Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 6, 21 Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Det finns två världar; informationsvärlden och kunskapsvärlden. Har man information, tror många, så har man också kunskap. Men det är fel. Folk fångas i det missvisande informationsbruset och därför finns en brandvägg till kunskapsvärlden som sällan passeras. Det är Kommunexpertens uppgift att komplettera allt tyckande om kommuners ekonomi och finanser med faktabaserad systematisk kunskap om verkliga förhållanden. Vi vill sprida kunskap om finansiella förhållanden i Sveriges 29 kommuner. I det avseendet är vi kunskapsfundamentalister. Sidan 2 Analyserade kommuner i det här numret Hittills har de politiker i Finspång som anser att frågor om kommunens ekonomi har mindre vikt, varit i majoritet. Därför sköts inte den vardagliga ekonomin på ett godtagbart sätt och analysfrågan finansiell hälsa med sitt delbetyg C... Sidan 5 Inte alla småkommuner i nordvästra Skåne har ordning på sina ekonomier men det har Örkelljunga. Man har det indikativa finansiella betyget A och har haft det länge. Viljan att sköta den vardagliga ekonomin har funnits sedan... Sidan 14 Det är lite förvånande att en jämviktskommun som Härryda har en så stark ekonomi. Det framgår av diagrammet majoriteter under analysfrågan ledningsförmåga att det saknas majoritetsblock i genomsnitt för de sista fyra... Sidan 22 Ljungby är en av de finansiellt starka kommunerna utefter E4 genom Småland och skulle kunna ha fyra nyckeltal till med betyget. Tre indikerar att kommunen sysslar med lönsam koncernintern kommunal affärsverksamhet... Sidan 28 I Ljusnarsberg finns ett antal uppgifter för politiken. För det första: fortsätt att sköta kommunens vardagliga ekonomi genom att spika fast ett årligt sparande över 4,5 procent av totala intäkter. För det andra: fortsätt att anpassa... Sidan 35 I Stockholm finns en angelägen fråga för politiken då den ekonomiska politik som bedrivs inte kan vara långsiktigt uthållig. Det gäller att bryta mönstret från nittiotalet med ett för lågt sparande kombinerat med årliga... Sidan 42 I Vännäs finns en angelägen uppgift för politiken. Det gäller att utreda om och i vilken omfattning Vännäs kommun blivit underkompenserad för LSS sedan Då framgår även i vilken omfattning kommunen eventuellt misskött... Sidan 5 Härjedalen är en stor vinnare i systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader mellan kommunerna. Man har använt dessa fördelar på ett ekonomiskt förnuftigt sätt som speglar en god ekonomisk... Sidan 57 Locket på i valtider! I den här tidningen sätter vi punkt för diskussionerna om systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader mellan kommunerna för en tid. Det speciella med det nummer du håller i handen är att det innehåller en tydlig vinnarkommun och en tydlig förlorarkommun i utjämningen. En läsare undrade... Sidan 3 Här analyseras Stockholm! Det blev en av de längsta analyserna hittills. Det behövdes bland annat utrymme för att förklara varför andra ratinginstitut sätter högsta finansiella betyg på Stockholm, medan staden i Svensk KommunRatings... Sidan 42 KOM IHÅG! Heta Ratinglistan på hemsidan uppdateras varje fredag.

2 Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Finspång...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Örkelljunga...14 Ekonomisk fundamentalism ger kunskap...2 Härryda...22 Ljungby...28 Välj en vinnarkommun för dina företagsinvesteringar...34 Ljusnarsberg...35 Stockholm...42 Vännäs...5 Härjedalen...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Sofia Tamm och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Sofia Tamm Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 6, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommentaren Locket på i valtider! Med artiklarna i denna tidning sätter vi punkt för diskussionerna om systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader mellan kommunerna för en tid. Nästa nedslag, om inget oväntat händer, blir den vanliga artikeln i novembernumret i år där tabellen publiceras som visar hur systemet slår mellan alla Sveriges 29 kommunerna och den baseras på statistik från 29. Du kommer kanske ihåg motsvarande artiklar från november 28 och 29? Som bibliotekskund hämtar du dem från Det speciella med det nummer du håller i handen är att det innehåller en tydlig vinnarkommun och en tydlig förlorarkommun i utjämningen. Det speciella med vinnarkommunen Härjedalen är att de har kunnat bygga upp en stor pensionsfond för bidragen de fått, utöver att ha höga kostnader och mycket personal i verksamheterna. Mot detta ställs förlorarkommunen Stockholm, som inte är en extrem förlorarkommun men som har en ekonomisk struktur som visar att de får betala i systemet. För att citera direkt ur analysartikeln för Stockholm: Statistik visar att gifta eller sammanboende och dubbelarbetande kvinnor i Stockholm får stora delar av sina kommunalt beskattningsbara inkomster omfördelade till undersysselsatta och delvis bidragsförsörjda män i landsbygdkommunerna, via utjämningens bidragspåse i riksdagen. Den omsorgsservice dessa kvinnor utlovas lokaliseras inte till Stockholm. Den finns i stället, jämförelsevis i överflöd, dit hennes skattepengar går. Det pågår en utredning med i stort sett samma direktiv som till nuvarande system. Kommunexperten har under maj gjort upprepade utskick via e-post till kommunalråd i både majoritets- och oppositionsställning i de tjugo kommu ner som drabbats mest av utjämningen. Anledningen var att en läsare undrade varför dessa inte organiserar sig och gör en samlad insats för att få en annan ordning till stånd. Varför uppvaktar kommunerna regering, riksdag och finansdepartementet en i taget? Varför är det ingen som organiserar alla förlorarkommuner? Kommunexperten tog den passningen. När inget svar kom kontaktade vi ett antal kommuner och fick svaret att locket ligger på i denna fråga, i alla partier nu under valet. Inget får störa de olika partiernas strategiska och taktiska upplägg. En mediadriven fråga om rättvisa kopplad till utjämningen skulle vara förödande, framförallt med tanke på att det är en så komplicerad fråga. Det är en kunskapsfråga och inte en sak för det lögnaktiga informationsbrus där valrörelsen äger rum, utryckte sig en tillfrågad lite cyniskt. För dig som läser analysartiklarna för Stockholm och Härjedalen parallellt för att förstå hur utjämningen slår och om den är rättvis i sin resursfördelning, så finns en artikel om hur den fungerar när de incitament den innehåller får styra aktörerna i vinnar- respektive förlorarkommuner. Stockholmsartikeln är ovanligt lång Kommunanalyserna i den här tidningen är vanligtvis sex sidor lång. Stockholm får ett par sidor till och är en av de längsta analyserna hittills. Det behövdes bland annat utrymme för att förklara varför andra ratinginstitut sätter högsta finansiella betyg på Stockholm, medan staden i Svensk KommunRatings rating bara är en C-kommun. Det beror på att det är skillnad på sluten och öppen rating. Det är även skillnad på relativ och normativ rating. Svensk KommunRating tillämpar öppen rating och den är också normativ. Vad det innebär klargörs i kommunanalysen för Stockholm som förklarar hur betygen sätts. Analysen är i sig ett exempel på en öppen ratinghandling. Den är inte relativ då statistik över fallissemang i stort saknas för städer av Stockholms typ. I stället bör man välja en modellkommun för varje betygssteg och jämföra Stockholm med dessa. Analyserad på detta sätt visar sig Stockholms kommun inte vara solvent. Det innebär att överskotten är lägre än vad kommunen bör ha för att klara alla framtida åtaganden. En A-kommun har framtidens ekonomi redan idag och det har inte Stockholm. Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 21 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 6, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Finspång Finspång där besluten om ansvar fattas Hittills har de politiker i Finspång som anser att frågor om kommunens ekonomi har mindre vikt, varit i majoritet. Därför sköts inte den vardagliga ekonomin på ett godtagbart sätt och analysfrågan finansiell hälsa med sitt delbetyg C bestämmer slutbetyget. Mediabild och bakgrund Finspångs kommun ligger i norra delen av Östergötlands län och har knappt 21 innevånare varav ca 14 personer bor i centralorten Finspång. Kommunen har ca 365 namngivna sjöar. De flesta av sjöarna är sprickdalssjöar och alltså långsträckta, främst i nordvästlig sydöstlig riktning, och är berömda som sällsynt goda kanotpaddlingsvatten. Kommunen benämns stundom lokalt Sveriges Finland. Här stod den moderna svenska industrins vagga. På 16-talet byggdes kanoner av högsta kvalité som var eftertraktade världen över. Holländaren Louis de Geer och hans medarbetare Willem de Besche drog hit kunskap, kapital och drivkraft som omvandlade lilla Finspång till ett industriellt centrum för tillverkning av krigsmateriel. Nuförtiden huserar ett antal olika industrier i Finspång. Stora företag som Siemens, Sapa och Luvata ser till att uppehålla industritraditionen och hålla bruksandan vid liv. Än i dag är Finspång alltså ett levande bruksamhälle! För den med intresse för bruksmiljöer finns gott om upplevelser och historia. I Reijmyre Glasbruk har man tillverkat munblåst glas redan 181, vilket gör det till Sveriges näst äldsta glasbruk som fortfarande är i drift. Glasbruket firar 2 år 21. Förändringar har nyligen genomförts i Finspång centrum med en ny torgplats som efter förslag från medborgarna har döpts till Vallonplatsen. Kommunen har köpt Folkets Hus som nu har fått namnet Kulturens Hus. En arbetsgrupp är tillsatt för att kunna genomföra nya idéer om vad Kulturens hus ska ha för verksamheter. Finspångs kommun har för första gången på 14 år en positiv befolkningsutveckling. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparnivån 29 är från kommunens årsredovisning för 29. Finspång tycks ha en ny politisk organisation från år 29 med kommunstyrelsen som ansvarig för driften av verksamheterna. Finspång har samlat sina företag i en koncern med Finspångs Förvaltnings- och Industrihus AB som moderbolag. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations Faktaruta Finspång Betyg: C (indikativt 21) Befolkning: (29) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 21,7 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 35 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 3 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: 43 miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 17 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C Finansiella möjligheter A b C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 21 5

6 Finspång KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Finspång kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 79 2 kronor per invånare. Det är över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Finspång ligger på plats 212 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på cirka 44 7 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 34 5 kronor vilket understiger de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Det finns inga tecken på sådana lån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Finspångs amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt fyra år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Finspång delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Finspång får betyget. År 28 är sparnivån 1,2 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 3,2 procent. Enligt bokslutet för 29 beräknas sparnivån då bli 3,4 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Finspång har förmedlade lån till de egna ägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda företagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Finspång hade 555 miljoner kronor i långa ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 212 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga skulder 28 medan de förmedlade 381 miljoner i lån till de egna ägda bolagen. Delen långa lån netto i Finspång ligger i genomsnitt på 6 procent av de totala intäkterna och trenden är stigande. Den första kritiska nivån är 25 procent av totala intäkter. En belastning ges dock för den snabbt stigande trenden och betyget blir för skuldflödesgraden. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Finspång också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad på 22 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger betydligt högre på 6 procent. Men betyget blir inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har ökat något under mätperiodens senaste fem bokslutsår medan omsättningstillgångarna har minskat betydligt under perioden. Rörelsekapitalet är negativt med starkt fallande trend. Kapitalbildningen får i Finspång betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Finspång under den senaste nioårsperioden 3,3 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 6,3 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 3, procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Finspång delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparandet 29 på 16 miljoner kronor från ett beräknat utfall på 3,4 procent av totala intäkter enligt det preliminära bokslutet upp till den högsta kritiska nivån 5 procent av intäkter. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och 6 Kommunexperten nummer 6, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Finspång FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 8,8 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Finspång bör investeringarna ligga på nivån 5,5 procent av totala intäkter. Det är den norm som tillämpas för kommuner med en befolkningsutveckling inom +/ 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningsförändringen i Finspång de senaste tio åren var 4,4 procent. Det finns en liten risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en svagt stigande trend de senaste sex åren från 95 till 96 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Finspång betyget. Befolkningen minskar långsiktigt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år samt en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan 44 och 44 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Finspång en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 1,3 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Investeringsnivå 2 15 ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk % Befolkningsökning 1 år Finspång kommun Länet Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 21 7

8 Finspång bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Finspång får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 6,2 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 29) så passeras en av tre kritiska nivåer på 3, 7 respektive 11 procent. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns en volym borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuellt utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan Finansiella risker. Det finns ett kritiskt mönster och det är att den långsiktigt minskande befolkningen riskerar att ställa ett växande antal lägenheter tomma i det allmännyttiga bostadsföretaget. Utvecklingen bör bevakas och det markeras genom delbetyget B. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Finspångs skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Linköping) år MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 156 Mkr 28. Eftersom Finspång har en högre skattesats år 28 med,9 procent så finns ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Finspång har haft oförändrad skatt de senaste tio åren men höjde nu skatten år 21 med,4 procent och ökade skillnaden till Linköping med 1,3 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 45 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola, kultur och fritidsverksamhet men främst inom äldre- och handikappomsorg där den större delen av potentialen finns. Betyget blir på avgiftshöjningar. Det indikeras avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 156 miljoner kronor och Finspång får betyget på kostnadspress. Man kan pressa ner kostnaderna med cirka 3 miljoner kronor vardera inom äldreomsorg, social omsorg och grundskola, 2 miljoner inom förskola 1-5 år och cirka 1 miljoner kronor vardera inom förskola 6 år, fritidsverksamhet och det som benämns infrastruktur, skydd m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom 1 procent i förändrad skatt motsvarar cirka 35 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 156 miljoner en sänkt skatt på cirka 4,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 95 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 9 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 1 personer. Finspång får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Finspång (här finns bara betygen och ). Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för antalet anställda vilket kan tyda på något stora arbetslag för arbetsledare samt för antalet partier i fullmäktige, vilket kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns belastningar för en snabbt fallande trend och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Finspång det speciella Finspång är Östergötlands nordligaste kommun och är en del av den fjärde storstadsregionen. Det är nära till viktiga knutpunkter som flygplats, hamn och universitet. Kommunen genomkorsas av riksväg 51 och nås från sydväst av länsväg 215. Av Finspångs sju grannkommuner är det bara Vingåker i norr som ännu inte har analyserats i Kommunexperten. I nordost finns Katrineholm (nr 2/28), i öster Norrköping (nr 8/28) och i 8 Kommunexperten nummer 6, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Finspång sydväst finns Linköping (nr 5/29) och Motala (nr 1/28). I nordväst ligger Hallsberg (nr 4/28) och Örebro (nr 12/29). Huvudrubriken har en dubbel betydelse då det i en kommun endera fattas beslut om ekonomiskt ansvar eller också fattas beslut av ekonomiskt ansvar. I Finspång gäller det första och det har gällt för den kommunala ekonomin där under lång tid. Betygsmatrisen speglar detta läge genom sitt indikativa betyg C. Det är i analysfrågan finansiell hälsa det brister och där är delbetyget C och det lägsta delbetyget bestämmer också slutbetyget. Besluten om att ta ansvar för den vardagliga ekonomin uteblir beroende på förlorarspel i politiken som utlöses så snart kravet på att ta ansvar reses från något håll i Finspång. I slutet av 199-talet tog kommunchefen i Finspång kontakt med Svensk Kommunrating och den första analysen gjordes våren 2. Syftet var att skapa samsyn hos Socialdemokraterna om betydelsen av att balansera kommunens ekonomi. Man var delad i två läger. Det ena och största tillmätte ekonomin en underordnad betydelse. Den ekonomiska avregleringen genom den nya kommunallagen 1991 ansågs ge sådana signaler och ekonomin föll igenom i många kommuner under 199-talet. LEDNINGSFRÅGA Detta hände också i Finspång. Det socialdemokratiska kommunalrådet Stig Andersson ledde den minoritetsgrupp inom partiet som hävdade att ordning i ekonomin var viktiga förutsättningar för en långsiktig uthållig verksamhet. Han och kommunchefen var drivande i denna fråga och det var tydligt att det inte bara var inom Socialdemokraterna som det fanns dessa två polära grupperingar i synen på ekonomi. Den andra analysen eller det andra försöket genomfördes hösten 21 med fortsättning våren 22 med lika klent resultat - de ekonomiskt ansvarslösa var fortfarande i majoritet. Därefter följde många år med byten av både kommunoch ekonomichefer vilket är symptomatiskt i kommuner där politiken fuskar med ekonomin. Med ny kommunchef försökte kommunalrådet Stig Andersson åter igen efter valet 26 att samla sina styrkor för att räta upp den kommunala ekonomin. En KommunDiagnos genomfördes hösten 27 för att söka samsyn. Resultatet blev att majoriteten sprack och en borgerlig majoritet bildades med Vänsterpartiets stöd 28. Konsekvenserna av den nya majoritetens styre syns tydligt i diagrammet sparnivå under analysfrågan finansiell hälsa. De tuffa åtgärderna som analysen rekommenderade för framtiden genomfördes inte under den nya borgerliga regimen, utan fallet i sparandet blev stort. Sparandet nådde 28 sin lägsta nivå 1,15 procent av totala intäkter, den lägsta nivån sedan 199 då sparandet faktiskt tangerade samma låga nivå. Man får tolka det högre sparandet 29 på 3,4 procent av intäkter som ett uppvaknade för den nya majoriteten, men det borde överstiga 5 procent av intäkter, som är högsta kritiska nivå och motsvarar lagens krav på god ekonomisk hushållning. Slutsatsen är att de ekonomiska problemen i Finspång är politiska. Men innan vi lämnar analysfrågan finansiell hälsa så finns här en annan intressant aspekt. En lättsam syn på ekonomin innebär ofta lättsamma prioriteringar av investeringarna. Nyckeltalet kapitalbildning har betyget, vilket betyder att investeringarna i genomsnitt ligger mer än 2 procent högre än sparandet de senaste nio åren. Att det är så beror bara på de tre senaste åren vilket framgår av diagrammen under analysfrågan finansiella risker. Ett par år till med investeringar på 12 till 18 procent av totala intäkter och Finspång investerar ihjäl sig. Skuldnyckeltalen har belastningar för snabbt växande trend och betyget på nyckeltalet rörelsekapital visar behovet av investe ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 21 9

10 Finspång ringskreditiv. Kommer nya framtida driftkostnader från dessa investeringar att utplåna alla överskott? Delbetyget för analysfrågan finansiella möjligheter skall vara C men tendensen är oroande och politikerdriven. När det gäller analysfrågan kommunskuld så växer bruttoförpliktelsebeloppet snabbt av skäl som behandlats ovan: kronor per invånare Det innebär att den marginal för nettoförpliktelsebeloppet på cirka 1 kronor per invånare som fanns i värderingen i KommunDiagnosen 27 till lägsta kritiska nivå för indikation om konsumtionslån är borta. Idag ger en försiktig värdering av kommunens koncern med tre döttrar och pensionsmedel i förvaltning på 43 miljoner kronor ett kvittningsbart belopp på kronor per invånare. Marginalen för nettobeloppet kronor per invånare till denna gräns på 36 5 kronor per invånare är inte stor. Delbetyget för kommunskuld skall vara A men nedgradering till B sker om någon komponent utvecklas åt fel håll med drygt 1 kronor per invånare. Det kan tilläggas att de 43 miljonerna i pensionsförvaltning utgör cirka 8 procent av hela den redovisade pensionsskulden. Dessa 43 miljoner utgjorde en del av den snabba skulduppbyggnaden de senaste fyra åren från 49 miljoner kronor och till 72 miljoner. När det gäller analysfrågan finansiella risker så finns en tendens till risk i mönstret befolkningssvikt och tomma lägenheter i allmännyttan. Det motiverar en markering genom delbetyget B. Höga investeringar några år till ger snabbt ett nyckeltalsbetyg på investeringsnivå. Om detta sker och befolkningsutvecklingen åter faller under en minskning på 5 procent på tio år blir nyckeltalsbetyget D och delbetyget på finansiella risker ett C. Det riktas ett krav mot analysfrågan finansiella möjligheter på 16 miljoner kronor för att åstadkomma ett högre sparande. Med nyckeltalsbetyget på både avgiftshöjningar och kostnadspress så finns tillräckliga potentialer i var och en av dessa nyckeltal. Delbetyget för finansiella möjligheter skall vara A. Den skattehöjning som gjordes 21 på,4 procent inbringade 14 miljoner kronor medan den sammanlagda potentialen av avgiftshöjningar och kostnadspress är 2 miljoner kronor. Det är därför skattehöjningar markeras som den minst effektiva åtgärden genom betyget på detta nyckeltal. Rekommendationer Kommunledningen: Ett råd som gäller alla politiska partier är att sätta in politiker i ledningen som har förmågan att ta ett helhetsansvar för både verksamhet och ekonomi. Dessa bör också ha förmågan att lyfta blicken in i framtiden och förstå vilka utvecklingsdrivande beslut som måste fattas. Med den nya organisationen med verksamheten under kommunstyrelsen och nämnderna ersatta av utskott till fullmäktige så blir det helt tydligt att ekonomiska misslyckanden är politiska misslyckanden. De medel som behövs för ett sparande på godkänd nivå finns idag i verksamheten. Med de potentialer som finns där skall det inte vara svårt att hålla ett sparande på nivån 5 procent av totala intäkter åren framöver. Om så sker nås det indikativt betyget A inom 5 till 7 år och det signalerar till omvärlden att Finspång blivit en finansiellt trygg kommun. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni och har varit för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är din trygghet. Medlen i pensionsförvaltning saknar större betydelse då de bara utgör cirka 8 procent av den redovisade pensionsskulden. Bevaka att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle gör anspråk på dem även om det skulle vara riksdagen och andra kommuner. Invånare: Du bor i en kommun med det indikativa låga finansiella betyget C, en jämförelsevis något hög skatt, något mer än normala överkostnader och gott om personal i verksamheterna. Det finns även vissa avgiftspotentialer. Du kan därför kräva att kommande år få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Förutsättningarna att få en fortsatt god kommunal service även i framtiden växer i takt med att kommunen kan hålla tillfredsställande höga överskott så att Finspång meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på en fastighet nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan idag om kommunen hade stabilare finanser på A-nivå i stället för det indikativa betyget C. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen så snabbt som möjligt bryter mönstret med för låga sparnivåer och etablerar ett sparande på godkänd nivå för att meritera sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. I takt med att Finspång härigenom får en bättre ekonomi så ökar kommunens attraktivitet och det gör din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Det gör även ett årligt skattesänkningsprogram som det finns utrymme för. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Finspång så kan det indikativa finansiella betyget C vara en negativ signal och bör i viss mån så vara. Men har Finspång lokaliseringsfördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster så kan du överväga att bli kvar. Det ligger i ditt intresse att stödja en kommunledning som har ambitioner att med mycket fastare hand styra sin ekonomi för att upprätta ett tillfredsställande högt och bestående överskott. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i C-kommunen Finspång så finns en C-kommun till i omgivningarna, en D- kommun, tre B- och två A-kommuner. 1 Kommunexperten nummer 6, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Kommunexpertens ratinglistor Nya kommuner på ratinglistan Nu är ytterligare åtta kommuner analyserade och de finns bland de tidigare analyserade här på ratinglistan. Totalt har 241 kommuner analyserats och det är strax över 83 procent av landets alla 29 kommuner. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktiga nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget men som är av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun så ser du i kolumnen längst till höger i vilket nummer av tidningen som kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings hemsida Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. Rating med KommunDiagnos Under våren 21 har fem kommuner fått rating med KommunDiagnos. Det är Skurup, Tierp, Bromölla, Kristinehamn och Timrå. De har alla utom Timrå haft sina avslutande betygskommittéer före sommaren. Timrå har sin i augusti. På vår hemsida under Årets analysarkiv kan du läsa alla Kommun Diagnoser. Där finns även länkar till tidigare år. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: för det första så har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte försämras. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Tre nya i A-listan Det finns tre nya kommuner på A-listan den här månaden. Det är Härryda, Örkelljunga och Ljungby. 63 kommuner av de 241 analyserade är 26,1. Om det är ett representativt urval så finns det 76 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller faller sakta. Inga nya i B-listan Det finns inga nya kommuner på B-listan den här månaden. 76 kommuner av analyserade 241 är 31,5 procent. Är det ett representativt urval så finns det 91 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns det kommuner som tveklöst kommer att falla ner mot D- gruppen om inte ledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. Tre nya i C-listan Det kommer tre nya kommuner till C-listan den här månaden och det är Stockholm, Härjedalen och Finspång. 55 kommuner av de analyserade 241 är 22,8 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 66 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första delen omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra är de som klassas som finansiella kriskommuner och som inte klarar att reda ut sin ekonomi själva utan måste ha extern hjälp. För de hissar vi varningsflagg. Kommunerna i den övre, första delen är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det kommer att krävas ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig men de har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Två nya i D-listan Det finns två nya kommuner på D- listan den här månaden. Det är Vännäs och Ljusnarsberg. 47 kommuner av analyserade 241 är 19,5 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 57 D-kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 21 11

12 Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Höganäs /9 2 Partille /9 3 Härryda /1 4 Kävlinge /9 5 Lerum /9 6 Nyköping /1 7 Säter /8 8 Värnamo /8 9 Fagersta /8 1 Skellefteå /8 11 Västerås /9 12 Karlstad /8 13 Örkelljunga /1 14 Markaryd /8 15 Östersund /8 16 Vaggeryd /8 17 Vellinge /9 18 Älmhult /8 19 Piteå /8 2 Alingsås /9 21 Trosa /1 Rang A-kommuner Nr/år 22 Enköping /9 23 Linköping /9 24 Nykvarn /8 25 Trollhättan /9 26 Bromölla KD 1 27 Kinda /9 28 Lidingö /1 29 Skövde /8 3 Tidaholm /9 31 Danderyd /8 32 Ale /9 33 Hudiksvall /8 34 Malmö /9 35 Mark /8 36 Halmstad /9 37 Kungsbacka /9 38 Örebro /9 39 Helsingborg /9 4 Vårgårda /1 41 Gislaved /9 42 Jönköping /9 Rang A-kommuner Nr/år 43 Umeå /9 44 Uppsala /1 45 Skurup KD 1 46 Svedala /1 47 Vänersborg /9 48 Växjö /1 49 Ljungby /1 5 Göteborg /8 51 Österåker /1 52 Mora /9 53 Sunne /8 54 Osby /8 55 Knivsta /1 56 Bollnäs /9 57 Gävle /9 58 Östhammar /8 59 Båstad /8 6 Hässleholm /1 61 Luleå /1 62 Tanum /8 63 Kristinehamn KD 1 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg /8 2 Valdemarsvik /8 3 Borås /9 4 Gnesta /1 5 Laholm /8 6 Vallentuna /9 7 Öckerö /9 8 Norsjö /8 9 Gällivare /9 1 Örnsköldsvik /1 11 Norrtälje /1 12 Tranås /9 13 Varberg /1 14 Simrishamn /1 15 Lidköping /1 16 Bollebygd /9 17 Tierp KD 1 18 Hörby /9 19 Nacka /1 2 Skinnskatteberg /8 21 Herrljunga /8 22 Ulricehamn /8 23 Kristianstad /1 24 Lomma /9 25 Salem /1 26 Karlshamn /9 Rang B-kommuner Nr/år 27 Uddevalla /8 28 Upplands Väsby /8 29 Kalmar /8 3 Ovanåker /9 31 Motala /8 32 Nässjö /9 33 Eskilstuna /9 34 Eslöv /1 35 Essunga /1 36 Vadstena /8 37 Strängnäs /9 38 Oskarhamn /9 39 Klippan /8 4 Höör /9 41 Norrköping /8 42 Vetlanda /1 43 Grästorp /9 44 Kumla /9 45 Leksand /8 46 Eda /9 47 Orust /8 48 Karlsborg /9 49 Strömstad /8 5 Gnosjö /1 51 Haninge /8 52 Sölvesborg /8 Rang B-kommuner Nr/år 53 Heby /9 54 Lund /9 55 Trelleborg /8 56 Borlänge /9 57 Perstorp /8 58 Töreboda /9 59 Askersund /9 6 Forshaga /8 61 Bjuv /9 62 Upplands-Bro /9 63 Alvesta /1 64 Stenungsund /8 65 Lycksele /8 66 Söderköping /9 67 Färgelanda /9 68 Svenljunga /8 69 Huddinge /8 7 Ekerö /8 71 Emmaboda /9 72 Håbo /1 73 Borgholm /1 74 Kungsör /9 75 Sävsjö /9 76 Ödeshög /1 12 Kommunexperten nummer 6, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna /8 2 Tomelilla /8 3 Övertorneå /8 4 Skara /1 5 Stockholm /1 6 Ystad /9 7 Orsa /8 8 Falköping /9 9 Härjedalen /1 1 Falkenberg /8 11 Mjölby /9 12 Lindesberg /9 13 Nordanstig /8 14 Oxelösund /1 15 Hedemora /8 16 Tranemo /9 17 Strömsund /8 18 Burlöv /9 19 Åstorp /8 2 Östra Göinge /9 21 Botkyrka /9 22 Falun /9 23 Sundsvall /8 24 Uppvidinge /1 25 Ydre /8 26 Flen /8 27 Kiruna /8 28 Tingsryd /8 Rang C-kommuner Nr/år 29 Vimmerby /9 3 Krokom /9 31 Rättvik /1 32 Lysekil /9 33 Västervik /8 34 Timrå /9 35 Sandviken /8 36 Katrineholm /8 37 Vilhelmina /9 38 Arboga /1 39 Nordmaling /9 4 Torsås /8 41 Mörbylånga /9 42 Norberg /9 43 Mullsjö /9 44 Åmål /9 45 Finspång /1 46 Smedjebacken /8 47 Avesta /8 48 Ljusdal /8 49 Nybro /9 5 Högsby /9 51 Sollefteå /8 52 Mellerud /8 53 Olofström /8 54 Karlskoga /8 55 Ronneby /9 Notera att ratingbetyg är färskvara. Betyg ges då analysen upprättas i samband med att den presenteras i denna tidning. Av tabellerna framgår i vilket nummer och år en kommun har analyserats och betygsatts. Ett betyg kan snabbt förändras. Du kan beställa och få ett aktuellt betyg för en kommun genomen ProfilAnalys på D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö /8 2 Hofors /8 3 Jockmokk /8 4 Boden /8 5 Åre /8 6 Arvidsjaur /9 7 Sundbyberg /8 8 Storuman /9 9 Lilla Edet /9 1 Bjurholm /8 11 Vaxholm /8 12 Södertälje /8 13 Vännäs /1 14 Älvsbyn /9 15 Hallstahammar /9 16 Hultsfred /1 17 Dals-Ed /8 18 Gullspång /1 19 Söderhamn /9 2 Munkedal /9 21 Vansbro /9 22 Kramfors /9 23 Filipstad /9 24 Arjeplog /8 25 Surahammar /9 26 Bräcke /8 27 Gagnef /8 28 Kil /9 29 Munkfors /9 3 Dorotea /8 31 Berg /8 32 Åtvidaberg /9 33 Hällefors /1 34 Sorsele /8 35 Torsby /9 36 Robertsfors /8 37 Pajala /9 38 Grums /9 39 Älvdalen /8 4 Degerfors /8 41 Hagfors /1 42 Ljusnarsberg /1 NYHET heta ratinglistan I A-listans nedre del finns Tanum som analyserades i nr 1 28 dvs för två år sedan. Är Tanum en A-kommun idag? Information om dagsläget, vad senare årsredovisningar och även aktuella prognosbokslut för 29 sätter för finansiellt betyg, kan du ta del av genom Heta ratinglistan som förnyas varje fredag på tidningens hemsida varning Rang D-kommuner Nr/år 1 Hammarö /1 2 Härnösand /9 3 Ragunda /1 4 Hallsberg /8 5 Laxå /9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 21 13

14 Örkelljunga Örkelljunga där politiker vaktar kassakistan Örkelljunga var en av de första kommunerna som under nittiotalet lät analysera sin ekonomi. De pådrivande var politikerna, då det fanns och fortfarande finns en medvetenhet om att starka och uthålliga finanser är viktiga förutsättningar för en uthållig verksamhet. Det är inte omöjligt att kännedom om den goda ekonomiska skötseln av Örkelljunga kan uppmuntra fler företag att lokalisera sig hit. Mediabild och bakgrund Örkelljunga kommun ligger i nordvästra delen av Skåne. Den genomkorsas av E4:an med direktinfarter till kommunens samtliga tätorter förutom Åsljunga. Namnet Örkelljunga, som kommer av Øthknælyung (ljungöken), tillkom redan på 13-talet. Motivet på Örkelljungas kommunvapen kommer från en sägen om kyrkklockan som sjönk i Prästsjön och som ännu kan höras ur sjöns djup. En av sevärdigheterna i kommunen är Fante håla. Det är platsen där kyrklockans tillverkare Fante dräptes av sin mästare. Där växer hundraåriga ekar och folk tror än i dag att Fante spökar där. Mest känt är Fantehåla för slaget mellan svenskar och danskar på 15-talet. I kommunen finns goda fiskemöjligheter och många badplatser med sandstränder, gräsmattor, badbryggor och hopptorn. Under förra året påbörjades vindkraftsplanen för Örkelljunga kommun. Det resulterade i en rad temabaserade medborgardialoger, dit invånare bjöds in för att komma med synpunkter och diskutera eventuell vindkraft i Örkelljunga. Kommunens största utbyggnadsprojekt för tillfället är i Skånes Fagerhult, som kommer att få ett helt nytt centrum färdigställt sommaren 21. De stora investeringarna förra året var ett nytt höghus på Ejdernområdet, ny fjärrvärmepanna samt färdigställandet av en ny förskola. Mässan LEVA 29 under första veckan i september blev en riktig happening i kommunen. Mässan stod på de tre benen näringsliv, boende och natur. Besökarna lockades att ta del av 21 upplevelsestationer med mycket varierande innehåll. Kommunen har satsat ca 1,1 mnkr på mässan. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparnivån för 29 är från kommunens årsredovisning för 29. Örkelljunga har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion Faktaruta Örkelljunga Betyg: A (indikativt 21) Befolkning: (29) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 18,76 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 14 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 48 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: 154 miljoner (28) Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 3 procent Finansiell Elitlicens: Nej (men hade en FE från till ) Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Finansiella möjligheter A b c D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 6, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Örkelljunga och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 47 8 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Örkelljunga ligger på plats 34 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på cirka 28 1 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 19 7 kronor vilket understiger de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Örkelljungas amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Örkelljunga kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Örkelljunga delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. ANALYSFRÅGA I 4 2 Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 34 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Örkelljunga får betyget. År 28 är sparnivån 4,3 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 5,8 procent och över nivån för god hushållning. Enligt det preliminära bokslutet för 29 beräknas sparnivån då bli 5,6 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Örkelljunga har förmedlade lån till de egna ägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda företagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Örkelljunga hade 185 miljoner kronor i långa skulder 28 medan de förmedlade 84 miljoner i lån till de egna ägda bolagen. Delen långa lån netto i Örkelljunga ligger 18 procent av de totala intäkterna. Den första kritiska nivån är 25 procent av totala intäkter och betyget blir för skuldflödesgraden. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Örkelljunga också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad på 24 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger betydligt högre på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har legat på oförändrad nivå under mätperiodens senaste fem bokslutsår medan omsättningstillgångarna har ökat obetydligt. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en svagt stigande trend. Sparandet fyller på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Örkelljunga betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Örkelljunga under den senaste nioårsperioden 6,5 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 6,9 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,5 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Örkelljunga delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 21 15

16 Örkelljunga kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 6,7 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Örkelljunga bör investeringarna ligga på nivån 5,5 procent av totala intäkter. Det är den norm som tillämpas för kommuner med en befolkningsutveckling inom +/ 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningsförändringen i Örkelljunga de senaste FINANSIELL HÄLSA tio åren var 2,3 procent. Det finns en tendens till risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet men med en svagt stigande trend de senaste sex åren från 82 till 83 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Örkelljunga även här betyget. Befolkningen växer årligen och långsiktigt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns dock en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år samt en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Örkelljunga en långsiktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är ANALYSFRÅGA II % Sparnivå i procent av totala intäkter KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Investeringsnivå Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 4,8 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 6, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Örkelljunga bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Örkelljunga får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns en volym borgen och förmedlade lån på 1 3 kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Örkelljungas skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Ängelholm) år 28. Eftersom Örkelljunga har en lägre skattesats år 28 med,28 procent så finns en mindre potential på 4 miljoner kronor och betyget blir på skattehöjning. Örkelljunga har haft en oförändrad skatt de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 5 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre och handikappomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Betyget blir på avgiftshöjningar. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 7 Mkr Kostnadspressen kalkyleras till 7 miljoner kronor och Örkelljunga får betyget på kostnadspress. Man kan pressa ner kostnaderna med cirka 2 miljoner kronor inom äldreomsorg och cirka 1 miljoner kronor vardera inom förskola 1-5 år, social omsorg, grundskola och det som benämns infrastruktur, skydd mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 14 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 7 miljoner en sänkt skatt på cirka 5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna, som kan anses något högre än normalt, är till en liten del personal eftersom det finns 87 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 86 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 1 personer. Örkelljunga får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Örkelljunga (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt funnits ett majoritetsblock. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Örkelljunga det speciella Av Örkelljungas sex grannkommuner är det bara Ängelholm i väster som ännu inte har analyserats i Kommunexperten. I nordväst finns Laholm (nr 2/28) och i nordost Markaryd (nr 1/28), i öster ligger Hässleholm (nr 5/21) och i söder Perstorp (nr 8/28) och Klippan (nr 5/28). Inte alla småkommuner i nordvästra Skåne har ordning på sina ekonomier, men det har Örkelljunga. Man har det indikativa finansiella betyget A och har haft det länge. Viljan att sköta den vardagliga ekonomin har funnits sedan mitten av nittiotalet då kommunalrådet Jan-Erik Einarsson tog kontakt med Svensk Kommunrating för en första analys. Då fanns en tjänstemannakår, ledd av en socialchef, som ansåg att skatten behövde höjas varje år. Politikerna var av motsatt uppfattning och det fanns en kombination av sund snålhet och en utbredd inställning att man skulle hålla emot kraven på pengar från förvaltningens olika enheter. Socialchefen ansåg att hans verksamhet var så viktig att den stod över ekonomiska hänsyn vilket inte var en ovanlig inställning före sekelskiftet. Intressant var också en skolchef som frågade varför han var dyrast i Sverige i SCB: s statistik men hade lägst kostnad enlig Skolverkets. Skolchefens fråga utreddes och det KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 21 17

18 Örkelljunga visade sig att han hade sommarens turistverksamhet inom skolan som en självkostnadstäckande resultatenhet. SCB:s skiljde inte ut den i sin bruttokostnadskalkylering utan skolan var dyr i Örkelljunga. Skolverket skilde ut kostnaden för turistverksamheten men missade i sin nettokostnadsjämförelse att kvitta turistintäkterna. Enligt den senare var man effektivast i Sverige. Politikerna i Örkelljunga skulle säkert ha analyserat kommunen varje år om man inte hade varit snåla, i kombination att man visste att man håller i ekonomin och är bra. Det senare beror på att man i Örkelljunga alltid har haft en mycket kompetent bemannad ekonomifunktion. Nästa analys var 1999 och senaste gången i maj 26 och då var det fortfarande kommunalrådet Jan-Erik Einarsson som höll i rodret. Man hade 26 det finansiella betyget A2 och meriterade sig för en Finansiell Elitlicens som man löste ut. Denna analys visar att man fortfarande är en A-kommun indikativt och om man genomför en KommunDiagnos, som 26, så är sannolikheten stor att man även nu är en kommun med ett finansiellt betyg på lägst nivån A2. KommunDiagnosen från 26 kan hämtas ned från och analysarkivet för 26. LEDNINGSFRÅGA Man har sedan snart två decennier månat om sin ekonomi och då förvånar det inte att man har ett så lågt bruttoförpliktelsebelopp som kronor per invånare. Det finns bara 33 kommuner med lägre bruttobelopp. Nu har Örkelljunga haft lägre bruttoförpliktelsebelopp tidigare och speciellt de förmedlade lånen har växt mycket under senare år. Men kommunen har också mycket tillgångar utanför kärnverksamheten som kan värderas och kvitta fram ett lägre nettoförpliktelsebelopp. Det räcker att värdera de fyra helägda bolagen där det bland annat finns en liten allmännytta och ett energibolag som sysslar med fjärrvärme. Inget av dessa fyra redovisar några större vinster men det räcker för att få ett nettoförpliktelsebelopp alldeles under lägsta kritiska nivå 36 9 kronor per invånare, vilket inte indikerar några konsumtionslån. Men det finns också en avsättning i pensionsförvaltning på 154 miljoner kronor som skall ingå i denna kvittningskalkyl och då blir nettoförpliktelsebeloppet låga kronor per invånare. Dessa pensionsmedel i förvaltning utgör 82 procent av hela den redovisade pensionsskulden. När detta presenterades i KommunDiagnosen 26 ingick momentet att avhandla hur stora kassabalanser som skall hanteras i kommuner som är medlemmar i KommunInvest där det finns en solidarisk borgen. En diskussion som eftersträvas är hur en kommun skyddar sina medel när man ingått en solidarisk borgen, vilket är det allmänna problemet i dessa sammanhang. Nu kan man konstatera av analysen att om det händer något i KommunInvest och det råkar bli Örkelljunga som får infria borgen med hela sitt likvida kapital så behåller kommunen ändå delbetyget A på analysfrågan kommunskuld med minsta möjliga marginal. Delbetyget för analysfrågan kommunskuld skall vara A. När det gäller analysfrågan finansiell hälsa så är sparnivåerna godkänt höga över 5 procent av totala intäkter som är den högsta kritiska nivån för god ekonomisk hushållning enligt kommunallagens krav. Politikerna i Örkelljunga har således varit goda väktare av kommunens kassakista genom åren och har hållit en oförändrad och även lägre skatt än kommungrannarna, samtidigt som överskotten varit godkänt höga. Ändå har bara tre av denna analysfrågas fem nyckeltal betyget. Men Örkelljunga har 13 nyckeltal med betyget och styrkan är att av resterande sex har alla betyget. Med 13 går man in högt i ratinglistans A-tabell på plats 12 och när tre ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (borgerligt) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 6, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Örkelljunga nyckeltal med betyget genom en liten omläggning av den lokala ekonomistyrningen faktiskt kan få betyget inom några år så skulle man toppa A-tabellen med 16 nyckeltal med betyget. Örkelljunga är för närvarande något investeringsglada och det belastar den kortsiktiga betalningsförmågan och rörelsekapitalet är. Då investeringarna i genomsnitt överstiger sparandet så har nyckeltalet kapitalbildning också betyget. Den senare skillnaden är bara en halv procent så om detta justeras får båda nyckeltalen snart betyget. Delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa skall vara A. När det gäller finansiella risker så har fyra av de sex nyckeltalen betyget och två betyget. Det finns inga kritiska riskmönster och delbetyget för denna analysfråga skall vara A. Investeringsnivån med sitt betyg markerar en tendens till höga investeringar och om, som nämnts ovan, detta justeras så får även detta nyckeltal relativt snart betyget. Sysselsättningen släpar obetydligt efter utvecklingen i riket, det kan ta längre tid att ändra på och har med utvecklingen av det lokala näringslivsklimatet att göra. Men det är inte omöjligt att kännedom om den goda ekonomiska skötseln av Örkelljunga kan uppmuntra företag att lokalisera sig dit och nyckeltalet sysselsättning får betyget. Det finns inga behov av åtgärder till de tre första analysfrågorna som avhandlats ovan. Därmed finns heller inga krav på medel från de finansiella möjligheterna att höja skatten, höja avgifter och pressa ner kostnaderna. Men skulle det ha gjort det så saknas inte potentialer i någon av dessa tre nyckeltal. Alla tre har betyget. Även för denna analysfråga skall delbetyget vara A. Det kan noteras att av den totalt beräknade överkostnaden på 7 miljoner kronor så finns 4 miljoner att hämta ur äldreomsorg och social omsorg. Det motsvarar en skattesänkning på 3 procent. Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt att hålla hårt i den vardagliga ekonomin. Örkelljunga har den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden så som att behålla en verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägare och att de har likvida tillgångar Örkelljunga förvaltar kassabalanser avsatta för betalning av framtida avtalspensioner och är en rik kommun i andras ögon. (Det finns många fattiga kommuner som har omfördelningsvänner i riksdagen.) Fundera på möjligheten att skydda dessa medel bättre på något sätt, kanske genom att lägga dem i en pensionsstiftelse. Fundera på ett långsiktigt årligt skattesänkningsprogram. Det kan räcka med så lite som,5 procent per år. Potentialer finns. Då är Örkelljunga med på rätt ställe i alla ekonomireportage om kommuner - och billigare och trovärdigare reklam än att bli omtalad i artiklar finns knappast. Anställda i kommunen: Örkelljunga har för närvarande reda pengar i förvaltning för utbetalning av mer än 8 procent av era framtida bokförda avtalspensioner. En tryggare placering av dessa medel är förmodligen en pensionsstiftelse eller liknande. Den yttersta säkerheten är att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner i det fall dessa avsatta medel skulle gå förlorade. Har kommunen ett finansiellt betyg på A- nivå i framtiden finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten och det speciellt när ni har varit något för många anställda. Bevaka att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle göra anspråk på dem även om det skulle vara riksdagen och andra kommuner. Invånare: Du betalar en låg skatt till en finansiellt välskött kommun med mer än normala överkostnader i verksamheterna och en väl avvägd per sonaldimensionering. Du kan kräva att få ut minst dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Att de senaste årens goda förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på A-nivå varje år in i framtiden, se Heta ratinglistan på Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Örkelljunga. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Örkelljungas mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om en sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor extra. Med uthålliga finanser på A-nivå skapas förutsättningarna för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Kommunen skulle kunna ha ett betyg på A-nivå som uttalat mål för varje år in i framtiden. Ett årligt program av skattesänkningar ger också högre fastighetsvärden. Med dessa åtgärder blir fastigheten en ännu likvidare tillgång. Företagare och investerare: Har Örkelljunga komparativa fördelar för ditt företag så kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Örkelljunga. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikationer i en mindre företagarkommun i nordvästra Skåne så är Örkelljunga en av de jämförelsekommuner som du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget via Heta ratinglistan på www. kommunexperten.se. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Örkelljunga så finns det tre A-kommuner till i omgivningarna och tre B-kommuner. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 21 19

20 Ekonomisk teori Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Det finns två världar; informationsvärlden och kunskapsvärlden. Har man information, tror många, så har man också kunskap. Men det är fel. Folk fångas i det missvisande informationsbruset och därför finns en brandvägg till kunskapsvärlden som sällan passeras. Det är Kommunexpertens uppgift att komplettera allt tyckande om kommuners ekonomi och finanser med faktabaserad systematisk kunskap om verkliga förhållanden. Ordet fundamentalist har ingen bra klang med dagens inslag av religiösa fanatiker och andra sorts fundamentalister. Alltsedan upplysningstidens födelse på 16-talet har olika slags fundamentalism bekämpats med fakta och kunskap som vapen. Kommunexperten vill sprida kunskap om finansiella förhållanden i Sveriges 29 kommuner. I det avseendet är vi kunskapsfundamentalister. Varför är begreppet fundamenta så ofta använt inom det ekonomiska området? En viktig drivkraft är att tjäna pengar. Man vill slå marknaden och tjäna mest. Man vill vara en ekonomisk outsider som går före eller vid sidan av flocken och tjänar mer än den. Ett sätt är att ha kunskap som andra inte har. Den som vet mest vinner. En nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning är att man måste vara en ekonomisk och finansiell kunskapsfundamentalist. Men, invänder kanske någon, när det gäller kommuner är det inte fråga om ekonomisk vinst. Nej, istället är det fråga om välfärd. Varför ska inte en lokalpolitiker vara lika besjälad att ge maximal välfärd till kommuninvånarna som en företagare som maximerar sin egen vinst/välfärd? Villkoren är desamma. Den politiska outsidern med överlägsen kunskap är bäst utrustad för detta ädla värv. Vår demokrati bygger också på att väljare befinner sig i kunskapsvärlden och förstår att skilja ut dessa goda lokalpolitiker och medvetet väljer dem. Men flertalet väljare befinner sig i informationsvärlden där de manipuleras av ett missvisande brus. Hur får de reda på om den kommun de bor och är verksamma i är bra i verkligheten och att de kan välja om sina ledare? Finns det förebilder för detta inom privat sektor? Föregångaren Affärsvärlden Går vi hundra år tillbaka i tiden så fanns i Sverige cirka 2 stora företag (aktiebolag) och väldigt många småföretag. Lägg till två större banker, ett fåtal provinsbanker och några finansiella institutioner. Det fanns också den spirande affärstidningen Affärsvärlden. Den uppkom av behovet hos den tidens aktörer att få analyser på högre nivå än resultat och balansräkningar. Man sökte samarbetspartner och de skulle vara de rätta. Företag lånade pengar och de skulle vara kreditvärdiga. Det krävdes analys. Vilka frågor var centrala och vilka ekonomiska och finansiella nyckeltal gav de bästa svaren? Det var ingredienserna i en framväxande fundamental analys av aktiebolag. Lite längre in på 19-talet kom aktiebörsen och notering av bolag och daglig handel gav dagspriser på aktier. Bolag fick aktuella och sanna marknadsvärden. Det intressanta läget uppkom att den fundamentala analysen resulterade i andra värden på bolagen än det aktuella börsvärdet. Bolag sades vara korrekt värderade, under- eller övervärderade. Till sin kunskap om företagsledningen lade aktörerna de framtidsutsikter och möjligheter de såg att bolagen hade och anpassade den fundamentala analysen efter det. Två analyslinjer Går vi till senare delen av 19-talet utkristalliserades två analyslinjer, teknisk och fundamental. När en börskurs för ett bolag steg så kunde man surfa på den uppåtgående trenden med hjälp av teknisk analys. Man köpte och låg med korta innehav för att sälja innan det vände ner. Det vände ner när man upptäckte att kursen för länge sedan lämnat verklighetsförankrade nivåer och innan dess hade fundamental analys klarlagt att det rörde sig om en bubbla. När det gick ner låg man likvid för att köpa på botten när aktierna var mycket underprissatta i förhållande till den ekonomiska verkligheten. De riktiga vinnarna idag är både tekniker och fundamentalister. Den fundamentala analysen berättar vilka aktier som kan räknas hem och ska finnas i portföljen och den tekniska bevakar när i tid man ska köpa eller sälja. Vad har då detta med kommuner och Kommunexperten att göra? Sedan länge har det funnits teknisk analys av kommuner, men inte någon fundamental. Det är en stor svaghet för det är farligt med enbart teknisk analys. Den mäter ju vad marknaden tycker i dagsläget och sådant går att manipulera. Elaka tungor kallar teknisk analys för marknadssurfing eller rent av smilvinkelmätningar av läget. Med andra ord vad folk tycker för stunden. 2 Kommunexperten nummer 6, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.