Sidrubrik Innehåll Sidan

Transkript

1 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 A2 B1 X B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs B1. = Finansiell elitlicensnivå (läs mer sidan 4) = Nivån för meritering för finansiell elitlicens Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Kommunskuld: Delbetyget får högsta betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas lågt, se nyckeltal S1. Finansiell hälsa: Delbetyget får högsta betyg därför att sparnivån ligger på en tillfredsställande hög nivå, se nyckeltal H1. Finansiella risker: Nyckeltalen R1 till R6 indikerar en avklingande finansiell risk. Tendensen till näringslivssvikt på grund av de militära myndigheternas avveckling synes vara bruten. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M2 och M3 visar att potentialer finns att öka avgiftsintäkterna och pressa ner kostnaderna. Skuld Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Nyckeltal Mätperiod är bokslutsåren FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP Skulder + avtalspensionsåtagande + borgen är låga? N S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA Sparandet räcker till både investeringar + amorteringar? N S2 Bra Hur sköter nu levande generation finanserna (Kommunallagens krav)? SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för uthålliga finanser? N H1 Bra SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N H2 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N H3 OK RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J H4 Bra KAPITALBILDNING Rimlig investeringsnivå i förhållande till sparnivån? J H5 Bra Hur stora finansiella krisutlösande risker kan indikeras? INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J R1 OK SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J R2 Svag BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J R3 OK SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J R4 Dålig BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J R5 OK BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J R6 OK Vilka effektiva möjligheter finns att förbättra finanserna? SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N M2 Bra KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N M3 Bra Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsrisk Hur troligt är det att de finansiella förbättringsmöjligheterna används? Ledningsförmåga MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i partistruktur? L1 Svag HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? L2 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad förmåga antyder avgiftsandelens utveckling? L3 OK N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig KommunDiagnos är registrerat varumärke Sidan 1 Beställare: Kristinehamns kommun

2 Allmän information Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Allmän information Hur skall jag tänka? Finansiella betyg i sammanfattning Betygsskalan Viktiga jämförelser med tidigare år Kommunskuld Bedömningen av förpliktelsebeloppets delbetyg Nyckeltalen för kommunskuld Finansiell hälsa Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Intäkts- och kostnadsbedömningar Nyckeltalen för finansiell hälsa Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking Ledningsförmåga - uppgiften Ledningsförmåga - bedömning Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Ledningsförmåga - specialisering och roller KommunDiagnosens fyra faser Utvärdering Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Hemsida och adress Finansiell analys av historia och framtid Profil med 19 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Om kommunen En analys i fem frågor Kommunen finansiella betyg Delbetygens olika normativa typfall Avvikelser - som bör uppmärksammas Delbetygets förpliktelsebelopp Förmögenheten värderas i utsatt läge Nyckeltalen S1-S2 Begrepp och samband i modellen finansiell hälsa Delbetygets förklaring och bedömning Uppföljning från redovisning till planering Nyckeltalen H1-H5 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen R1-R6 Delbetyget Spanade BenchMarking Nyckeltalen M1-M3 Bedömning av potentialer för prioriteringar Balans i kommunens ekonomi år 2006 Betygskommitténs underlag Nyckeltalen L1-L3 Agerar kommunstyrelsen nämndakut? Denna vecka genomföres presentationsfasen Accepteras analysen? Betydelsen av att spara denna analys Du kan hämta ner dokument som pdf-filer Kristinehamn kommun År 2005 baseras på slutligt bokslut för år 2005 och åren därefter på budget och planer. Kristinehamn ligger i Värmlands län och tillhör kategorien 'Övriga kommuner med till invånare' (det finns 9 st kommuntyper) och är nummer 101 i storlek av 290 kommuner. Kristinehamn kommun är ej medlem i KommunInvest. Befolkning 31 dec 2004 var invånare och ökningen var 44 personer under år Befolkningsförändringen var -8,0 procent under sista 10-årsperioden d v s åren (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2005 är 22,65, vilket är 1,81 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 2004 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 13,2 % och deras kassaflöde 19,5 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer År En kronas skattehöjning ger i Mkr 32,9 34,0 35,3 36,7 Mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 2,8 2,9 2,9 2,9 % En procent av totala intäkter i Mkr 11,6 11,9 12,2 12,5 Mkr Uppgifter lämnade 9 mars 2006 inför konferens den 24 april 2006 i Kristinehamns kommun. Sidan 2

3 Hur skall jag tänka? En analys i fem frågor Husläkare Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. Kommunanalytiker En analytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder. Denne externa analytiker kan ses som en second opinion till kommunens egen ekonomiska expertis. Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet Kolesterolhalt centralt. Motsvarigheten för en kommun är Kommunskuld eller Förpliktelsebelopp. Där börjar analysen (se figuren nedan). Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. Bra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet utan att det finansiella läget försämras. Det bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta. Därefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är de effektivaste åtgärderna av att höja avgifter och skatter eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel. Analyssystemets betygsmatris De fyra första faserna i analysen resulterar i delbetyg, som finns i betygsmatrisen på sidan 4. På sidorna bedöms ledningsrisk och effektiv styrning. Finansiell elitlicens Många önskar ett koncept för att kunna jobba mer långsiktigt med kommunens ekonomi och nu är också långsiktiga finansiella mål ett krav enligt lag. Finansiell målstyrning är möjlig med öppen rating då det finns tydliga betyg, betygsmatriser och en åttagradig normativ betygsskala med begripliga typfall. Den blir effektiv genom att mätning utförs av ett fristående och oberoende värderingsinstitut. Kommuner använder detta i styrkort. Vid analys används ett begränsat antal noga utvalda finansiella nyckeltal med mätstandarder i fem analyssteg lika konsekvent som läkare använder medicinska nyckeltal. 1 Kommunskuld Förpliktelsebelopp? Kolesterolhalt? Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 X X A1 A2 A2 B1 X B1 B2 X B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 2 Finansiell hälsa? Patientens allmäntillstånd? Xxx kommun 3 Krisutlösande finansiella risker? Vad säger blodprover, puls, bmi, blodtryck, mm? Gul nivå eller betygen A1 eller A2 motsvarar kriterier för finanserna, som när de uppfylls av en kommun, trendmässigt förstärker kommunens finansiella läge. Kommuner på denna nivå uppfyller kraven för Svensk Kommun- Ratings elitlicens. 4 Finansiella möjligheter? Vilken behandling tål patienten? Nyckeltalen 3, 4 och 17 Nyckeltalen 1-5 och 12 Nyckeltalen Nyckeltalen 6-8 En analys i fem frågor y Betygs- och styrkommitté 5 Ledningsrisk och effektiv styrning? Patientens sjukdomsinsikt? Nyckeltalen 9-11 Sidan 3

4 Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Balansera kommunens ekonomi (sid 33) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget (sid 33). Kristinehamn kommuns totala gap är på nivån 12 Mkr för år Det beror på finansiella obalanser (9 Mkr) och finansiell riskhantering (3 Mkr). De finansiella möjligheterna bedöms ge utrymme för årliga skattesänkningar med 0,20 kr per år under 10 år utöver att kommunen genomför ett sänkningsprogram på 0,05 kr per år. Det totala gapet tillsammans med skattesänkningen är 19 Mkr (skattesänkningen är inräknad i planeringen). Detta finansieras med nedpressade kostnader på 17 Mkr och höjda avgifter på 2 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i schemat (sid 33) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 33). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 33) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt betygsskalan (sid 5). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 33) i tillräcklig omfattning för att sluta det Totala gapet. Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 A2 B1 X B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Kristinehamns kommun Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall A1 Kristinehamns kommuns nettoförpliktelsebelopp med planeringsperiodens ökade upplåning inräknad uppskattas till kr per invånare. Det understiger med marginal kr per inv och betyget sätts till A1, utan utrymme för justering, jämför sidorna 7-10 och speciellt S1. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall A1 Kristinehamns finansiella hälsa avhandlas på sidorna Sparandet (nyckeltal H1, sid 14) ligger från och med år 2001 över högsta kritiska nivå, vilket krävs för delbetyget A1. För flertalet år är marginalen god och delbetyget sätts till A1 utan utrymme för justering. Jmf typfall i betygsskalan (sid 5). Finansiella risker - Risk Gap - Typfall B1 Finansiella risker avhandlas på sidorna Det finns finansiella risker, som kräver ledningens uppmärksamhet och i viss mån åtgärder. En investeringspuckel inom planeringsperioden bör hanteras med största försiktighet och helst fördelas över en längre period. Den markerade nedgången i skattekraft i förhållande till andra kommuner förefaller bruten och kanske också den negativa trenden för utvecklingen av befolkningen. Däremot kvarstår fortfarande svagheter i en för låg sysselsättning. Delbetyget sätts till B1 enligt typfallet en ringa risk. Jmf typfall i betygsskalan (sid 5). Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A1 Det finns potentialer, jmf sidorna 26-32, att förbättra det finansiella läget genom effektivare avgiftsuttag och nedpressning av verksamhetens kostnader. Delbetyget sätts till A1 utan utrymme för justeringar. Det sammanvägda finansiella betyget - B1 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Kristinehamn kommun B1 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Finansiell elitlicens och utsikter Om svikten i skattebasen och investeringspuckeln kan hanteras bra når Kristinehamns kommun kriterierna för att inneha en finansiell elitlicens inom några år. Tills dess ligger man på nivån Under meritering, dvs B1. Sidan 4

5 Betygsskalan Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 4-gr A B C D 8-gr A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Finansiell Elitlicensnivå Meriterande nivå Mycket låg förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv, 90 % av Basbel.). Excellent finansiell hälsa. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. (Minst 0,25 kr per år under minst 10 år) Påverkar ej bedömningen. Mycket låg förpliktelsenivå (netto under kr/inv). Mycket god finansiell hälsa. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter (minst 0,20 kr/år, minst 10 år). Påverkar ej bedömningen. Låg förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv, grundnivån kr). God finansiell hälsa. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,15 kr/år, minst 5 år). Påverka bedömningen i ringa grad. Låg förpliktelsenivå (netto under kr/inv) God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,10 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen i ringa grad. Lite hög förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv, kr) Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter (minst 0,05 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen. Lite hög förpliktelsenivå (netto under kr/inv) Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto över kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto mycket över kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 5

6 Avvikelser - som bör uppmärksammas Viktiga jämförelser med tidigare år Uthålliga finanser - analys varje år Detta är Kristinehamn kommuns femte KommunDiagnos i följd. Den förra gjordes för ett år sedan. I bilden nedan speglar nyckeltalen vad som skett under mätperioden Pilarna anger förändringen jämfört med tidigare mätperiod Analysens nyckeltal täcker åren Sammanfattningsvis har tre nyckeltal försämrats och fyra förbättrats. Nyckeltalet S1 Förpliktelsebelopp är nytt och det tidigare investeringanyckeltalet har delats i två: H5 Kapitalbildning och R1 Investeringsnivå. Sammanvägt finansiellt betyg och delbetyg Enligt omslagets betygsmatris sker uppgradering av ett delbetyg Finansiell hälsa till A1 och det sammanvägda finansiella betyget blir B2 som tidigare. Vad som hänt sedan mätningen föregående år Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden Kommunskuld Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld FÖRPLIKTELSEBELOPP S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA S2 Bra Det finansiella nuläget SPARNIVÅ H1 Bra SKULDFLÖDESGRAD H2 Bra SKULDBALANSGRAD H3 OK RÖRELSEKAPITAL H4 Bra KAPITALBILDNING H5 Bra Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ R1 OK SKATTEKRAFT R2 Svag BEFOLKNING R3 OK SYSSELSÄTTNING R4 Dålig BOSTADSÖVERSKOTT R5 OK BORGEN R6 OK Effektiva möjligheter SKATTEHÖJNING M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR M2 Bra KOSTNADSPRESS M3 Bra Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Kommunskuld Som nyckeltalet S1 Förpliktelsebelopp visar är kommunskulden oförändrat låg och delbetyget fortfarande A1. Finansiell hälsa Sparandet H1 låg åren över hushållningskravets kritiska nivå men hade förra året en vikande tendens. Osäkerheten om styrkan i ekonomistyrningen kunde bryta nedgången motiverade då ett oförändrat delbetyg B2. I årets analys med år 2005 åter över hushållningskravets kritiska nivå sätts delbetyget till A1. Finansiell risker Svikten i skattebasen indikerar näringslivssvikt. Det är också naturligt med tanke på A9s avveckling. Nu tillkommer ny statlig verksamhet samtidigt som strukturomvandlingen av industristaden Kristinehamn fortgår sedan tidigare. Kristinehamn har historiskt varit en handelsplats och har här kvar sina komparativa fördelar. Finansiella möjligheter Möjligheterna att pressa ner kostnadsnivåerna (M3) och höja avgifter (M2) räknat som potentialer i procent av totala intäkter visar följande serie över åren: Pot.år M3 M2 Betyg 1999 KA 01 20,08 % 3,78 % D 2000 KD 02 13,45 % 2,83 % D KD 03 17,09 % 3,47 % C KD 04 14,82 % 4,00 % B KD 05 15,01 % 5,00 % B KD 06 12,84 % 4,61 % B2 Kristinehamn tog krafttag år 2000 och använde verkligen potentialerna för att vända utvecklingen. Kostnader anpassades motsvarande ca 6,5 procent av totala intäkter och avgifter höjdes motsvarande ca 1 procent. År 2001 innebar en rekyl men därefter har verksamheten trimmats målmedvetet varje år. Det finns fortfarande goda potentialer med tanke på att behovet av åtgärder numera ligger på en avgjort lägre nivå. Delbetyget är oförändrat A1. Sidan 6

7 Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp (kommunskuld) Kommunskuld Om individuell riskaversion Inledningsvis bör påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge och hur man positionerar sig i ett säkrare. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån kr/inv och för ett mycket högt över kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under A1-A2 Lågt B1-B2 Lite högt C1-C2 Mycket högt över D1-D2 Beloppsgränserna är åsatta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Den lägsta kritiska nivån är 90 % av basbeloppet varför skalans beloppsgränser ändras varje år. Tillägget kr ger nästa nivå kr och ytterligare kr resulterar i kr. Statsskulden ligger på nivån kr per invånare. För kommuner är spännvidden från till kr per invånare, vilket framgår av S1. De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan och kr per invånare. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 33) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se S1). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1eller A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värderingen av dessa görs. Syftet är att bedöma och påvisa finansiella möjligheter och inte att föreslå en försäljning Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid högt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgöres av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 33, Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp, se sidan 4. Sidan 7

8 Förmögenheten värderas i utsatt läge Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp Antal invånare år 2003 Bruttoförpliktelsebelopp kr / inv st 1 317,5 Mkr Säljbara tillgångar* mm totalt Beräknad möjlig skuldminskning: Detta belopp motsvarar: 541 Mkr kr/inv Värdet av säljbara tillgångar* Samtliga kommunala företag redovisade vinster år Med resultatförbättringar år 2005 har substans- och avkastningsvärderingar genomförts varvid nedanstående värden erhållits. Nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar Bruttoförpliktelsebelopp minus beräknad möjlig skuldminskning av säljbara tillgångar* totalt eller nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar: kr/inv Kristinehamns Energi AB äger ledningarna men inte produktionsanläggningen. Här sätts med hänsyn till vinstutvecklingen försiktigtvis* värdet: Bolaget har inga lån eller borgen till kommunen som kan lyftas av. 100 Mkr 0 Mkr Extra amorteringar Under antal år: Årligt extra amorteringsbelopp eller Förpliktelse Gap (sidan 33) blir: Detta motsvarar: 0 år 0 Mkr 0 Mkr 0 kr/inv Kristinehamn Elnät AB har ca abonnenter. Här sätts försiktigtvis ett tänkt värde till kronor per abonnent, vilket innebär: När bolagen övergår till köparen lyfts en borgen/skuld till kommunen av på: AB Kristinehamns industrifastigheter påförs med hänsyn till vinstutvecklingen försiktigtvis* värdet: När bolagen övergår till köparen lyfts hela borgen till kommunen av på: Kristinehamns Bostads AB påförs med hänsyn till vinstutvecklingen försiktigtvis* värdet: När bolagen övergår till köparen lyfts hela borgen till kommunen av på: Och en skuld till kommunen på : 44 Mkr 73 Mkr 40 Mkr 28 Mkr 100 Mkr 188 Mkr 20 Mkr Slutligt nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp efter ev extra amorteringar i 10 år: Vilket är med marginal under miniminivån : kr / inv kr / inv Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet med god marginal under (jmf sid 5) och delbetyget sätts till A1 utan utrymme för justeringar. Sannolikt finns inga konsumtionsskulder i kommunskulden. Beträffande hanteringsbehovet i Mkr så avsätts inga medel till extra amorteringar (se Skuld Gap, sid 33). Håller du med om den här gjorda värderingen; dels bedömningen av delbetyg, dels behovet av ev extra amorteringar? Nyupplåning åren Skuldminskning år 2005 Skuldökning år 2006 Skuldökning år Mkr -19 Mkr -57 Mkr * Säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge. Värderingen avbryts när nettoförpliktelsebeloppet med marginal understiger typfallet för högsta delbetyg (A1). 1 Anser du att nu levande generation med hänsyn till det utsatta offentliga skuldläget i EUs stater skall bringa ner en hög kommunskuld genom extra amorteringar? 2 Anser du att kommunen kan positionera sig bättre för framtida åtaganden för kommande generationer mot bakgrund av ev skuldkris i kommunsektorn, statsskuldkris, stora avtalspensionsskulder, kris i Kommuninvest, sårbarhet i penningplaceringar, framtida äldrepuckel, etc? Sidan 8

9 Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp för Kristinehamn kommun Viktigaste skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Kronor per invånare Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar, dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion, dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. Sidan Kritisk nivå 1, kr/inv Kritisk nivå 2, kr/inv Kritisk nivå 3, kr/inv Nettoförpliktelsebelopp MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över kr / inv - En belastning för låg förmögenhet* - * Utlöses vid större nettoförpliktelsebelopp än kr per inv. --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv Bruttoförpliktelsebelopp Värdet enligt gjord (partiell) värdering Nettoförpliktelsebelopp för Kristinehamn kommun Kommunens företag schablonvärderas till 10 ggr vinsten om: Gäller: 1; företagens kassaflöde överstiger 5 procent av deras omsättning, Ja 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent, Nej 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 10 åren Nej 4; och vinsten i de kommunala företagen är positiv. Ja Kommuner i fallande rangordning Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Aug 2005 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden, som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 90 % av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas kr och för nivå 3 ytterligare kr. Låga (höga) förmögenhetsvärden antyder att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga (är tänkbara). Belastningar och kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter. MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Skuldnyckeltal Bra De 'högförmögna ' får en kompensation Kr / inv Kr / inv Antal i fallande ordning Beskattningsbara inkomster 2003 Kr / inv Antal i fallande ordning Beskattningsbar förmögenheter De 'lågförmögna ' får en belastning i utgångsläget. Kr / inv De 'medelförmögna ' behandlas neutralt Antal i fallande ordning Antal i fallande ordning Nyckeltal S1 - Förpliktelsebelopp

10 Nyckeltal S2: Amorteringsförmåga för Kristinehamn kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år. Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill Krav: Under kritiska nivåer 1,8 De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. Sidan Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år Kritisk nivå 3: 20 år Kristinehamn kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Kristinehamn kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 2002 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. Nyckeltal S2 - Amorteringssförmåga MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Skuldnyckeltal Potentialkrav för år 2004 (3 st för S2). Även över kritisk nivå 3: - Bra Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökad sparande 0,0 % 0,0 % 0,0 % Mätperiod Återbetalningsår Kommunens förvaltningar 7,02 4,48 3,13 3,40 4,61 3,42 4,75 5,74 Medelvärde alla kommuner 4,64 5,10 7,06 7,19 6,54 Bokslut Budget Budget År 2004 är marginalen 6,5 Mkr över balanskravet och sparnivån är 91 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sparandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2004 (jmf M1, M2 och M3).

11 Begrepp och samband i modellen för finansiell hälsa Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man förstår sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 11, fig 1). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 13). Frågan för Svenssons är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder, etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Figur 1 Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + --> H1, H2, H5 och M1-3 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - --> H4 Verksamhetens resultat +/- Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/- --> H1-5 Hushåll- nings- Avskrivningar (fiktiv post) - kravet Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Jämförelsestörande intäkter + Jämförelsestörande kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/ > Balanskravet Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar = förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar = förmögenheten ökas 3 Rationaliseringsinvesteringar = kostnadsminskande åtgärder 4 Likviditetsuppbyggnad 5 Skuldminskning = amorteringar Sidan 11 Kreditvärdighet Vid en god sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL, kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Förskingring och belåning Av Modellen (sid 12, fig 2) framgår att det är sparandet som finansierar investeringarna, som bygger den kommun som framtida generationer skall finna det attraktivt att leva och arbeta i. Om nu levande generation konsumerar det nödvändiga sparandet så kallas det att man överkonsumerar. Detta finansieras genom lån på framtida generationer eller förskingring av vad tidigare geneationer sparat ihop i form av tillgångar. Belåning och förskingring är viktiga begrepp vid analyser om en kommun uppfyller kravet på god hushållning. Justeringar Ett resurshushållande synsätt börjar således med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle. Av de resurser man förfogar över avsätter man först de medel man behöver för att spara. Vad som därefter blir kvar kan man konsumera och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Men de många små logiska och förnuftiga delbeslutens samlade finansiella vansinne driver ofta de lokalt ansvariga politikerna från den representativa demokratins positioner till förskingrarnas och belånarnas. Det uppstår hela tiden kortsiktiga behov som betraktas så angelägna att de motiverar överkonsumtion och belåning. Och så sker, ty generations-

12 Figur 2 Modellen Figur 3 Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations För- Över- Belåsking- konsumtion i tiden kon- ning ring sumtion Del 1 Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Ramen Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Skuldflödesgrad H2 Skuldbalansgrad H3 Rörelsekapital H4 Kapitalbildning H5 Sparandets kritiska nivåer Hur sätter man sparnyckeltalets kritiska nivåer? Analys 10 år tillbaka i tid Kritiska betygsnivåer för H1 Styr mot framtiden Sparnivå H1 Med H1-H5 bedöms om kommunen följer lagens hushållningskrav egoismen är stark och ofödda och döda har svaga röster i vår representativa demokrati. Hur man organiserar en kommun för att hantera den långa och korta sikten diskuteras på sid 38. Kommunstyrelsens uppgift är att ha en vision och sträva mot att förverkliga den. Den innehåller en önskad finansiell framtid. Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa För att hantera hushållningskravet behövs således en uttalad uppfattning om vad uthålliga finanser är i ett framtidsperspektiv. Uthålliga finanser är garanten för uthållig verksamhet. De servicevolymer och kvaliteter kommunen har i dag säkras (ekonomiskt) för framtiden om dagens finansiella läge redan uppfyller dessa önskade framtida krav. Kommunen har då finansiell hälsa och uppfyller kommunallagens hushållningskrav. Med fem nyckeltal bestäms den finansiella hälsan och hur det sker i en analys som omsluter många år bakåt och framåt i tiden försöker figur 3 här intill spegla. De fem aktuella nyckeltalen är: H1 H2-H3 H4 H5 Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå Rörelsekapital Kapitalbildning Det går att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionen. De kritiska nivåerna i H1 fixeras således utifrån en analys över tiotalet historiska år med hjälp av H2-H5. Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (H1 Sparande) år 2007 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Sannolikt styrglapp 2005 Krav på kostnadspress 2006 Krav på kostnadspress 2007 Kvar till hushållningskravet, se H1 Finansiellt Hälso-Gap (sid 33) 0 Mkr 3 Mkr 6 Mkr 0 Mkr 9 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller H1 typfallet Excellent finansiell hälsa (jmf sid 5) och delbetyget sätts till A1 utan utrymme för justering. Beträffande hanteringsbehovet så påförs budgetkalkylen 9 Mkr år 2007 (se Finansiellt hälso-gap, sid 33). Håller du med om den här gjorda bedömningen; dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? 1 Ovan finns den generationssolidariska modellen och de centrala ekonomiska begreppen. Kan du tänka dig ett läge då sparandet får vara negativt i din kommun? 2 Vilken generation betalar om en nämnd överskrider budget med exempelvis 10 Mkr? Under vilka förutsättningar betalar nu levande generationen? 3 Har ni tilläggsanslag? Och i så fall varför? Vem betalar ett tilläggsanslag om det finansieras av rörelsekapitalet (då anslaget oförutsedda utgifter tagit slut)? 4 Är kommunstyrelsen i din kommun en visionär kommunbyggare eller en intern nämndakut (sid 38)? Sidan 12

13 Sidan Intäktsanalys Utvecklingen från bokslutsår till budgetår Index för intäkter och kostnader, basår 2005 Index i proc Intäktindex (dec) Kostnadsindex (dec) Mkr Bokslut 2002 Bokslut 2003 Bokslut 2004 Bokslut 2005 Uppföljn Förslag 2007 Förslag 2008 Förslag 2009 Skatteintäkter 726,5 739,2 746,8 769,2 798,5 827,7 863,0 888,9 Generella statsbidrag 151,0 153,1 167,4 181,9 181,0 185,0 188,0 193,6 Specialdestinerade statsbidrag 51,1 44,8 47,2 42,7 42,0 42,0 42,0 43,3 Avgifter mm 238,3 198,9 197,0 195,0 197,0 198,0 199,0 205,0 Totala intäkter 1 166, , , , , , , ,8 Förändring i procent Skatteintäkter 1,7 1,0 3,0 3,8 3,7 4,3 3,0 Generella statsbidrag 1,4 9,3 8,7-0,5 2,2 1,6 3,0 Specialdestinerade statsbidrag -12,3 5,4-9,6-1,6 0,0 0,0 3,0 Avgifter mm -16,5-1,0-1,0 1,0 0,5 0,5 3,0 Totala intäkter -2,6 2,0 2,6 2,5 2,8 3,1 3,0 Verksamhetens kostnader i Mkr 1 069, , , , , , , ,4 i förändring i procent -1,4 4,3 2,0 2,2 2,3 1,9 3, Intäktindex (dec) 98,2 95,6 97,4 100,0 102,5 105,4 108,7 111,9 Kostnadsindex (dec) 95,4 94,0 98,0 100,0 102,2 104,5 106,4 109,6 År per dec Utvecklingen från sista bokslutsår till första budgetår 2004 dec Bokslut för år dec Verksamhetens Kostnader: Mkr 2,0 % 22,4 Mkr Mkr 1121 Mkr Kostnader: Personalandel: 64 % Personal 64 % 703 Mkr 2,1 % 15,0 Mkr 718 Mkr Övrigt 36 % 396 Mkr 1,9 % 7,4 Mkr 403 Mkr Summa: Mkr Mkr Krav på kostnadspress år 2005 var: -7 Mkr 2005 dec Genomförandeår dec Verksamhetens Kostnader: 1121 Mkr 2,2 % 24,4 Mkr Mkr Mkr Kostnader: Personalandel: 64 % Personal 64 % 718 Mkr 3,3 % 23,7 Mkr 741 Mkr Övrigt 36 % 404 Mkr 1,0 % 4,0 Mkr 408 Mkr Summa: Mkr Mkr Krav på kostnadspress år 2006 är: -3 Mkr 2006 dec Budgetår dec Verksamhetens Kostnader: Mkr 2,3 % 26,0 Mkr Mkr Mkr Kostnader: Personalandel: 64 % Personal 64 % 733 Mkr 3,5 % 25,7 Mkr 759 Mkr Övrigt 36 % 412 Mkr 1,5 % 6,2 Mkr 419 Mkr Summa: Mkr Mkr Krav på kostnadspress år 2007 är: -6 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Kostnadsanalys Rosa = Kommunens bokslutsprognos Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Finansiellt gap år 2007 Styrglapp 2005 (avvikelse till budget*): -33,8 ==> 0,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2006 är: -3,0 ==> 3,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2007 är: -6,0 ==> 6,0 Mkr Kvar till balanskravet i H1: 0,0 ==> 0,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): 0,3 ==> 0,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap 9,0 Mkr * Drift exkl finansiering, avvikelse bruttokostnader enl bokslut Intäkts- och kostnadsbedömningar

14 Sidan 14 Nyckeltal H1: Sparnivå för Kristinehamn kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är S2 d v s 'Amorteringsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Nyckeltal H1: Kassaflöde / Intäkter Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster 8% Omsättning 25% justerat Krav: poster justerat för avskrivningar för avskrivningar och ev fiktiv och pensionsavsättning) ev fiktiv i procent =Balanskravet av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. =Hushållningskravet Över 20% pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d v s Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga 7% kritiska skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. 15% överskottet från verksamheten är tillräckligt för att betala nivåer Det mäter om det penningmässiga överskottet från amorteringar och investeringar. 10% verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar och 6% 5% Kritiska investeringar. nivåer och trender enligt Svensk 5% 0% KommunRatings Mätstandard, Dec Kritiska nivåer och trender enligt Svensk För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till -5% kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är eljest 9 %. 1,95 4% -10% För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till -15% Värden kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. Kritisk tillräcklig nivå förmåga 1 är eljest att avsätta 9 %. för pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 3% 2-20% indikerar Värden över också kritisk förmåga nivå att amortera 1 innebär lån. tillräcklig Värden över förmåga kritisk att nivå innebär avsätta förmåga pensioner, att avsätta ny- för och reinvesteringar. och avtalspensioner En bestående Koncern Förvaltning men trend ej över nyinvesteringar. nivå 1 indikerar Värden också under förmåga kritisk nivå att 3 amortera innebär oftast lån. att 2% Företag Trend, konc driftkostnader Värden över lånefinansieras. kritisk nivå 2 innebär Det behövs förmåga långsiktigt att avsätta i standardfallet för minst reinvesteringar 4 % kapacitet och i avsättning avtalspensioner för avtalspensioner. men ej nyinvesteringar. Vid en snabbt 1% Resultat 3 / Intäkter fallande Värden trend under över kritisk 1 % per nivå år 3 sker innebär en belastning. oftast att driftkostnader (Balans- och hushållningskrav) 4,0 % lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst 3,0 % Information 0% 2,0 % 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid snabbt 1,0 % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) fallande trend över 1 % per år sker en belastning ,0 % finns för år för de flesta kommuner. Tom stapel ett år -1,0 % -2,0 % innebär att uppgifter saknas. -1% -3,0 % Information -4,0 % Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" -5,0 % Information Data om kommunkoncernens finns också Resultat kassaflöde 3, d v s förändringen (koncernsparnivå) av eget Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kristinehamn kommun -6,0 % kfinns i lf för år f l i för de d flesta k åd kommuner. b l Obefintlig k -7,0 % Medelvärde alla kommuner Trendmedelvärden -8,0 % stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Trend för Kristinehamn kommun Balanskravet med ing.nivån 5,5 % Nyckeltal H1 - Kassaflöde / Sparnivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Pensionsskulden ökade 2,3 % i snitt per år Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 5,0* %: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 3,50* %: - Finansiell hälsa År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 1,50* %: - Bra Skattehöjningskrav 0,70 0,00 0,00 0,00 0,15 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int. -7,2% -4,6% 2,7% 1,4% 1,8% *Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,5 %. Balanskravsnivå 10,1% 9,8% 4,9% 5,1% 2,8% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde skatten på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kristinehamn kommun 2,93% 5,13% 7,58% 6,49% 4,56% 5,33% 4,94% 4,98% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Medelvärde alla kommuner 5,49% 4,79% 3,58% 3,83% 3,93% Bokslut Budget Budget nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet År 2004 är marginalen 6,5 Mkr över balanskravet och sparnivån är 91 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år.

15 Sidan 15 Nyckeltal H2: Skuldflödesgrad för Kristinehamn kommun Finansiell hälsa Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal H2: Skulder/Intäkter Under kritiska nivåer Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Kristinehamn kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3: - Bra 1,98 Koncernen: Långa skulder / Omsättning 140% Växande trend 0,00 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Kristinehamn kommun 21 % 23 % 24 % 22 % 21 % 18 % 23 % 29 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 25 % 24 % 25 % 28 % 26 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Nyckeltal H2 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

16 Nyckeltal H3: Skuldbalansgrad för Kristinehamn kommun Finansiell hälsa Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 130% 120% 110% 100% Nyckeltal H3: Skulder/Tillgångar Krav: Under kritiska nivåer 130% 120% 110% Koncernen: Skulder / Tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Sidan 16 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Korta skulder Pens. skuld. linjen Trend för Kristinehamn kommun Långa skulder netto Pensionsskulden Förmedlade lån Medelvärde alla kommuner 100% 90% 80% 2,15 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf H1. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 79,4 % av genomsnittsvärdet för riket Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - OK Mkr Växande trend 0,04 % per år: - Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: Ja Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Kristinehamn kommun 53% 50% 54% 53% 52% 50% 50% 52% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 43% 42% 44% 45% 45% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) Nyckeltal H3 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

17 Sidan 17 Nyckeltal H4: Rörelsekapital för Kristinehamn kommun Finansiell hälsa - kort tendens Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarna 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Nyckeltal H4: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend ,15 Finansnetto i Kr/Inv Kritisk nivå 1 Är kostnaderna för skulderna så tunga att de Kritisk nivå 2 Kristinehamn kommun Kristinehamn Maxvärde tränger ut annan verksamhet? Trend för Kristinehamn kommun Medelvärde alla kommuner Minvärde Medelvärden Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Medelvärdena är befolkningsvägda. Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (2,03 % ): - Bra Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: -Ja Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Mätperiod Diagramvärden ovan Kristinehamn kommun -11,5 % -5,2 % 2,0 % -1,0 % -0,9 % -5,6 % -7,0 % -4,7 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Kristinehamn kommun -8,4 % -5,8 % -3,3 % -0,8 % 1,8 % Medelvärde alla kommuner -3,2 % -1,8 % -3,8 % -4,3 % -6,4 % Bokslut Budget Budget Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2004 var -6, milj kr ( -0,52 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Nyckeltal H4 - Rörelsekapital

18 Sidan 18 Nyckeltal H5: Kapitalbildning för Kristinehamn kommun Finansiell hälsa Sker kapitalbildning? Överstiger sparnivån för åren den genomsnittliga investeringsnivån? Förvaltningarna 12% 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% 3,11% Nyckeltal H5: Investeringar/Intäkter ,28% Kristinehamn kommun Medelvärde alla kommuner Sparnivå (Kassaflöde / Intäkter) Sparnivån Uthållig investeringsnivå Investeringsnivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kritisk nivå 1: Investeringsnivån är högre än sparnivån - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 1 % högre än sparnivån - Finansiell hälsa Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 2 % högre än sparsnivån - Bra Mätperiod Investeringar Sparandet åren var 3,28% per år och Kristinehamn kommun 1,8 % 3,1 % 2,3 % 5,7 % 3,7 % 6,5 % 11,2 % 8,9 % investeringssnittet 3,11% (Lånebehovet per år var alltså -0,17%). Medelvärde alla kommuner 5,0 % 5,4 % 5,4 % 5,1 % 4,8 % Bokslut Budget Budget 2 Sparar kommunen till investeringarna eller finansieras de på annat sätt, exempelvis genom upplåning? Nyckeltalet (staplarna) är de årliga nettoinvesteringarna i procent av totala intäkter. Sparandet (kurvan), som här definieras som det penningmässiga överskottet då verksamheten och finanserna betalats, är ett mått på kommunens årliga kapitalbildning. Nyckeltalet berättar hur kapitalbildningen används. Sparandet änvänds, i den mån det är positivt, till finansiering av investeringsutgifter. Negativt sparande betyder att en viss del av driftskostnaderna och alla investeringar finansieras genom lån i det fall det inte finns ett motsvarande stort positivt rörelsekapital att tillgå. De år sparandet är större än investeringsutgifterna finns ett överskott som det rörelsekapitalet i den mån det inte används för att amortera lån. H5 förklarar således varför skuldnivå, H2 och H3, och rörelsekapital, H4, utvecklas som de gör. Det krävs en analys över flera år för att utröna om en kommun lever upp till kommunallagens hushållningskrav. De fem nyckeltalen H1-H5, som följer utvecklingen över nio historiska år, antyder hur kommunen sköter sin kapitalbildning. En rimlig uthållig investeringsnivå för framtiden indikeras i linjen "Uthållig investeringsnivå", som tar hänsyn till behovet re- och nyinvesteringar mot bakrund av befolkningsutvecklingen. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 2005 för kommuner Mätstandarden innehåller tre kritiska nivåer. Överskrids kritisk nivå 1 påförs en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår). Överskrids även kritisk nivå 2 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än en procent (1 %). Överskrids även kritisk nivå 3 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än två procent (2 %). Nyckeltal H5 - Kapitalbildning

19 Finansiella risker Externt indikerbara krisutlösande finansiella risker Externt indikerbara finansiella risker Tre typer av externa risker, nämligen investeringsrisk, skattebasrisk och förpliktelserisk, kan indikeras av nyckeltalen R1-R6. R1 Investeringsrisk R2 Skattebasrisk - skattekraft R3 Skattebasrisk - befolkning R4 Skattebasrisk - sysselsättning R5 Förpliktelserisk - tomma lägenheter R6 Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Bedömning För indikering och behandling av interna risker med eventuella finansiella konsekvenser påföres 1 Mkr. Här nedan presenteras den gjorda bedömningen av externt indikerbara risker för kommunen. Nyckeltalen R1 - R6 Ingen krisutlösande risk indikeras. Riskhantering tillhör inte vad kommunalpolitiker tidigare ägnat någon avsevärd tid vid beslutsfattandet. Men i den mån risker kan hanteras bör de inte ärvas av kommande generationer. Riskaversion - attityden till risk Individer känner olika aversioner mot risker och osäkerhet. En del av oss lägger stor vikt vid ansträngningar att gardera eller undvika risker. Andra bryr sig mycket lite om detta. Det beror dels på vilka personliga attityder vi har till risk, dels vår ansvarskänsla för förvaltning av andras medel. Hantering av osäkerhet och risk inför beslut Vid allt beslutsfattande föreligger osäkerheter om förutsättningar, framtiden och viktiga aktörer i omvärlden. Riskhantering börjar med att kartlägga och lista dessa osäkerheter. Mängden osäkerheter kan indelas i tre delar. En del kan man gardera sig mot och det sker då vanligtvis genom åtgärder som medför kostnader. Det kan vara en försäkringslösning. Gäller det osäkra aktörer kan man förhandla och kanske ingå avtal. Nästa kategori osäkerheter går att gardera sig mot men en gardering inför samtidigt utlösande incitament. Med andra ord, aktiv riskhantering ökar sannolikheten för att risken utlöses. Det är inte ovanligt om man påtagit sig förpliktelser av typ borgen. Den tredje delen är de icke garderbara osäkerheterna och dessa utgör då de genuina risker man måste ta. Intern risk R1 Investeringsrisk R2 Skattekraftsrisk R3 Befolkningsrisk R4 Sysselsättningsrisk R5 Tomma lägenhetsrisk R6 Borgensrisk Risk-Gap (sid 33) 0 Mkr 2 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 1 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 3 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet externt indikerbara risker som behöver ringa insatser (jmf sid 5) och delbetyget sätts till B2 med utrymme för uppjustering (mer än en risk ger B2). Beträffande hanteringsbehovet så påförs budgetkalkylen 3 Mkr år 2007 (se Risk-Gap, sid 33). Håller du med om den här gjorda bedömningen; dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? 1 Anser du att nu levande generation skall ta på sig att hantera risker? Sidan 19

20 Nyckeltal R1: Investeringar för Kristinehamn kommun Investeringsrisk Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 12% 11% 10% Nyckeltal R1: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar med- eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). Sidan 20 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 2 Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 10-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På samma sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % sista 10-årsperioden). 10% 8% 6% 4% 2% 0% Konjunkturanpassning = motcykliskhet Nyckeltal R1 - Investeringsrisk -2% 0% Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Kristinehamn kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner -4% Invest. snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt Trend för Kristinehamn kommun Uthållig investeringsnivå BNP-snitt är 1,61 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 10 år)... Ja 0 Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 10 år) Kompensation Även över kritisk nivå 3: - OK Växande (> 5% på 10 år) Kompensationer Mätperiod Investeringar Kristinehamn kommun 1,8 % 3,1 % 2,3 % 5,7 % 3,7 % 6,5 % 11,2 % 8,9 % Medelvärde alla kommuner 5,0 % 5,4 % 5,4 % 5,1 % 4,8 % Bokslut Budget Budget Befolkningsförändringen sista 10 åren var -8,0 proc.