Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med fel åtgärder? Diagnos: Efter en dramatisk nedgång till C av tre skäl i december 2011 så bryts denna utveckling och två aspekter med tidigare C, finansiell hälsa och finansiella risker, förbättras till B. Men C för kommunskuld består och ger slutbetyget C och här finns en ökad pensionsskuld och 100 miljoner till i långa skulder. Kalkylmässigt bästa åtgärd var inte en skattehöjning på 1,50 procent 2011 som gav 16 miljoner med finansiella potentialer på 77 miljoner. Åtgärder: Sparandet för 2011 på 6,8 procent av totala intäkter överstiger klart godkänd nivå 4,5 procent och investeringarna är nere igen under nivån 3 procent av intäkter. Håll det så! Då finns ett årligt kassaöverskott på minst 1,5 procent eller 6 miljoner kronor som amorterar bort konsumtionsskulden på mindre än 20 år. Om bostadsbolaget sköts bättre så att högre vinster kan motivera en högre värdering så förkortas vägen till A för kommunskuld. Höga överkostnader kan växlas in i årliga skattsänkningar. Faktaruta Färgelanda Befolkning: (2011) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 23,19 (2011) Medelskattenivå: 20,73 (2011) En procents skattehöjning: 10 miljoner 2011 Förvaltningarnas totala intäkter: 400 miljoner 2011 Pensionsmedel i förvaltning: 0 miljoner 2011 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 6 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C Finansiella möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens

2 Speciella förutsättningar Bakgrund Färgelanda ligger i Dalsland och är en gammal jordbruksbygd som på slutet av 1800-talet också fick järn-, trä- och textilindustri. I dagens Färgelanda finns plast-, metall-, betong- och livsmedels industri. En bidragande orsak till den industriella framväxten var Lelångenbanan, en smalspårig järnväg som förband Uddevalla och Bengtsfors (i Älvsborgs län.) Järnvägen, som också kallades ULB (Uddevalla-Lelångens Järnväg), var i drift mellan 1895 och Numera är det nära till flyget och Färgelan da kan skryta med att ha tre flygplatser på nära avstånd: Trollhättans flygplats, Göteborg City Airport och Göteborg-Landvetter flygplats. Geografiskt är det moderna Färgelan da i stort sett samma som det som förr var Valbo härad. Vid kom- munreformen 1952 bildades de tre storkommunerna Högsäter, Färgelanda och Ödeborg upplöstes Ödeborgs kommun och det mesta av den överfördes till Färgelanda. Sju år senare försvann också Högsäters kommun som också den slogs samman med Färgelanda. Organisation Färgelanda har en organisation med fyra sektorchefer som ansvarar för verk samheterna. De är direkt underställda kommunchefen. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda före tag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kristinehamns kommun Kungälvs kommun Timrå kommun Alvesta kommun Kils kommun Tierps kommun Har framtidens ekonomi redan idag! 2 Kommunexpertens analysrapport om Färgelanda KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommunskuld Kommunskuld Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Färgelanda kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 2011 kr/inv Nr 138 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Bra OK Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden ( kronor per invånare). Färgelanda ligger på plats 138 av Sveriges 290 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då kronor och det är över den andra kritiska gränsen kronor. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Färgelandas amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tio år de senaste fem bokslutsåren och över den första kritiska gränsen 5 år. Ytterligare en belastning ges då trenden är växande. Delbetyg Med betyget på förpliktelsebeloppet får Färgelanda delbetyget C på analysfrågan Kommunskuld. Åtgärder Här föreslås extra amorteringar på 5 miljoner kronor årligen i 20 år för att nå delbetyget A. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Färgelanda 3

4 Finansiell hälsa Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 4,0 mkr Kommunens bokslutsprognos för 2011 Finansiell hälsa Bra OK Dålig Sparnivå OK Skuldflödesgrad OK Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Dålig Sparandet i Färgelanda får betyget OK. År 2011 är sparnivån 6,8 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 3,8 procent och det är under hushållningskravet. Kommunen har inte lämnat någon preliminär årsprognos för Skuldernas andel av de totala intäkterna är 20 procent i Färgelanda och det är under den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna. En belastning ges på grund av växande trend och betyget blir OK för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 57 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Det är under den första kritiska nivån 60 procent men trenden är växande och det ger en belastning. Belastningen som flyttar ner betyget ytterligare ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 110 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget Dålig i Färgelanda. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 3,9 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 6,6 procent. Det ger ett lånebehov på 2,7 procent av intäkterna. Delbetyg Med betyget OK på sparnivå får Färgelanda delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Nyckeltalen sparnivå och rörelsekapital har båda förbättrats ett betygsteg sedan den förra analysen medan skuldflödesgraden har försämrats ett steg. Delbetyget har höjts från tidigare C. Åtgärder Det indikeras inget hälsogap. Inga speciella åtgärder behöver vidtas men kommunen rekommenderas att behålla sparandet över nivån 4,5 procent av totala intäkter. 4 Kommunexpertens analysrapport om Färgelanda KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Finansiella risker Krisutlösande finansiella risker 10% 5% 0% -5% -10% 12% 9% 6% 3% 0% Befolkningsutveckling 10 år Färgelanda kommun Länet Riket Bostadsöverskott Bedömningsgrunder Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Finansiella risker Bra OK Dålig Investeringsnivå Skattekraft OK Befolkning Sysselsättning OK Bostadsöverskott Borgen mm Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 7,5 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Färgelanda är omkring 3,2 procent. Det finns en risk här att kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger så pass högt över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Färgelanda ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 86 till 84 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget OK. På nyckeltalet befolkning får Färgelanda betyget. Befolkningen minskar i snabb takt. Räknat per tioårsperiod så ligger minskningen från och med 1993 mellan 5 och 10 procent. Nu den senaste tioårsperioden är minskningen dryga 5 procent. Åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år och en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år. Dessutom är det en underrepresentation i åldrarna 0 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Färgelanda en långsiktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget OK. Färgelanda får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 5,1 procent tomma lägenheter i allmännyttan (december 2011) passeras en av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent. Ytterligare en belastning ges då befolkningen minskar med mer än 5 procent under en tioårsperiod. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på kronor per invånare men under den högsta på kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. Delbetyg De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan Finansiella risker. Betygen för nyckeltalen skattekraft, befolkning och borgen har förbättrats medan sysselsättningen har försämrats något. Delbetyget har höjts från C i den förra analysen. Åtgärder För avveckling av i snitt sex lägenheter per år anges här en hanteringskostnad på 2 miljoner kronor årligen. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Färgelanda 5

6 Finansiella möjligheter Finansiella möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 9 mkr Jfr länet 20 0 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 68 mkr Finansiella möjligheter Bra OK Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Bra Kostnadspress Bra Färgelanda har en högre skattesats 2011 med 1,10 procent jämfört med den grannkommun (Uddevalla) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Färgelanda höjde skatten senast 2011 med 1,50 procent och sänkte den sedan 2012 med 0,43 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på närmare 9 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir Bra för avgiftshöjningar i Färgelanda. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 68 miljoner kronor och Färgelanda får betyget Bra på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 17 miljoner kronor vardera inom äldreomsorg och grundskola, 14 miljoner inom social omsorg, 8 miljoner inom gymnasieskola, 6 miljoner inom förskola 1 5 år och 4 miljoner inom politik. En procent i förändrad skatt motsvarar 10 miljoner och kalkylmässigt utgör de 68 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 6,6 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till viss del personal eftersom det finns 89 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 83 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 40 personer. Delbetyg Färgelanda får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Åtgärder Då det totala gapet är 7 miljoner och det indikeras potentialer på 77 (9+68) miljoner kronor så kan skatten sänkas lite varje år. 6 Kommunexpertens analysrapport om Färgelanda KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Ledningsförmåga Ledningsförmåga 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Bra OK Dålig Majoriteter Handlingskraft OK Avgiftspolitik Bra För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Färgelanda är betyget (här finns bara betygen OK och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget OK. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Färgelanda och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget Bra. Delbetyg Inget delbetyg sätts på det här delområdet på nivån analysrapport. Åtgärder Vill du veta mer om vilka åtgärder kommunen bör vidta för att förbättra sitt finansiella läge så är nästa steg en fördjupande analysdag. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Färgelanda 7

8 Slutsatser nu och tidigare Denna analys Efter en dramatisk nedgång till C av tre skäl i december 2011 så bryts denna utveckling och två aspekter med tidigare C, finansiell hälsa och finansiella risker, förbättras till B. Tendensen är bara svagt stigande, fem nyckeltal förbättras ett betygsteg var och tre försämras ett steg var. Det gällde för den nya ledningen efter omorganisationen att återställa överskotten och det har man lyckats med. Farhågan i tidigare analys att en svag ekonomistyrning skulle tillåta att medlen från skattehöjningen letade sig ut i verksamheterna och ökade redan höga överkostnader ytterligare har inte besannats. Tvärt om, kommunen är något kostnadseffektivare än tidigare. Även riskbilden är bättre igen. Skattebasen som också speglar utvecklingen för det lokala näringslivet är starkare vilket förbättringar i två av de tre nyckeltalen som mäter just detta visar. Men en fortsatt svikt i befolkningen och behållen markering för en stor volym tomma lägenheter motiverar bara att betyget för delområdet finansiella risker höjs från C till B och statistiken visar att det är ett svagt B. Delbetyget C för kommunskuld består och ger slutbetyget C och här finns en ökad pensionsskuld och 100 miljoner till i långa skulder. För inte så många år sedan var betyget för kommunskuld A. Det var före åren 2009 och 2010 med mycket höga investeringar som knäckte Färgelanda. Nu anges konsumtionsskulden till 95 miljoner och det motsvarar i stort sett den långa upplåningen under senare år. Här föreslås extra amorteringar för att klara detta men om kommunens bostadsbolag kunde skötas bättre och värderas högre så skulle det i motsvarande mån behövas mindre amorteringar. Kalkylmässigt så är inte skattehöjningen på 1,50 procent 2011 som ger 16 miljoner den bästa åtgärden med finansiella potentialer på 77 miljoner. Bara överkostnaderna på 68 miljoner motsvarar en möjlig skattesänkning på 6,6 procent. Skatten är hög i Färgelanda med tanke på att kommunen behöver se attraktiv ut från ett externt perspektiv. Analys december 2011 Den sammanfattas bäst genom att återge analysens sammanfattande diagnos och åtgärder. Diagnos: Är Färgelanda medvetet nedtränad till C? Från betyget B av två anledningar i analysen för drygt två år sedan har Färgelanda nu C av tre skäl. Elva nyckeltal har tillsammans försämrats femton betygssteg och bara ett har förbätt rats, med ett steg. Med en ny organisation och en stor satsning på ett företagshotell sägs man satsa mot framtiden. Med en skattehöjning på 1,5 procent, återställd sparnivå och stora överkostnader är Färgelanda ingen kriskommun. Det kan gå bra. Åtgärder: Återställ betyget till A på finansiell hälsa genom ett sparande på minst 4,75 procent av de totala intäkterna. Det är görbart eftersom det finns betydande överkostnader. Med investeringarna minst 2 procent av intäkter under sparandet de kommande tio åren finns 75 miljoner för extra amorteringar. Om vinsterna pressas upp i Valbohem AB förkortas också tiden för att nå betyget A på kommunskuld. För bättre betyg än C på finansiella risker krävs bland annat skattesänkningar. Analys juni 2009 Färgelanda analyserades i Kommun experten 6/2009 och då sammanfatta des analysen på följande sätt: Arbets marknaden är ömtålig genom att det i kommunen finns ett stort företag, en arbetsgivare som är underleveran tör i bilbranschen. Företaget är nästan lika stort som kommunen som arbets givare. Kommunen är företagarland och nyckeltalet sysselsättning berättar att folk flyttar när man inte har jobb i kommunen. Befolkningen föråldras i snabb takt. Det är främst samhällsbyggargenerationen år som flyttar. Färgelanda har det indikativa betyget B då två av analysfrågorna har delbetyg B, Finansiell hälsa och Finansiella risker. De övriga två har delbetyg A. 8 Kommunexpertens analysrapport om Färgelanda KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Kommunskuld Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. Finansiella risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 Finansiella möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. KOPIERING 4 Kommunexperten FÖRBJUDEN. nummer SE 12/2012 REDAKTIONSRUTAN. KOPIERING Kommunexpertens FÖRBJUDEN. analysrapport SE REDAKTIONSRUTAN. om Färgelanda 9

10 Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt, fristående och obe roende värderingsföretag som specialiserat sig på finansiell betygssättning, d v s rating av svenska kommuner. Analysrapporten är en indikativ rating Finansiell betygsättning har två nivåer, indikativ rating och rating. Indikativ rating sker på historiskt underlag och ra ting omfattar även framtida planering, ekonomisk styrning och ledningsförmåga. Instrumentet här är Kommundiagnos. Det unika Vid öppen rating presenteras varför en kommun har fått ett visst finansiellt betyg. Här sker det i en analysrapport. Metoden är standardiserad i fem analysfrågor och nitton nyckeltal och varje led i betygssättningen redovisas till skill nad mot vad som är brukligt vid anlitande av andra ratingföretag. Hela kommunkoncernen, både förvaltningen och de kommunala företagen, omfattas.det är ingen partiell rating i nå got avseende, så som för vissa typ av lån, viss löptid etc. Metoden bygger på solvens som innebär att varje kommun jämförs med en normkommun vid betygsättning. Norm kommunens A-nivå anger kriterierna för en kommunal ekonomi som klarar alla framtida åtaganden. En kommun med betyget A har framtidens ekonomi redan idag. Öppenheten, helheten och solvensen innebär att en kom mun ratas med metoder som används vid rating av länder. Det har få likheter med företagsekonomi. Användning Analysrapporten är ett utmärkt underlag för planering av marknadsföring mot kommuner, beslut om lokalisering av verksamhet, vid investeringar, bevakning av läget och lik nande aktiviteter. Kunskapen i en analysrapport stärker det civila samhället och är till stor nytta för ledande politiker, op position och engagerade invånare. Det används som teo retiskt och praktiskt utbildningsmaterial. Alla är på olika sätt positionerade i kommuner och beroende av dess eko nomi. Finansiell rådgivning är avdragsgilla kostnader för företag. Kunskap ökar lönsamheten, information räcker inte. Stegen mot finansiell styrka och uthållighet Finansiell Elitlicens Kommundiagnos Analysdag Analysrapport Indikativ Rating Smedsgränd 2 A UPPSALA Telefon Kommunexpertens analysrapport om Färgelanda KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.