Kvalitetsredovisning 2009 för resursskolan Bryggan, Valstaskolan



Relevanta dokument
Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Arbetsplan/Beskrivning

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Munkfors kommun Skolplan

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning 2010

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

KVALITETSREDOVISNING

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen )

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Lokal arbetsplan för skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Bra bättre bäst! Resultat i korthet för gymnasieverksamhet i Nacka kommun

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Svensk författningssamling

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Lokal arbetsplan 2008/2009. Segrande Liv Grundskola

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Vassbo skola i Uddevalla

Utvecklingsplan Svenska Skolan Lissabon

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Resursskolan Karlskrona kommun. Emotionell, social och kognitiv utveckling

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Skogshöjdens skola

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är kronor per år.

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Beslut för grundsärskola

Individuella utvecklingsplaner IUP

Den individuella utvecklingsplanen

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Vår vision är att Södermalms skola skall vara en trygg skola där välbefinnande, glädje och lust att lära är centrala begrepp.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Skolplan för Karlshamns kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Den individuella utvecklingsplanen

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Särlaskolan F-9 med fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Skärgårdsskolan. Lokal arbetsplan läsåret 2009/10

Jällagymnasiets gymnasiesärskola. Nationellt och Individuellt program

Kvalitetsredovisning

För årskurs 1 50 poäng IDH

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Svensk författningssamling

Regelbunden tillsyn i de fristående gymnasieskolorna Kitas Gymnasium Samhäll/Affär, Frisör och Natur/Teknik i Göteborgs kommun

Utbildningsinspektion av skolverksamheten vid Eknäs, särskilt ungdomshem

Skolplan Uppföljning och utvärdering

Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM.

Varför har Sandhultskolan en likabehandlingsplan?... sid.2. Vår vision... sid.3. Skolans ryggsäck... sid.3. Delaktighet och förankring... sid.

Utbildningsinspektion i Herrgårdsskolan, grundskola F 6

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Skolplan Trelleborgs kommun

INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Transkript:

Kvalitetsredovisning 2009 för resursskolan Bryggan, Valstaskolan Förutsättningar och organisation Resursskolan Bryggan omfattar grundskolans år 4-9 med i nuläget maximalt 15 elever uppdelade på tre grupper. Eleverna har koncentrationssvårigheter och olika bokstavsdiagnoser och/eller sociala anpassningsproblem. Upptagningsområde är hela Sigtuna kommun och intagningen av elever beslutas av chefen för enheten för elever i behov av särskilt stöd. Resursskolan är en del av Valstaskolan. Personalen består idag av 9 personer med bred yrkeskompetens och många med lång erfarenhet av arbete med neurologiska och sociala problemställningar. Både män och kvinnor ingår i personalgruppen, med något flera manliga lärare, och åldersfördelningen är bred. Vi arbetar utifrån ett professionellt synsätt och i en positiv laganda med delaktighet och ansvar. 6 lärare fritidspedagog och fritidsledare psykolog Vår dagliga verksamhet presenteras i broschyren Resursskolan Bryggan. A. Grundläggande värderingar Vi strävar efter att stärka elevernas självbild och självkänsla, så att de blir medvetna om sina starka sidor och kan använda dem, och lär sig hantera sina svagare sidor. Vi lär eleverna nya saker, ibland om sig själva. Eleven skall känna att det inte är för sent. Eleven ska också få en positiv bild av vuxna bygga relationer som ger trygghet och styrka. Vi vill ge dem verktygen att utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället. Var och en ska bli sedd och lyssnad på, hans eller hennes synpunkter och önskemål ska så långt som möjligt tas till vara och behandlas med respekt. Alla former av verbala och fysiska trakasserier ska aktivt motverkas av personal, elever och föräldrar i samverkan. Samarbete med Valstaskolan i sin helhet samt andra i vårt närsamhälle är viktigt för att upprätthålla och värna de demokratiska värden vår skola står för. Mål Aktiviteter Varje elev ska känna sig välkommen, uppskattad och bekräftad på Bryggan. - Eleven har två kontaktlärare samt i övrigt en nära kontakt med en liten lärargrupp - Individuellt anpassade aktiviteter erbjuds för att stärka elevens utveckling. Eleverna erbjuds olika idrotts- och friluftsaktiviteter, ridning och hantverk. Detta underlättas genom att vi har ett nära samarbete

med Naturskolan (bland annat tillgång till en egen lokal på deras område samt möjlighet att låna redskap för uteaktiviteter när vi är där), samt med Upplandsidrotten, SISU. Någon elev deltar också i Valstaskolans idrottsprofil. Eleverna knyter oftast an starkt till personalen och trivs med den personliga atmosfären och de varierande aktiviteterna. Intresse och uppmuntran från vuxenvärlden har gett god effekt både avseende trivsel och studieresultat hos några elever som tidigare utmärkt sig för hög frånvaro från skolan. Ändå är detta det största problemet vi brottats med under det gångna året, och några elever har fortfarande en otillfredsställande hög frånvaro. Positiva studieresultat har satt spår i några elevers allt starkare självförtroende. Vi ser en starkare studiemotivation särskilt i år 9. Verksamheten både på Naturskolan och i andra friluftsaktiviteter har omfattats av flertalet elever och har gett många tillfällen till både fysisk, personlig och social träning. Några elever har i stället gjort en större andel studiebesök i anslutning till samhällskunskapsämnet. Samarbetet med Valstaskolan fungerar mycket bra. Enskilda elever på Bryggan deltar i matsalsarbetet, och grupper av elever från Valstaskolan deltar i friluftsaktiviteter anordnade av Bryggan. Arbetet för att stödja enskilda elevers självkänsla behöver ytterligare individualiseras med syfte att öka närvaron i skolan och minska rädslan för annorlundaskap. Arbetet mot mobbning fortgår och är fortfarande en viktig förutsättning för att öka toleransen för olikheter. Varje elev ska känna sig trygg i skolan. - Lärarna är tillgängliga för eleverna under hela skoldagen, deltar i och leder rastverksamheter. - Alla vuxna har ett särskilt ansvar för att följa upp och stå för de trivselregler vi gemensamt kommit fram till. Elever som haft behov av stöd i samspelet med kamraterna har fått sådant i form av ständig närvaro av flera vuxna i rastverksamheten. I undervisningen sker uppdelning i grupper på 2-3 individer regelmässigt, vilket bidrar till tryggheten. Individuella aktiviteter lärare-elev används för att ge utrymme för personliga samtal. Från att under höstterminens första månader ha varit en splittrad och otrygg grupp med stark tendens att vända taggarna utåt mot vuxna har en generellt mjukare stämning utvecklats i gruppen, trots vissa elevers personliga svårigheter som föranlett enstaka

våldsutbrott. Vi avser att fortsatt följa elevernas egen upplevelse av skolklimatet genom regelbundna enkätundersökningar som följs upp med enskilda samtal. Varje elev ska förstå och ta ett växande ansvar för sitt sociala beteende och följa grundläggande umgängesprinciper samt lära sig samarbeta med många olika elever och vuxna. - Vi ger stort utrymme för samtal och arbete kring ansvar, värderingar och andra livsfrågor. - Samarbetsträning genomförs i form av olika projekt i t ex smedjan på Naturskolan och vid krävande utflykter på sjön och i skogen. - Närhet mellan elever och personal skapar många tillfällen till personliga samtal i värdefrågor. - Vi ger eleverna möjlighet att lära känna sin huvudstad och ta del av dess kulturutbud. Flertalet elever har utvecklats positivt när det gäller ansvar och social medvetenhet, men befinner sig naturligtvis på mycket olika utvecklingsnivåer. Ålder och individuell mognad gör att vi måste formulera målen mycket olika. För enstaka elever har behoven varit större än vad skolan kan täcka, och samarbete med socialförvaltningen har varit och är en viktig förutsättning för att eleven ska få ett tillräckligt stöd.. Den individuella utvecklingsplanen används, men kan bli ett ännu bättre redskap för att formulera konkreta sociala mål för den enskilde eleven. Vi ska hjälpa eleven att bygga upp sin självkänsla. - Ett centralt inslag i verksamheten är att erbjuda eleven lämpliga utmaningar som kan leda till en genuin känsla av att ha uträttat någonting bra. Utmaningarna omfattar allt från kunskapsinhämtande i form av speciella beting av både teoretiskt och praktiskt slag till fysiska utmaningar och sociala ledaruppdrag, exempelvis genom att Bryggans elever undervisar vuxna och grupper av elever i friluftsliv. - I samarbete med idrottslyftet deltar eleverna i en utbildning i ridning och hästskötsel vid Billby gård, och får där träna samarbete och omsorg om ett djur förutom den utmaning som själva ridningen innebär. -Elevernas musikintresse har stimulerats från och med höstterminen genom att personalen utökats med personer med stora kunskaper inom detta område. Eleverna växer både genom de individuella utmaningarna och av gruppens uppdrag. Eleverna blir respekterade som positiva ledare på ett sätt de sällan upplevt tidigare. Flertalet finner något som fungerar som en stark motivationsfaktor. För några elever behöver vi ändå finna ytterligare vägar för att motsvara just deras behov, och öka deras

motivation för skolnärvaro. Arbetet med att införliva nya intresseområden för att öka elevernas motivation är en ständigt pågående process. Vi arbetar också för att ytterligare integrera och tydliggöra det teoretiska kunskapsinhämtandet i den praktiska verksamheten. Studieplaner som beskriver uteverksamhetens plats inom respektive ämnes kursplan är under utarbetande. Vi ska återskapa elevens respekt för och tilltro till vuxna. - Gemensamma aktiviteter som bygger på ömsesidig tillit byggs in i verksamheten i takt med elevens utveckling och mognad. Ett exempel är en överlevnadsmarsch från Märsta till Uppsala vintertid med övernattning under bar himmel. Deltagande i Vikingarännet, segling, vindsurfing samt kiteflygning i fjällnatur utgör andra utmaningar. Flertalet elever visar i utsatta situationer att de har en stark tilltro till personalen. Verbal och fysisk respektlöshet förekommer vid enstaka tillfällen, men framför allt fysisk respektlöshet har minskat betydligt. Samarbetet med elevernas föräldrar kan utvecklas praktiskt för att stärka vuxenrollen. Vi planerar att inbjuda till fler gemensamma aktiviteter skolaföräldrar. Vårt samarbete med olika aktörer i närsamhället ska utökas och vidareutvecklas. - Bryggan erbjuder praktikplatser, dels i skolans ordinarie praktikperioder, dels anpassad studiegång för elever med särskilda behov. - Bryggan samarbetar med Valstasatsningen genom att åta sig t ex reklamutdelning och skötseluppgifter på Hälsans stig för att skapa resurser till skidutflykter och fiskeresor. Samarbetet med praktikgivarna fungerar bra, och eleverna får oftast ett mycket gott mottagande och även goda vitsord. Några elever behöver mera stöd för att våga ta steget ut på en arbetsplats, och vi använder oss då av mera flexibla lösningar (enstaka dagars praktik, känd arbetsgivare o s v). Cateringverksamheten har minskat sin plats, men är mycket populär bland eleverna. Den används nu vid speciella tillfällen. Vi letar därför efter andra möjligheter för eleverna att få pröva på att ta ansvar och delta i olika verksamheter.

B. Inflytande och delaktighet Varje förälder har huvudansvaret för sitt barns fostran och känner barnet bäst. Detta skall prägla våra kontakter med hemmet och det innebär att aktivt lyssna och söka samförstånd i arbetet kring eleven. Eleven ska ha inflytande över sin arbetssituation och få ett allt större ansvar och inflytande i takt med stigande ålder och mognad. Mål Aktiviteter Utvecklingssamtalen ska utgöra grunden för ett bra och förtroendefullt samarbete mellan hem och skola. - Utvecklingssamtalet (två gånger per termin) genomförs i dialogform med eleverna och föräldrarna. Det innehåller en utvärdering av elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Varje tillfälle protokollförs och nya mål utformas. Protokollen ligger sedan till grund för revideringen av åtgärdsprogrammen. Utvecklingssamtalet utgör en viktig grund för samarbetet med elever och föräldrar. Det kompletteras med en mera kontinuerlig kontakt via telefon eller mejl som stöd för ett vardagsnära, praktiskt samförstånd i arbetet med eleven. Vi bör förbättra vår dokumentation kring de mera informella kontakterna som underlag för de formella utvecklingssamtalen. Föräldrarnas kunskap om skolans mål, arbete och resultat ska öka. - Föräldrarna välkomnas alltid att besöka och delta i vår verksamhet. - Den dagliga verksamhetens utformning och utfall diskuteras med föräldrarna, ofta flera gånger i veckan. -Föräldramöten, föräldradeltagande i skolan, gemensamma fester och utflykter ger tillfälle till insyn och utrymme för måldiskussioner. Föräldrarna får kontinuerlig information med avseende på elevens beteende och sociala utveckling, och vi arbetar för att än bättre tydliggöra hur elevens kunskaper utvecklar sig i relation till skolans mål. Vi arbetar bland annat med arbetsplaner för enskilda moment i undervisningen i olika ämnen, där friluftspedagogikens mål tydligt integreras i skolämnet. Ett viktigt utvecklingsområde är arbetet med att integrera Bryggans uteaktiviteter och praktiska arbetsmoment så att deras förankring i skolans kursplaner tydligt framgår I arbetet utgår vi från Valstaskolans lokala arbetsplaner. Förankringen av verksamheter i olika ämnen och i den lokala arbetsplanens mål håller på att växa fram.

Eleven ska få kännedom om målen för undervisningen och därmed ges möjlighet att påverka innehållet i sina studier. - Återkommande samtal om skolans mål ökar målmedvetenheten hos eleverna. - Arbetet anpassas efter den enskilde elevens mognad. - Eleverna ges möjlighet till fördjupning och förstärkning i skolans olika ämnen. - Med ett flexibelt arbetssätt ger vi eleverna tillgång till många inlärningsmetoder och en variation mellan teoretiskt och praktiskt undervisningsmaterial. - Vi försöker lära eleverna att påverka sina studier positivt genom att låta dem delta i valet av lämpliga/möjliga kravnivåer. Elevens möjligheter att påverka sina studier gäller till en början främst arbetsformer och kravnivåer att arbeta mot, för att så småningom också handla om innehållet. Motivationshöjande samtal angående realistiska mål för den enskilde eleven används ofta, och hjälper eleven att fokusera i sitt arbete. Elevernas svårigheter gör att vi inte alltid når fram till det elevinflytande som skulle vara önskvärt. Vi behöver bli mera medvetna i försöken att göra eleven delaktig i planeringen. C. Lärande Eleven har rätt att få de kunskaper som hon eller han behöver för framtiden. Vi erbjuder en arbetsmiljö där det är möjligt för eleven att ta ansvar för sitt arbete. Kraven på utförandet ökas successivt i förhållande till elevens ökande mognad och självkännedom. Det är läraren som är ledare för elevens lärande. Mål Aktiviteter Våra resultat ska förbättras i skolämnena. Alla elever ska bli förberedda för gymnasieskolan eller lämplig yrkesutbildning. - Bryggans timplan förutsätter en i viss mån anpassad studiegång och har utökad tid för matematik, svenska och engelska. - Läxhjälp erbjuds eleverna efter skoltid. - Eleverna slussas ut i stor klass i enskilda ämnen där det är till gagn för deras kunskapsutveckling. - Elevernas kunskapsutveckling följs upp mot Sigtuna kommuns kravnivåer. - Språkutvecklande arbetssätt diskuteras och planeras gemensamt av lärarna. Samtliga elever går framåt i sin kunskapsutveckling. Några har tagit stora steg, medan andra har större svårigheter, vilket gör att de inte kommer att uppnå kunskapsmålen för sin årskurs. De elever som lämnar grundskolan har förutsättningar att gå vidare till anpassade studier eller vanligt gymnasium.

Vi har förbättrat våra kunskaper avseende elever med dyslexi och planerar att utöka vårt materiel och våra metoder för att ge en bättre undervisning till dessa elever. Vi planerar också en handledning/utbildning i svenska med bibliotekspedagog Åsa Lundholm Bra övergångar till och från Bryggan ska garantera den röda tråden i elevens skolutveckling. -I samband med inskrivningen på Bryggan hålls en intagningskonferens, där avlämnande skola skall ge en redogörelse för elevens tidigare skolgång och hur man försökt möta elevens behov, samt en målbeskrivning för det fortsatta arbetet. Föräldrar, lärare, elevvård och skolledning deltar i överlämnandet. - Vid utskrivning av elever lämnar Bryggan tillämplig information till mottagande skola. - En återgång till vanlig klass förbereds ofta genom en successiv utslussning i något/några skolämnen. - Vid behov får eleven efter avslutad grundskola hjälp av speciell yrkesvalslärare inför fortsatt utbildning. Intagningsförfarandet fungerar relativt bra, dock ofta med viss fördröjning i överföringen av gjorda utredningar. Överföringen till mottagande skola under grundskoletiden fungerar också bra. Vissa svårigheter kan ibland uppstå när elever lämnar grundskolan, och den mottagande skolan inte är känd i förväg. Vi planerar att aktivt kontakta även mottagande gymnasieskolor. Våra kunskapsmål, kravnivåer och betygskriterier finns preciserade i Sigtuna kommuns kravnivåer för grundskolan. Bryggan prioriterar kärnämnena och strävar mot att eleverna ska nå godkänt betyg i så många ämnen som möjligt. D. Hälsa En sund livsföring och en god hälsa är förutsättningar för att lyckas i skolarbetet. Därför är det också vår uppgift att tillsammans med hemmet verka för detta. Mål Aktiviteter Drogförebyggande arbete prioriteras. - Närheten lärare-elev möjliggör en tät påverkan av eleven. Vi försöker genom samtal med stark betoning på idrott och hälsa att motverka en tidig start i drogberoende.

Det ökande trycket på ungdomar att använda lättare droger har gjort att våra möjligheter att hindra dem från att använda t ex tobak har minskat. Vi oroas också av ett ökande alkoholbruk bland några elever. Vi planerar att förutom den information och påverkan som lärarna ger också bjuda in en informatör från närpolisen. Vi erbjuder många inslag av rörelse och utevistelse i den dagliga verksamheten. Idrottsverksamheten och friluftslivet ska ha en stark ställning. - Vistelse och aktiviteter i naturen utgör ett centralt inslag i Bryggans verksamhet, bland annat i form av en regelbunden verksamhet på Naturskolan. - Både individuell och gruppundervisning erbjuds i idrott. Flertalet elever deltar aktivt i idrott och friluftsaktiviteter. Många har ett stort intresse, och alla deltar i någon form av motion. Flertalet elever tillbringar en dag per vecka med utomhusverksamhet. Sunda matvanor ska stimuleras. - Kost och konsumentkunskap har en stor plats i alla årskurser och därmed undervisningen kring matvanor och hälsa. - Vår ambition är att eleverna ska äta skolmåltid alla dagar. och utvecklingsområde Kost och konsumentkunskap är mycket uppskattat av eleverna. Ett fåtal elever har inte deltagit i skolmåltiderna, och vi arbetar för att finna vägar förbi sociala låsningar och stresskänslighet, som ofta är en del av orsakerna till att inte vilja besöka matsalen. En planerad lösning är att ge eleverna möjlighet att få äta sin lunch i Bryggans kök. Bryggan, Valstaskolan 10 01 31 Ingemar Johansson, rektor