Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?"

Transkript

1 KommunDiagnos för Östhammar kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8 möjliga potentialer att förbättra finanserna. Nyckeltalen 9-11 indikerar ledningens förmåga att realisera dessa möjligheter. Nyckeltalen återspeglar viktiga krisutlösande risker vid dåliga finanser. Kvalitetsgranskad Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖRMÅGA 1 Bra Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Ledningsrisk Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? Analysnyckeltal KASSAFLÖDE Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N 2 OK SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N 3 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N 4 Bra Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? Tendensnyckeltal RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J 5 Svag Hur stora är möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Indikatorer på ev användbara POTENTIALER: Potentialnyckeltal UTDEBITERINGSNIVÅ Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N 6 Dålig AVGIFTSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N 7 Bra KOSTNADSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N 8 Bra Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA: Nyckeltal för ledningsrisk MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? 9 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? 10 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling? 11 Svag Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR: Nyckeltal för investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J 12 Bra Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR: Nyckeltal för skattebasrisk SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J 13 Bra BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J 14 Bra SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J 15 Bra Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR: Nyckeltal för förpliktelserisk BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J 16 OK BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 OK N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget 'Dålig'. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget 'Dålig'. Vad kan utläsas av FörtroendeProfilen? FörtroendeProfilen omfattar 17 betygsatta nyckeltal för åren Av den framgår att skuldbetalningsförmågan har högsta betyg. Den finansiella hälsan indikeras vara god men under försvagning enligt NT2 och NT5. Potentialnyckeltalen eller möjligheterna visar på stort finansiellt handlingsutrymme. Inga finansiella krisutlösande risker indikeras. Namn: Besvara enkäten nederst på sidan 22. Sidan 1 Interimistiskt finansiellt betyg A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Östhammar kommun Beställare: Östhammar kommun

2 Innehåll Rubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Interimistiskt finansiellt betyg Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Allmän information Kommunens finansiella betyg Betygsskalan Finansiell strategi Kostnadsbedömningar Finansiell hälsa Nyckeltalen för finansiell hälsa Vilka poster bygger analysens nyckeltal På kommunstyrelsens dagordning Förpliktelsebelopp Nyckeltalen för förpliktelsebelopp Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Förmedlade lån Trapped by a culture - finns en framtid? Ledningsförmåga Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Centrala frågor att fundera över KommunDiagnosens fyra faser SNS-boken Styr din kommun, eller hoppa av! Finansiell analys av historia och framtid Profil med 17 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Betydelsen av att spara denna analys Om kommunen och varför nyckeltal Hur fyra delbetyg sammanvägs till ett Delbetygens olika normativa typfall Hela den kvantitativa bedömningen i Mkr Uppföljning från redovisning till planering Delbetygets förklaring och bedömningen Nyckeltalen 1 till 5 plus 12 Totala intäkter = sparande + konsumtion Den nämndpolitiska arbetsfördelningen Delbetyget gäller kommunskuldens tyngd Delar av nyckeltalen 3, 4 och 17. Delbetyget fås ur Spanade BenchMarking Nyckeltalen 6-8 Halva sektorn har förmedlade lån Hur mycket ansvar väljer Du att ta varje dag? En delbedömning, som ibland får betydelse Nyckeltalen 9-11 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen Finansiella frågor som bör ställas i fokus Denna vecka genomföres presentationsfasen En debatt- och lärobok i finansiell analys Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt och fristående värderingsföretag. Specialiteten är öppna och begripliga analyser där alla kan se hur betyg sätts. Då orsak och verkan framgår är dessa också mycket effektiva styrinstrument. Öppenheten innebär att dialog är möjlig utan att objektiviteten behöver ifrågasättas. Analysens utifrånperspektiv möter kommunens inifrånperspektiv i utvärderande dialog. KommunRatings analytiker kan därmed ses som kommunens finansiella husläkare, som med jämna mellanrum klarlägger den finansiella hälsan och föreslår lämplig behandling. Spara och Du kan mäta hur det går! Vad som här presenteras är en KommunDiagnos. En sådan kan upprättas när som helst under året. Allt fler kommuner prenumererar på denna analystjänst vid samma tid varje år. Nästa gång kommunen gör en ny KommunDiagnos kan det vara intressant för Dig att jämföra om kommunen utvecklas enligt Dina och Ditt partis värderingar. Spara därför denna analys till nästa års presentation och jämför. Mer information finns på Sidan 2

3 Allmän information Svensk KommunRatings Steg 2-Analys Finansiell värdering på historisk och framtida statistik Denna analys utgör därmed underlag för en KommunDiagnos Östhammar kommun Bokslutsprognosen för år 2001 baseras på en budgetuppföljning under 2001 och åren därefter på budget och planer. Östhammar ligger i Uppsala län, tillhör kategorien 'Övriga större kommuner' och är nummer 111 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 2000 var invånare och ökningen var 53 personer under år Befolkningsförändringen var -0,9 procent under sista 10-årsperioden d v s åren (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2001 är 22,18, vilket är 1,61 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 2000 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 9,4 % och deras kassaflöde 10,6 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Uppgifter lämnade 28 augusti 2001 inför konferens den 15 oktober i Ös thammar. Nyckeltal med mätstandarder Varför nyckeltal och mätstandarder? Kommunala bokslut innehåller ofta mängder av nyckeltal, som sällan används i debatten av flera skäl. Man förstår ej: - vad de betyder och vad de mäter - hur de ingår i det ekonomiska systemet - vilka ekonomiska poster som ingår - jämförbarheten med andra kommuner - om de är normativa eller relativa Här använda nyckeltal är standardiserade och därmed jämförbara mellan kommuner. Huruvida ett nyckeltal är bra eller dåligt framgår av varje nyckeltals mätstandard. För att vara tydlig används nyckeltalsbetygen Bra, OK, Svag och Dålig. System av nyckeltal Modellen innehåller 17 nyckeltal och bedömningen av ett kan bero på värdet av andra. Exempelvis innebär en indikation enligt NT 2 att kommunen finansierar driftkostnader med lån, att fler lånekomponeter skall omfattas av NT 3 och 4, som mäter skuldnivå. Hur systemet samverkar framgår av mätstandarden. Innehåll Nyckeltalen innehåller bruttobegrepp på hög nivå så som bruttointäkter för hela kommunen och för några nyckeltal lägst bruttointäkter på verksamhetsnivå. Motsvarande gäller för kostnaderna. Jämförbarhet och kvalitetsgranskning Alla historiska data köps från myndigheter så som SCB och AMS. Därför är nyckeltal och mätstandarder i våra analyser jämförbara mellan kommunerna. Vid högre analysnivåer kontrolleras inköpt statistik med uppgifter ur aktuell kommuns bokslut mm varefter analysen anges vara kvalitetsgranskad. Normativa betyg Här tillämpade mätstandarder är normativa. Dvs normalkommunen kommer att förbättra sitt framtida finansiella läge vid betyg genomgående över OK för de 17 nyckeltalen. Lägre betyg än OK innebär en långsam försämring och under Svag en snabb framtida försämring. Få kommuner liknar normalkommunen så även utgångsläget måste vägas in vid en bedömning. För den som är intresserad av relationen till andra kommuner, så finns värdena för genomsnittskommunen, kommuntypen, bäst i länet, mm i de flesta nyckeltalsdiagrammen. Sidan 3

4 Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Finansiell strategi (sid 6) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget. Östhammar kommuns totala gap är på nivån 29 Mkr till utgången av år Det beror på finansiella obalanser (25 Mkr) och finansiell riskhantering (2 Mkr). Sannolikt finns ett visionsgap (2 Mkr). I strävan att skapa värden av good-will-karaktär föreslås årliga skattesänkningar med 0,10 kr per år och därigenom blir det totala gapet 31 Mkr. Detta sluts förslagsvis utan avgiftshöjningar men med nedpressade kostnader på 31 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Kostnadsbedömningar (sidan 7) Innevarande år 2001 innehåller ny verksamhet på ca 22 Mkr, vilket innebär en mjuk profil. År 2002 är tuffare och innehåller sparkrav på 1 Mkr (sid 7) som återföres. Toleransen i avvikelsen i uppföljningen av kostnaderna minskas från historiska 31,4 Mkr till 15 Mkr. Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i Schemat för analysen (sid 6) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen hät intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Finansiell Förpliktel- Finansiella Finansiella hälsa sebelopp risker möjligheter A1 x x A1 A2 A2 B1 x B1 B2 B2 C1 x C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Östham m ar kom m un motsvaras av Potentialer (sid 6). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 6) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt skalan (sid 5). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 6) i tillräcklig omfattning för att sluta det summerade Totala gapet. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall C1 Östhammars finansiella hälsa avhandlas på sidorna Sparandet har fallit till för låg nivå. Plansiffrorna (nyckeltal 2, sid 10), visar en för svag uppgång under lägsta kritiska nivå, jmf typfall i betygsskalan (sid 5). Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall B1 Östhammar förpliktelsebelopp ( kommunskuld ) är relativt låg. Det bedöms finnas säljbara tillgångar, som ej berör kärnverksamheten, som kan ge ett lägre nettoförpliktelsebelopp och betyget sätts till B1. Finansiella risker - Risk Gap - Typfall A1 Finansiella risker avhandlas på sidorna Det finns en indikation på avklingande finansiell risk i form av tomma lägenheter som kan kräva mindre observation. För närvarande har antalet tomma lägenheter minskat betydligt till ett tjugotal. Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A1 Det finns potentialer, jmf sidorna 16-21, att förbättra det finansiella läget genom avgiftshöjningar och främst nedpressning av verksamhetens kostnader. Det sammanvägda finansiella betyget - C1 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Östhammar kommunen C1 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Vad som gäller för tillfället framgår av skriften Finansiella Betyg på En beskrivning av alla aktiviteter, som leder fram till här presenterade betyg finns i skriften Vägen till betygen på Sidan 4

5 Betygsskalan 4-gr A Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 8-gr A1 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Excellent finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. B C D A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Mycket god finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. God finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverka bedömningen i ringa grad. God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverkar bedömningen i ringa grad. Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter. Påverkar bedömningen. Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa flerårigt för lågt och år med negativt sparande. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 5

6 Vad behöver göras? Schema för analysen Östhammar kommun Kommunanalytikerns utredningsförslag! Förbättringspotentialer 2000 Hur det kan göras - mer preciserat! I Gapanalys Besparingar NT 8 Avgifter NT 7 Finansiellt Gap: + 25,00 Mkr Barnomsorg 12,0 Mkr 0,0 Mkr NT 1, 2, 3, 4, 5 och 12 Äldreomsorg 12,0 Mkr 0,0 Mkr Förpliktelse Gap: + 0,00 Mkr Individ- och familjeomsorg 0,0 Mkr NT 3, 4 och 17 Grundskola 0,0 Mkr Risk Gap: + 2,00 Mkr Gymnasieskola 0,0 Mkr NT 12, 13, 14, 15, 16 och 17 Infra, skydd, mm 6,0 Mkr Visions Gap: + 2,00 Mkr Särskilt riktade åtgärder 0,0 Mkr Ledningens medel för utveckling Fritid 0,0 Mkr 0,0 Mkr Sidan 6 Totalt Gap: = 29,00 Mkr Hur kan det göras? II Potentialer Utdebiteringsnivå till år ,00 Mkr NT 6 Nivån sänks 0,1 kr per år i 10 år och totalt -23 Mkr Avgiftsnivåer + 0,00 Mkr NT 7 Kostnadsnivåer + 31,00 Mkr NT 8 Totala potentialer: = 29,00 Mkr Slutes gapet? Ja Kvarvarande möjligheter omräknat i skattesänkning! NT 7 Avgiftsförbättringar jämfört med bästa kommuner Kultur 0,0 Mkr 0,0 Mkr Politik 1,0 Mkr Summa potential 31 Mkr 31,0 Mkr 0,0 Mkr Så här kan en kommun styras om man vill unvika att bli begravd i detaljer! Detta är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Med stöd av detta schema gör Du en egen finansiell strategi för Din kommun med siffror som passar Dina värderingar! Analysrelationer 1 Krona Finansiell strategi Om de 65 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -25 kvarstår 40 Mkr Om de 50 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -24 kvarstår 26 Mkr Om de 15 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -3 kvarstår 12 Mkr = = NT 8 Kostnadsförbättringar jämfört med bästa kommuner NT 7+8 2,7 = 23 NT 6 Om de 275 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -80 kvarstår 195 Mkr Om de 170 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -45 kvarstår 125 Mkr Om de 140 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -35 kvarstår 105 Mkr i % av totala intäkter i Mkr NT 6 Kvarvarande utrymme omräknat i sänkt skatt Omräknas Rikets 204 Mkr (235-31) i sänkt skatt så erhålls -8,87 kronor Omräknas Kommuntypens 120 Mkr (151-31) i sänkt skatt så erhålls -5,22 kronor Omräknas Länets 86 Mkr (117-31) i sänkt skatt så erhålls -3,74 kronor 1 = 8,5 1 % av totala intäkter i Mkr

7 Sidan 7 Metod: 1 Metod: 2 Budgetförutsättningar per år Anpassat till sparkrav noll! 1999 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: 778 Mkr 5,7 % 44,0 Mkr 822 Mkr 822 Mkr Personalandel 60 % Ny verksamhet: 24 Mkr Kostnader: Personal 467 Mkr 6,0 % 27,8 Mkr 495 Mkr Övrigt 311 Mkr 5,2 % 16,2 Mkr 327 Mkr Summa: 778 Mkr 822 Mkr Sparkrav Mkr 2000 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: 822 Mkr 5,2 % 43,0 Mkr 865 Mkr 865 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 493 Mkr 5,5 % 27,3 Mkr 520 Mkr Övrigt 329 Mkr 4,8 % 15,7 Mkr 345 Mkr Summa: 822 Mkr 865 Mkr Sparkrav Mkr 2001 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: 865 Mkr 2,4 % 21,0 Mkr 886 Mkr 886 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 519 Mkr 2,7 % 14,2 Mkr 533 Mkr Övrigt 346 Mkr 2,0 % 6,8 Mkr 353 Mkr Summa: 865 Mkr 886 Mkr Sparkrav Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Rosa = Kommunens bokslutsprogn. Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Budgetförutsättningar per år Realistiska uppräkningstal för befintlig verksamhet! 2000 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: 822 Mkr 5,2 % 43,0 Mkr 865 Mkr 865 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 493 Mkr 3,0 % 14,8 Mkr 508 Mkr Övrigt 329 Mkr 2,0 % 6,6 Mkr 335 Mkr Summa: 822 Mkr 843 Mkr Till ny verksamhet år 2001 finns: 22 Mkr 2001 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: 865 Mkr 2,4 % 21,0 Mkr 886 Mkr 886 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 519 Mkr 3,0 % 15,6 Mkr 535 Mkr Övrigt 346 Mkr 2,0 % 6,9 Mkr 353 Mkr Summa: 865 Mkr 887 Mkr Sparkravet år 2002 är: -1 Mkr Finansiellt gap år 2002 Styrglapp 2000 (avvikelse till budget*): -31,4 ==> 15,0Mkr Till ny verksamhet år 2001 finns: 22,0 ==> 0,0 Mkr Sparkravet år 2002 är: -1,0 ==> 1,0 Mkr Kvar till balanskravet i NT 2: 0,0 ==> 0,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): 8,5 ==> 9,0 Mkr Summa finansiellt gap 25,0 Mkr * Drift exkl finansiering avvikelse bruttokostnader 2000 Kostnadsbedömningar

8 Finansiell hälsa Kravet på begriplighet Ekonomier är organisationer i konflikt i den meningen att pengarna sällan räcker till allt man vill göra. Man måste prioritera. Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man kan förstå sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år eller månad). Detta kallas här Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 11). Frågan för paret Svensson är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det är det samma som uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons måste spara lite av alla intäkter till amorteringar, handpenningar, fonder för anskaffningar, etc. Det finns en sparnivå som konsoliderar hushållets ekonomi. Vid rätt nivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Varje ekonomisk framgångsrik organisation har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Regleringar Kommunallagens hushållningskrav i kapitel 8 ålägger varje kommun att finna rätt sparnivå. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Båda kraven behandlas i analysen. Sidan 8 Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa Med sex av analysens 17 nyckeltal bestäms den finansiella hälsan: NT 1 NT 2 NT 3-4 NT 5 NT 12 Skuldbetalningsförmåga (målnyckeltal) Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå (analysnyckeltal) Rörelsekapital (tendensnyckeltal) Investeringsnivå (analysnyckeltal) Med ovanstående sex nyckeltal kan en vision designas fram i dialog med kommunens ledande politiker. Det innebär inte att en vision behöver finnas. Principen utgår från styrning hela tiden och nyckeltalen fungerar som ett balanserat styrkort. Det går således att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionens samt 4 att även den framtida skuldbetalningsförmågan utvecklas till den önskade. Du läser mer om finansiell hälsa i Vägen till betygen, sid 5 (se Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (NT 2 Sparande) år 2002 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Är sparandet på konsoliderande nivå? Kvar till balanskravet år 2000 Därefter kvar till hushållningskravet Sparnivån år 2002 är för låg med: 0,0 Mkr 9,0 Mkr 9,0 Mkr

9 Sidan 9 Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Östhammar kommuns förvaltningar. Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna OBS! 20 Nyckeltal 1: Skulder/Resultat 2 = Teoretisk återbetalningstid Skulle den teoretiska 18 År återbetalningsti den för ett år 16 vara längre än år sätts tiden till 50 år Östhammar kommuns förvaltningar. Annan fordran på egna företag Trend för Östhammar kommuns förvaltningar. Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 3: 20 år Förmedlade lån till egna företag T idigare års trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 2: 12 år Medelvärde utan förmedlade lån Krav: Under kritiska nivåer Nyckeltalets årliga nivå Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 2000 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Bra Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökat Resulat 0,0 % 0,0 % 0,0 % Mätperiod Återbetalningsår Kommunens förvaltningar 4,24 2,98 3,16 2,62 2,18 10,07 8,47 10,49 Medelvärde alla kommuner 11,05 8,90 6,46 6,16 4,64 Boksl prog Budget Budget År 2000 fattas 31 milj kr till balanskravet och sparnivån är 33 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (resultatet 2 exkl avskrivningar och fiktiva poster) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 1998 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som 'Kassaflödet ' måst e ökas med för att klara resp kritiska nivå år Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2000 (jmf NT 6, 7 och 8). NT 1 - Skuldbetalningsförmåga

10 Nyckeltal 2: Kassaflöde eller Sparnivå för Östhammar kommun Styrnyckeltal Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Är kassaflödet tillräckligt? Koncernsparnivå / Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Nyckeltalet är resultatet efter finansiella poster exklusive Krav: 8% Omsättning Ö ve r avskrivningar, i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, 25% kritiska avgifter och statsbidrag. Det kallas för Kassaflödet och är justerat 7% nivåer för ev gjorda avsättningar för pensioner. Nyckeltalet mäter om 20% avsättningsförmågan är konsoliderande. 6% 5% 15% 10% Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Kritisk nivå 1 är eljest 9 %. Sidan 10 4% 5% Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta för pensioner, re- och nyinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 3% indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 0% innebär förmåga att avsätta för reinvesteringar och avtalspensioner men ej nyinvesteringar. 2% Koncern Förvaltning Företag Trend, konc Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader 1% lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst 4 % Å rets res ultat / Intäkter (Förvaltn.) kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid en snabbt fallande 0% 10,0 % trend över 1 % per år sker en belast ning ,0 % Information 0,0 % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) Ö sthammar kommun Medelvärde alla kommuner -5,0 % finns för år för de flesta kommuner. Tom stapel ett år Kritisk nivå "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå "Reinvesteringar" innebär att uppgifter saknas. Kritisk nivå "Avtalspensioner" Tidigare års trendmedelvärden -10,0 % Trend för Östhammar kommun Balanskravet 2000 nivån 6 % Pensionsskulden ökade 2,6 % i snitt per år MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 7,0 %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 5,0 %: - Styrnyckeltal År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 3,0 %: - OK Skattehöjningskrav 0,00 0,79 1,10 1,67 Snabbt fallande trend: - Resultat 3-1,2% 1,5% 8,2% -2,2% -1,3% Fr o m år 2001 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,5 %. Balanskravsnivå 7,9% 5,9% -3,3% 6,1% 3,6% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleksordningen på de Kassaflöde skattehöjningar på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Östhammar kommun 6,75% 7,38% 4,81% 3,92% 2,34% 3,33% 4,49% 4,59% Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att Medelvärde alla kommuner 2,70% 3,58% 4,23% 4,51% 5,49% oksl progn Budget Budget nå ett nollresultat resp år. År 2000 fattas 31 milj kr till balanskravet och sparnivån är 33 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. NT 2 - Sparnivå / Kassaflöde

11 Synsätt Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + ---> NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - Verksamhetens resultat (Resultat 1) +/- ---> NT 5 Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande / (Resultat 2/Kassaflöde) (exkl fiktiva poster) +/- ---> NT 1 och 2 Avskrivningar (fiktiv post) - Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Extraordinära intäkter + Extraordinära kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ---> Balanskravet Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån Vad innebär kommunallagens Hushållningskrav? En förutsättning är att den politiska ledningen har en medveten vision om framtiden så konkret att man kan diskutera den med de unga invånarna. Hushållningskravet uppfylls om befintliga resurser (Totala intäkter) fördelas i konsumtion och sparande så att denna vision kan förverkligas. I visionen finns önskade framtida investeringar, skuldnivå, likviditetsläge, etc angivet. Jämför med modellen på sidan 35. Det är ett demokratisk krav att en nyvald kommunalpolitiker utan erfarenhet skall kunna förstå kommunens ekonomi och fatta rationella ekonomiska beslut från och med första dagen i den nya positionen. Därför komponeras kommunens ekonomi i form av en sparanderäkning och nyckeltal byggs som mäter vid vilken sparandenivå som kommunens ekonomi konsolideras. God hushållning innebär en avvägning av de årliga totala intäkterna i konsumtion och sparande så att finanserna långsiktigt konsolideras. Nyckeltal 2 Kassaflöde eller Sparnivå är det helt centrala styrnyckeltalet. Om olika krav på god hushållning och balans kan Du läsa mer i SNSboken Styr din kommun eller hoppa av! (bl a sid 109-). Du köper boken via hemsidan Vad innebär Balanskravet år 2000? Riksdagens lägsta nivå för sparandet för att hindra nu levande generation att överkonsumera. På kommunstyrelsens dagordning! Åstadkommes genom: NT 2 Kassaflöde / Sparnivå > NT 12 Investeringsnivå > NT 2 Kassaflöde / Sparnivå > NT 6-7 Skatt- och avgiftsnivå > NT Skattebas- o Förpliktelserisker--> Visioner om: Förmögenheten: Rimligt belånad > Rätt sammansatt > Rätt volym > Finansiell attraktivitet: Starkt läge > Rätt mix och nivå på skatter och avgifter > Låga finansiella risker > Effekten avläses: NT 3-4 Skuldnivå (helt) NT 5 Rörelsekapital (delvis) Utanför denna analys NT 1, 3-5 och 12 (helt) Utanför denna analys NT 9-17 (delvis) NT 8 Kostnadsnivåer > Service: Hög kvalitet > Rätt komponerad > Utanför denna analys Utanför denna analys Sidan 11

12 Sidan 12 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Östhammar kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Under kritiska nivåer Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Östhammar kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 120% 100% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - Bra 80% 60% 40% 20% 0% Koncernen: Långa skulder / Omsättning Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder net to (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också kort a skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Växande trend -4,70 % per år: - SKULDER* Avrundat till jämna tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Östhammar kommun 29 % 22 % 15 % 10 % 5 % 33 % 38 % 48 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 30 % 32 % 27 % 28 % 25 % oksl progn Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) NT 3 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

13 Sidan 13 Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Östhammar kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Krav: Under kritiska nivåer Långa skulder netto Korta skulder P ensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Östhammar kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Koncernen: Skulder / Tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snit t per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % för år Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr Växande trend -2,13 % per år: - Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Östhammar kommun 49% 45% 39% 37% 39% 63% 65% 71% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 41% 41% 42% 42% 43% Boksl prog Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) NT 4 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

14 Sidan 14 Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Östhammar kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarn 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% -16% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande tre nd Ö sthammar kommun Trend för Östhammar kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Finansnetto i Kr/Inv MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend: Ja Svag Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend M ätperiod Diagramvärden ovan Östhammar kommun -7,8 % -8,5 % 0,2 % -2,2 % -14,9 % -3,8 % -4,4 % -4,1 % Räntevinsten vid 0.5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Östhammar kommun -5,0 % -5,8 % -6,6 % -7,4 % -8,2 % Medelvärde alla kommuner -2,2 % -3,6 % -1,9 % -3,1 % -3,2 % Boksl progn Budget Budget Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2000 var -6,41 milj kr ( -0,76 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) 0 Östhammar Minvärde Maxvärde Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för åren Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. NT 5 - Rörelsekapital

15 Är förpliktelserisken hög? Förpliktelsebelopp Om individuell riskaversion Inledningsvis bör här påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, ingången borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera lite över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Vad är förpliktelsebelopp Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla nominella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om det finansiella allmäntillståndet för tillfället är gott och det saknas andra krisutlösande risker. Tre betygsteg Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån kr/inv och för ett högt över kr/inv. 1 Lågt förpliktelsebelopp A1-B2 2 Vare sig lågt eller högt förpliktelsebelopp C1-C2 3 Högt förpliktelsebelopp D1-D2 Förpliktelsegap Även detta gap kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se NT 17). Ligger denna nivå i intervallet A1-B2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger kr per invånare så föreligger ett förpliktelsegap som kan beräknas i ett antal miljoner kronor. Det sker i analysen och påföres den Finansiella strategin under Vad behöver göras? (se sidan 6). Du läser mer om förpliktelsebelopp i Vägen till betygen, sid 7 (se till betygen). Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp kr per inv Antal invånare år Bruttoförpliktelsebelopp Mkr Säljbara tillgångar u k* 80 Mkr Inklusive delar av: Stiftelsen Östhammarshem Hargs Hamn AB Med flera företag Bedömda tillgångar omräknat kr per inv Nettoförpliktelsebelopp kr per inv Vilket är under gränsen kr per inv * säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten Förpliktelsebelopp Om det överstiger nämnda belopp inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför, kärnverksamheten och som kan avyttras. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper varefter det undersöks om kvittning kan ske så att ett förpliktelsebelopp i nettotermer kan erhållas. Ligger detta förpliktelsebelopp (netto) i intervallet A1-B2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Sidan 15 Kronor per invånare kr/inv i Östhammar kommun D1- D2 C1- C2 A1- B Antal kommuner

16 Finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking! Vilka finansiella möjligheter finns? Benchmarking eller lära av mästarna I modern ledarskapslitteratur används uttrycket Benchmarking för en organisations lärande och förändring. Dessvärre saknas ett bra svenskt ord för detta begrepp. Bästa översättningen är att lära av mästaren. Se Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 107). Hur fungerar potentialnyckeltalen? Förbättringspotentialer indikeras av nyckeltalen 6-8. NT 6 Utdebiteringspotential (nivå) sidan 17 NT 7 Avgiftspotentialer (nivåer) sidorna NT 8 Besparingspotentialer eller kostnadsnivåer sidorna Dessa tre nyckeltals mätstandard är relaterade till nyckeltal 1 Skuldbetalningsförmåga. I tabellen 'Potentialkrav för 2000' för framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa kravprocent anger med hur många procent Kassaflödet eller Sparnivån måste förbättras. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till alla tre nyckeltalen 6-8. Bedömning Syftet är att ange gränserna för hela det finansiella handlingsutrymmet och belysa hur man utnyttjar detta genom att föreslå ett alternativ. Detta utredningsförslag finner du på sidan 6. Diverse faror, fel och missuppfattningar vid Bench-Marking (BM). 1 Underlagets kvalitet duger till utredningsförslag Potentialnyckeltalen bygger på statistik som alla kommuner lämnar till SCB (jmf Vad kostar verksamheten i Din kommun! ). Kvaliteten har kritiserats under åren men är numera mycket bättre. Dock duger inte de jämförelser som här görs till att direkt besluta om avgiftshöjningar eller sparkrav utan kritisk granskning. Vad man kan komponera är utredningsförslag och underlag för utredningsdirektiv. 2 Sifferunderlagen kan justeras till jämförbarhet När direktiv om ett utredningsförslag föreligger kan en kritisk granskning ske för att justera för främst två aspekter: dels olikheter i organisation, dels olikheter i redovisningsprinciper. Detta är en uppgift för fackfolk och tar viss tid. Slutsatser som kan dras Om ett potentialnyckeltal är Bra så indikeras en potential, som kan omvandlas i ett ökat sparande. Omfattningen på detta ökade sparande mäts också. Bra betyder att skuldbetalningsförmågan kan nå betyget Bra. Är potentialnyckeltalet OK så kan OK nås, etc. Slutsatser som ej kan dras Skulle NT 6 Utdebiteringsnivå ha värdet Svag eller Dålig och NT 8 Kostnadsnivåer Bra så kan man inte dra slutsatsen att kommunen har för hög utdebitering. Nyckeltalen indikerar att det är effektivare att pressa ner kostnaderna än att ytterligare höja skatten om man vill förbättra finanserna. Om man av politiska skäl ändå väljer att höja skatten så är det en annan aspekt på denna fråga. Analysen säger vad man kan göra om man vill vara effektiv i finansiell mening. I politiken gäller vad man vill eller bör göra och vad man har retorisk förmåga att motivera. Sidan 16 3 Att jämföra äpplen och päron! BM idé är att jämföra äpplen och päron på rätt sätt. När man justerat underlaget enligt pkt 2 ovan är förklaringarna till kvarvarande skillnader intressanta. De kan inte förklaras bort i termer att man jämför äpplen och päron. 4 Lagomskapets förödande effekter Enligt BM skall man jämföra sig med extremerna för att lära sig något. Man skall söka mästarna och inte nöja sig med det genomsnittliga. Det är vanligtvis inte kultur i kommunerna. När externa kommunanalytiker jämför nyckeltal med bästa kommun, så uppkommer alltid frågan varför inte istället jämföra med snittet för kommunerna för det gör vi här i kommunen. Kommunföreträdarna blir ofta mycket irriterade, när de hör att man skall studera bästa kommuner och de berättar ofta stolt att de har en grupp kommuner som man samarbetar med sedan länge. Men en analys av just dessa kommuner visar sällan, att de är bättre än den aktuella kommunen. Från likar lär man sig inget, utan får bara bekräftelse på att inget behöver göras.... Citat ur Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 128).

17 Sidan 17 Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential för Östhammar kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 23 kr 21 kr 19 kr 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential Unde r ringm arke rad kurva 2000 Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/ Skattesats i Ö sthammar kommun Medelskattesats i Länet Medelskattesats i Riket Skattesats i Norrtälje kommun Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -7,11 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Östhammar 22,18 Östhammar 22,18 Potentialen -7,11 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Uppsala 21,03 Norrtälje 19,63 Potentialen -7,11 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Tierp 21,48 Jämför "Potentialkrav för 2000" för Nycke ltal 1. Potentialen -7,11 % understiger 4,66 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. En kronas skattehöjning 2000 motsvarar ungefär 23 milj kr på eget underlag. Mätår Diagramvärden ovan Skattesats i Östhammar kommun 21,95 kr 21,95 kr 21,99 kr 22,18 kr 22,18 kr 22,18 kr 22,18 kr 22,18 kr Skattesats i Norrtälje kommun 19,71 kr 19,75 kr 19,75 kr 19,83 kr 19,63 kr 19,63 kr Utdebiteringspotential jmf Norrtälje -2,24 kr -2,20 kr -2,24 kr -2,35 kr -2,55 kr -2,55 kr 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Potential / Intäkter Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 2000 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbet alningsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2000' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och NT 6 - Utdebiteringsnivå

18 Sidan 18 Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftspotentialer år 2000 för Östhammar kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Nyckeltal 7: Summa Avgiftspotential Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Jfr Kom Riket typ Potential 1,62 % Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Mkr 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). Förskola Äldreomsorg Fritid Kultur Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Förskola Jfr Kommuntypen Äldreomsorg Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Länet Kommunen i jämföre lse m ed högsta kommun i vidstående grupper. Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntype n eller länet. 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Mkr 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer i procent (ingår ej i NT). Ind. Fam. oms. Ind. Fam. oms. Infra. Skydd. mm Särsk. Rikt. Åtgär. Avgiftspotentialer i Mkr (ingår ej i NT) Utbildning Utbildning Infra. Skydd. mm Särsk. Rikt. Åtgär. Politik Politik NT 7:1 - Avgiftsnivåer MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 1,61 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 1,61 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 1,61 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - Bra Jämför "Potentialkrav för 2000" för Nycke ltal 1. Potentialen 1,61 % understiger 4,66 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner

19 Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftspotentialer år 2000 för Östhammar kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Sidan 19 Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 31,48 % Täby 30,52 % Hedemora 55,74 % Sotenäs 45,76 % Malmö 24,48 % Värnamo Kommuntypen 24,89 % Stenungsund30,52 % Hedemora 34,22 % Orust 16,58 % Leksand 17,76 % Alvesta Länet 22,03 % Tierp 16,87 % Älvkarleby 24,05 % Ö sthammar 24,82 % Älvkarleby 14,66 % Ö sthammar Aktuell kommun 18,13 % Ö sthammar 13,18 % Ö sthammar 24,05 % Ö sthammar 8,15 % Ö sthammar 14,66 % Ö sthammar Skillnad till ,73 % / -0,73 Mkr -0,25 % / -0,60 Mkr -0,05 % / -0,01 Mkr -1,46 % / -0,22 Mkr -6,30 % / -1,77 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Särsk rikt insatser*politik* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 15,95 % Alvesta 83,31 % Göteborg 357,26 % Säter 31,39 % Munkfors Kommuntypen 15,95 % Alvesta 59,42 % Alvesta 129,55 % Alvesta 7,04 % Säffle Länet 6,65 % Uppsala 23,84 % Uppsala 83,77 % Enköping 15,67 % Tierp Aktuell kommun 6,21 % Ö sthammar 9,53 % Ö sthammar 46,95 % Ö sthammar 2,51 % Ö sthammar Skillnad till ,70 %/ -2,13 Mkr -1,29 %/ -0,70 Mkr 6,71 % / 0,84 Mkr -0,26 %/ -0,03 Mkr Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Riket 25,98 % Ö steråker 30,41 % Bräcke 54,78 % Strömstad 42,83 % Borgholm 18,60 % Dorotea Kommuntypen 23,62 % Skara 23,72 % Eksjö 33,86 % Hallsberg 15,8 % Skara 14,66 % Ö sthammar Länet 22 % Håbo 16,77 % Håbo 15,09 % Enköping 12,58 % Uppsala 10,23 % Uppsala Utbildning* Infra-, skydd, mm* Särsk rikt insatser*politik* Riket 15,54 % Karlsborg 59,42 % Alvesta 245,45 % Uppvidinge 26,66 % Arjeplog Kommuntypen 13,96 % Klippan 35,54 % Skara 113,75 % Orust 6,84 % Skara Länet 6,48 % Enköping 21,65 % Älvkarleby 51,83 % Uppsala 5,47 % Håbo De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slut satser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som best äms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2000' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. I särskilt riktade åtgärder ingår bidrag för flyktingar och sysselsättning. NT 7:2 - Avgiftsnivåer

20 Sidan 20 Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Besparingspotentialer år 2000 för Östhammar kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Mkr 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Nyckeltal 8: Summa Besparingspotential Jfr Riket Jfr Kom typ Potential 15,26 % Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Mkr Förskola Förskola Äldreoms. Funkti Äldreoms. Funkti Besparingspotentialer i procent av Totala Intäkter Ind. Fam. oms. Besparingspotentialer i Mkr Ind. Fam. oms. MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 15,26 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 15,26 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 2,7 23 Potentialnyckelta Potentialen 15,26 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1,0 8 Bra *Jämför med "Potentialkrav för 2000" för Nyckeltal 1. En krona =23 Potentialen 15,26 % överstiger 4,66 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Grund skola Grund skola Gymnasie skola Gymnasie skola Infra. Skydd mm Infra. Skydd mm Sär. Rikt. Åtgär. Sär. Rikt. Åtgär. Fritid Kultur Politik Fritid Kultur Politik Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämföre lse m ed kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. Funktionshi ndrades andel av bruttokostnad Östhamma r Max Medel Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner NT 8:1 - Kostnadsnivåer

21 Sidan 21 Nyckeltal 8 (Sid 2 av 2): Besparingspotentialer år 2000 för Östhammar kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Förskola Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Enhet: Heltidsbarn 1-12 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 7-15 år Gymnasieelever år Riket Nykvarn kr Båstad 631 kr Vilhelmina kr Lysekil kr Boxholm Kommuntypen kr Skara kr Älmhult kr Ulricehamn kr Lysekil kr Skara Länet kr Uppsala kr Håbo kr Ö sthammar kr Uppsala kr Älvkarleby Aktuell kommun kr Ö sthamm kr Ö sthammar kr Ö sthammar kr Ö sthamma kr Ö sthammar Skillnad till kr / 3,48 % kr / 6,63 % -85 kr / -6,19 % kr / 5,31 % kr / 11,12 % Skillnad i mkr 3,37 Mkr 14,79 Mkr -1,85 Mkr 8,71 Mkr 10,65 Mkr Infra-, skydd, mm Särsk rikt insatser Fritid Kultur Politik Enhet: Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Riket 701 kr Göteborg 25 kr Nykvarn 194 kr Nordanstig 413 kr Nordmaling 205 kr Malmö Kommuntypen kr Orust 191 kr Enköping 561 kr O rust 531 kr Klippan 282 kr Ulricehamn Länet kr Enköping 191 kr Enköping 682 kr Håbo 545 kr Håbo 302 kr Uppsala Aktuell kommun kr Ö sthammar 573 kr Ö sthammar 865 kr Ö sthammar 687 kr Ö sthammar 557 kr Ö sthammar Skillnad till kr / -1,07 % -6 kr / -1,04 % 35 kr / 4,22 % 11 kr / 1,63 % -20 kr / -3,47 % Skillnad i mkr -0,59 Mkr -0,13 Mkr 0,76 Mkr 0,24 Mkr -0,43 Mkr Summa skillnad 35,52 Mkr jämfört m ed år Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Riket Ö de shög kr Oxelösund 687 kr Hylte kr Lerum kr Danderyd Kommuntypen kr Stenungsun kr Norrtälje kr Säffle kr Skara kr Sölvesborg Länet kr Enköping kr Enköping kr Tierp kr Enköping kr Enköpi ng Infra-, skydd, mm Särsk rikt insatser Fritid Kultur Politik Riket kr Lekeberg 73 kr Danderyd 231 kr Bollebygd 422 kr Ö steråker 229 kr Falköping Kommuntypen kr Stenungsund247 kr Alvesta 643 kr Vimmerby 533 kr Ulricehamn 317 kr Mark Länet kr Uppsala 339 kr Håbo 794 kr Uppsala 675 kr Tierp 384 kr Håbo Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom besparingar. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna mellan andra kommuners bruttodriftskostnader per konsumentenhet och den akt uella kommunen, för de tunga verksamhetsområdena. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttodriftskostnad per konsumentenhet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2000' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets besparingspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. I särskilt riktade åtgärder ingår kostnader för flyktingar och sysselsättning. NT 8:2 - Kostnadsnivåer

22 Förmedlade lån Fakta: Östhammar kommun har inga förmedlade lån Ungefär hälften av kommunerna har förmedlade lån Nyckeltal 1: Skulder/Resultat 2 = Teoretisk återbetalningstid Busköping kommuns förv. Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag 2 3 Nyckeltalets årliga nivå Förmedlade lån upptas eftersom kommunkoncernens förvaltningsdel hos vissa långivare kan få lån till bättre villkor än de kommunala företagen. Det innebär att skattebetalarna garanterar dessa lån och det finns ett intresse att skattekollektivets representanter kontrollerar vad som sker inom förvaltningsdelen så att denna inte kommer på obestånd. Förmedlade lån behandlas i analysen som förpliktelser, som kommunens förvaltningsdel har. Det innebär att de inte belastar nyckeltalen 1, 3 och 4 annat än som informerande staplar. Förmedlade lån jämställs med en borgensförbindelse och påföres nyckeltal 17. Det innebär att förmedlade lån faller under den del av analysen som behandlar finansiell risker. 1 Åren har förvaltningarna lån och de kommunala Trapped by a culture - finns en framtid? 1 Hur stort utbyte planerar jag att ha av denna dag? företagen egna lån. 2 Under upptar förvaltningarna långa lån och en del av dessa förmedlas vidare till kommunens företag. Denna andel utgörs av stapelns övre del. 3 År 1993 har förvaltningarna lån som helt och hållet förmedlas vidare till kommunens företag. Dessutom indikerar låg mätpunkt att kommunens förvaltningar har ett positivt kassaflöde. Hög mätpunkt år 1994 innebär negativt kassaflöde i förvaltningsdelen. 4 År 1995 lånar kommunens företag mer av förvaltningarna än vad dessa i sin tur lånat upp. 5 År 1996 indikerar hög mätpunkt ett otillräckligt eller negativt kassaflöde i förvaltningsdelen. 6 År 1997 indikerar låg mätpunkt ett positivt och tillräckligt stort kassaflöde i förvaltningsdelen. Litet Stort Hur deltagande planerar jag att vara denna dag? 3 Hur stor risk avser jag ta denna dag? 4 I vilken utsträckning känner jag att jag har ansvar för denna dag och denna dags resultat? Peter Block Sidan 22

23 Ledningsrisk (nyckeltalen 9-11) Ledningsförmåga Ledningsrisk Det är sällan dåliga finanser beror på andra faktorer än dålig ledningsförmåga. Det finns givetvis fall där stora förändringar i omgivande förutsättningar och där konsekvenserna av osäkra aktörer varit förödande för finanserna men dessa fall är inte regel. Vid bedömning av ledningförmåga är därför matchresultatet av stor vikt. Goda finanser indikerar god ledningsförmåga och vice versa. Svensk KommunRatings roll Det är en kommunlednings uppgift att bygga förtroende för sin ledningsförmåga inför kommunens egna invånare, kreditgivare, entreprenörer, etc. Svensk KommunRating är ingen sådan intressent i kommunen utan mer ett tränande stöd i strävan att förbättra ledningsförmågan. Ledningsförmågan kan bli betydelsefull i de fall då bedömningen står och väger mellan två betygsnivåer. Delbedömningar Det står och väger mellan olika delbetyg och det är aktuellt att bedöma ledningsförmåga: Ja Nej Nyckeltalen för ledningsrisk Dessa är mycket indikerande. De är till för aktörer som gör affärer med kommunen, exempelvis kreditgivare. NT 9 NT 10 NT 11 Politisk beslutsförmåga Tjänstemännens handlingskraft Kombinerat nyckeltal Du läser mer om ledningsförmåga i Vägen till betygen, sid 13 (se vagen.pdf). Processfakta: Denna KommunDiagnos är kommunens andra under senare år. Betyg publiceras första gången v 42 i oktober Bedömning: Medvetenheten om det finansiella läget är relativt hög och de institutionella instrumenten för en effektiv ekonomistyrning finns dock återstår det att utforma regler för åtgärder vid indikationer på överskridanden. Med stor säkerhet i bedömningen anger pilens spets en utsago om en uppnådd lägsta nivå vid datum för rapporten. Man kan vara bättre, men är sannolikt inte sämre. 1. Hur medveten är kommunledningen om det finansiella läget? 2. I vilken grad balanserar personlighetstyperna i kommunledningen varandra, så att långsiktigt ansvarsfulla beslutsförslag kan arbetas fram? 3. Om det behövs tuffa finansiella åtgärder hur är politikernas förmåga att samla majoriteter bakom sådana beslut och uthålligt stå fast vid dessa? 4. Hur är tjänstemännens förmåga att på ett effektivt sätt genomföra tuffa beslut? Låg Dålig balans Dålig förmåga Dålig förmåga Hög God God God 5. Finns den erforderliga institutionella utformningen för en effektiv ekonomistyrning i organisationen? Sammanfattande utsaga av ledningsförmågan om bedömning är aktuell: Nej Ja Dålig God Sidan 23

24 Nyckeltal 9: Styrförmåga - Majoriteter för Östhammar kommun Risknyckeltal 100 % Antyder fullmäktiges partistruktur att det skulle föreligga en risk för bristande beslutskraft i ett utsatt läge? Hur har fullmäktiges partistruktur utvecklats? Nyckeltalet anger fördelningen av mandaten i fullmäktige i kommunen och indikerar beslutsförmåga. Nyckeltal 9: Mandatfördelningen i fullmäktige Sidan % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % MÄTSTANDARD Belastning Majoritetsblock saknas i snitt åren Blocken minskar i betydelse åren Vågmästarnas trend växer mer än 10 % åren Vågmäst arläge Kompensation utgår då ett parti dominerar Mätperiod Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet (Vågmästare) Övriga vågmästarpartier Centerpartiet (Vågmästare) Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1998 för kommuner Nyckeltalet indikerar belastningar för fyra kritiska utvecklingar och en möjlig kompensation. 1 Är partiblocken inte tillräckligt stora för att kunna utgöra majoriteter under de sista fyra mandatperioderna mellan utgör detta en belastning. De grundläggande förutsättningarna för en ansvarsfull blockpolitik saknas. 2 Förlorar blocken väljare till övriga partier under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Att blocken minskar i betydelse minskar förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 3 Har 'Vågmästarpartierna' ökat sin andelstrend mer än 10 % under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Ökat missnöje genom att dessa partier växer snabbt indikerar framväxten av en jordmån för populistisk överbudspolitik på bekostnad av en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik. 4 Förekomsten av vågmäst arläge sista perioden utgör en belastning. Vågmäst arläge indikerar förekomsten av en god jordmån för populistisk överbudspolitik. Därmed minskar också förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 5 Om ett parti dominerar de 5 sista perioderna med en mandatandel som i snitt överstiger 50 % och som dessutom aldrig understiger 47 % och understiger 50 % max 2 valperioder, så ut går en kompensation. Östhammar kommun Moderaterna 14 % 14 % 14 % 18 % 16 % 18 % Kristdemokraterna 2 % 2 % 0 % 4 % Folkpartiet 4 % 8 % 8 % 8 % 4 % 4 % MÄTSKALA Mandat Centerpartiet (Vågmästare) 24 % 18 % 20 % 20 % 18 % 16 % 'OK' 'Svag' Övriga vågmästarpartier 6 % 6 % 0 % 4 % 2 % 0 % Risknyckeltal Miljöpartiet (Vågmästare) 4 % 2 % 4 % 4 % OK Socialdemokraterna 47 % 49 % 47 % 43 % 51 % 45 % Vänsterpartiet 4 % 4 % 4 % 2 % 4 % 8 % Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Antal mandat i kommunfullmäktige NT 9 - Majoriteter

25 Sidan 25 Nyckeltal 10: Styrförmåga - Handlingskraft för Östhammar kommun Risknyckeltal dec 00 92/94 95/98 99/02 Invånare Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Antyder organisationens storlek och struktur att det skulle kunna föreligga en risk för bristande handlingskraft i ett utsatt läge? Partier 25 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå Anställda / 1000-inv Årsanställda Min i Riket Vaxholm Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Max i Riket Vännäs KOMPLETTERANDE KONCERNINFORMATION Förvaltningsbolag: Förvaltningsfastigheterna ägs av förvaltningen Moderbolag: Ingen uppgift om koncernbildning i företagsdelen Bolag och stiftelser mm: Döttrar: Stiftelsen Östhammarshem 100 % Östham.s Vård och Omsorg AB 100 % (v Östham.s Industrifastigheter AB 100 % (v Östham.s Näringslivsutveckling AB 100 % Dannemora Gruvfastighets AB 100 % Östhammar kommun Antal 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Hargs Hamn AB 89 % 75 Antal invånare i kommunen Bra Roden Energi Miljö AB 100 % (v) 65 Antal anställda i förvaltningarna per 1000 inv 91 Svag Stift. Verkstadstekniskt centrum 47,5 % 55 Antal partier i kommunfullmäktige 7 OK 45 Antal nämnder och företag i koncernen 15 OK Timanställda Sammanvägd indikation av handlingskraften: OK Fastanstälda Org spann Företag Nämnder Kritisk nivå 3 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå Antyder kommunens organisation bristande handlingskraft? Nyckeltalet indikerar organisatorisk tröghet enl antagandet att ju fler invånare, anställda per 1000 inv, politiska partier och organisatoriska enheter som finns, ju lägre är den operativa förmågan att verkställa åtgärder. I krissituationer sätts en kommuns styrförmåga på hårda prov. Även om beslutskraften är tillräcklig kan en kommunal organisation brista i handlingskraft. Beslutade åtgärder blir inte genomförda. Observera att nyckeltalet enbart antyder att problem kan föreligga och att vidare undersökningar kan vara meningsfulla om också övriga nyckeltal, som indikerar styrförmåga uppvisar brister. Källa är SCB, Kommunal personal och resp kommuns bokslut. Kritisk utveckling enl KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Nyckeltalets fyra komponenter bedöms var för sig och sammanvägs till en indikation av handlingskraften. Vilka de kritiska nivåerna är för de fyra komponenterna framgår av diagrammen till vänster och av tabellen framgår hur sammanvägningen sker. Diagrammen återspeglar att toppcheferna har svårare att styra och genomdriva impopulära beslut * ju fler invånare kommunen har * ju fler anställda kommunen har per invånare * ju fler politiska partier kommunfullmäktige har och NT 10 - Handlingskraft

26 Sidan 26 Nyckeltal 11: Styrförmåga - Avgiftspolitik för Östhammar kommun Risknyckeltal Om avgiftsandelen släpar efter kan detta indikera bristande beslutsförmåga d v s överdriven känslighet hos politikerna för påtryckningar från olika avgiftskollektiv? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal 11: Avgiftsandelen Krav: Ej fallande trend MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Största arbetsgivare i kommunen sep 99, enl SCB. Om mer än 5 % under Rikssnittet: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' ÖSTHAMMARS KO MMUN Fallande trend: Ja Risknyckeltal AKTIEBOLAGET SANDVIK CO ROMANT Snabbt fallande trend: - Svag FORSMARKS KRAFTGRUPP AKTIEBO LAG 875 Trenden faller med 0,05 proc per år. UPPSALA LÄNS LANDSTING 375 KORSNÄS AKTIEBOLAG Mätperiod Boksl progn Budget Budget Östhammar kommun Avgifter 15 % 15 % 15 % 15 % 15 % 16 % 16 % 17 % Spec dest statsbidrag 4 % 5 % 4 % 4 % 4 % 3 % 3 % 3 % Gen statsbidrag 16 % 15 % 16 % 15 % 14 % 14 % 14 % 12 % Skatter 65 % 65 % 64 % 66 % 68 % 67 % 67 % 69 % Summa anställda i ovanstående företag: Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Skat ter Gen statsbidrag Spec dest statsbidrag Avgifter Trend för Östhammar kommun Medelvärde alla kommuner Släpar intäkternas avgiftsandel efter? Nyckeltalet anger hur avgifterna utvecklas som andel av intäkterna (från verksamheten d v s exkl finansiella intäkter). Obs att detta nyckeltal kan vara missvisande om omorganisationer skett under perioden. Om exempelvis avgiftsfinansierade verksamheter bolagiserats eller avyttrats uppträder normalt en nivåändring i avgiftstrenden efter det år detta ägt rum. En viss försiktighet vid tolkningen av detta nyckeltal är tillrådligt. Politiker är väldigt känsliga för avgiftshöjningar. Ofta höjs inte ens avgifterna tillräckligt för att kompensera för inflationen, än mindre för att kompensera minskade st atsbidrag. Avgiftspolitiken är en viktig indikator på beslutsförmågan. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Belastningar sker för respektive fallande trend (under 0 % i snitt per år) och snabbt fallande trend (under 1,5 % i snitt per år). En belastning sker också om medeltalet för nyckeltalet ligger mer än 5 % under Riksmedelvärdet. NT 11- Avgiftspolitik

27 Finansiella risker Externt indikerbara krisutlösande finansiella risker Externt indikerbara finansiella risker Tre typer av externa risker, nämligen; investeringsrisk, skattebasrisk och förpliktelserisk, kan indikeras av nyckeltalen NT 12 NT 13 NT 14 NT 15 NT 16 NT 17 Investeringsrisk Skattebasrisk - skattekraft Skattebasrisk - befolkning Skattebasrisk - sysselsättning Förpliktelserisk - tomma lägenheter Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Riskaversion - attityden till risk Riskhantering tillhör inte vad kommunalpolitiker tidigare ägnat någon avsevärd tid vid beslutsfattandet. Individer känner olika aversioner mot risker och osäkerhet. En del av oss lägger stor vikt vid ansträngningar att gardera eller undvika risker. Andra bryr sig mycket lite om detta. Hantering av osäkerhet och risk inför beslut Vid allt beslutsfattande föreligger osäkerheter om förutsättningar, framtiden och viktiga aktörer i omvärlden. Riskhantering börjar med att kartlägga och lista dessa osäkerheter. Mängden osäkerheter kan indelas i tre delar. En del kan man gardera sig mot och det sker då vanligtvis genom åtgärder som medför kostnader. Det kan vara en försäkringslösning. Gäller det osäkra aktörer kan man förhandla och kanske ingå avtal. Nästa kategori osäkerheter kan man gardera sig mot men en gardering inför samtidigt utlösande incitament. Med andra ord, aktiv riskhantering ökar sannolikheten för att risken utlöses. Det är inte ovanligt om man påtagit sig förpliktelser av typ borgen. Den tredje delen är de icke garderbara osäkerheterna och dessa utgör då de genuina risker man måste ta. Du läser mer om risk i Vägen till betygen, sid 8 (se Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av externt indikerbara risker för berörd kommun. NT 12 Investeringsrisk Historiskt indikeras ingen risk men med den lite höga investeringsnivå, som framtiden innehåller finns framtida investeringsrisk. Den beaktas inte i denna analys utan åtgärdas lämpligtvis genom en något lägre takt. NT 13 Skattebasrisk - skattekraft Ingen risk indikeras. NT 16 Förpliktelserisk - tomma lägenheter Bostadsöverskott påvisar en liten hanterbar andel tomma lägenheter. NT 17 Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Ingen risk indikeras. Interna Risker: För intern indikering och behandling av risker med eventuella finansiella konsekvenser påföres 2 Mkr. NT 14 Skattebasrisk - befolkning Ingen risk indikeras. NT 15 Skattebasrisk - sysselsättning Ingen risk indikeras. Sidan 27

28 Nyckeltal 12: Investeringar för Östhammar kommun Risk- och analysnyckeltal Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 9% 8% 7% Nyckeltal 12: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar medeller motcykliskt vad beträffar konjunkturen för perioden (se diagram nedan). Sidan 28 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Östhammar kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Trend för Östhammar kommun Resultat2/Intäkter Investeringsnivå Spar-/Kassaflödenivå Optimal investeringsnivå Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 10-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt underst iga kritisk nivå 1. På motsvarande sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % under sista 10- årsperioden). 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% Konjunkturanpassning = motcykliskhet Invest. snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt NT 12 - Investeringsnivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 10 år) Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 10 år)... Ja 1 Kompensation Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande (> 5% på 10 år) Kompensationer Mätperiod Befolkningsförändringenen sista 10 åre n var -0,9 proc. Investeringar R es ultat 2- s nittet åren var 5.09% per år o ch Östhammar kommun 3,1 % 3,2 % 4,0 % 3,4 % 7,8 % 6,1 % 6,6 % 6,9 % Investeringssnittet 4.59% (Låne be ho ve t per år var alltså -0.50%). Medelvärde alla kommuner 5,8 % 5,2 % 5,2 % 5,1 % 5,0 % oksl progn Budget Budget

29 Nyckeltal 13: Skattekraft för Östhammar kommun Risknyckeltal Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 95% Nyckeltal 13: Skatteunderlag/Invånare kr Skatteunderlaget per invånare i kronor 90% 85% 80% kr kr kr 800 kr 600 kr 400 kr Sidan 29 75% 70% 65% 60% Krav: Ej fallande trend Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Östhammar kommun MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: - Risknyckeltal Kraftig variation: - Bra Max/minskillnaden är 4,6 % o ch trenden 0,6 % per år P ro gno s enl Sv KF cirkulär 2001:51, Mätperiod Fallande trend (under 0 % i snitt per år) innebär en belastning. Snabbt fallande trend (under -0,4 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en Östhammar kommun belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med Andel av medelskattekraften i Riket 91,7 % 90,1 % 89,7 % 92,1 % 92,9 % 92,8 % 94,3 % 93,9 % över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden Medelskattekraft i Riket 911 kr 923 kr 960 kr 980 kr kr kr kr kr växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % Budgetår (Å rsbok för Sv K 19xx) i snitt 1997 per år Kommunförbundets prognos av medelskattekraften för åren efter kr 0 kr Östhammar kommun M edelskattekraft i Riket, inkl prognos Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skattekraft till medelskattekraften i Riket. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 2001 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. NT 13 - Skattekraft

30 Sidan 30 Nyckeltal 14: Befolkningen i Östhammar kommun Risknyckeltal Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% 15% 10% 5% 0% -5% Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) Östhammar kommun Länet Riket Befolkningsökning under 10 år (dec resp år) Östhammar kommun Länet Riket MÄTSTANDARD Belastning Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): - Kortsiktig snabbt fallande trend: - Långsiktigt (=tio år) fallande trend: Ja Långsiktig snabbt fallande trend: - Förekomst av en 0-6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): - Förekomst av en 7-15-årspuckel: - Förekomst av en årspuckel: - Stor utflyttning i utbildningsgenerationen år - Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år: Ja Förekomst av en potentiell äldrepuckel i år: - Befolkningen i dec. Ökn. Förekomst av en yngre äldrepuckel i år: Förekomst av en äldre äldrepuckel i 80-w år: Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w Andel invånare: Kommunen och Riket 2000 (dec) 0% 10% 20% 30% Riket Ö sthammar kommun Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 2000 (dec) 80-w % -6% -4% -2% 0% 2% 4% 6% 8% Skillnaden kommunen minus Riket 2000 (dec) Kritisk nivå Tendens under 3 år dvs dec MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Bra Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (10 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 10 år räknat per december resp år. Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket år T endensen under 4 år anges. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 2001 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v s mer är -0,5 % per år resp -5 % på tio år innebär detta ytterligare belastningar (max 4 st 0,5-vikter utdelas). Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig underrepresentation i åldersgruppen år och lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i åldrarna 0-44 år (max 3 st 0,25-vikter utdelas). Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga pucklar i olika åldersgrupper (max 5 st 0,25-vikter utdelas). NT 14 - Befolkning

31 Sidan 31 Nyckeltal 15: Förvärvsintensitet i Östhammar kommun Risknyckeltal Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 % 60 % 55 % 50 % Nyckeltal 15: Förvärvsfrekvens Totalt för Ö sthammar Snittet över 13 år är 78,1 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: - Risknyckeltal Variationen är 12,3 %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %: - Bra Riket Länet Riksmax Gnosjö Riksmin Haparanda Kommuntrenden Rikstrenden 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Kvinnlig förvärvsfrekvens To t al t för Ö sthammar Kvinnor Sviktar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgruppen år. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys En god utbildning ökar sannolikheten för att individen är gångbar på arbetsmarknaden. (Jmf diagram 'Utbildningsprofil'). 'Plus'-profil betyder en fördel genom en relativ övervikt för högre utbildning och vice versa. Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. NT 15 - Sysselsättning Arbetslöshetsstatistik enl AMS. Är Östhammars befolkning välutbildad? (Tillhör kommuntypen 'Övriga större kommuner') 12% 10% 8% Maj 90 Maj 91 Maj 92 Maj 93 Maj 94 Maj 95 Maj 96 Maj 97 Maj 98 Maj 99 Maj 00 Maj 01 6% 4% 2% Utbildningsprofil för (dec) år % 4% 2% 0% I arbetsmarknadsåtgärder i Östhammar Öppet arbetslösa i Öst hammar Totalt i Riket Öppet arbetslösa i Riket 0% -2% -4% -6% Folkskola Grundskola Kort gymnasium Långt gymnasium Kort akademisk Öst hammar jmf länet Jmf kommuntypen Jmf riket 'Plus'-profil 'Minus'-profil Lång akademisk Forskare

32 Sidan 32 Nyckeltal 16: Bostadsöverskott för Östhammar kommun Risknyckeltal Finns risken att ett växande antal lediga lägenheter i allmännyttan utlöser en borgenskris? 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Nyckeltal 16: Bostadsöverskott Läget i mars varje år Ö sthammar kommun Länet Riket Trend för Ö sthammar Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA * Ej enbart kommunala bolag Milj kr Ant Ftg Mars 2001 är över 3 %, dvs över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Räntebidrag enl 93 års regler?? Mars 2001 är även över 7 %, dvs kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Räntebidrag enl 92 års regler 8,20 1 Mars 2001 är även över 11 %, dvs kritisk nivå 3: - OK Bidrag enl regler tom år 91* 8,40 2 Befolkningen ligger stabilt inom +/- 5 % på 10 år - Riskbedömning: Antalet tomma lgh är ca 100 st Summa t o m år ,60 Befolkningsförändringenen sista 10 åren var -0,9 proc. och 100 tomma lgh á kr/år är 5,00 mkr/år Avtrappning per lgh är lågt räknat 580 kr/mån 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % Kort tendens Mar 00 Sep 00 Mar 01 Östhammar kommun Kort trend Är tomma lägenheter ett stort problem? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med bostadsefterfrågan på kort sikt? Nyckeltalet anger den procentuella andelen lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen och jämför denna siffra med motsvarande för alla kommuner i länet och i Riket. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1996 för kommuner För detta nyckeltal finns tre kritiska nivåer för det sista mättillfället. En ledighetsnivå under 3 % är normal och motsvarar kritisk nivå 1. Vid 7 % passeras kritisk nivå 2 och vid 11 % kritisk nivå 3. Beroende på befolkningens utveckling justeras betyget så att stagnation ger belastning och snabb tillväxt kompensation. NT 16 - Bostadsöverskott Antal lägenheter i Allm. Nyttan Läget i mars 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Antal lägenheter per invånare Lgh. per inv. i Ö sthammar Max i Riket 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Beräknad räntebidragsavtrappning i mkr Bidrag enl regler tom år 91 Räntebidrag enl 92 års re gler

33 Sidan 33 Nyckeltal 17: Borgen m m år 2000 för Östhammar kommun Risknyckeltal Finns risken att stora borgensåtaganden kan falla ut? Finns risken att kommunen har dålig hanteringsförmåga mot utfallande borgen? Kr/i nv Nyckeltal 17: Borgen och förmedlade lån / Invånare. Kritisk hög nivå 0 Kr/i nv Krav: Under kritiska nivåer Sum 2000 Östhammar kommun Nyckeltal 17: Borgen m m / Invånare. Kritisk hanteringsförmåga 2000 Medelv för Övriga större kommuner*** Medelvärde i Länet*** Medelvärde i Riket*** Kritisk Nivå 1 Kritisk Nivå 2 4 % av borgen 2 % av borgen Kassaflödet år 2000 Rörelsekapital år Minska nivån med kr per/inv kostar 21,7 Milj kr Kr/inv Effektivt förpliktelsebelopp Kr per inv 2000 Lsn Ks Pe Bo Fl Sa Gar anti Allm nytt Komponenter MÄTSKALA Effe k tiv för- 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' pliktelsenivå <= Risknyckeltal Kr / inv OK Borgen till bostadsrättsföreningar mm är 0,0 milj kr. Borgen Kr/inv Garanti Allm.nytt. Kom. för. Bost. för. Övriga Förm. lån Sum 00 MÄTSTANDARD Belastning Östhammar kommun Borgensbelopp över kr/inv:* Ja Medelv för Övriga större kommuner Även borgensbelopp över kr/inv:* - Medelvärde i Länet*** Rörelsekapitalet < 2,0 % av borgen för år 2000:** Ja Medelvärde i Riket*** Resultat 2 < 4,0 % av borgen för år 2000:** - Rörelsekapital år 2000 är kr per inv och bör överstiga 2,0 % av borgen, som är 427 kr/inv, för god hanteringsförmåga. * Mäter 'Hög borgen' ** Mäter 'Hanteringsförmåga' Kassaflödet år 2000 är 914 kr per inv och bör överstiga 4,0 % av borgen, som är 855 kr/inv, för god hanteringsförmåga. *** Befolkningsvägda medelvärden. Ö sthammar kommun är ej medlem i KommunInvest (enl uppgift från KI december 2000). Kom för Bost för Lsn=Långa skulder netto Ks=Korta skulder Pe=Pensionsskuld Bo=Borgen Fl=Förmedlade lån Ö vr iga Förm lån Finns det stora borgensåtaganden, som kan falla ut? (Engångs försämringsrisker) Borgensförbindelserna är uppdelade i fem komponenter: 1: Garantier för statliga bostadslån till villor 2: Allmännyttiga bost adsföretag 3: Kommunala företag 4. Övriga bostadsföretag / föreningar 5: Ö vriga ansvarsförbindelser. Dessutom tillkommer 'Förmedlade lån ' som en sjätte kategori. De är förpliktelser som har samma karaktär som borgen för kommunens förvaltningsdel. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun- Ratings Mätstandard, Dec 1998 Nyckeltalet mäter dels om borgensåtagandena är höga, dels förmågan att hantera plötsligt uppkomna borgensfalissemang. Hög borgen föreligger och en belastning sker om summa borgen passerar en kritisk nivå av kr/inv. Nästa risknivå, som ger ytterligare en belastning inträffar om summa borgen passerar nivån kr/inv. Hanteringsförmågan bedöms kortsiktigt tillräckligt om det finns ett så stort positivt rörelsekapital resp kassaflöde att det kan möta borgensfallissemang omfattande 2 resp 4 % av hela borgensåtagandet. Effektiv förplikte lse belopp är det belopp i kronor som kommunen måste stå för om allt skulle behöva infrias. NT 17 - Borgen och förmedlade lån

34 Centrala frågor att fundera över. Analysfrågor A. På sidan 4 finns en matris med 4 stycken delbetyg. Hur sätts slutbetyget? Vilka av de fyra delbetygen är det angeläget att fokusera på? B. Balanskravet (sidan 10) bör klaras genom sparnivån 7 % och 5,5 % fr o m år Denna justering beror på att intjänade avtalspensioner från och med år 2000 utbetalas för enskild förvaltning. Sparandet (NT 2) beräknas vara 4,5 % år Alltså klaras precis balanskravet! Observera att balanskravet, som är en av staten pålagd redovisningsteknisk reglering, inte garanterar en sund ekonomisk hushållning för alla kommuner. C. Vad innebär hushållningskravet (KL kap 8) enligt Din uppfattning (sidan 10)? Räcker balanskravet? Finns det visionära ambitioner med behovet att lägga på 1 %, dvs hålla nivån 5,5 % fr o m år 2001 för sparandet? För att nå denna nivå år 2002 fattas 9 Mkr? Notera att sparnivån påverkar både finansiell styrka och belåningsgrad. D. Förstår Du att det (sida 6 och 7) finansiella gapet är 25 Mkr (= ) och att det (första 15 Mkr) innebär viss tolerans i budgetuppföljningen? En sådan är inte nödvändig utan nolltolerans kan tillämpas. Fundera på hur och vem som betalar om en nämnds överskrider budget med 5 Mkr? Finns det anledning att oroa sig över ett för lågt sparande (sida 10, diagram Koncernsparnivå) i bolagen? E. Bostadsöverskott (NT 16) indikerar en ringa andel tomma lägenheter. F. För intern risk påföres 2 Mkr. Därmed blir riskgapet 6 Mkr per år. G. Avgifterna höjs med 0 Mkr och kostnaderna sänks 35 Mkr i utredningsförslaget (sidan 6). Det kan diskuteras om denna relation eller balanspunkt är rimlig med tanke på utvecklingen mot någon framtida vision? H. Det kan diskuteras om de föreslagna åtgärderna, när det gäller att pressa ner kostnaderna är riktigt fördelade mellan olika verksamheter. Finns det andra verksamheter, som skall föras in i diskussionerna? I så fall till vilka belopp med tanke på någon framtida vision? Processfrågor* 1. Hur anser du att anlysen beskriver läget i din kommun? Vad brister i analysen och vad är korrekt? Vad håller du med om och i vad skiljer sig din uppfattning? Gör gärna en lista. Vid 4 poäng eller mer gå till fråga 3, annars till Vad anser du om den typ av åtgärder, som här föreslås? Kan det finnas lägen som motiverar så här tuffa åtgärder? Eller är de otänkbara oberoende av läget? Gå till fråga Vad anser du om analytikerns förslag till åtgärder? Hur skulle du ändra förslaget så du blir nöjd med det? Gå vidare till fråga 5. Helt fel Korrekt Otänkbara Kan behövas Ligger fel Ligger rätt Du är i stort tveksam till både diagnos och åtgärder? Hur vill du gå vidare? 5. Du accepterar i stort diagnosen och att åtgärder behöver vidtagas? I det läget finns normalt olika hinder, som behöver övervinnas, för att något skall ske. Vilka hinder ser Du? Gör en lista. * OBS! Börja med de tre röda frågorna genom att sätta kryss på de tre skalorna! Sidan 34

35 Sidan 35

36 För den lärande organisationen Studiemöjlighet i kommunal ekonomi Komplettera denna KommunDiagnos, som speglar det finansiella läget i Din kommun, med en fördjupningskurs om det finansiella läget i kommunerna idag! Det sker genom SNS-boken Styr Din kommun - eller hoppa av! I denna debatt- och lärobok finns bl a enkäter som hjälper Dig avgöra om Du har en framtid som ledande politiker eller tjänsteman i en kommun i dagens Sverige. Boken finns att köpa på SNS-Förlag SVENSK KOMMUNRATING Box UPPSALA Smedsgränd 2a, 2tr Telefonnr Telefaxnr Sidan 36

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Tierps kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Hjo kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunAnalys för Kristinehamns kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Krokoms kommun

KommunDiagnos för Krokoms kommun KommunDiagnos för Krokoms kommun Förslag 17 september 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 26 november 2003 Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Lägsta delbetyg bestämmer

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 16 juni 2009

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 16 juni 2009 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 16 juni 2009 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1999-2011 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 10 juni 2009

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 10 juni 2009 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 10 juni 2009 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1999-2011 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 7 april 2006** * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se ** Bromölla kommun är meriterad att inneha en Finansiell

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2011 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2013 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2016 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

Finansiell kontroll av Hammarö kommun

Finansiell kontroll av Hammarö kommun Finansiell kontroll av Hammarö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-2000 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

Finansiell kontroll av Sundsvall kommun

Finansiell kontroll av Sundsvall kommun Finansiell kontroll av Sundsvall kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1992-2 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Bedömning. Säffle kommun. Betygsmatris för FP-Rating. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning. Säffle kommun. Betygsmatris för FP-Rating. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Säffle kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 4 oktober 23 Presenterad för Säffle kommun 17 november 23 Bedömning

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 25-4-25 MORA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Mora kommum Finansiell

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 26-5-2 HUDIKSVALLS KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 26-5-9 HAPARANDA STAD En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26 SVENSK KOMMUNRATING Vägen till betygen Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida 1 Ingress Syftet med denna skrift är att redogöra för flödet av aktiviteter

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-5-8 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer