Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne Gottlieb-Vedis intressanta utredning om tryckvagnsträning, här nedan. Artikeln är från 1990 men är högaktuell fortfarande eller kanske man också kan säga att Marianne var "före sin tid". Jag har under 1999/2000 haft förmånen att lyssna på flera föreläsare av rang under kursen "Träning för hälsa och hållbarhet" vid SLU, däribland Marianne Gottlieb-Vedi. Jag bjuder nedan på "urklipp" ur kursen. Notera slutsatsen i Marianne Gottlieb-Vedis utredning att man når samma resultat ett halvår snabbare med drögträning jämfört med konventionell träning (långsamkörning och traditionella snabbjobb)! Artikeln finns att läsa i sen helhet längre ned på denna sida. Tryckvagnsträning med förstånd tränar allt hos hästen med lägre skaderisk då man undviker hög fart. Använd dock pulsmätare om du belastar hästen i trav, så att du inte kör för hårt, man lurar sig lätt då tempot inte är högt. Travhästen behöver också utöva sportspecifik träning då och då som komplement till styrketräningen. Det vill säga göra det den förväntas kunna nämligen trava fort! När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om: TYP I långsamma fibrer, rekryteras i första hand & vid lättare muskelarbeten påverkas mkt lite av träning. "Finns alltid med". 1 / 9
TYP IIA snabba uthålliga fibrer, rekryteras i andra hand, vid längre arbeten och högre intensitet. Påverkas av träning. TYP IIB snabba fibrer med sämre uthållighet, rekryteras i sista hand, bildar mjölksyra. Påverkas av träning. Man vill med träning förvandla mjölksyrabildande typ IIB-fibrer till uthålliga typ IIA-fibrer. Hästen föds med en viss fördelning av muskelfibrer, det är en genväg till framgång att födas med fler typ IIA än typ IIB! Vill man provocera kanske man ska föreslå muskelbiopsi på unghästar innan köp? (B. Essén-Gustavsson/M.Gottlieb-Vedi ) En bra häst rekryterar alla fibrer och använder upp allt glykogen (bränsle) i sina muskelfibrer. V et. Birgitta Essén-Gustavsson, SLU har tagit prover och muskelbiopsier på startande hästar på Solvalla, och har konstaterat att hästar som kommit oplacerade inte har rekryterat alla muskelfibrer och fortfarande har glykogen sparat. Detta medan segraren i samma lopp har förbrukat hela glykogenreserven och använt samtliga fibrer. Vad detta beror på är svårt att svara på, måhända dålig motivation och dålig oxidativ förmåga hos den oplacerade hästen? Man har i vetenskapliga undersökningar visat att hästens konditionsstatus är helt oförändrad efter 5 veckors vila. Med vila menar man då inte boxvila utan t ex. hagvistelse eller lätt motionsarbete. Glöm dock inte att lederna ändå behöver en successiv start. (B. Essén- 2 / 9
Gustavsson) Vikten av nedvarvning kan inte överskattas! En häst kan ha en mjölksyrahalt i blodet på 20-40 mmol efter ett lopp (jmf."mjölksyratröskeln" vid ca 4-6 mmol/ puls 200-210 slag/min). Provtagning efter varierande nedvarvning har visat att skritt och trav 10-20 minuter, sänker mjölksyrahalten dramatiskt till mindre än 1 mmol efter 70 minuter.om hästen direkt ställs in i stallet/boxen efter prestationen kvarstår 7-8 mmol (jmf mjölksyratröskeln!) efter samma tid. Förutom att skaderisken minskas så mår förstås hästen mycket bättre när den varvas ned. ( vet. Leif Stilling ) Drögträning en alternativ träningsmetod för travhästar Ur Veterinärmedicin nr 9, 1990. Faktabladen kan beställas hos SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Av VMD Marianne Gottlieb-Vedi, SLU. Träning med tryckvagn en alternativ träningsmetod för travhästar 3 / 9
Man har länge tränat hästar med dragredskap. Metoderna har inte varit vetenskapligt underbyggda och risken för överbelastning har varit stor. Olika kombinationer av hastighet, dragmotstånd och arbetets längd ger olika effekt på hästens fysik. Dels påverkas hjärta och lungor, dels musklernas fiberkomposition och energiomsättning. Drögträning ger snabba förändringar i muskulaturen. Rätt utförd drögträning kan vara ett värdefullt komplement till annan träning. (Fotnot: kilopond = dragkraft, att lyfta 1 kg, motsvarar att dra 1 kp) Forskningen om hästens träningsfysiologi har stadigt ökat under de senaste 20 åren. Ett väl anpassat träningsprogram är avgörande för om hästen ska kunna prestera sitt bästa utan att få skador av träningen. Inom all läkekunskap är det viktigare att förebygga än att bota. Därför måste både hästveterinärer och tränare känna till hästens träningsfysiologi. 4 / 9
En travhäst måste tränas till uthållighet, styrka och snabbhet. Man kan nå resultat med många olika metoder, såsom långsamkörning, intervallträning, heat-körning, drögträning, simning och ridning. Historik Drögen var ursprungligen en grov dragkälke. Hästar har tränats med drögliknande redskap och varierande metoder under många år i hela Norden. Ofta använder man en bromsvagn eller ett däck som släpar efter en tyngre vagn eller rockard. Många tränare vet visserligen att drögträningen ger effekt men metoderna har inte varit vetenskapligt underbyggda. Man har varken känt till vad som händer med hästens kropp när den drögtränas eller hur träningen bäst ska bedrivas. Man kan variera drögmotstånd, hastighet och längd på arbetet i det oändliga. Drögarbete med olika dragmotstånd, i olika tempon eller på torr respektive fuktig bana kan inte jämföras. Försöket I laboratoriet använder vi en rullande matta som hästarna springer på. Hastighet, underlag, luftfuktighet och luftmotstånd kan standardiseras, upprepas och jämföras. Vi har studerat hur olika kombinationer av hastighet, dragmotstånd och längd på arbetet påverkar vuxna hästar (äldre än 4 år). Dels har vi studerat hjärta och lungor, dels musklernas fiberkomposition och energiomsättning. 5 / 9
Långsamma och snabba muskelfibrer Hästens muskulatur består av muskelfibrer med olika arbetssätt och egenskaper. Fibrer av typ I arbetar långsamt, men är uthålliga och kräver god tillgång på syre om de ska arbeta effektivt de har en hög oxidativ kapacitet. Typ II-fibrerna är snabba men kan inte utnyttja syre lika effektivt. I stället har de en högre glykotisk kapacitet de kan alltså få energi genom att bryta ner socker till mjölksyra utan att använda syre. Man talar dessutom om undergrupperna IIA och IIB, där typ IIA fibrer mer liknar typ I fibrer. Långsamma fibrer av typ I är uthålliga och används vid lättare muskelarbete. De får sin energi genom att förbränna antingen fettsyror och glukos som tillförs med blodet eller fett och glykogen' som finns lagrat i muskelfibern. Om arbetets intensitet eller längd ökar, går muskeln successivt över från att använda typ I fibrer till typ IIA-fibrer och slutligen typ IIB-fibrer. Typ IIA har också hög förmåga till anaerob förbränning vilket gör den uthållig. Typ IIB däremot, får sin energi genom anaerob ämnesomsättning, den nedbryter kolhydrat och fosfatföreningar utan tillgång till syre. Därmed bildas mjölksyra och muskeln tröttas ut. Vi skrittade och travade hästar samtidigt som vi varierade dragmotståndet för att se hur djurets cirkulation och muskulatur påverkas. Tryckvagnsträning i skritt Vid skritt med en dragbelastning på 34 kilopond, ett dragmotstånd som kan uppnås med en så kallad bromsvagn (Trotmaster/Protrainer) fick hästen en pulsfrekvens runt 110 slag per minut. Bara de långsamma muskelfibrerna av typ I användes. När belastningen ökades till 80 kilopond ökade pulsen till 160 slag i minuten, fortfarande i skritt. Förutom de långsamma muskelfibrerna användes nu också de snabba uthålliga typ IIA-fibrerna. Efter 30 minuters arbete togs även vissa av de snabba typ II-fibrerna till hjälp. Därmed kunde vi se en lindrig ökning av mjölksyrahalten i blodet. 6 / 9
Tryckvagnsträning i trav Arbetet i dessa försök kan jämföras med långsamkörning, där man ser samma effekter på cirkulation och muskulatur. I nästa försök fick hästen trava med en hastighet motsvarande kilometertiden 3.20 och 24 kiloponds belastning. Arbetet gav ungefär samma puls och användning av muskelfibrer som vid den tyngsta skritten. Mjölksyrehalten i blodet var däremot högre och steg efter mycket kortare tid. Dessutom blev temperaturen i musklerna lika hög som efter tävling. Resultaten så långt kan sammanfattas med att olika kombinationer av dragmotstånd, hastighet och längd på arbetet ger olika fysiologiskt svar hos djuret. Tryckvagnsträning i högre tempo När vi ökade travtempot till 2.20 och dragmotståndet till 34 kilopond aktiverades hjärtat och lungorna kraftigt. Pulsen gick upp till över 200 slag per minut och alla typer av muskelfibrer användes redan från början. Ämnesomsättningen både med och utan syre spelade en stor roll för musklernas energiförsörjning. Mjölksyrehalten ökade mycket snabbt i blod och i muskel och var redan efter 5-10 minuters drögarbete lika högt som efter ett tävlingslopp. Hästarna blev dessutom mycket muskeltrötta. Slutsats 7 / 9
Vid drögträning används alltså alla typer av muskelfibrer redan vid lågt dragmotstånd och i relativt lågt travtempo. Det innebär i praktiken att man vid en låg travhastighet kan träna muskelfibrer som annars bara används under sk. speed-träning. Samma hästar fick samma sorts träning under korta intervall på 1-2 minuter, och fick skritta utan belastning mellan intervallen. Hjärta, lungor och muskler aktiverades fortfarande lika mycket, men man undvek extremt höga mjölksyrahalter i kroppen. Detta är en fördel eftersom mjölksyran påverkar hästarna negativt. Djuren blir trötta och skadas då lättare. Den dagliga träningen ska ge effekt på hästen, men effekten kommer även vid måttligt förhöjd mjölksyra-koncentration i blodet. Långsiktiga effekter av drögträning Om hästarna intervalltränas på sistnämnda sätt varannan dag, ser man resultat i musklerna redan efter två veckor. Ämnesomsättningen blir mer ekonomisk och andelen snabba och mjölksyrebildande fibrer av typ IIB minskar medan andelen snabba och uthålliga typ IIA-fibrer ökar. Man kan få samma resultat med konventionell träning, alltså en kombination av långsamkörning och heatkörning, men resultaten tar mycket längre tid. Ett halvår eller mer. Dessutom blir typ IIA-fibrerna större efter drögträning. En större andel av musklerna kommer därmed att bestå av oxidativa muskelfibrer som inte bildar mjölksyra och därför är mer uthålliga. Antagligen är detta en positiv effekt. Vi vet nämligen att travhästar som presterar bra har en hög andel IIA-fibrer i sin muskulatur. Större fibrer kan dessutom utvecklar mer kraft, hästen blir starkare och bör, åtminstone teoretiskt sett, kunna springa fortare. Mindre mängder kolhydrat förbrukas och hästen kan springa lägre och/eller snabbare innan mjölksyran ansamlas. Det kan inte heller uteslutas att blodets förmåga att transportera syre från inandningsluften till musklerna ökar som följd av drögträning. 8 / 9
Träningen utfördes med låg hastighet i motsats till snabb heat-körning. Risken för överbelastning av skelett, ligament, senor, leder och muskler är alltid överhängande och troligen störst i hög fart. Drögträning i praktiken Mer forskning måste till innan vi kan ge råd om bästa styrketräningsmodell för den enskilda hästen. Redan nu kan vi rekommendera att all drögträning utförs i korta intervaller. Intervalllängden, antalet intervall, dragmotstånd och hastighet måste dock bestämmas efter den individuella hästens kapacitet, efter träningstillstånd och efter underlagets beskaffenhet.det är lätt att överbelasta hästen när man börjar drögträna om djuret inte är vant vid denna typ av träning. Vår forskning är gjord på vuxna hästar. Därför kan vi i dag inte säga om, eller hur mycket den unga travhästen tål att drögtränas. Vi vet heller inte vilken intensitet och vilket dragmotstånd som ska användas. Med hjälp av framtida forskning hoppas vi kunna placera in drögträningen som ett komplement i den dagliga träningen för alla åldersgrupper. 9 / 9