KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA S2 Bra Det finansiella nuläget SPARNIVÅ H1 OK SKULDFLÖDESGRAD H2 Bra SKULDBALANSGRAD H3 Bra RÖRELSEKAPITAL H4 Bra KAPITALBILDNING H5 Bra Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ R1 Bra SKATTEKRAFT R2 Bra BEFOLKNING R3 OK SYSSELSÄTTNING R4 OK BOSTADSÖVERSKOTT R5 OK BORGEN R6 OK Effektiva möjligheter SKATTEHÖJNING M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR M2 Bra KOSTNADSPRESS M3 Bra Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter KommunAnalysen presenterar den analys, som ligger till grund för det indikativa betyget i kommunens FörtroendeProfil på hemsidan. Denna FörtroendeProfil visas här intill. Det indikativa finansiella betyget, som denna FörtroendeProfil ger, finns på sidan 2, uppe till höger. Analyssystemet finns på sidan 2 och därefter följer analysens nitton nyckeltal. SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1
ProfilAnalys Vimmerby kommun En analys i fem frågor 18-14 6 32 Hans Jensevik, Analys 18-14 6 31 Vivianne Eriksson, Kunder Indikativ betygsmatris Antal invånare 15 596 Kommuntyp: Övriga kommuner, 12 5-25 inv. MAJORITETER OK Kommunskuld Finansiell Finansiella Finansiella En kronas skattehöjning motsvarar 2 mkr HANDLINGSKRAFT Svag Hälsa Risker Möjligheter En procent av totala intäkter är 7,4 mkr AVGIFTSPOLITIK Bra A ( X ) ( X ) A B ( X ) ( X ) B Fråga 5 påverkar inga delbetyg i en KommunAnalys C C 4 Finansiella möjligheter D D Potentialer Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B SKATTEHÖJNING Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Bra = Nivån för finansiell elitlicens KOSTNADSPRESS Bra Kostnaderna kan pressas ner med: mkr 25, 2, 15, 1, 5,, 3 Finansiella risker Summa Mkr Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet 5 Ledningens styrförmåga 1 Kommunskuld 1 Investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Bra Skattebasrisk 8 SKATTEKRAFT Bra BEFOLKNING OK 6 SYSSELSÄTTNING OK Koncernrisk 4 BOSTADSÖVERSKOTT OK BORGEN MM OK 2 Finansiell hälsa Analysnyckeltal för nuläget 2 Bedömt riskgap om detta inte skall vara 3 mkr SPARNIVÅ OK, mkr för investeringsrisk (, mkr) SKULDFLÖDESGRAD Bra, mkr för skattekraftssvikt (, mkr) SKULDBALANSGRAD Bra, mkr för befolkningsrisk (,7 mkr) RÖRELSEKAPITAL Bra Kritisk nivå 1, 35 3 kr/inv, mkr för sviktande sysselsättning (,7 mkr) KAPITALBILDNING Bra Kritisk nivå 3, 6 3 kr/inv, mkr för tomma lägenheter i allmännyttan (,7 mkr), mkr för hög borgen (,7 mkr) En procent av totala intäkter är 7,4 mkr Finansiellt gap: -8 mkr Vimmerby kommun Förpliktelsenyckeltal FÖRPLIKTELSEBELOPP Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA Bra Förpliktelsebelopp, mkr totalt för riskhantering Bruttoförpliktelsebelopp Kr / inv Hushållningskravet Balanskravet 9,% 12, % Gjord värdering - 26 Kr / inv Vad behöver göras? Mkr År 8,% 1, % Nettoförpliktelsebelopp 24 87 Kr / inv 7,% Skuldgap 8, % 6,% Finansiellt gap Medelstor förmögenhet - ingen justering 5,% 6, % Riskgap 4,% 4, % År 24 var företagens andel av omsättning 22,1 % Totalt gap: 3,% 2, % av kommunkoncernens omsättning. Vad kan göras? Kortsiktig potential: 58 2,% 1,%, % Skuldgapet är Mkr,% -2, % Restpotentialen är 58 mkr, vilket motsvarar en kalkylerad 95 96 97 98 99 1 2 3 4 1 2 3 4 Skuldgapet sluts inom: År skattesänkning på,59 kr per skr varje år i 5 år. Rött=Pensioner, Gult=Underhåll, Grönt=Nyinvesteringar Balanskravet större än noll 14 12 Kronor per invånare 5 1 15 2 25 Kritisk nivå 2, 45 3 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Sammanfattande rapport ur expertsystem 26-2-14 24 5 87 Kommuner i fallande rangordning
Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp för Vimmerby kommun Viktigaste skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? 14 12 Kronor per invånare Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar, dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion, dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. 1 8 6 4 Kommuner i fallande rangordning Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Aug 25 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden, som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 9 % av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas 1 kr och för nivå 3 ytterligare 15 kr. Låga (höga) förmögenhetsvärden antyder att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga (är tänkbara). Belastningar och kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter. 2 5 1 15 2 25 Kritisk nivå 1, 35 3 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 3 kr/inv Kritisk nivå 3, 6 3 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Skuldnyckeltal Bra Beskattningsbara inkomster 23 26 24 Kr / inv 22 2 Antal i fallande ordning 18 16 14 12 1 5 1 15 2 25 MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över 35 3 kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 45 3 kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 6 3 kr / inv - Medelstor förmögenhet - ingen justering - --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv 22 23 24 Bruttoförpliktelsebelopp 43 78 45 26 5 87 Värdet enligt gjord (partiell) värdering 26 Nettoförpliktelsebelopp för Vimmerby kommun 24 87 Kommunens företag schablonvärderas till 1 ggr vinsten om: Gäller: 1; företagens kassaflöde överstiger 5 procent av deras omsättning, Ja 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent, Nej 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 1 åren Ja 4; och vinsten i de kommunala företagen är positiv. Ja 6 Beskattningsbar förmögenheter 23. De 'lågförmögna ' får en belastning i utgångsläget. Kr / inv 5 4 Antal i fallande ordning 3 2 1 95 115 135 155 175 195 215 235 255 275 De 'högförmögna ' får en kompensation 1 5 16 Kr / inv 95 14 85 De 'medelförmögna ' behandlas neutralt Kr / inv 75 12 65 1 55 Antal i fallande ordning 45 Antal i fallande ordning 8 35 6 25 15 4 4 8 13 23 33 43 53 63 73 83 93 Kommunskuld: Nyckeltalen S1-S2 Sidan 3
Nyckeltal S2: Amorteringsförmåga för Vimmerby kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 25 2 15 1 År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 5 år sätts tiden till 5 år. Krav: Under kritiska nivåer 1,8 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 5 år sätts värdet till 5 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. 5 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år Kritisk nivå 3: 2 år Vimmerby kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Vimmerby kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 2 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 22 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Skuldnyckeltal Potentialkrav för år 24 (3 st för S2). Även över kritisk nivå 3: - Bra Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökad sparande, %, %, % -------------------------Mätperiod--------------------------- Återbetalningsår 2 21 22 23 24 25 26 27 Kommunens förvaltningar,,,,,,,,15 Medelvärde alla kommuner 4,64 5,1 7,6 7,19 6,54 Bokslut Budget Budget År 24 är marginalen 6,1 Mkr över balanskravet och sparnivån är 8 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sparandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år 24. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 24 (jmf M1, M2 och M3). Kommunskuld: Nyckeltalen S1-S2 Sidan 4
Nyckeltal H1: Sparnivå för Vimmerby kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är S2 d v s 'Amorteringsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Nyckeltal H1: Kassaflöde / Intäkter Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster 9% Omsättning 3% justerat Krav: poster justerat för avskrivningar för avskrivningar och ev fiktiv och pensionsavsättning) ev fiktiv i procent =Balanskravet av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Över pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d v s =Hushållningskravet 8% Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga kritiska 25% skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. överskottet från verksamheten är tillräckligt för att betala nivåer Det mäter om det penningmässiga överskottet från amorteringar och investeringar. 7% 2% verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar och Kritiska investeringar. nivåer och trender enligt Svensk 15% 6% KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 1% kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är 1998. eljest 9 %. 5% 1,95 För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 5% Värden kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. Kritisk tillräcklig nivå förmåga 1 är eljest att avsätta 9 %. för 4% pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 2 % indikerar Värden över också kritisk förmåga nivå att amortera 1 innebär lån. tillräcklig Värden över förmåga kritisk att nivå 2 1 2 3 4 innebär avsätta förmåga pensioner, att avsätta ny- för och reinvesteringar. och avtalspensioner En bestående 3% Koncern Förvaltning men trend ej över nyinvesteringar. nivå 1 indikerar Värden också under förmåga kritisk nivå att 3 amortera innebär oftast lån. att Företag Trend, konc driftkostnader Värden över lånefinansieras. kritisk nivå 2 innebär Det behövs förmåga långsiktigt att avsätta i standardfallet för 2% minst reinvesteringar 4 % kapacitet och i avsättning avtalspensioner för avtalspensioner. men ej nyinvesteringar. Vid en snabbt Resultat 3 / Intäkter fallande Värden trend under över kritisk 1 % per nivå år 3 sker innebär en belastning. oftast att driftkostnader (Balans- och hushållningskrav) 11, % lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst 1% 1, % Information 9, % 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid snabbt 8, % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) 7, % fallande trend över 1 % per år sker en belastning. % 6, % finns för år 1997-21 för de flesta kommuner. Tom stapel ett år 5, % innebär att uppgifter saknas. 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 4, % 3, % Information Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" 2, % 1, % Information Data om kommunkoncernens finns också Resultat kassaflöde 3, d v s förändringen (koncernsparnivå) av eget Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Vimmerby kommun, % kfinns i lf för år f 2-24 l i för de d flesta k åd kommuner. b l Obefintlig k -1, % Medelvärde alla kommuner Trendmedelvärden -2, % stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Trend för Vimmerby kommun Balanskravet med ing.nivån 5,6 % 98 99 1 2 3 4 5 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Pensionsskulden ökade 2,3 % i snitt per år 1997-24 Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 5,5* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 4,* %: - Finansiell hälsa År 2 21 22 23 24 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,* %: - OK Skattehöjningskrav,,8,88,35,4 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int. 23,1% 2,6% -,8%,9%,8% *Fr o m år 2 utbetalas 1 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 2 %. Balanskravsnivå -15,7%,6% 3,8% 3,6% 3,6% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde 2 21 22 23 24 25 26 27 skatten på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Vimmerby kommun 7,45% 3,2% 3,6% 4,55% 4,43% 6,51% 3,56% 4,22% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Medelvärde alla kommuner 5,49% 4,79% 3,58% 3,83% 3,93% Bokslut Budget Budget nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet År 24 är marginalen 6,1 Mkr över balanskravet och sparnivån är 8 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 5
Nyckeltal H2: Skuldflödesgrad för Vimmerby kommun Finansiell hälsa Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 12% 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Nyckeltal H2: Skulder/Intäkter Under kritiska nivåer 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Vimmerby kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3: - Bra 1,98 Koncernen: Långa skulder / Omsättning 14% Växande trend, % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 12 %: - Mkr 21 22 23 24 Korta skulder 12 15 13 14 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 1 9 12 15 Skuldflödesgrad 2 21 22 23 24 25 26 27 Pensionsförpliktelser 27 24 25 25 Vimmerby kommun % % % % % % % 1 % Summa skulder 48 47 5 54 Medelvärde alla kommuner 25 % 24 % 25 % 28 % 26 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån 22 2 22 23 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 13% 12% 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 1 2 3 4 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 12 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 6
Nyckeltal H3: Skuldbalansgrad för Vimmerby kommun Finansiell hälsa Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Nyckeltal H3: Skulder/Tillgångar 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Korta skulder Pens. skuld. linjen Trend för Vimmerby kommun Långa skulder netto Pensionsskulden Förmedlade lån Medelvärde alla kommuner Krav: Under kritiska nivåer 11% 1% 9% 8% 7% 2,15 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Koncernen: Skulder / Tillgångar 1 2 3 4 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt s Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf H1. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 11,6 % av genomsnittetsvärdet för riket Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr 2 21 22 23 24 Växande trend,75 % per år: - Omsättning 688 774 863 924 944 Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) 67 46 5 55 52 Förändring eget kapital 31 12 15 16 7 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 941 976 1 24 1 67 1 116 Skuldbalansgrad 2 21 22 23 24 25 26 27 Skulder 448 471 496 516 574 Vimmerby kommun 12% 14% 18% 16% 16% 15% 11% 11% Eget kapital 493 56 528 551 542 Medelvärde alla kommuner 43% 42% 44% 45% 45% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen 245 231 239 243 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 7
Nyckeltal H4: Rörelsekapital för Vimmerby kommun Finansiell hälsa Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarna 15% 1% 5% % -5% -1% -15% Nyckeltal H4: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend -4 2,15 Finansnetto i Kr/Inv 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Kritisk nivå 1 Är kostnaderna för skulderna så tunga att de Kritisk nivå 2 Vimmerby kommun Vimmerby Maxvärde tränger ut annan verksamhet? Trend för Vimmerby kommun Medelvärde alla kommuner Minvärde Medelvärden Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärde under kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Medelvärdena är befolkningsvägda. Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (,54 % ): - Bra Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend 2 21 22 23 24 -------------------------Mätperiod--------------------------- 44,2 59 73,8 - - Diagramvärden ovan 2 21 22 23 24 25 26 27 Vimmerby kommun -3,8 % 9,8 % 3,8 % 1,6 % 3,6 % 6,9 % 7,5 % 8,3 % Räntevinsten vid,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Vimmerby kommun 1,6 % 2,3 % 3, % 3,7 % 4,3 % 2 21 22 23 24 Medelvärde alla kommuner -3,2 % -1,8 % -3,8 % -4,3 % -6,4 % Bokslut Budget Budget 532 6 583 719 877 Kritisk nivå 1, %, %, %, %, %, %, %, % Finansnettot år 24 var 8,59 milj kr ( 1,17 % Kritisk nivå 2-1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % av totala intäkter) 6 4 2-2 -6-8 96 98 2 4 6 8 1 Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 8
Nyckeltal H5: Kapitalbildning för Vimmerby kommun Finansiell hälsa Sker kapitalbildning? Överstiger sparnivån för åren 1996-24 den genomsnittliga investeringsnivån? Förvaltningarna 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 5,16% Nyckeltal H5: Investeringar/Intäkter 5,34% 2 Sparar kommunen till investeringarna eller finansieras de på annat sätt, exempelvis genom upplåning? Nyckeltalet (staplarna) är de årliga nettoinvesteringarna i procent av totala intäkter. Sparandet (kurvan), som här definieras som det penningmässiga överskottet då verksamheten och finanserna betalats, är ett mått på kommunens årliga kapitalbildning. Nyckeltalet berättar hur kapitalbildningen används. Sparandet änvänds, i den mån det är positivt, till finansiering av investeringsutgifter. Negativt sparande betyder att en viss del av driftskostnaderna och alla investeringar finansieras genom lån i det fall det inte finns ett motsvarande stort positivt rörelsekapital att tillgå. De år sparandet är större än investeringsutgifterna finns ett överskott som det rörelsekapitalet i den mån det inte används för att amortera lån. H5 förklarar således varför skuldnivå, H2 och H3, och rörelsekapital, H4, utvecklas som de gör. Det krävs en analys över flera år för att utröna om en kommun lever upp till kommunallagens hushållningskrav. De fem nyckeltalen H1-H5, som följer utvecklingen över nio historiska år, antyder hur kommunen sköter sin kapitalbildning. En rimlig uthållig investeringsnivå för framtiden indikeras i linjen "Uthållig investeringsnivå", som tar hänsyn till behovet re- och nyinvesteringar mot bakrund av befolkningsutvecklingen. 3% 2% 1% % 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Vimmerby kommun Medelvärde alla kommuner Sparnivå (Kassaflöde / Intäkter) Sparnivån 96-4 Uthållig investeringsnivå Investeringsnivå 96-4 Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Sept 25 för kommuner Mätstandarden innehåller tre kritiska nivåer. Överskrids kritisk nivå 1 påförs en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår). Överskrids även kritisk nivå 2 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än en procent (1 %). Överskrids även kritisk nivå 3 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än två procent (2 %). MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kritisk nivå 1: Investeringsnivån är högre än sparnivån - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 1 % högre än sparnivån - Finansiell hälsa Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 2 % högre än sparsnivån - Bra -------------------------Mätperiod--------------------------- Investeringar 2 21 22 23 24 25 26 27 Sparandet åren 1996-24 var 5,34% per år och Vimmerby kommun 6,9 % 3,7 % 3,8 % 6,7 % 4,5 % 4,8 % 9,2 % 7,7 % investeringssnittet 5,16% (Lånebehovet per år var alltså -,18%). Medelvärde alla kommuner 5, % 5,4 % 5,4 % 5,1 % 4,8 % Bokslut Budget Budget Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 9
Nyckeltal R1: Investeringar för Vimmerby kommun Investeringsrisk Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 11% 1% 9% Nyckeltal R1: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar med- eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). 8% 7% 6% 2 Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 1-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På samma sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % sista 1-årsperioden). 5% 4% 5% Konjunkturanpassning = motcykliskhet 3% 4% 3% 2% 2% 1% 1% % -1% % 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Vimmerby kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner -2% -3% 91 93 95 97 99 1 3 5 7 9 Invest. snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt Trend för Vimmerby kommun Uthållig investeringsnivå BNP-snitt 199-4 är 1,61 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 1 år)... - Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 1 år)... Ja 1 Kompensation Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande (> 5% på 1 år)... - 2 Kompensationer -------------------------Mätperiod--------------------------- Investeringar 2 21 22 23 24 25 26 27 Vimmerby kommun 6,9 % 3,7 % 3,8 % 6,7 % 4,5 % 4,8 % 9,2 % 7,7 % Medelvärde alla kommuner 5, % 5,4 % 5,4 % 5,1 % 4,8 % Bokslut Budget Budget Befolkningsförändringen sista 1 åren var -3,7 proc. Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 1
Nyckeltal R2: Skattekraft för Vimmerby kommun Skattebasrisk Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 9% Nyckeltal R2: Skatteunderlag/Invånare 18 kr Skatteunderlaget per invånare i kronor (Budgetår) 16 kr 85% 14 kr 12 kr 1 kr 8% 8 kr 6 kr 4 kr 75% 2 kr kr 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Vimmerby kommun Skatteunderlag Riket 7% 65% 6% Krav: Ej fallande trend 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: - Risknyckeltal Kraftig variation: - Bra Max/minskillnaden är 2,9 % och trenden,1 % per år Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Vimmerby kommun Prognos enl Sv K o L Cirkulär 25:8, 26-28 -----------------------------------Mätperiod------------------------------- Vimmerby kommun 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Andel av skatteunderlaget i Riket 85,6 % 86, % 86,5 % 85,9 % 85,9 % 85,7 % 85,4 % 88,3 % Skatteunderlag kr/inv 11 837 14 931 19 796 115 93 124 256 131 77 138 239 143 531 Budgetår (Årsbok för Sv K 19xx) 1998 1999 2 21 22 23 24 25 1997 1998 1999 2 Kommunförbundets prognos av skatteunderlaget för åren efter 24. Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skatteunderlag till medelskatteunderlag i Riket. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 21 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. Fallande trend (under % i snitt per år) innebär en belastning. Snabbt fallande trend (under -,4 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % per år. Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 11
Nyckeltal R3: Befolkningen i Vimmerby kommun Skattebasrisk Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? 2,% 1,5% 1,%,5%,% -,5% -1,% -1,5% -2,% -2,5% 1% 5% % -5% -1% Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Vimmerby kommun Länet Riket Två ja Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 86-95 87-96 88-97 89-98 9-99 91-92-1 93-2 94-3 95-4 Vimmerby kommun Länet Riket Två ja 1,91 MÄTSTANDARD Belastning Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): Ja Kortsiktig snabbt fallande trend: - Långsiktigt (=tio år) fallande trend: Ja Långsiktig snabbt fallande trend: - Förekomst av en -6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): - Förekomst av en 7-15-årspuckel: - Förekomst av en 16-18-årspuckel: - Stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19-25 år - 8-w 65-79 45-64 26-44 19-25 16-18 7-15 -6 Andel invånare: Kommunen och Riket 24 (dec) % 1% 2% 3% Riket Vimmerby kommun Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 24 (dec) MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal OK Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (1 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 1 år räknat per december resp år. Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket. Tendensen under 3 år anges. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 21 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v s mer är -,5 % per år resp -5 % på tio år innebär detta ytterligare belastningar (max 4 st,5-vikter utdelas). Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig underrepresentation i åldersgruppen 2-44 år och lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i åldrarna -44 år (max 3 st,25-vikter utdelas). Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga pucklar i olika åldersgrupper (max 5 st,25-vikter utdelas). Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26-44 år: Ja Befolkningen i dec. Ökn. Förekomst av en potentiell äldrepuckel i 45-65 år: - 21 15 644-132 Förekomst av en yngre äldrepuckel i 65-79 år: - 22 15 628-16 Förekomst av en äldre äldrepuckel i 8-w år: - 23 15 621-7 Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w - 24 15 596-25 Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w - 25 15 613 17 Befolkningsandelen i Riket är,17 %. 8-w 65-79 45-64 26-44 19-25 16-18 7-15 -6-8% -6% -4% -2% % 2% 4% 6% 8% Skillnaden kommunen minus Riket 24 (dec) Kritisk nivå Tendens under 3 år dvs dec 21-4 Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 12
Nyckeltal R4: Förvärvsintensitet i Vimmerby kommun Skattebasrisk Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95 % Nyckeltal R4: Förvärvsfrekvens 9% Kvinnlig förvärvsfrekvens 9 % 85% 85 % 8% 8 % 75% 75 % 7% 7 % 65% 65 % 6 % 2,15 6% 55% 55 % 5 % 85 87 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Totalt för Vimmerby Riket Länet Riksmax Gnosjö Riksmin Haparanda Kommuntrenden Rikstrenden 5% 45% 4% 85 87 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Totalt för Vimmerby Kvinnor Snittet över 17 år är 77,55 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: - Risknyckeltal Variationen är 15, %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %: Ja OK Arbetslöshetsstatistik enl AMS i maj varje år. 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 I arbetsmarknadsåtgärder i Vimmerby i maj resp år Öppet arbetslösa i Vimmerby i maj resp år Totalt i Riket Öppet arbetslösa i Riket Har Vimmerby många 'företag'? 225 2 175 15 125 1 75 5 25 Arbetsställen per tusen invånare år 24, kommuner i fallande rangordning. 1 5 99 148 197 246 Antalet arbetsställen ökar med 9,8 st jämfört 22 Sviktar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna 2-64 år. För gränskommuner så som Strömstad, Årjäng och Haparanda ingår ej de utlandsarbetande. Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. Finansiell risk: NyckeltalenR1-R6 Sidan 13
Nyckeltal R5: Bostadsöverskott för Vimmerby kommun Förpliktelserisk Finns risken att ett växande antal lediga lägenheter i allmännyttan utlöser en borgenskris? 12 % 1 % 8 % 6 % 4 % 2 % % Nyckeltal R5: Bostadsöverskott 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 Läget i september varje år MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Sept 25 är över 3 %, dvs över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Sept 25 är även över 7 %, dvs kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Sept 25 är även över 11 %, dvs kritisk nivå 3: - OK Befolkningen ligger stabilt inom +/- 5 % på 1 år - Riskbedömning: Antalet tomma lgh är ca 7 st Befolkningsförändringen sista 1 åren var -3,7 proc. och 7 tomma lgh á 7 kr/år är 4,9 Mkr/år Vimmerby kommun Länet Riket Trend för Vimmerby Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Är tomma lägenheter ett stort problem? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med bostadsefterfrågan på kort sikt? Nyckeltalet anger den procentuella andelen lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen och jämför denna siffra med motsvarande för alla kommuner i Länet och i Riket. Från och med år 24 hämtar SCB bara in statistik för september månad varje år. September år 23 saknas i SCBs statistik och här påförs endera värden för mars år 23 (tom stapel med svart kant) eller värde, som inhämtats från ratad kommuns bostadsbolag (normalt färgad stapel). Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1996 för kommuner För detta nyckeltal finns tre kritiska nivåer för det sista mättillfället. En ledighetsnivå under 3 % är normal och motsvarar kritisk nivå 1. Vid 7 % passeras kritisk nivå 2 och vid 11 % kritisk nivå 3. Beroende på befolkningens utveckling justeras betyget så att stagnation ger belastning och snabb tillväxt kompensation. 1 28 1 26 1 24 1 22 1 2 1 18 1 16 1 14 Antal lägenheter i Allm. Nyttan 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 Läget i september varje år,35,3,25,2,15,1,5, Antal lägenheter per invånare (sept) 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 Lgh. per inv. i Vimmerby Max i Riket Snitt i Riket Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 14
Nyckeltal R6: Borgen och förmedlade lån år 24 för Vimmerby kommun Förpliktelserisk Finns risken att stora borgensåtaganden kan falla ut? Finns risken att kommunen har dålig hanteringsförmåga mot utfallande borgen? Kr/inv 35 3 25 2 15 1 5 Kr/inv 2 5 2 1 5 1 5 Nyckeltal R6: Borgen och förmedlade lån / Invånare. Kritisk hög nivå Krav: Under kritiska nivåer Summa 24 Vimmerby kommun Medelvärde för Övriga medelstora*** Medelvärde i Länet*** Medelvärde i Riket*** Kritisk Nivå 1 Kritisk Nivå 2 Nyckeltal R6: Borgen m m / Invånare. Kritisk hanteringsförmåga 4 % av borgen 2 % av borgen Sparnivå (H1) år 24 Rörelsekapital (H4) år 24 6 5 4 3 2 1 Minska nivån med 1 kr per/inv kostar 15,6 Milj kr Kr/inv 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Garanti villor Förpliktelsebelopp Kr per inv 24 Lsn Ks Pe Bo Fl Sa Allm. nyttan Komponenter MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal OK NettoFörpliktelsebeloppet är 24 87 kr / inv. De förmedlade lånen finansieras med 5 557 kr / inv av eget kapital och från långa lån med 14 982 kr / inv. 24 Borgen till bostadsrättsföreningar mm är, milj kr. Borgen Kr/inv Garanti Allm.nytt. Kom. för. Bost. för. Övriga Förm. lån Summa MÄTSTANDARD Belastning Vimmerby kommun 232 14 836 126 324 9 425 24 943 Borgensbelopp över 15 kr/inv:* Ja Medelvärde för Övriga medelstora*** 283 16 414 2 813 982 1 215 5 14 26 721 Även borgensbelopp över 27 kr/inv:* - Medelvärde i Länet*** 238 11 584 7 895 26 213 5 736 25 692 Rörelsekapitalet < 2, % av borgen för år 24:** - Medelvärde i Riket*** 211 12 5 4 295 898 913 1 312 28 679 Sparnivån < 4, % av borgen för år 24:** - Rörelsekapitalet år 24 är 1 66 kr per inv och bör överstiga 2, % av borgen, som är 499 kr/inv, för god hanteringsförmåga. * Mäter 'Hög borgen' ** Mäter 'Hanteringsförmåga' Sparnivån år 24 är 2 88 kr per inv och bör överstiga 4, % av borgen, som är 998 kr/inv, för god hanteringsförmåga. *** Befolkningsvägda medelvärden. Vimmerby kommun är medlem i KommunInvest (enl uppgift december 25). Solidarisk borgen till KI troligtvis ej redovisad ovan. Kom. företag Bost. företag Lsn=Långa skulder netto Ks=Korta skulder Pe=Pensionsskuld Bo=Borgen Fl=Förmedlade lån Sa=Summa Övriga Förm. lån Finns det stora borgensåtaganden, som kan falla ut? (Engångs försämringsrisker) Borgensförbindelserna är uppdelade i fem komponenter: 1: Garantier för statliga bostadslån till villor 2: Allmännyttiga bostadsföretag 3: Kommunala företag 4. Övriga bostadsföretag / föreningar 5: Övriga ansvarsförbindelser. Dessutom tillkommer 'Förmedlade lån' som en sjätte kategori. De är förpliktelser som har samma karaktär som borgen för kommunens förvaltningsdel. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun-Ratings Mätstandard, Sept 24 Nyckeltalet mäter dels om borgensåtagandena är höga, dels förmågan att hantera plötsligt uppkomna borgensfalissemang. Hög borgen föreligger och en belastning sker om summa borgen m m passerar en kritisk nivå av 15 kr/inv. Nästa risknivå, som ger ytterligare en belastning inträffar om summa borgen m m passerar nivån 27 kr/inv. Hanteringsförmågan bedöms kortsiktigt tillräckligt om det finns ett så stort positivt rörelsekapital resp kassaflöde (sparande) att det kan möta borgensfallissemang omfattande 2 resp 4 % av hela borgensåtagandet. Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 15
Nyckeltal M1: Skattehöjning - Utdebiteringspotential för Vimmerby kommun Finansiella möjligheter Indikerar kommunens utdebiteringsnivå att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning jämfört med konkurrerande pendlingskommuner? 24 kr 22 kr 2 kr 18 kr 16 kr 14 kr 12 kr 1 kr Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/99. Nyckeltal M1: Utdebiteringspotential Under kritisk nivå för jämförkommun år 24 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Skattesats i Ydre kommun Över skattesatsen i Ydre kommun Skattesats i Vimmerby kommun Medelskattesats i Riket Medelskattesats i Länet 2,15 Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -2,59 % understiger, %, dvs kravnivå 1 för S2: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Vimmerby 21,61 Vimmerby 21,61 Potentialen -2,59 % understiger, %, dvs kravnivå 2 för S2: Ja Potentialnyckeltal Hultsfred 22,6 Eksjö 21,9 Potentialen -2,59 % understiger, %, dvs kravnivå 3 för S2: Ja Dålig Ydre 2,65 Jämför "Potentialkrav för 24" för Nyckeltal S2. Kinda 21,15 Potentialen -2,59 % understiger 1,7 %, som behövs för att NT H1 skall nå godkänd nivå. Västervik 21,31 En kronas skattehöjning 24 motsvarar ungefär 2 milj kr på eget underlag. Mätår Oskarshamn 21,66 Diagramvärden ovan 2 21 22 23 24 25 26 27 Skattesats i Vimmerby kommun 21,81 kr 21,21 kr 21,21 kr 21,61 kr 21,61 kr 21,61 kr 21,61 kr 21,61 kr Skattesats i Ydre kommun 19,65 kr 19,65 kr 19,65 kr 19,65 kr 2,65 kr 2,65 kr Utdebiteringspotential jmf Ydre -2,16 kr -1,56 kr -1,56 kr -1,96 kr -,96 kr -,96 kr Hultsfred 22,6 Ydre 2,65 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% -8% -1% -12% -14% Potential / Intäkter 1 2 3 4 Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 24 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT S2 Amorteringsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 24' för nyckeltal S2, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges även i tabellen 'MÄTSTANDARD' nedan. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år 1992. En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och 1996. En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och 1999. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 16
Nyckeltal M2 (Sid 1 av 2): Avgiftshöjningar - Potentialer år 24 för Vimmerby kommun Finansiella möjligheter Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % Nyckeltal M2: Summa Avgiftshöjningspotential Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 3,94 % 4,% 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). Försk. -5 och Barnoms. Äldre- och Handik. omsorg 1,92 Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper. 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer (ingår ej i NT). Ind. Fam. oms. Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet 6, 5, 4, 3, Summa Mkr Mkr 3, 25, 2, 15, Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Mkr 4, 35, 3, 25, 2, Avgiftspotentialer (ingår ej) 2, 1,, Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet 1, 5,, Försk. -5 och Barnoms. Äldre- och Handik. omsorg Fritid Kultur Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntypen eller länet. 15, 1, 5,, Ind. Fam. oms. Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet MÄTSTANDARD Belastning Potentialen 3,94 % understiger %, d v s kravnivå 1 för S2: - MÄTSKALA Nästa sida Potentialen 3,94 % understiger %, d v s kravnivå 2 för S2: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' innehåller: Potentialen 3,94 % understiger %, d v s kravnivå 3 för S2: - Potentialnyckeltal Sifferuppgifter Jämför "Potentialkrav för 24" för Nyckeltal S2. Bra Definitioner Potentialen 3,94 % överstiger 1,7 %, som behövs för att H1 skall nå godkänd nivå. Kommuntyp: Övriga kommuner, 12 5-25 inv. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 17
Nyckeltal M2 (Sid 2 av 2): Avgiftshöjning - Potentialer år 24 för Vimmerby kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Försk. o Barnoms. Äldre- o hand. oms. Fritid Kultur Ind. o Fam. omsorg* Riket 31,16 % Vallentuna 27,58 % Hofors 94,6 % Sotenäs 56,71 % Vara 56,44 % Dorotea Kommuntypen 21,41 % Skara 26,9 % Eksjö 36,45 % Lysekil 39,77 % Lysekil 38,59 % Hallstahammar Länet 3,56 % Mönsterås 22,5 % Högsby 24,12 % Mönsterås 39,13 % Borgholm 19,5 % Hultsfred Aktuell kommun 16,3 % Vimmerby 15,68 % Vimmerby 14,55 % Vimmerby 6,31 % Vimmerby 6,39 % Vimmerby Skillnad till 23-1,13 % / -,82 Mkr -,26 % / -,59 Mkr 6,86 % /,82 Mkr 1,13 % /,2 Mkr -1,2 % / -,34 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Affärsverksamhet* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, (Kostnadstäckning) Riket 2,78 % Lindesberg 87,7 % Borgholm 27,86 % Arjeplog Kan vara 1, %? Kommuntypen 2,78 % Lindesberg 52,78 % Leksand 7,58 % Lindesberg Länet 8,98 % Hultsfred 87,7 % Borgholm 1,21 % Mörbylånga Aktuell kommun 7,26 % Vimmerby 19,67 % Vimmerby 2,86 % Vimmerby 94,52 % Vimmerby Skillnad till 23 -,11 % / -,24 Mkr 7,48 % / 4,21 Mkr 1,7 % /,13 Mkr 5,9 % / 3,36 Mkr Skillnad: Avgifter mm höjdes med 7 Mkr jämfört år 23. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Försk. o Barnoms. Äldre- o hand. oms. Fritid Kultur Ind. o Fam. omsorg* Riket 3,56 % Mönsterås 26,9 % Eksjö 42,99 % Vårgårda 43,26 % Jokkmokk 38,59 % Hallstahammar Kommuntypen 2,62 % Klippan 22,47 % Avesta 33,43 % Hallsberg 24,6 % Kramfors 19,5 % Hultsfred Länet 19,87 % Högsby 18,47 % Emmaboda 23,75 % Hultsfred 11,82 % Högsby 1,7 % Mönsterås Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Riket 2,14 % Lysekil 61,18 % Ockelbo 21,64 % Ystad Kommuntypen 2,14 % Lysekil 37,74 % Hultsfred 7,5 % Mariestad Länet 8,64 % Nybro 5,13 % Västervik 1, % Mönsterås De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent H1 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner S2 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till S2 och M1. Nyckeltalet anger med hur många procent M1 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 24' för S2 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 18
Nyckeltal M3 (Sid 1 av 2): Kostnadspress - Potentialer år 24 för Vimmerby kommun Finansiella möjligheter Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 35 % 3 % 25 % 2 % 15 % Nyckeltal M3: Summa Potentialer Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% Kostnadspresspotentialer i procent av Totala Intäkter Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet 1 % 5 % % Mkr 25, 2, 15, 1, 5, Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 11,89 % Summa Mkr 2,% 1,%,% Mkr 6 5 4 3 2 1 Förskola - 5 år Ind. Fam. omsorg 2,15 Förskola 6 år Gymn. skola Kostnadspresspotentialer i Mkr Infra. Skydd mm Äldreomsorg Grundskola Handikappade Fritid Kultur Politik Potentialer härleds för varje verksamhet genom jämförelser med kommuner som har lägst kostnad per konsumentenhet i grupperna; alla kommuner (29 st), kommuntypen (9 st) och länets kommuner. Översta diagrammen mäter potentialer i procent av intäkter och de nedersta i miljoner kronor; dvs samma information i olika sort., Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Förskola -5 år Ind. Fam. omsorg Förskola 6 år MÄTSTANDARD* Belastning Potentialen 11,89 % understiger %, d v s kravnivå 1 för S2: - Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 11,89 % understiger %, d v s kravnivå 2 för S2: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 11,89 % understiger %, d v s kravnivå 3 för S2: - 2,7 2 Potentialnyckeltal *Jämför med "Potentialkrav för 24" för Nyckeltal S2. 1, 7,4 Bra Potentialen 11,89 % överstiger 1,7 %, som behövs för att M1 skall nå godkänd nivå. En krona =2 Mkr Kommuntyp: Övriga kommuner, 12 5-25 inv. Gymn. skola Infra. Skydd mm Äldreomsorg Grundskola Handikappade Fritid Kultur Politik Nästa sida innehåller sifferuppgifter och definitioner. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 19
Nyckeltal M3 (Sid 2 av 2): Kostnadspress - Potentialer år 24 för Vimmerby kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Förskola 1-5 år Äldreomsorg Ind. Fam. omsorg Förskola 6 år Grundskola Gymnasieskola Enhet: Inskrivet barn 1-5 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 6 år Alla inv 7-15 år Gymnasieelever 16-19 år Riket 72 94 kr Falköping 34 42 kr Järfälla 548 kr Norsjö 14 54 kr Luleå 57 141 kr Falkenberg 67 869 kr Stockholm Kommuntypen 77 434 kr Klippan 39 62 kr Båstad 1 239 kr Sunne 19 5 kr Östhammar 58 759 kr Skara 73 579 kr Sölvesborg Länet 81 927 kr Mönsterås 44 288 kr Nybro 1 335 kr Mörbylånga 27 4 kr Högsby 59 51 kr Hultsfred 79 43 kr Vimmerby Aktuell kommun 9 579 kr Vimmerby 5 497 kr Vimmerby 2 145 kr Vimmerby 46 484 kr Vimmerby 62 223 kr Vimmerby 79 43 kr Vimmerby Potential x Antal 18 485 kr 666 st 16 77 kr 3 143 st 1 597 kr 15 596 st 31 944 kr 152 st 5 82 kr 1 936 st 11 534 kr 636 st Skillnad till 23 4 386 kr / 5,9 % 235 kr /,47 % -97 kr / -4,33 % Saknas kr / Saknas % 2 39 kr / 3,85 % -5 734 kr / -6,74 % Skillnad i Mkr 4,8 Mkr,74 Mkr -1,51 Mkr, Mkr 4,47 Mkr -4,78 Mkr Infra-, skydd, mm Handikappade Fritid Kultur Politik Enhet: Alla invånare Alla inv -65 år Alla invånare Alla invånare Alla invånare Riket 1 533 kr Vallentuna 1 222 kr Ydre 84 kr Strömstad 326 kr Nordanstig 211 kr Malmö Kommuntypen 1 714 kr Heby 3 985 kr Arboga 592 kr Lindesberg 588 kr Heby 49 kr Lindesberg Länet 2 86 kr Mörbylånga 4 361 kr Torsås 616 kr Mörbylånga 615 kr Torsås 435 kr Västervik Aktuell kommun 3 61 kr Vimmerby 5 256 kr Vimmerby 77 kr Vimmerby 1 11 kr Vimmerby 769 kr Vimmerby Potential x Antal 2 77 kr 15 596 st 4 34 kr 12 453 st 686 kr 15 596 st 784 kr 15 596 st 558 kr 15 596 st Skillnad till 23 139 kr / 4, % 351 kr / 7,15 % 2 kr /,26 % 24 kr / 27,59 % -126 kr / -14,8 % Skillnad i Mkr 2,17 Mkr 4,37 Mkr,3 Mkr 3,74 Mkr -1,97 Mkr Summa skillnad 11,34 Mkr jämfört med år 23 i ovanstående verksamheter. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola 1-5 år Äldreomsorg Ind. Fam. omsorg Förskola 6 år Grundskola Gymnasieskola Riket 73 286 kr Ödeshög 34 976 kr Uppl. Bro 645 kr Vellinge 15 427 kr Trollhättan 57 466 kr Kävlinge 68 547 kr Arjeplog Kommuntypen 78 43 kr Mariestad 41 629 kr Laholm 1 25 kr Kiruna 29 173 kr Tingsryd 59 51 kr Hultsfred 73 61 kr Skara Länet 87 292 kr Högsby 44 519 kr Borgholm 1 337 kr Mönsterås 32 859 kr Hultsfred 62 223 kr Vimmerby 81 646 kr Borgholm Infra-, skydd, mm Handikappade Fritid Kultur Politik Riket 1 663 kr Lekeberg 1 842 kr Aneby 191 kr Nordanstig 455 kr Gullspång 296 kr Stockholm Kommuntypen 2 216 kr Klippan 4 242 kr Båstad 747 kr Båstad 595 kr Klippan 434 kr Hallstahammar Länet 2 374 kr Borgholm 5 29 kr Oskarshamn 668 kr Borgholm 685 kr Högsby 464 kr Borgholm I "Infrastruktur och skydd" ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Hur potentialnyckeltalet kan användas Nyckeltalets kostnadspresspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent H1 Sparnivån kan förbättras genom kostnadspress. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner S2 Amorteringsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna till andra kommuners bruttokostnader per konsumentenhet för de tunga verksamheterna. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttokostnad per enhet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till S2 och H1. Nyckeltalet anger med hur många procent H1 Sparnivån förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 24' för S2 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 2