Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Transkript

1 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8 möjliga potentialer att förbättra finanserna. Nyckeltalen 9-11 indikerar ledningens förmåga att realisera dessa möjligheter. Nyckeltalen återspeglar viktiga krisutlösande risker vid dåliga finanser. Kvalitetsgranskad Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖRMÅGA 1 Bra Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Ledningsrisk Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? Analysnyckeltal KASSAFLÖDE Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N 2 Svag SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N 3 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N 4 Bra Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? Tendensnyckeltal RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J 5 Svag Hur stora är möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Indikatorer på ev användbara POTENTIALER: Potentialnyckeltal UTDEBITERINGSNIVÅ Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N 6 Dålig AVGIFTSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N 7 Bra KOSTNADSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N 8 Bra Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA: Nyckeltal för ledningsrisk MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? 9 Svag HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? 10 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling? 11 OK Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR: Nyckeltal för investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J 12 Bra Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR: Nyckeltal för skattebasrisk SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J 13 OK BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J 14 Bra SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J 15 Bra Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR: Nyckeltal för förpliktelserisk BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J 16 Bra BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 OK N) O m svaret på denna fråga är ne j blir betyget 'Dålig'. J) Om svaret på denna fråga är ja blir be tyget 'Dålig'. Vad kan utläsas av FörtroendeProfilen? FörtroendeProfilen omfattar 17 betygsatta nyckeltal för åren till och med Av den framgår att skuldbetalningsförmågan har högsta betyg, trots ett otillräckligt kassaflöde, vilket indikerar låg skuldnivå i förvaltningarna. Potentialnyckeltalen eller möjligheterna visar på stort finansiellt handlingsutrymme. Inga finansiella krisutlösande risker indikeras för närvarande men framtiden innehåller en hög investeringsnivå. Namn: Besvara enkäten nederst på sidan 22. Sidan 1 Interimistiskt finansiellt betyg A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Kungälvs kommun Beställare: Kungälvs kommun

2 Innehåll Rubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Interimistiskt finansiellt betyg Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Allmän information Kommunens finansiella betyg Betygsskalan Finansiell strategi Kostnadsbedömningar Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Finansiell hälsa Nyckeltalen för finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Nyckeltalen för förpliktelsebelopp Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Vad är förmedlade lån Trapped by a culture - finns en framtid? Ledningsrisk och ledningsförmåga Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Centrala frågor att fundera över KommunDiagnosens fyra faser På kommunstyrelsens dagordning Kommunalekonomiska teorifrågor SNS-boken Styr din kommun, eller hoppa av! Hemsida och adress Finansiell analys av historia och framtid Profil med 17 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Betydelsen av att spara denna analys Om kommunen och varför nyckeltal Hur fyra delbetyg sammanvägs till ett Delbetygens olika normativa typfall Hela den kvantitativa bedömningen i Mkr Uppföljning från redovisning till planering Modellens begrepp och samband Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 1 till 5 plus 12 Delbetyget gäller kommunskuldens tyngd Delar av nyckeltalen 3, 4 och 17. Delbetyget fås ur Spanade BenchMarking Nyckeltalen 6-8 Halva sektorn har förmedlade lån Hur mycket ansvar väljer Du att ta varje dag? En delbedömning, som ibland får betydelse Nyckeltalen 9-11 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen Finansiella frågor som bör ställas i fokus Denna vecka genomföres presentationsfasen Tre kriterier under diskussion Grupparbetsfrågor En debatt- och lärobok i finansiell analys Du kan hämta ner dokument som pdf-filer Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt och fristående värderingsföretag. Specialiteten är öppna och begripliga analyser där alla kan se hur betyg sätts. Då orsak och verkan framgår är dessa också mycket effektiva styrinstrument. Öppenheten innebär att dialog är möjlig utan att objektiviteten behöver ifrågasättas. Analysens utifrånperspektiv möter kommunens inifrånperspektiv i utvärderande dialog. KommunRatings analytiker kan därmed ses som kommunens finansiella husläkare, som med jämna mellanrum klarlägger den finansiella hälsan och föreslår lämplig behandling. Spara och Du kan mäta hur det går! Vad som här presenteras är en KommunDiagnos. En sådan kan upprättas när som helst under året. Allt fler kommuner prenumererar på denna analystjänst vid samma tid varje år. Nästa gång kommunen gör en ny KommunDiagnos kan det vara intressant för Dig att jämföra om kommunen utvecklas enligt Dina och Ditt partis värderingar. Spara därför denna analys till nästa års presentation och jämför. Mer information finns på Sidan 2

3 Allmän information Svensk KommunRatings Steg 2-Analys Finansiell värdering på historisk och framtida statistik Denna analys utgör därmed underlag för en KommunDiagnos Kungälv kommun Bokslutsprognosen för år 2002 baseras på en budgetuppföljning under 2002 och åren därefter på budget och planer. Kungälv ligger i Västra Götalands län, tillhör kategorien 'Förortskommuner' och är nummer 55 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 2001 var invånare och ökningen var 410 personer under år Befolkningsförändringen var 9,3 procent under sista 10-årsperioden d v s åren (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2002 är 20,89, vilket är 0,36 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 2001 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 14,9 % och deras kassaflöde 24,2 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Uppgifter lämnade 4 oktober 2002 inför konferens den 19 november i Kungälv kommun. Nyckeltal med mätstandarder Varför nyckeltal och mätstandarder? Kommunala bokslut innehåller ofta mängder av nyckeltal, som sällan används i debatten av flera skäl. Man förstår ej: - vad de betyder och vad de mäter - hur de ingår i det ekonomiska systemet - vilka ekonomiska poster som ingår - jämförbarheten med andra kommuner - om de är normativa eller relativa Här använda nyckeltal är standardiserade och därmed jämförbara mellan kommuner. Huruvida ett nyckeltal är bra eller dåligt framgår av varje nyckeltals mätstandard. För att vara tydlig används nyckeltalsbetygen Bra, OK, Svag och Dålig. System av nyckeltal Modellen innehåller 17 nyckeltal och bedömningen av ett kan bero på värdet av andra. Exempelvis innebär en indikation enligt NT 2 att kommunen finansierar driftkostnader med lån, att fler lånekomponeter skall omfattas av NT 3 och 4, som mäter skuldnivå. Hur systemet samverkar framgår av mätstandarden. Innehåll Nyckeltalen innehåller bruttobegrepp på hög nivå så som bruttointäkter för hela kommunen och för några nyckeltal lägst bruttointäkter på verksamhetsnivå. Motsvarande gäller för kostnaderna. Jämförbarhet och kvalitetsgranskning Alla historiska data köps från myndigheter så som SCB och AMS. Därför är nyckeltal och mätstandarder i våra analyser jämförbara mellan kommunerna. Vid högre analysnivåer kontrolleras inköpt statistik med uppgifter ur aktuell kommuns bokslut mm varefter analysen anges vara kvalitetsgranskad. Normativa betyg Här tillämpade mätstandarder är normativa. Dvs hur en tänkt kommun kommer att förbättra sitt framtida finansiella läge vid betyg genomgående över OK för de 17 nyckeltalen. Lägre betyg än OK innebär en långsam försämring och under Svag en snabb framtida försämring. Få kommuner liknar en tänkt bra normalkommun så även utgångsläget måste vägas in vid en bedömning. För den som är intresserad av relationen till andra kommuner, så finns i de flesta nyckeltalsdiagrammen värden så som genomsnittskommun, kommuntyp, bäst i länet. Sidan 3

4 Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Finansiell strategi (sid 6) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget. Kungälv kommuns totala gap är på nivån 70 Mkr för år Det beror på finansiella obalanser (50 Mkr) och finansiell riskhantering (18 Mkr). Sannolikt finns ett visionsgap (2 Mkr). De finansiella möjligheterna bedöms så goda, även när det totala gapet ovan beaktas, att utrymme finns för årliga skattesänkningar med minst 0,10 kr per år eller 5 Mkr. Det totala gapet blir då 75 Mkr. Detta sluts förslagsvis med nedpressade kostnader på 75 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Kostnadsbedömningar (sid 7) Här används två sätt att bedöma om en budget är tuff eller mjuk. Åren 2002 och 2003 innehåller utrymme för ny verksamhet på ca 24 resp 56 Mkr, vilket är mjukt även om befolkningsökningen vägs in. Verksamheternas nettokostnader överskred budget år 2001 med 19,4 Mkr. Denna nivå finns kvar i de ingående kostnaderna för år Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i Schemat för analysen (sid 6) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter Bedömning Betygsm atris för KommunDiagnos Finansiell Förpliktel- Finansiella Finansiella hälsa sebelopp risker möjligheter A1 x x A1 A2 A2 B1 x B1 B2 B2 C1 x C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Kungälvs komm un motsvaras av Potentialer (sid 6). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 6) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt skalan (sid 5). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 6) i tillräcklig omfattning för att sluta det summerade Totala gapet. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall C1 Kungälvs finansiella hälsa avhandlas på sidorna Sparandet (nyckeltal 2, sid 11) faller till en markerad svacka inom mätperioden (1997). Därefter lyfts nivån under två år (1998, 1999) ehuru otillräckligt. Därefter är tendensen svagt fallande varför C2 kan motiveras (se rutan i matrisen), jmf typfall i betygsskalan (sid 5). Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall A1 Kungälvs bruttoförpliktelsebelopp ( kommunskuld ) är lågt och betyget sätts till A1, jmf sidan 15. Det finns en planerad framtida upplåning på 400 Mkr, som skulle kunna motivera ett något lägre delbetyg. Denna upplåning har vägts in i bedömningen för A1. Finansiella risker - Risk Gap - Typfall B1 Finansiella risker avhandlas på sidorna Det finns två finansiella risker, som kräver ledningens uppmärksamhet och åtgärder. Investeringsrisk finns genom att investeringsnivån är väl hög enligt plan och kan kräva förberedande åtgärder. Skattebasrisk indikeras genom fallande trend av skattekraften under senare år. Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A1 Det finns potentialer, jmf sidorna 16-21, att förbättra det finansiella läget genom främst nedpressning av verksamhetens kostnader. Utöver detta indikeras ett visst utrymme för långsiktigt sänkta skatter. Det sammanvägda finansiella betyget - C1 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Kungälv kommun C1 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Vad som gäller för tillfället framgår av skriften Finansiella Betyg på En beskrivning av alla aktiviteter, som leder fram till här presenterade betyg finns i skriften Vägen till betygen på Sidan 4

5 Betygsskalan 4-gr A Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 8-gr A1 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Excellent finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. B C D A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Mycket god finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. God finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverka bedömningen i ringa grad. God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverkar bedömningen i ringa grad. Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter. Påverkar bedömningen. Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa flerårigt för lågt och år med negativt sparande. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 5

6 Sidan 6 Vad behöver göras? I Gapanalys för år 2003 Schema för analysen Finansiellt Gap: + 50,00 Mkr NT 1, 2, 3, 4, 5 och 12 Förpliktelse Gap: + 0,00 Mkr NT 3, 4 och 17 Risk Gap: + 18,00 Mkr NT 12, 13, 14, 15, 16 och 17 Kungälvs kommun Förbättringspotentialer 2000 Visions Gap: + 2,00 Mkr Ledningens medel för utveckling Totalt Gap: = 70,00 Mkr Hur kan det göras? II Potentialer för år 2000 Utdebiteringsnivå till år ,00 Mkr NT 6 Nivån sänks 0,1 kr per år i 5 år och totalt -25,5 Mkr Avgiftsnivåer + 0,00 Mkr NT 7 Kostnadsnivåer + 75,00 Mkr NT 8 Totala potentialer: = 70,00 Mkr Slutes gapet? Ja Kvarvarande möjligheter omräknat i skattesänkning! NT 7 Avgiftsförbättringar jämfört med bästa kommuner Om de 95 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -68 kvarstår 27 Mkr Om de 25 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -2 kvarstår 23 Mkr Om de 60 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -36 kvarstår 24 Mkr NT 8 Kostnadsförbättringar jämfört med bästa kommuner Om de 450 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -200 kvarstår 250 Mkr Om de 400 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -165 kvarstår 235 Mkr Om de 300 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -90 kvarstår 210 Mkr NT 6 Kvarvarande utrymme omräknat i sänkt skatt Omräknas Rikets 202 Mkr (277-75) i sänkt skatt så erhålls -3,96 kronor Omräknas Kommuntypens 183 Mkr (258-75) i sänkt skatt så erhålls -3,59 kronor Omräknas Länets 159 Mkr (234-75) i sänkt skatt så erhålls -3,12 kronor Kommunanalytikerns utredningsförslag! Hur det kan göras - mer preciserat! Besparingar NT 8 Avgifter NT 7 Barnomsorg 20,0 Mkr 0,0 Mkr Äldreomsorg 7,0 Mkr 0,0 Mkr Individ- och familjeomsorg 20,0 Mkr Grundskola 0,0 Mkr Gymnasieskola 5,0 Mkr Infra, skydd, mm 15,0 Mkr Funktionshindrade 0,0 Mkr Fritid 5,0 Mkr 0,0 Mkr Kultur 0,0 Mkr 0,0 Mkr Politik 3,0 Mkr Summa potential 75 Mkr 75,0 Mkr 0,0 Mkr Så här kan en kommun styras om man vill unvika att bli begravd i detaljer! Detta är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Med stöd av detta schema gör Du en egen finansiell strategi för Din kommun med siffror som passar Dina värderingar! = = NT 7+8 3,5 = 51 NT 6 i % av totala intäkter Analysrelationer 1 Krona i Mkr 1 = 14,6 1 % av totala intäkter i Mkr Finansiell strategi

7 Sidan 7 Metod: 1 Metod: 2 Budgetförutsättningar per år Anpassat till sparkrav noll! 2000 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: Mkr 6,5 % 84,0 Mkr Mkr Mkr Personalandel 60 % Ny verksamhet (4,5/3,0):* 33 Mkr Kostnader: Personal 777 Mkr 6,8 % 52,7 Mkr 830 Mkr 4,5 %* Övrigt 518 Mkr 6,0 % 31,3 Mkr 549 Mkr 3,0 % Summa: Mkr Mkr Sparkrav Mkr 2001 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: Mkr 5,4 % 74,0 Mkr Mkr Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 827 Mkr 5,7 % 46,9 Mkr 874 Mkr Övrigt 552 Mkr 4,9 % 27,1 Mkr 579 Mkr Summa: Mkr Mkr Sparkrav Mkr 2002 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: Mkr 7,0 % 101,0 Mkr Mkr Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 872 Mkr 7,3 % 63,2 Mkr 935 Mkr Övrigt 581 Mkr 6,5 % 37,8 Mkr 619 Mkr Summa: Mkr Mkr Sparkrav Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Rosa = Kommunens bokslutsprogn. Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Budgetförutsättningar per år Realistiska uppräkningstal för befintlig verksamhet! 2001 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: Mkr 5,4 % 74,0 Mkr Mkr Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 827 Mkr 4,0 % 33,1 Mkr 860 Mkr Övrigt 552 Mkr 3,0 % 16,5 Mkr 568 Mkr Summa: Mkr Mkr Till ny verksamhet år 2002 finns: 24 Mkr 2002 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: Mkr 7,0 % 101,0 Mkr Mkr 1554 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 872 Mkr 3,5 % 30,5 Mkr 902 Mkr Övrigt 581 Mkr 2,5 % 14,5 Mkr 596 Mkr Summa: Mkr Mkr Till ny verksamhet år 2003 finns: 56 Mkr Finansiellt gap år 2003 Styrglapp 2001 (avvikelse till budget*): -19,4 ==> 0,0 Mkr Till ny verksamhet år 2002 finns: 24,0 ==> 0,0 Mkr Till ny verksamhet år 2003 finns: 56,0 ==> 0,0 Mkr Kvar till balanskravet i NT 2: 6,4 ==> 6,5 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): 43,7 ==> 43,5 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap 50,0 Mkr * Drift exkl finansiering avvikelse nettokostnader 2001 Kostnadsbedömningar

8 Modellens begrepp och samband Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) > NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - Verksamhetens resultat (Resultat 1) +/ > NT 5 Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande / (Resultat 2/Kassaflöde) (exkl fiktiva poster) +/ > NT 1 och 2 Hushållningskravet Avskrivningar (fiktiv post) - Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Extraordinära intäkter + Extraordinära kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/ > Balanskravet Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån Modellen Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations konsumtion i tiden Del 1 För- Över- Belåsking- kon- ning ring sumtion Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Sidan 8

9 Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man kan förstå sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 8). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 8). Frågan för paret Svensson är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder, etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Kreditvärdighet Vid denna sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa Med sex av analysens 17 nyckeltal bestäms den finansiella hälsan: NT 1 NT 2 NT 3-4 NT 5 NT 12 Skuldbetalningsförmåga (målnyckeltal) Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå (analysnyckeltal) Rörelsekapital (tendensnyckeltal) Investeringsnivå (analysnyckeltal) Med ovanstående sex nyckeltal kan en vision designas fram i dialog med kommunens ledande politiker. Det innebär inte att en vision behöver finnas. Principen utgår från styrning hela tiden och nyckeltalen fungerar som ett balanserat styrkort. Det går således att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionens samt 4 att även den framtida skuldbetalningsförmågan utvecklas till den önskade. Du läser mer om finansiell hälsa i Vägen till betygen, sid 5 (se Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (NT 2 Sparande) år 2003 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Är sparandet på konsoliderande nivå? Kvar till balanskravet 6,5 Mkr Därefter kvar till hushållningskravet 43,5 Mkr Sparnivån har en marginal år 2003 på: 50,0 Mkr Sidan 9

10 Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Kungälv kommuns förvaltningar Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder/Resultat 2 = Teoretisk återbetalningstid År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts tiden till 50 år. Krav: Under kritiska nivåer Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (resultatet 2 exkl avskrivningar och fiktiva poster) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. Sidan Kungälv kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Kungälv kommuns förvaltningar Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 3: 20 år Nyckeltalets årliga nivå Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 2001 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Bra Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökat Resulat 2 0,0 % 0,0 % 0,0 % Mätperiod Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 2: 12 år Medelvärde utan förmedlade lån Återbetalningsår Kommunens förvaltningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,30 0,00 3,90 5,87 Medelvärde alla kommuner 8,90 6,46 6,16 4,64 5,10 Boksl progn Budget Budget Å r 2001 är marginalen 6,3 M kr ö ver bala ns kravet o ch s parnivån är 63 % av nivån fö r go d hus hållning enl kap 8, KL. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 1999 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som 'Kassaflödet' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2001 (jmf NT 6, 7 och 8). NT 1 - Skuldbetalningsförmåga

11 Sidan 11 Nyckeltal 2: Kassaflöde eller Sparnivå för Kungälv kommun Styrnyckeltal Förvaltningarna 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Krav: Öve r kritiska nivåer Koncernen: Sparnivå / Omsättning Kassaflöde Kungälv kommun 3,07% 6,02% 5,15% 3,39% 4,44% 4,38% 3,56% 3,80% Medelvärde alla kommuner 3,58% 4,23% 4,51% 5,49% 4,79% Boksl progn Budget Budget År 2001 är marginalen 6,3 Mkr över balanskravet och sparnivån är 63 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. 25% 20% 15% 10% 5% 0% Koncern Företag Förvaltning Trend, konc Är kassaflödet tillräckligt? Nyckeltalet är resultatet efter finansiella poster exklusive avskrivningar, i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Det kallas för Kassaflödet och är justerat för ev gjorda avsättningar för pensioner. Nyckeltalet mäter om avsättningsförmågan är konsoliderande. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Kritisk nivå 1 är eljest 9 %. Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta för pensioner, re- och nyinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta för reinvesteringar och avtalspensioner men ej nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader 1% lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst 4 % Res ultat 3 / Intäkter (Fö rvaltningarna) kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid en snabbt fallande 10,0 % trend över 1 % per år sker en belastning. 0% ,0 % Information Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) Kun gälv kommun Medelvärde alla kommuner -5,0 % finns för år för de flesta kommuner. Tom stapel ett år Kritisk nivå "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå "Reinvesteringar" innebär att uppgifter saknas. Kritisk nivå "Avtalspensioner" Trendmedelvärden -10,0 % 0,0 % Trend för Kungälv kommun Balanskravet med ing.nivån 5,25 % Pensionsskulden ökade 3,1 % i snitt per år MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 8,3 %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 5,8 %: Ja Styrnyckeltal År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 3,8 %: - Svag Skattehöjningskrav 0,68 0,93 1,09 0,78 Snabbt fallande trend: - Resultat 3-4,0% 0,5% -0,7% -0,1% 3,4% Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,25 %. Balanskravsnivå 7,1% 5,5% 5,9% 3,5% 1,0% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleksordningen på de skattehöjningar på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. NT 2 - Kassaflöde / Sparnivå

12 Sidan 12 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Kungälv kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Under kritiska nivåer Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Kungälv kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritis k nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritis k nivå 3: - Bra Koncernen: Långa skulder / Omsättning 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också kort a skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Växande trend 0,22 % per år: - SKULDER* Avrundat till jämna tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Kungälv kommun 0 % 0 % 0 % 0 % 1 % 0 % 14 % 22 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 32 % 27 % 28 % 25 % 24 % Boksl progn Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) NT 3 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

13 Sidan 13 Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Kungälv kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Krav: Under kritiska nivåer Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Kungälv kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Koncernen: Skulder / Tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 103,5 % av genomsnittetsvärdet för riket Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritis k nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritis k nivå 3: - Bra Mkr Växande trend 0,38 % per år: - Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) #Referens! Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Kungälv kommun 18% 17% 17% 21% 19% 18% 28% 34% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 41% 42% 42% 43% 42% Boksl progn Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) NT 4 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

14 Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Kungälv kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarn 6% 4% 2% 0% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend Finansnetto i Kr/Inv Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Sidan 14-2% -4% -6% -8% -10% Kungälv kommun Trend för Kungälv kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend: Ja Svag Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Mätperiod Diagramvärden ovan Kungälv kommun -1,3 % 0,2 % 0,1 % -6,3 % 1,0 % 0,1 % -0,6 % -2,3 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Kungälv kommun -0,9 % -1,1 % -1,3 % -1,4 % -1,6 % Medelvärde alla kommuner -1,9 % -3,1 % -3,2 % -3,2 % -1,8 % Boksl progn Budget Budget Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2001 var 13,95 milj kr ( 0,96 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) Kungälv Minvärde Maxvärde Medelvärden Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under krit isk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. NT 5 - Rörelsekapital

15 Är förpliktelserisken hög? Förpliktelsebelopp Om individuell riskaversion Inledningsvis bör här påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, ingången borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera lite över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Vad är förpliktelsebelopp Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla nominella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om det finansiella allmäntillståndet för tillfället är gott och det saknas andra krisutlösande risker. Tre betygsteg Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån kr/inv och för ett högt över kr/inv. 1 Lågt förpliktelsebelopp A1-B2 2 Vare sig lågt eller högt förpliktelsebelopp C1-C2 3 Högt förpliktelsebelopp D1-D2 Förpliktelsegap Även detta gap kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se NT 17). Ligger denna nivå i intervallet A1-B2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger kr per invånare så föreligger ett förpliktelsegap som kan beräknas i ett antal miljoner kronor. Det sker i analysen och påföres den Finansiella strategin under Vad behöver göras? (se sidan 6). Du läser mer om förpliktelsebelopp i Vägen till betygen, sid 7 (se till betygen). Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp kr per inv Antal invånare år st Bruttoförpliktelsebelopp Mkr Säljbara tillgångar u k* Kungälv Energi AB 100 Mkr Stiftelsen Kungälvsbostäder säljer 450 lgh à kr 112 Mkr Nya lån -400 Mkr Stiftelsen Kungälvsbostäder säljer lgh à kr 400 Mkr Bedömda tillgångar omräknat kr per inv Nettoförpliktelsebelopp kr per inv Vilket är under miniminivån kr per inv * säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten Fö rplik te lse be lopp Om det överstiger nämnda belopp inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför, kärnverksamheten och som kan avyttras. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper varefter det undersöks om kvittning kan ske så att ett förpliktelsebelopp i nettotermer kan erhållas. Ligger detta förpliktelsebelopp (netto) i intervallet A1-B2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Kronor per invånare Sidan kr/inv i Kungälvs kommun D1- D2 C1- C2 A1- B Antal kommuner

16 Finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking! Vilka finansiella möjligheter finns? Benchmarking eller lära av mästarna I modern ledarskapslitteratur används uttrycket Benchmarking för en organisations lärande och förändring. Dessvärre saknas ett bra svenskt ord för detta begrepp. Bästa översättningen är att lära av mästaren. Se Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 107). Hur fungerar potentialnyckeltalen? Förbättringspotentialer indikeras av nyckeltalen 6-8. NT 6 Utdebiteringspotential (nivå) sidan 17 NT 7 Avgiftspotentialer (nivåer) sidorna NT 8 Besparingspotentialer eller kostnadsnivåer sidorna Dessa tre nyckeltals mätstandard är relaterade till nyckeltal 1 Skuldbetalningsförmåga. I tabellen 'Potentialkrav för 2000' framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa kravprocent anger med hur många procent Kassaflödet eller Sparnivån måste förbättras. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till alla tre nyckeltalen 6-8. Bedömning Syftet är att ange gränserna för hela det finansiella handlingsutrymmet och belysa hur man utnyttjar detta genom att föreslå ett alternativ. Detta utredningsförslag finner du på sidan 6. Diverse faror, fel och missuppfattningar vid Bench-Marking (BM). 1 Underlagets kvalitet duger till utredningsförslag Potentialnyckeltalen bygger på statistik som alla kommuner lämnar till SCB (jmf Vad kostar verksamheten i Din kommun! ). Kvaliteten har kritiserats under åren men är numera mycket bättre. Dock duger inte de jämförelser som här görs till att direkt besluta om avgiftshöjningar eller sparkrav utan kritisk granskning. Vad man kan komponera är utredningsförslag och underlag för utredningsdirektiv. 2 Sifferunderlagen kan justeras till jämförbarhet När direktiv om ett utredningsförslag föreligger kan en kritisk granskning ske för att justera för främst två aspekter: dels olikheter i organisation, dels olikheter i redovisningsprinciper. Detta är en uppgift för fackfolk och tar viss tid. Slutsatser som kan dras Om ett potentialnyckeltal är Bra så indikeras en potential, som kan omvandlas i ett ökat sparande. Omfattningen på detta ökade sparande mäts också. Bra betyder att skuldbetalningsförmågan kan nå betyget Bra. Är potentialnyckeltalet OK så kan OK nås, etc. Slutsatser som ej kan dras Skulle NT 6 Utdebiteringsnivå ha värdet Svag eller Dålig och NT 8 Kostnadsnivåer Bra så kan man inte dra slutsatsen att kommunen har för hög utdebitering. Nyckeltalen indikerar att det är effektivare att pressa ner kostnaderna än att ytterligare höja skatten om man vill förbättra finanserna. Om man av politiska skäl ändå väljer att höja skatten så är det en annan aspekt på denna fråga. Analysen säger vad man kan göra om man vill vara effektiv i finansiell mening. I politiken gäller vad man vill eller bör göra och vad man har retorisk förmåga att motivera. Sidan 16 3 Att jämföra äpplen och päron! BM idé är att jämföra äpplen och päron på rätt sätt. När man justerat underlaget enligt pkt 2 ovan är förklaringarna till kvarvarande skillnader intressanta. De kan inte förklaras bort i termer att man jämför äpplen och päron. 4 Lagomskapets förödande effekter Enligt BM skall man jämföra sig med extremerna för att lära sig något. Man skall söka mästarna och inte nöja sig med det genomsnittliga. Det är vanligtvis inte kultur i kommunerna. När externa kommunanalytiker jämför nyckeltal med bästa kommun, så uppkommer alltid frågan varför inte istället jämföra med snittet för kommunerna för det gör vi här i kommunen. Kommunföreträdarna blir ofta mycket irriterade, när de hör att man skall studera bästa kommuner och de berättar ofta stolt att de har en grupp kommuner som man samarbetar med sedan länge. Men en analys av just dessa kommuner visar sällan, att de är bättre än den aktuella kommunen. Från likar lär man sig inget, utan får bara bekräftelse på att inget behöver göras.... Citat ur Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 128).

17 Sidan 17 Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential för Kungälv kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 23 kr 21 kr 19 kr 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential Unde r ringmarkerad kurva 2001 Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/ Skattesats i Kungälv kommun Medelskattesats i Länet Medelskattesats i Riket Skattesats i Ö ckerö kommun Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -2,32 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kungälv 20,89 Kungälv 20,89 Potentialen -2,32 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Göteborg 21,80 Potentialen -2,32 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Öckerö 20,19 Jämför "Potentialkrav för 2001" för Nyckeltal 1. Stenungsund 21,62 Potentialen -2,32 % understiger 2,56 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Ale 22,00 En kronas skattehöjning 2001 motsvarar ungefär 51 milj kr på eget underlag. Mätår Lilla Edet 22,18 Diagramvärden ovan Skattesats i Kungälv kommun 20,46 kr 20,46 kr 20,89 kr 20,89 kr 20,89 kr 20,89 kr 21,89 kr 21,89 kr Skattesats i Öckerö kommun 19,76 kr 19,76 kr 20,19 kr 20,19 kr 20,19 kr 20,19 kr Utdebiteringspotential jmf Öckerö -0,70 kr -0,70 kr -0,70 kr -0,70 kr -0,70 kr -0,70 kr 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Potential / Intäkter Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 2001 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den akt uella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2001' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges även i tabellen 'MÄTSTANDARD' nedan. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och NT 6 - Utdebiteringsnivå

18 Sidan 18 Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftspotentialer år 2001 för Kungälv kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Nyckeltal 7: Summa Avgiftspotential Jfr Riket Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Kom typ Potential 1,56 % Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Mkr 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). Förskola Äldreomsorg Fritid Kultur Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Förskola Jfr Kommuntypen Äldreomsorg Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Länet Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper. Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntype n eller länet. 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Mkr 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer i procent (ingår ej i NT). Ind. Fam. oms. Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Avgiftspotentialer i Mkr (ingår ej i NT) Ind. Fam. oms. Affärs verksamhet Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet NT 7:1 - Avgiftsnivåer MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 1,56 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 1,56 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 1,56 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - Bra Jämför "Potentialkrav för 2000" för Nyckeltal 1. Potentialen 1,56 % understiger 2,56 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner

19 Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftspotentialer år 2001 för Kungälv kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Sidan 19 Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 26,31 % Öckerö 35,71 % Hedemora 50,78 % Sotenäs 49,07 % Malmö 30,29 % Berg Kommuntypen 26,31 % Öckerö 21,09 % Salem 25,02 % Kungälv 19,26 % Danderyd 17,35 % Danderyd Länet 26,31 % Öckerö 27,37 % Alingsås 50,78 % Sotenäs 26,89 % Gullspång 18,16 % Töreboda Aktuell kommun 22,94 % Kungälv 16,67 % Kungälv 25,02 % Kungälv 10,32 % Kungälv 8,54 % Kungälv Skillnad till ,20 % / 6,05 Mkr -2,31 %/ -8,72 Mkr 0,02 % / 0,01 Mkr 0,98 % / 0,23 Mkr -2,00 %/ -1,57 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Affärsverksamhet* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, (Kostnadstäckning) Riket 18,10 % Bräcke 156,54 % Sundbyberg50,23 % Alingsås Kan vara 100,00 % Kommuntypen 7,45 % Haninge 156,54 % Sundbyberg8,74 % Salem Kan vara 100,00 % Länet 17,15 % Bengtsfors 50,25 % Göteborg 50,23 % Alingsås Kan vara 100,00 % Aktuell kommun 6,38 % Kungälv 22,36 % Kungälv 1,42 % Kungälv 86,28 % Kungälv Skillnad till ,10 % / 0,49 Mkr -0,65 %/ -0,64 Mkr 0,07 % / 0,02 Mkr 1,33 % / 1,00 Mkr Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Riket 25,72 % Tyresö 30,57 % Sävsjö 35,55 % Herrljunga 40,02 % Borgholm 20,88 % Östhammar Kommuntypen 25,72 % Tyresö 20,27 % Huddinge 24,78 % Österåker 13,24 % Täby 11,28 % Mölndal Länet 25,03 % Stenungsund25,37 % Grästorp 35,55 % Herrljunga 23,09 % Göteborg 14,9 % Tjörn Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Riket 17,60 % Säffle 62,96 % Sorsele 28,66 % Oskarshamn Kommuntypen 6,93 % Botkyrka 42,24 % Vaxholm 8,55 % Mölndal Länet 16,33 % Karlsborg 47,09 % Lidköping 26,89 % Göteborg De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgift shöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2000' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. I särskilt riktade åtgärder ingår bidrag för flyktingar och sysselsättning. NT 7:2 - Avgiftsnivåer

20 Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Besparingspotentialer år 2001 för Kungälv kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 35 % 30 % 25 % 20 % Nyckeltal 8: Summa Besparingspotential Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% Besparingspotentialer i procent av Totala Intäkter Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Sidan % 10 % 5 % 0 % Mkr 500,0 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Jfr Riket Jfr Kom typ Potential 19,40 % Jfr Riket Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 2,0% 1,0% 0,0% Mkr Förskola Förskola Ind. Fam. oms. Besparingspotentialer i Mkr Ind. Fam. oms. Grund skola Grund skola Fu nk. hindrade Äldreomsorg Gymnasie skola Äldreomsorg Gymnasie skola Infra. Skydd mm Infra. Skydd mm Fu nk. hindrade Fritid Kultur Politik Fritid Kultur Politik Kommunen i jämförelse med kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. Funktionshindrades andel av bruttokostnad Kungälv Max Medel Min NT 8:1 - Kostnadsnivåer MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 19,4 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 19,4 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 3,5 51 Potentialnyckelt Potentialen 19,4 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1,0 14,5 Bra *Jämför med "Potentialkrav för 2001" för Nyckeltal 1. En krona =51 Mkr Potentialen 19,4 % överstiger 2,56 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner

21 Sidan 21 Nyckeltal 8 (Sid 2 av 2): Besparingspotentialer år 2001 för Kungälv kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Förskola Äldreomsorg Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Enhet: Heltidsbarn 1-12 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 7-15 år Gymnasieelever år Riket kr Täby kr Håbo 659 kr Jokkmokk kr Kävlinge kr Härryda Kommuntypen kr Täby kr Håbo 773 kr Vellinge kr Lerum kr Härryda Länet kr Ö ckerö kr Strömstad kr Munkedal kr Lidköping kr Härryda Aktuell kommun kr Kungälv kr Kungälv kr Kungälv kr Kungälv kr Kungälv Potential x Antal kr st kr st kr st kr st kr st Skillnad till kr / 3,67 % 812 kr / 2,02 % -23 kr / -1,09 % kr / 6,17 % kr / 7,28 % Skillnad i mkr 6,69 Mkr 4,92 Mkr -0,86 Mkr 18,09 Mkr 8,98 Mkr Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Enhet: Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Riket kr Lekeberg 778 kr Bjurholm 163 kr Nordanstig 418 kr Nordmaling 240 kr Västerås Kommuntypen kr Tyresö kr Lomma 271 kr Bollebygd 459 kr Haninge 257 kr Täby Länet kr Orust kr Tjörn 271 kr Bollebygd 537 kr Götene 296 kr Ulricehamn Aktuell kommun kr Kungälv kr Kungälv kr Kungälv 620 kr Kungälv 702 kr Kungälv Potential x Antal kr st kr st 984 kr st 202 kr st 462 kr st Skillnad till kr / 22,78 % 67 kr / 2,02 % 47 kr / 4,27 % 31 kr / 5,26 % 111 kr / 18,78 % Skillnad i mkr 18,31 Mkr 2,58 Mkr 1,77 Mkr 1,17 Mkr 4,17 Mkr Summa skillnad 65,81 Mkr jämfört med år Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Riket kr Ö deshög kr Oxelösund 702 kr Norsjö kr Lidköping kr Skara Kommuntypen kr Ö ckerö kr Järfälla 830 kr Danderyd kr Partille kr Danderyd Länet kr Vårgårda kr Stenungsund1 065 kr Karlsborg kr Lysekil kr Skara Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Riket kr Tyresö 871 kr Sorsele 232 kr Mörbylånga 459 kr Haninge 248 kr Stockholm Kommuntypen kr Vallentuna kr Staffanstorp 314 kr Ekerö 488 kr Ö steråker 266 kr Vallentuna Länet kr Ale kr Essunga 379 kr Munkedal 555 kr Tibro 318 kr Falköping Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättrings möjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom besparingar. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna mellan andra kommuners bruttokostnader per konsumentenhet och den aktuella kommunen för de tunga verksamheterna. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttokostnad per enhet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2001' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets besparingspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. I särskilt riktade åtgärder ingår kostnader för flyktingar och sysselsättning. Flertalet kommuner särredovisar fr o m år 2001 Äldreomsorg och Funktionshindrade. För dessa avser 'Skillnaden till 2000' summan av verksamheterna. NT 8:2 - Kostnadsnivåer

22 Förmedlade lån Fakta: Kungälvs kommun har förmedlade lån (se sidorna 10, 12, 13 och Vad är förmedlade lån? Nyckeltal 1: Skulder/Resultat 2 = Teoretisk återbetalningstid Busköping kommuns förv. Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Nyckeltalets årliga nivå 2 3 Ungefär hälften av kommunerna har förmedlade lån. Förmedlade lån upptas eftersom kommunkoncernens förvaltningsdel hos vissa långivare kan få lån till bättre villkor än de kommunala företagen. Det innebär att skattebetalarna garanterar dessa lån och det finns ett intresse att skattekollektivets representanter kontrollerar vad som sker inom förvaltningsdelen så att denna inte kommer på obestånd. Förmedlade lån behandlas i analysen som förpliktelser, som kommunens förvaltningsdel har. Det innebär att de inte belastar nyckeltalen 1, 3 och 4 annat än som informerande staplar. Förmedlade lån jämställs med en borgensförbindelse och påföres nyckeltal 17. Det innebär att förmedlade lån faller under den del av analysen som behandlar finansiell risker. Trapped by a culture - finns en framtid? 1 Hur stort utbyte planerar jag att ha av denna dag? 1 Åren har förvaltningarna lån och de kommunala företagen egna lån. 2 Under upptar förvaltningarna långa lån och en del av dessa förmedlas vidare till kommunens företag. Denna andel utgörs av stapelns övre del. 3 År 1993 har förvaltningarna lån som helt förmedlas till kommunens företag. Dessutom indikerar låg mätpunkt att kommunens förvaltningar har ett positivt kassaflöde. Hög mätpunkt år 1994 innebär negativt kassaflöde i förvaltningsdelen. 4 År 1995 lånar kommunens företag mer av förvaltningarna än vad dessa i sin tur lånat upp. 5 År 1996 indikerar hög mätpunkt ett otillräckligt eller negativt kassaflöde i förvaltningsdelen. 6 År 1997 indikerar låg mätpunkt ett positivt och tillräckligt stort kassaflöde i förvaltningsdelen. Litet Stort Hur deltagande planerar jag att vara denna dag? 3 Hur stor risk avser jag ta denna dag? 4 I vilken utsträckning känner jag att jag har ansvar för denna dag och denna dags resultat? Peter Block Sidan 22

23 Ledningsrisk (nyckeltalen 9-11) Ledningsförmåga Ledningsrisk Det är sällan dåliga finanser beror på andra faktorer än dålig ledningsförmåga. Det finns givetvis fall där stora förändringar i omgivande förutsättningar och där konsekvenserna av osäkra aktörer varit förödande för finanserna men dessa fall är inte regel. Vid bedömning av ledningförmåga är därför matchresultatet av stor vikt. Goda finanser indikerar god ledningsförmåga och vice versa. Svensk KommunRatings roll Det är en kommunlednings uppgift att bygga förtroende för sin ledningsförmåga inför kommunens egna invånare, kreditgivare, entreprenörer, etc. Svensk KommunRating är ingen sådan intressent i kommunen utan mer ett tränande stöd i strävan att förbättra ledningsförmågan. Ledningsförmågan kan bli betydelsefull i de fall då bedömningen står och väger mellan två betygsnivåer. Nyckeltalen för ledningsrisk Dessa är mycket indikerande. De är till för aktörer som gör affärer med kommunen, exempelvis kreditgivare. NT 9 NT 10 NT 11 Politisk beslutsförmåga Tjänstemännens handlingskraft Kombinerat nyckeltal Du läser mer om ledningsförmåga i Vägen till betygen, sid 13 (se vagen.pdf). Processfakta: Denna KommunDiagnos är kommunens första. Bedömning: Ännu ingen. Alla pilar börjar därför på lägsta nivå. Delbedömningar Det står och väger mellan olika delbetyg och det är aktuellt att bedöma ledningsförmåga: Ja Nej Med stor säkerhet i bedömningen anger pilens spets en utsaga om en uppnådd lägsta nivå vid datum för rapporten. Man kan vara bättre, men är sannolikt inte sämre. 1. Vilken grad av medvetenhet har kommunledningen om det finansiella läget? 2. I vilken grad balanserar personlighetstyperna i kommunledningen varandra, så att långsiktigt ansvarsfulla beslutsförslag kan arbetas fram? 3. Om det behövs tuffa finansiella åtgärder hur är politikernas förmåga att samla majoriteter bakom sådana beslut och uthålligt stå fast vid dessa? 4. Hur är tjänstemännens förmåga att på ett effektivt sätt genomföra tuffa beslut? Låg Dålig balans Dålig förmåga Dålig förmåga Hög God God God 5. Finns den erforderliga institutionella utformningen för en effektiv ekonomistyrning i organisationen? Sammanfattande utsaga om ledningsförmågan (när bedömning är aktuell): Nej Ja Dålig God Sidan 23

24 Nyckeltal 9: Styrförmåga - Majoriteter för Kungälv kommun Risknyckeltal Antyder fullmäktiges partistruktur att det skulle föreligga en risk för bristande beslutskraft i ett utsatt läge? 100 % Nyckeltal 9: Mandatfördelningen i fullmäktige Hur har fullmäktiges partistruktur utvecklats? Nyckeltalet anger fördelningen av mandaten i fullmäktige i kommunen och indikerar beslutsförmåga. Sidan % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % MÄTSTANDARD Belastning Majoritetsblock saknas i snitt åren Ja Blocken minskar i betydelse åren Vågmästarnas trend växer mer än 10 % åren Vågmästarläge Ja Kompensation utgår då ett parti dominerar Mätperiod Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet (Vågmästare) Övriga vågmästarpartier Centerpartiet (Vågmästare) Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1998 för kommuner Nyckeltalet indikerar belastningar för fyra kritiska utvecklingar och en möjlig kompensation. 1 Är partiblocken inte tillräckligt stora för att kunna utgöra majoriteter under de sista fyra mandatperioderna mellan utgör detta en belastning. De grundläggande förutsättningarna för en ansvarsfull blockpolitik saknas. 2 Förlorar blocken väljare till övriga partier under de sista fyra mandat perioderna är detta en belastning. Att blocken minskar i betydelse minskar förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 3 Har 'Vågmästarpartierna' ökat sin andelstrend mer än 10 % under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Ökat missnöje genom att dessa partier växer snabbt indikerar framväxten av en jordmån för populistisk överbudspolitik på bekostnad av en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik. 4 Förekomsten av vågmästarläge sista perioden utgör en belastning. Vågmästarläge indikerar förekomsten av en god jordmån för populistisk överbudspolit ik. Därmed minskar också förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 5 Om ett parti dominerar de 5 sista perioderna med en mandatandel som i snitt överstiger 50 % och som dessutom aldrig understiger 47 % och understiger 50 % max 2 valperioder, så ut går en kompensation. Kungälv kommun Moderaterna 24 % 22 % 19 % 25 % 24 % 25 % 19 % Kristdemokraterna 2 % 7 % 3 % 10 % 10 % Mandat Folkpartiet 10 % 16 % 15 % 10 % 7 % 5 % 14 % MÄTSKALA Centerpartiet (Vågmästare) 18 % 12 % 15 % 12 % 12 % 8 % 7 % 'OK' 'Svag' Övriga vågmästarpartier 4 % 6 % 0 % 3 % 0 % 0 % 0 % Risknyckeltal Miljöpartiet (Vågmästare) 7 % 5 % 7 % 7 % 3 % Svag Socialdemokraterna 39 % 39 % 39 % 34 % 42 % 36 % 41 % Vänsterpartiet 4 % 4 % 3 % 3 % 5 % 8 % 7 % Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Antal mandat i kommunfullmäktige NT 9 - Majoriteter

25 Sidan 25 Nyckeltal 10: Styrförmåga - Handlingskraft för Kungälv kommun Risknyckeltal dec 01 92/94 95/98 99/02 03/06 Invånare Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Antyder organisationens storlek och struktur att det skulle kunna föreligga en risk för bristande handlingskraft i ett utsatt läge? Partier 25 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå Anställda / inv Årsanställda Min i Riket Vellinge Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Max i Riket Åsele Övertaligt anställda (jmf 70 per 1000) är 1037 personer Kungälvs Transporttjänst AB 105 Bohusläns Kommunala expl. AB Org spann Kungälv kommun Antal 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' 85 Kongahälla AB (vilande) Antal invånare i kommunen OK Antal anställda i förvaltningarna per 1000 inv 98 Svag 65 Antal partier i kommunfullmäktige 7 OK 45 Antal nämnder och företag i koncernen 17 OK Timanställda Sammanvägd indikation av handlingskraften: OK Fastanstälda Företag Nämnder Kritisk nivå 3 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 1 Antyder kommunens organisation bristande handlingskraft? Nyckeltalet indikerar organisatorisk tröghet enl antagandet att ju fler invånare, anställda per 1000 inv, politiska partier och organisatoriska enheter som finns, ju lägre är den operativa förmågan att verkställa åtgärder. I krissituationer sätts en kommuns styrförmåga på hårda prov. Även om beslutskraften är tillräcklig kan en kommunal organisation brista i handlingskraft. Beslutade åtgärder blir inte genomförda. Observera att nyckeltalet enbart antyder att problem kan föreligga och att vidare undersökningar kan vara meningsfulla om också övriga nyckeltal, som indikerar styrförmåga uppvisar brister. Källa är SCB, Kommunal personal och resp kommuns bokslut. Kritisk utveckling enl KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Nyckeltalets fyra komponenter bedöms var för sig och sammanvägs till en indikation av handlingskraften. Vilka de kritiska nivåerna är för de fyra komponenterna framgår av diagrammen till vänster och av tabellen framgår hur sammanvägningen sker. Diagrammen återspeglar att toppcheferna har svårare att styra och genomdriva impopulära beslut * ju fler invånare kommunen har * ju fler anställda kommunen har per invånare * ju fler politiska partier kommunfullmäktige har och * ju fler organ kommunen är uppdelad i enligt information nedan. KOMPLETTERANDE KONCERNINFORMATION Förvaltningsbolag: Förvaltningsfastigheterna ägs av förvaltningen Moderbolag: Koncernbolag finns ej Bolag och stiftelser mm: Döttrar: Kungälv Energi AB Stiftelsen Kungälvsbostäder Kungälvs Bostadsförmedling AB NT 10 - Handlingskraft

26 Nyckeltal 11: Styrförmåga - Avgiftspolitik för Kungälv kommun Risknyckeltal Om avgiftsandelen släpar efter kan detta indikera bristande beslutsförmåga d v s överdriven känslighet hos politikerna för påtryckningar från olika avgiftskollektiv? Förvaltningarna 100% Nyckeltal 11: Avgiftsandelen Krav: Ej fallande trend. Skatt er Släpar intäkternas avgiftsandel efter? Nyckeltalet anger hur avgifterna utvecklas som andel av intäkterna (från verksamheten d v s exkl finansiella intäkter). 80% 60% Gen statsbidrag Spec dest st atsbidrag Obs att detta nyckeltal kan vara missvisande om omorganisationer skett under perioden. Om exempelvis avgiftsfinansierade verksamheter bolagiserats eller avyttrats uppträder normalt en nivåändring i avgiftstrenden efter det år detta ägt rum. En viss försiktighet vid tolkningen av detta nyckeltal är tillrådligt. Sidan 26 40% 20% 0% Avgifter Trend för Kungälv kommun Medelvärde alla kommuner Politiker är väldigt känsliga för avgiftshöjningar. Ofta höjs inte ens avgifterna tillräckligt för att kompensera för inflationen, än mindre för att kompensera minskade statsbidrag. Avgift spolitiken är en viktig indikator på beslutsförmågan. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Belastningar sker för respektive fallande trend (under 0 % i snitt per år) och snabbt fallande trend (under 1,5 % i snitt per år). En belastning sker också om medeltalet för nyckeltalet ligger mer än 5 % under Riksmedelvärdet. NT 11- Avgiftspolitik MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Största arbetsgivare i kommunen sep 99, enl SCB. Om mer än 5 % under Rikssnittet: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' KUNGÄLVS KO MMUN Fallande trend: Ja Risknyckeltal VÄSTRA GÖ TALANDS LÄNS LANDSTING Snabbt fallande trend: - OK GÖ TEBORGS KEX AKTIEBO LAG 575 Trenden faller med 0,29 proc per år. ICA HANDLARNA VÄST AKTIEBO LAG 375 SVENSK AIRBAG AKTIEBO LAG Mätperiod Boksl progn Budget Budget MICHELIN GUMMIRINGAR AKTIEBO LAG 175 Kungälv kommun AKTIEBO LAGET TRADEX CO NVERTING (PUBL) 125 Avgifter 21 % 20 % 20 % 19 % 20 % 19 % 18 % 17 % SWEBUS SVERIGE AKTIEBO LAG 125 Spec dest statsbidrag 3 % 3 % 3 % 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % POSTEN SVERIGE AB 125 Gen statsbidrag 4 % 7 % 6 % 6 % 5 % 5 % 4 % 4 % HSB SÖ DRA BO HUSLÄN EK FÖ R 125 Skatter 72 % 70 % 71 % 73 % 73 % 74 % 76 % 77 % Summa anställda i ovanstående företag: Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

27 Finansiella risker Externt indikerbara krisutlösande finansiella risker Externt indikerbara finansiella risker Tre typer av externa risker, nämligen investeringsrisk, skattebasrisk och förpliktelserisk, kan indikeras av nyckeltalen NT 12 NT 13 NT 14 NT 15 NT 16 NT 17 Investeringsrisk Skattebasrisk - skattekraft Skattebasrisk - befolkning Skattebasrisk - sysselsättning Förpliktelserisk - tomma lägenheter Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Riskaversion - attityden till risk Riskhantering tillhör inte vad kommunalpolitiker tidigare ägnat någon avsevärd tid vid beslutsfattandet. Individer känner olika aversioner mot risker och osäkerhet. En del av oss lägger stor vikt vid ansträngningar att gardera eller undvika risker. Andra bryr sig mycket lite om detta. Hantering av osäkerhet och risk inför beslut Vid allt beslutsfattande föreligger osäkerheter om förutsättningar, framtiden och viktiga aktörer i omvärlden. Riskhantering börjar med att kartlägga och lista dessa osäkerheter. Mängden osäkerheter kan indelas i tre delar. En del kan man gardera sig mot och det sker då vanligtvis genom åtgärder som medför kostnader. Det kan vara en försäkringslösning. Gäller det osäkra aktörer kan man förhandla och kanske ingå avtal. Nästa kategori osäkerheter kan man gardera sig mot men en gardering inför samtidigt utlösande incitament. Med andra ord, aktiv riskhantering ökar sannolikheten för att risken utlöses. Det är inte ovanligt om man påtagit sig förpliktelser av typ borgen. Den tredje delen är de icke garderbara osäkerheterna och dessa utgör då de genuina risker man måste ta. Du läser mer om risk i skriften Vägen till betygen, sid 8 (se Bedömning För indikering och behandling av interna risker med eventuella finansiella konsekvenser påföres 4 Mkr. Här nedan presenteras den gjorda bedömningen av externt indikerbara risker för kommunen. NT 12 Investeringsrisk Med den höga investeringsnivå, som framtiden innehåller, finns investeringsrisk. För att möta denna risk höjs högsta kritiska nivå för styrnyckeltalet (NT 2) ca 0,5 % utöver vad som eljest skulle behövas. Dessutom påföres 14 Mkr som buffert för oförutsedda driftkostnader (motsv. 1 % av totala intäkter). Detta utrymme bör i första hand skapas inom de verksamheter som investerar mest, ty där torde möjligheterna att effektivisera också vara störst. NT 13 Skattebasrisk - skattekraft Skattekraften faller. Det kan indikera att det lokala näringslivet inte förmår höja lönerna i takt med medelinkomstutvecklingen i Riket, dock motsäger den uppgången detta. Frågan är vad som ligger bakom nedgången senare år? Utvecklingen kräver observation. NT 14 Skattebasrisk - befolkning Ingen risk indikeras. NT 15 Skattebasrisk - sysselsättning Ingen risk indikeras. NT 16 Förpliktelserisk - tomma lägenheter Ingen risk indikeras. NT 17 Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Ingen risk indikeras. Sidan 27

28 Nyckeltal 12: Investeringar för Kungälv kommun Risk- och analysnyckeltal Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 18% 16% 14% Nyckeltal 12: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar med- eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen för perioden (se diagram nedan). Sidan 28 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Kungälv kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Trend för Kungälv kommun Resultat2/Intäkter Investeringsnivå Spar-/Kassaflödenivå Optimal investeringsnivå Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 10-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På motsvarande sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % under sista 10-årsperioden). Konjunkturanpassning = motcykliskhet MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 10 år) Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 10 år) Kompensation Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande (> 5% på 10 år)... Ja 2 Kompensationer Befolkningsförändringenen sista 10 åren var 9,3 proc Mätperiod Investeringar Resultat 2-snittet åren var 5,25% per år och Kungälv kommun 5,8 % 5,3 % 6,1 % 6,6 % 5,1 % 8,8 % 17,1 % 14,4 % Investeringssnittet 6,16% (Lånebehovet per år var alltså 0,91%). Medelvärde alla kommuner 5,2 % 5,2 % 5,1 % 5,0 % 5,4 % Boksl progn Budget Budget 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% Invest. snittavvikel se BNP-snitt Årlig BNP-tillväxt NT 12 - Investeringsnivå

29 Nyckeltal 13: Skattekraft för Kungälv kommun Risknyckeltal Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 105% Nyckeltal 13: Skatteunderlag/Invånare kr Skatteunderlaget per invånare i kronor 100% 95% 90% 85% kr kr kr kr 800 kr 600 kr 400 kr Sidan 29 80% 75% 70% 65% 60% Krav: Ej fallande trend Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Kungälv kommun MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: - Risknyckeltal Kraftig variation: - OK Max/minskillnaden är 1,9 % o ch trenden -0,3 % per år Fallande trend (under 0 % i snitt per år) innebär en Prognos enl Sv KF cirkulär 2002:24, Mätperiod belastning. Snabbt fallande trend (under -0,4 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en Kungälv kommun belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med Andel av medelskattekraften i Riket 101,8 % 102,9 % 104,0 % 104,5 % 103,4 % 103,9 % 103,7 % 102,6 % över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden Medelskattekraft i Riket 923 kr 960 kr 980 kr kr kr kr kr kr växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % Budgetår (Å rsbok för Sv K 19xx) per år Kommunfö rbundets pro gnos av medelskattekraften fö r åren efter kr 0 kr Kungälv kommun Medelskattekraft i Riket, inkl prognos Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skattekraft till medelskattekraften i Riket. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mäts tandard, Sept 2001 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. NT 13 - Skattekraft

30 Sidan 30 Nyckeltal 14: Befolkningen i Kungälv kommun Risknyckeltal Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% 20% 15% 10% 5% 0% -5% Kungälv kommun Länet Riket Två ja Befolkningsökning under 10 år (dec resp år) MÄTSTANDARD Belastning Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): - Kortsiktig snabbt fallande trend: - Långsiktigt (=tio år) fallande trend: - Långsiktig snabbt fallande trend: - Förekomst av en 0-6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): - Förekomst av en 7-15-årsp uckel: - Förekomst av en årspuckel: - Stor utflyttning i utbildningsgenerationen år Kungälv kommun Länet Riket Två ja Andel invånare: Kommunen och Riket 2001 (dec) 0% 10% 20% 30% Riket Kungälv kommun Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 2001 (dec) MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Bra Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (10 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 10 år räknat per december resp år. Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket år T endensen under 3 år anges. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 2001 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negat iva befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v s mer är -0,5 % per år resp -5 % på tio år innebär detta ytterligare belastningar (max 4 st 0,5-vikter utdelas). Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig underrepresentation i åldersgruppen år och lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i åldrarna 0-44 år (max 3 st 0,25-vikter utdelas). Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år: - Befolkningen i dec. Ökn. Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga pucklar Förekomst av en potentiell äldrepuckel i år: i olika åldersgrupper (max 5 st 0,25-vikter utdelas). Förekomst av en yngre äldrepuckel i år: Förekomst av en äldre äldrepuckel i 80-w år: Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w Befolkningsandelen i Riket är 0,42 %. 80-w % -6% -4% -2% 0% 2% 4% 6% 8% Skillnaden kommunen minus Riket 2001 (dec) Kritisk nivå T endens under 3 år dvs dec NT 14 - Befolkning

31 Sidan 31 Nyckeltal 15: Förvärvsintensitet i Kungälv kommun Risknyckeltal Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 % 60 % 55 % 50 % Nyckeltal 15: Förvärvsfrekvens Totalt för Kungälv Snittet över 14 år är 80,16 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: - Risknyckeltal Variationen är 12,0 %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %: - Bra Riket Länet Riksmax Gnosjö Forskare Riksmin Haparanda Kommuntrenden Rikstrenden 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Kvinnlig förvärvsfrekvens Total t för Kungälv Kvinnor Svik tar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna år. För gränskommuner så som Strömstad, Årjäng och Haparanda ingår ej de utlandsarbetande. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys En god utbildning ökar sannolikheten för att individen är gångbar på arbetsmarknaden. (Jmf diagram 'Utbildningsprofil'). 'Plus'-profil betyder en fördel genom en relativ övervikt för högre utbildning och vice versa. Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. NT 15 - Sysselsättning Arbetslöshetsstatistik enl AMS. Har Kungälv många arbetsställen ('företag')? Är Kungälvs befolkning välutbildad? (Tillhör kommuntypen 'Förortskommuner') 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Maj 90 Maj 91 Maj 92 Maj 93 Maj Maj Maj Maj Maj Maj Maj Maj Maj I arbet smarknadsåtgärder i Kungälv Öppet arbetslösa i Kungälv Totalt i Riket Öppet arbetslösa i Riket Arbetsställen per tusen invånare % 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% Folkskola Grundskola Utbildningsprofil för (dec) år 1998 Kort gymnasium Långt gymnasium Kort akademisk Kungälv jmf länet Jmf kommuntypen Jmf riket 'Plus'-profil 'Minus'-profil Lång akademisk

32 Nyckeltal 16: Bostadsöverskott för Kungälv kommun Risknyckeltal Finns risken att ett växande antal lediga lägenheter i allmännyttan utlöser en borgenskris? 12 % 10 % 8 % Nyckeltal 16: Bostadsöverskott Ku ngälv kommun Länet Riket 1 % Kort tendens Är tomma lägenheter ett stort problem? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med bostadsefterfrågan på kort sikt? Nyckeltalet anger den procentuella andelen lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen och jämför denna siffra med motsvarande för alla kommuner i länet och i Riket. Sidan 32 6 % 4 % 2 % 0 % Läget i mars varje år Tre nd för Kungälv Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA * Ej enbart kommunala bolag Milj kr Ant Ftg Mars 2002 är över 3 %, dvs över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Räntebidrag enl 93 års regler?? Mars 2002 är även över 7 %, dvs kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Räntebidrag enl 92 års regler 7,75 2 Mars 2002 är även över 11 %, dvs kritisk nivå 3: - Bra Bidrag enl regler tom år 91* 22,64 3 Befolkningen växer mer än 5 % på 10 år -Ja Riskbedömning: Antalet tomma lgh är ca 0 st S umma t o m år ,39 Befolkningsförändringenen sista 10 åren var 9,3 proc. och 0 tomma lgh á kr/år är 0,00 mkr/år Avtrappning per lgh är lågt räknat 600 kr/mån 0 % -1 % Mar 01 Sep 01 Kungälv kommun Kort trend Mar 02 Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1996 för kommuner För detta nyckeltal finns tre kritiska nivåer för det sista mättillfället. En ledighetsnivå under 3 % är normal och motsvarar kritisk nivå 1. Vid 7 % passeras kritisk nivå 2 och vid 11 % kritisk nivå 3. Beroende på befolkningens utveckling justeras betyget så att stagnation ger belastning och snabb tillväxt kompensation. NT 16 - Bostadsöverskott Antal lägenheter i Allm. Nyttan Läget i mars varje år 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Antal lägenheter per invånare Lgh. per i nv. i Kungälv Max i Riket Snitt i Riket 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Beräknad räntebidragsavtrappning i mkr Bidrag enl regler tom år 91 Räntebidrag enl 92 års regler

33 Sidan 33 Nyckeltal 17: Borgen och förmedlade lån år 2001 för Kungälv kommun Risknyckeltal Kr/i nv Finns risken att stora borgensåtaganden kan falla ut? Finns risken att kommunen har dålig hanteringsförmåga mot utfallande borgen? Nyckeltal 17: Borgen och förmedlade lån / Invånare. Kritisk hög nivå 0 Kr/i nv Krav: Under kritiska nivåer Sum 2001 Kungälv kommun Nyckeltal 17: Borgen m m / Invånare. Kritisk hanteringsförmåga 2001 Medelv för Förortskommu ner*** Medelvärde i Länet*** Medelvärde i Riket*** Kritisk Nivå 1 Kritisk Nivå 2 4 % av borgen 2 % av borgen Kassaflödet år 2001 Rörelsekapital år Minska nivån med kr per/inv kostar 37,6 Milj kr Kr/i nv Gar anti Förpliktelsebelopp Kr per inv 2001 Lsn Ks Pe Bo Fl Sa Allm nytt Komponenter MÄTSKALA Effektivt för- 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' pliktelsbelopp <= Risknyckeltal Kr / inv OK Borgen till bostadsrättsföreningar mm är 79,5 milj kr. Borgen Kr/inv Garanti Allm.nytt. Kom. för. Bost. för. Övriga Förm. lån Sum 00 MÄTSTANDARD Belastning Kungälv kommun Borgensbelopp över kr/inv:* Ja Medelv för Förortskommuner*** Även borgensbelopp över kr/inv:* - Medelvärde i Länet*** Rörelsekapitalet < 2,0 % av borgen för år 2001:** Ja Medelvärde i Riket*** Resultat 2 < 4,0 % av borgen för år 2001:** - Rörelsekapital år 2001 är 385 kr per inv och bör överstiga 2,0 % av borgen, som är 521 kr/inv, för god hanteringsförmåga. * Mäter 'Hög borgen' ** Mäter 'Hanteringsförmåga' Kassaflödet år 2001 är kr per inv och bör överstiga 4,0 % av borgen, som är kr/inv, för god hanteringsförmåga. *** Befolkningsvägda medelvärden. Kungälv kommun är ej medlem i KommunInvest (enl uppgift från KI december 2000). Kom för Bost för Lsn=Långa skulder netto Ks=Kort a skulder Pe=Pensionsskuld Bo=Borgen Fl=Förmedlade lån Övr iga Förm lån Finns det stora borgensåtaganden, som kan falla ut? (Engångs försämringsrisker) Borgensförbindelserna är uppdelade i fem komponenter: 1: Garantier för st at liga bost adslån till villor 2: Allmännyttiga bost adsföretag 3: Kommunala företag 4. Övriga bostadsföretag / föreningar 5: Övriga ansvarsförbindelser. Dessutom tillkommer 'Förmedlade lån' som en sjätte kategori. De är förpliktelser som har samma karaktär som borgen för kommunens förvaltningsdel. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun- Ratings Mätstandard, Dec 1998 Nyckeltalet mät er dels om borgensåtagandena är höga, dels förmågan att hantera plötsligt uppkomna borgensfalissemang. Hög borgen föreligger och en belastning sker om summa borgen m m passerar en kritisk nivå av kr/inv. Nästa risknivå, som ger ytterligare en belastning inträffar om summa borgen m m passerar nivån kr/inv. Hanteringsförmågan bedöms kortsiktigt tillräckligt om det finns ett så stort positivt rörelsekapital resp kassaflöde att det kan möta borgensfallissemang omfattande 2 resp 4 % av hela borgensåtagandet. Förpliktelsebelopp är det belopp i kronor som kommunen måste stå för om allt skulle behöva infrias. NT 17 - Borgen och förmedlade lån

34 Centrala frågor att fundera över. Analysfrågor A. På sidan 4 finns en matris med 4 stycken delbetyg. Hur sätts slutbetyget? Vilka av de fyra delbetygen är det angeläget att fokusera på? B. Balanskravet (sidan 11) bör klaras genom sparnivån 5,25 % och 4 % fr o m år Denna justering beror på att intjänade avtalspensioner från och med år 2000 utbetalas för enskild förvaltning. Sparandet (NT 2) beräknas vara 3,56 % år Alltså klaras inte balanskravet 4 %! Det fattas 0,44 % eller 6,5 Mkr. Observera att balanskravet, som är en av staten pålagd redovisningsteknisk reglering, inte garanterar en sund ekonomisk hushållning för alla kommuner. C. Vad innebär hushållningskravet (KL kap 8) enligt Din uppfattning (sidan 11)? Räcker balanskravet? Finns det visionära ambitioner med behovet att lägga på 3 %, dvs hålla nivån 7 % fr o m år 2000 för sparandet? Då sparandet beräknas vara 3,56 år 2003 så fattas 3,44 % till denna nivå eller 43,5 Mkr. D. Förstår Du att det (sida 6 och 7) finansiella gapet är 50 Mkr (= ,5+43,5) och det innebär noll tolerans i budgetuppföljningen? Finns det anledning att oroa sig över ett för lågt sparande (sida 11, diagram) i företagen? E. För att möta framtida investeringsrisk (NT 12) höjs högsta kritiska nivå för styrnyckeltalet (NT 2) ca 0,5 % utöver vad som eljest skulle behövas. Dessutom påföres 14 Mkr för oförutsedda driftkostnader. Är detta bra? F. För intern risk påföres 4 Mkr. Därmed blir riskgapet 18 Mkr per år. Vilket gap tycker du är relevant? G. Behövs 2 Mkr per år för att kommunen ska arbeta fram en vision för sin utveckling? Räcker det? H. Skatten föreslås sänkas 0,10 kr per år under minst 5 år enligt teorin om rationella förväntningar och normpolitik. Har du ett bättre förslag? I. Avgifterna höjs med 0 Mkr och kostnaderna sänks 75 Mkr i utredningsförslaget (sidan 6). Är denna relation eller balanspunkt rimlig med tanke på utvecklingen mot din framtidsvision? J. Det kan diskuteras om de föreslagna åtgärderna sidan 6, när det gäller att pressa ner kostnaderna är riktigt fördelade mellan olika verksamheter. Finns det andra verksamheter, som skall föras in i diskussionerna? I så fall till vilka belopp med tanke på din framtidsvision? Processfrågor* 1. Hur anser du att anlysen beskriver läget i din kommun? (Var brister analysen och vad är korrekt? Vad håller du med om? Var skiljer sig din uppfattning? Gör en lista. Vid 4 poäng eller mer gå till fråga 3, annars till 2.) Helt fel Korrekt Vad anser du om den typ av åtgärder, som här föreslås? (Kan det finnas lägen som motiverar så här tuffa åtgärder? Eller är de otänkbara oberoende av läget? Gå till fråga 4.) 3. Vad anser du om analytikerns förslag till åtgärder? (Hur skulle du ändra förslaget så du blir nöjd med det? Gå vidare till fråga 5.) 4. Du är i stort tveksam till både diagnos och åtgärder? Hur vill du gå vidare? * OBS! Börja med de tre röda frågorna genom att sätta kryss på de tre skalorna! Otänkbara Kan behövas Ligger fel Ligger rätt Du accepterar i stort diagnosen och att åtgärder behövs? I det läget finns normalt olika hinder, som behöver övervinnas, för att något skall ske. Vilka är hindren? Gör en lista. Hur göra? Vem tar ansvar? Sidan 34

35 Åstadkommes genom: NT 2 Kassaflöde / Sparnivå > NT 12 Investeringsnivå > KommunDiagnosens fyra faser! Här är vi nu! Startfas Analysfas Presentationsfas Betygsfas Processvecka Nästa steg Betygskommitté På kommunstyrelsens dagordning! Visioner om: Förmögenheten: Rimligt belånad > Rätt sammansatt > Rätt volym > Effekten avläses: NT 3-4 Skuldnivå (helt) NT 5 Rörelsekapital (delvis) Utanför denna analys NT 2 Kassaflöde / Sparnivå > NT 6-7 Skatt- och avgiftsnivå > NT Skattebas- o Förpliktelserisker--> Finansiell attraktivitet: Starkt läge > Rätt mix och nivå på skatter och avgifter > Låga finansiella risker > NT 1, 3-5 och 12 (helt) Utanför denna analys NT 9-17 (delvis) NT 8 Kostnadsnivåer > Service: Hög kvalitet > Rätt komponerad > Utanför denna analys Utanför denna analys Tre kriterier för kommunstyrelsens dagordning 1 Dagordningen får innehålla max sju frågor totalt. 2 Fråga måste innehålla en visionär aspekt av övergripande karaktär (så som generationssolidaritet). 3 Fråga måste i ekonomisk betydelse ha ett värde som överstiger x Mkr (så som x = 3 Mkr). Frågor som inte uppfyller alla tre kraven delegeras ner. 1 Sjukdomar motiverar läkare. Knapphet på resurser och prioriteringar motiverar ekonomer. Hur ser du på en ekonoms patientrelation? 5 Är finansiella nyckeltal sämre än medicinska? Är exempelvis (NT 17) Borgen sämre är Kolesterolhalt? Finns släktskap (=krisutlösande)? Kommunalekonomiska teorifrågor 2 En tes är att ekonomismen breder ut sig! Finns det verksamheter (lag) som står över ekonomin? Finns det heliga kor i kommuner? 6 Varför behövs (du) inte (som) lokalpolitiker om balanskravet vore överordnat kravet på god hushållning enl KL (se, sidan 34, pkt B och C)? 3 På sidan 8 finns den generationssolidariska modellen och de centrala ekonomiska begreppen. När får sparandet vara negativt i en kommun? 7 Hur föll Haninge? Kan krisutlösande risker (NT 12-17) i ett utsatt läge (statsfinansiell kris) undergräva förtroendet för din kommuns ledning? 4 Vilken generation betalar om en nämnd överskrider budget med exempelvis 10 Mkr? Vem betalar tilläggsanslag? När bet. de nu levande? 8 Vad leder det till att statliga regleringar huvudsakligen tvingar dig att pressa ner kostnaderna (NT 8) för att balansera kommunens budget? Sidan 35

36 För den lärande organisationen Studiemöjlighet i kommunal ekonomi Komplettera denna KommunDiagnos, som speglar det finansiella läget i Din kommun, med en fördjupningskurs om det finansiella läget i kommunerna idag! Det sker genom SNS-boken Styr Din kommun - eller hoppa av! I denna debatt- och lärobok finns bl a enkäter som hjälper Dig avgöra om Du har en framtid som ledande politiker eller tjänsteman i en kommun i dagens Sverige. Boken finns att köpa på SNS-Förlag Du kan hämta ner aktuella betygsdokument och analyser av ratade kommuner som pdf-filer från arkiven på hemsidan. SVENSK KOMMUNRATING Box UPPSALA Smedsgränd 2a, 2tr Telefonnr Telefaxnr Sidan 36