Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys sänker skatten Diagnos: Rubriken från analysen i maj 2012 var Österåker från bekymmer till succé och det konstaterades att den historiskt finansiella lågbetygskommunen hade tagit sig samman 2003 och därefter levererat en serie av ekonomiskt godkända år. Betyget blev A och med tre senare år av sparande över dubbla kravet för god ekonomi så blir betyget nu i den här analysen ett ännu starkare A. I kommunen har man lärt sig ekonomistyrning och den kunskapen omsätts nu i sänkt skatt. Österåker är en förebild och en nagel i ögat på mindre ambitiösa. Åtgärder: Vad ska man ge för råd till en finansiellt stark kommun med stabil tendens annat än att fortsätta hålla hårt i ekonomin? Kalkylmässigt är skatten för hög med tanke på de höga överskotten, de kvarvarande betydande överkostnaderna i verksamheterna och vissa avgiftspotentialer. Finns det bättre marknadsföring än ett årligt skattesänkningsprogram? Det finns även utrymme för årliga avsättningar av pensionsmedel i fondförvaltning. Faktaruta Österåker Befolkning: (2011) Kommuntyp: Förortskommuner till storstäderna Kommunalskatt: 18,90 (2011) Medelskattenivå: 20,73 (2011) En procents skattehöjning: 83 miljoner 2011 Förvaltningarnas totala intäkter: miljoner 2011 Pensionsmedel i förvaltning: 0 miljoner 2011 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 11 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens

2 Speciella förutsättningar Bakgrund Österåkers kommun ligger i Uppland (och i Stockholms län). Centralorten Åkersberga delas av Åkers kanal som en gång i tiden var vikingarnas farvatten mellan Östersjön och Uppsala. När Roslagsbanan byggdes i början av 1900-talet minskade den tidigare bebyggelsen nära Åkers kanals inlopp från Garnsviken i betydelse till förmån för järnvägsstationen Åkersberga. Det blev den största orten i kommunen och den framtida centralorten knutpunkten för södra Roslagen. I slutet av 1950-talet började man bygga bostäder i Åkersberga för att minska den akuta bristen på bostäder i Stockholm. Den stora byggnadsperioden var Då fick Åkersberga sin struktur med flerfamiljshus i centrum omgivet av villaområden. Kommunen växer snabbt: 1968 hade man knappt invånare för att idag vara nära I kommunen finns landets första klingsmedja Wira Bruk. Smedjan grundades på 1630-talet och hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. Organisation Österåker har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunens verksamhetsfastigheter ligger i det egna bolaget Armada Fastighets AB. Det påverkar de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar- och investeringsnivå och de har justerats ned. Armada Fastighets AB Dotterbolag: Armada Bostäder AB Armada Kommunfastigheter AB Österåkers Exploateringsfastigheter Österåkers Stadsnät AB Byggnadsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsförvaltning Kommunfullmäktige Roslagsvatten AB Österåkersvatten AB Miljö- och hälsoskyddsnämnd Kommunstyrelse Valnämnd Revisorer Överförmyndare Socialnämnd Vård- och omsorgsnämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Produktionsstyrelse Kommunstyrelsens kontor kansli, ekonomi, personal, IT, kommunikation samt näringslivsenhet. Socialförvaltning Produktionsförvaltning Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kristinehamns kommun Kungälvs kommun Timrå kommun Alvesta kommun Kils kommun Tierps kommun Har framtidens ekonomi redan idag! 2 Kommunexpertens analysrapport om Österåker KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommunskuld Kommunskuld Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Österåker kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 2011 kr/inv Nr 185 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld OK Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka kronor per invånare. Det är över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden ( kronor per invånare). Österåker ligger på plats 185 av Sveriges 290 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då kronor. Det är under den första kritiska gränsen kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Österåkers amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Delbetyg Med betyget på förpliktelsebeloppet får Österåker delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Åtgärder Det indikeras inget skuldgap. Inga speciella åtgärder behöver vidtas. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Österåker 3

4 Finansiell hälsa Finansiell hälsa 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 19,9 mkr Kommunens bokslutsprognos för 2011 Finansiell hälsa OK Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad OK Skuldbalansgrad OK Rörelsekapital Kapitalbildning Sparandet i Österåker får betyget. År 2011 är sparnivån 9,8 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 3,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,9 procent. Kommunens resultatprognos för 2012 visar ett sparande på 7,5 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 1 procent i Österåker och det är under den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 140 procent av de totala koncernintäkterna. Den kritiska nivån 120 procent är därmed passerad och betyget blir OK för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget OK. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 36 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger betydligt högre på 60 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom hela kommunkoncernens skulder i procent av de totala koncerntillgångarna passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en stigande trend och är från 2009 positivt. Kapitalbildningen får betyget i Österåker. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,2 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 3,0 procent. Det ger ett lånebehov på 2,2 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett utrymme för amortering av långa skulder i Österåker. Delbetyg Med betyget på sparnivå får Österåker delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Åtgärder Det finns inget gap i sparandet 2012 och inga speciella åtgärder behöver vidtas. Rådet till kommunen är att fortsätta hålla hårt i sin ekonomi. 4 Kommunexpertens analysrapport om Österåker KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Finansiella risker Krisutlösande finansiella risker 90% 80% 70% 60% 50% 120% 115% 110% 105% 100% Förvärvsfrekvens Totalt för Österåker Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Finansiella risker OK Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Svag Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 3,3 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Österåker är omkring 5,9 procent. Det är ingen risk att kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Österåker ligger över rikssnittet. Med en stigande trend från 112 till 115 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Österåker betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en puckel i åldersgruppen 7 15 år och det sker en stor utflyttning i utbildningsgenerationen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Österåker en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Österåker får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på kronor per invånare. Delbetyg De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Åtgärder Det indikeras inget riskgap. Inga speciella åtgärder behöver vidtas. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Österåker 5

6 Finansiella möjligheter Finansiella möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 48 mkr Jfr länet 50 0 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 208 mkr Finansiella möjligheter OK Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Österåker har en högre skattesats 2011 med 1,27 procent jämfört med den grannkommun (Täby) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Österåker sänkte skatten 2009 med 0,10 procent, 2011 med 0,33 procent och 2013 med 0,25 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 48 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Österåker. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 208 miljoner kronor och Österåker får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 72 miljoner kronor inom det som benämns infrastruktur, skydd mm, 60 miljoner inom äldreomsorg, 44 miljoner inom social omsorg och 27 miljoner inom fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 83 miljoner och kalkylmässigt utgör de 208 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 2,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är inte personal eftersom det finns 56 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 57 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en undertalighet på 50 personer. Delbetyg Österåker får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Åtgärder Då det indikeras potentialer på 256 (48+208) miljoner kronor så kan skatten sänkas lite varje år. 6 Kommunexpertens analysrapport om Österåker KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Ledningsförmåga Ledningsförmåga 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga OK Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft OK Avgiftspolitik Svag För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Österåker är betyget Svag (här finns bara betygen OK och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett stärkt jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget OK. De många partierna i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna är låg och minskar också trendmässigt i Österåker. Nyckeltalet avgiftspolitik får betyget Svag. Delbetyg Inget delbetyg sätts på det här delområdet på nivån analysrapport. Åtgärder Vill du veta mer om vilka åtgärder kommunen bör vidta för att förbättra sitt finansiella läge så är nästa steg en fördjupande analysdag. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Österåker 7

8 Slutsatser nu och tidigare Denna analys Rubriken från analysen i maj 2012 var Österåker från bekymmer till succé och det konstaterades att den historiskt finansiella lågbetygskommunen hade tagit sig samman 2003 och därefter levererat en serie av ekonomiskt godkända år. I diagrammet sparnivå syns inte åren före 2003 med låga sparnivåer som i den förra analysen för mindre än ett år sedan. Österåker genomför, med analysen från maj 2012 och en analysdag med Svensk Kommunrating som beslutsunderlag, den största skattesänkningen av alla kommuner 2013 och avser att fortsätta med skattesänkningar kommande år. Det finns kalkylmässigt ett stort utrymme för ytterligare skattesänkningar. Betyget blev alltså A i maj 2012 och med tre senare år av sparande över dubbla kravet för god ekonomi så blir betyget nu i den här analysen ett ännu starkare A. I kommunen har man lärt sig ekonomistyrning och den kunskapen omsätts nu i sänkt skatt. Anledningen till att man lärt sig ekonomistyrning är att Österåker är stor förlorare i systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader mellan kommunerna. Österåker tvingades höja skatten när systemet infördes men ville inte fortsätta med det utan började effektivisera verksamheterna och upptäckte stora överkostnader. Dessa är nu omsatta i höga sparnivåer och frågan är vad man ska göra med överskotten. Svaret är att fortsätta effektivisera och sänka skatten. Under analysdagen diskuterades om pengar från överskotten skulle tillföras verksamheterna igen men frågan är hur det kan ske utan att effektivitet förloras. Hur säkrar man upp så att man får ut mer volym och kvalitet? Det är inte lätt! I vilka kommuner finns det bra kvalitetssäkringssystem? Blir det inte bara ökade överkostnader igen dvs sänkt kostnadseffektivitet? Det finns en analysartikel med bäring på Österåker och vad som här presenteras i Kommunexperten nr 11/2012 Politisk prestigekamp om utjämningen. Det finns även i blogg med samma analys på i december 2012 och med samma rubrik. Den här snabba uppföljande analysrapporten ska ses som ett kvitto på det framgångsrika effektiviseringsar- bete som nu sker i Österåker med åtföljande möjligheter till skattesänkningar. All förändring föder missnöje och kritik, ibland högljudd, men för dem som ser till matchresultatet så är Österåker en förebild och en nagel i ögat på mindre ambitiösa. Analys maj 2012 Den sammanfattas bäst genom att återge analysens sammanfattande diagnos och åtgärder. Diagnos: En allt starkare ekonomi i Österåker meriterade för betyget A i analysen i februari Med starkare majoritet och nytt kommunalråd under nuvarande mandatperiod har ekonomin fortsatt att förstärkas och med sparnivåer 100 miljoner kronor över nivån för god ekonomisk hushållning indikeras utrymme för sänkt skatt med minst 1 procent. Alternativet vore att med en i stort sett skuldfri förvaltning avsätta en del medel i pensionsfonder. Åtgärder: Vad ska man ge för råd till en finansiellt stark kommun med stigande tendens annat än att fortsätta hålla hårt i ekonomin? Med i första hand tanke på det höga sparandet finns utrymme för årliga skattesänkningar. Men det finns också vissa överkostnader i verksamheterna och även mindre avgiftspotentialer. Det finns ingen besvärande hög pensionsskuld. Kommunen kan behålla fattningen med hjälp av ekonomisk analys. Analys februari 2010 Österåker analyserades i Kommunexperten 2/2010 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Den historiskt finansiella lågbetygskommunen Österåker tog sig samman 2003 och levererade fem ekonomiskt godkända år. Svackan 2008 blev en påminnelse om att god ekonomi ständigt måste erövras och det lyckades kommunen med Även de egna ägda företagen i kommunen är välskötta och redovisar skäliga vinster. Kommunen har amorterat långa lån, rörelsekapitalet har förbättrats och kommunen funderar på att avsätta medel i pensionsfonder. Österåker uppfyller symptomen på en snabbt växande kommun som straffas hårt av systemet för utjämning av skatteintäkter och kostnader mellan kommunerna. 8 Kommunexpertens analysrapport om Österåker KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Kommunskuld Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. Finansiella risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 Finansiella möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. KOPIERING 4 Kommunexperten FÖRBJUDEN. nummer SE 12/2012 REDAKTIONSRUTAN. KOPIERING Kommunexpertens FÖRBJUDEN. analysrapport SE REDAKTIONSRUTAN. om Österåker 9

10 Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt, fristående och obe roende värderingsföretag som specialiserat sig på finansiell betygssättning, d v s rating av svenska kommuner. Analysrapporten är en indikativ rating Finansiell betygsättning har två nivåer, indikativ rating och rating. Indikativ rating sker på historiskt underlag och ra ting omfattar även framtida planering, ekonomisk styrning och ledningsförmåga. Instrumentet här är Kommundiagnos. Det unika Vid öppen rating presenteras varför en kommun har fått ett visst finansiellt betyg. Här sker det i en analysrapport. Metoden är standardiserad i fem analysfrågor och nitton nyckeltal och varje led i betygssättningen redovisas till skill nad mot vad som är brukligt vid anlitande av andra ratingföretag. Hela kommunkoncernen, både förvaltningen och de kommunala företagen, omfattas.det är ingen partiell rating i nå got avseende, så som för vissa typ av lån, viss löptid etc. Metoden bygger på solvens som innebär att varje kommun jämförs med en normkommun vid betygsättning. Norm kommunens A-nivå anger kriterierna för en kommunal ekonomi som klarar alla framtida åtaganden. En kommun med betyget A har framtidens ekonomi redan idag. Öppenheten, helheten och solvensen innebär att en kom mun ratas med metoder som används vid rating av länder. Det har få likheter med företagsekonomi. Användning Analysrapporten är ett utmärkt underlag för planering av marknadsföring mot kommuner, beslut om lokalisering av verksamhet, vid investeringar, bevakning av läget och lik nande aktiviteter. Kunskapen i en analysrapport stärker det civila samhället och är till stor nytta för ledande politiker, op position och engagerade invånare. Det används som teo retiskt och praktiskt utbildningsmaterial. Alla är på olika sätt positionerade i kommuner och beroende av dess eko nomi. Finansiell rådgivning är avdragsgilla kostnader för företag. Kunskap ökar lönsamheten, information räcker inte. Stegen mot finansiell styrka och uthållighet Finansiell Elitlicens Kommundiagnos Analysdag Analysrapport Indikativ Rating Smedsgränd 2 A UPPSALA Telefon Kommunexpertens analysrapport om Österåker KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.