ingått och utbildningarna har nischats mot branscher som har rekryteringsbehov där syftet efter utbildningen är anställning eller återgång till studier. Den totala utbildningslängden är veckor. En identifierad framgångsfaktor i utbildningen är den förberedande/motiverande delen som innehåller fem teman (personlighet, roller i en grupp, vägen till jobb, värderingar och kommunikation) 49. Inom projektet provade man även utlandspraktik och en av ungdomarna fick möjlighet att, med bibehållet försörjningsstöd, praktisera i England. Något projektledaren för Merit såg stora vinster med eftersom utlandsvistelsen ställde höga krav på ansvarstagande och ungdomen fick nya influenser Samtal har kontinuerligt förts med Anna Lexelius, projektledare för regeringsuppdraget. Vi har också anordnat en uppstartskonferens för att informera alla parter om uppdraget och målgruppen 48 Studiebesök Skolslussen, Stockholm stad utbildningsförvaltningen Stockholm stad 2013, Merit rapport 50 European Minds, Transnationellt ungdomsutbyte; Projekt Merit samt tidigare dialoger med f.d. projekteldaren Jenny Bergström