Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd efterlyses Diagnos: Det handlar bara om en sak i Lund, attityden till vardagsekonomin. Ett överskott i takt med balanskravet räcker inte i en kommun med snabb befolkningstillväxt. Det var budskapet i analysen i december 2011 och betyget blev B. Byttes tillfredsställelsen över ett sparande mycket över godkänd nivå, 6 procent av totala intäkter 2010, i alltför lätta händer på ekonomistyrningsratten 2011? Det blev en rejäl genomklappning av sparandet ner till 1,1 procent av intäkter. Det bättre utfallet 2012 räddar betyget till ett fortsatt B. Åtgärder: God ekonomisk hushållning enligt kommunallagens krav kräver ett sparande över 7 procent av totala intäkter. Investeringarna ligger på den långsiktigt optimala nivån 7,5 procent av intäkterna och bör ligga kvar där. Det är alltså sparandet som ska öka från nu genomsnittlig nivå på 4,2 procent av intäkter till över 7 procent. Då ökar inte kommunskulden per invånare i framtiden och kommunen meriterar sig för betyget A. Detta är samma rekommendation som i tidigare analyser och det handlar bara om en sak i Lund för betyget A. Faktaruta Lund Befolkning: (2011) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 20,84 (2011) Medelskattenivå: 20,73 (2011) En procents skattehöjning: 206 miljoner 2011 Förvaltningarnas totala intäkter: miljoner 2011 Pensionsmedel i förvaltning: 98 miljoner 2011 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 36 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens

2 Speciella förutsättningar Bakgrund Lund ligger i Skåne och var under 1100-talet den största staden inte bara i Danmark utan i hela Skandinavien. På den tiden hade man cirka invånare. I samband med reformationen 1536 avtog kyrkans betydelse för ortens ut veckling men när universitetet öppnade 1668 så bröts den nedåtgående tren den. Väl att märka är att så sent som år 1800 hade orten bara omkring invånare. Järnväg kom tidigt till orten och sträckan Lund Malmö, som öppnades redan 1856, är den första delen av Södra stambanan som blev byggd. Lund är alltså en järnvägsknut, där Södra stam banan och Västkustbanan delar på sig. Som slogan har Lund Idéernas stad, och högre utbildning och forskning har genom åren spelat stor roll också för fö retagande och näringsliv. Det första spadtaget för Lunds nya kom munhus har tagits. Här ska det mesta samlas av viktig kommunal service. Huset ligger i Sockerbruksområdet, ett strategiskt läge med närhet till centrum och i di rekt anslutning till Lund C med lokal, regional och nationell tågoch busstrafik är det invigning. Lund fick utmärkelsen European Mobility Award 2011 av den franska facktidskriften Vil le, Rail & Transports. Lund fick priset för sitt långsiktiga arbete med att gynna och stimulera olika sätt att resa utan bil. Organisation Lund har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhets fastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kristinehamns kommun Kungälvs kommun Timrå kommun Alvesta kommun Kils kommun Tierps kommun Har framtidens ekonomi redan idag! 2 Kommunexpertens analysrapport om Lund KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommunskuld Kommunskuld Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Lund kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 2011 kr/inv Nr 154 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Bra OK Svag Dålig Förpliktelsebelopp Bra Amorteringsförmåga OK Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka kronor per invånare. Det är runt medeltalet och långt från kommunen med den största skulden ( kronor per invånare). Lund ligger på plats 154 av Sveriges 290 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då kronor. Det är klart under den första kritiska gränsen kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Bra. Lunds amorteringsförmåga får betyget OK. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem bokslutsåren och det är under den första kritiska gränsen 5 år. En belastning ges här på grund av växande trend. Delbetyg Med betyget Bra på förpliktelsebeloppet får Lund delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Åtgärder Det indikeras inget skuldgap. Inga speciella åtgärder behöver vidtas. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Lund 3

4 Finansiell hälsa Finansiell hälsa 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 59,6 mkr Kommunens bokslutsprognos för 2011 Finansiell hälsa Bra OK Svag Dålig Sparnivå OK Skuldflödesgrad Bra Skuldbalansgrad OK Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning Dålig Sparandet i Lund får betyget OK. År 2011 är sparnivån 1,1 procent av de totala intäkterna och mycket under nivån för god hushållning eller 7,0 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,2 procent. Kommunens resultatprognos för 2012 visar ett sparande på 5,9 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 3 procent i Lund. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Lund hade 924 miljoner kronor i långa skulder 2011 och förmedlade 81 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir Bra för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget OK. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 23 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är betydligt högre på 60 procent. En belastning ges dock för växande trend. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en snabbt fallande trend. Kapitalbildningen får betyget Dålig i Lund. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,2 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 7,4 procent. Det ger ett lånebehov på 3,2 procent av intäkterna. Delbetyg Med betyget OK på sparnivå får Lund delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Nyckeltalen skuldbalansgrad och kapitalbildning har båda försämrats ett betygsteg sedan den förra analysen. Åtgärder Det finns ett gap i sparnivån 2012 på 66 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 5,9 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 7,0 procent. Sparandet behöver ökas och ligga över nivån 7,0 procent av totala intäkter. 4 Kommunexpertens analysrapport om Lund KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Finansiella risker Krisutlösande finansiella risker 15% 10% 5% 0% Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter 90% 80% 70% 60% Förvärvsfrekvens Totalt för Lund Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden Finansiella risker Bra OK Svag Dålig Investeringsnivå OK Skattekraft Bra Befolkning Bra Sysselsättning Svag Bostadsöverskott Bra Borgen mm Dålig Nyckeltalet investeringsnivå är OK. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 9,6 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Lund är omkring 7,5 procent. Det finns en liten risk här att kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Lund ligger över rikssnittet. Med en svagt stigande trend från 102 till 103 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Bra. På nyckeltalet befolkning får Lund betyget Bra. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Lund en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas också. Förvärvsfrekvensen faller ofta i kommuner med universitet och högskola på grund av ett växande antal studenter. En belastning justeras därför bort och nyckeltalet får betyget Svag. Lund får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på kronor per invånare men under den högsta på kronor. Med ett negativt rörelsekapital och en låg sparnivå är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. Delbetyg De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå har försämrats något sedan den förra analysen men det förändrar inte delbetyget. Åtgärder Det indikeras inga riskgap. Inga speciella åtgärder behöver vidtas. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Lund 5

6 Finansiella möjligheter Finansiella möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 73 mkr Jfr länet Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 823 mkr Finansiella möjligheter Bra OK Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Bra Kostnadspress Bra Lund har en högre skattesats 2011 med 2,33 procent jämfört med den grannkommun (Kävlinge) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Lund höjde skatten 2005 med 0,75 procent och sänkte den 2007 med 0,25 procent och 2008 med 0,15 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på 73 miljoner kronor inom 2-4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg men också förskola och barnomsorg samt kulturverksamhet. Betyget blir Bra för avgiftshöjningar i Lund. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 823 miljoner kronor och Lund får betyget Bra på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 320 miljoner kronor inom äldreomsorg, 168 miljoner inom grundskola, 132 miljoner inom förskola 1 5 år, 109 miljoner inom social omsorg och 66 miljoner inom kultur. En procent i förändrad skatt motsvarar 206 miljoner och kalkylmässigt utgör de 823 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,0 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 89 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 76 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på personer. Delbetyg Lund får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. De finansiella möjligheterna beträffande avgiftshöjning har klart förbättrats sedan den förra analysen då betyget var Dålig. Åtgärder Då det totala gapet är 66 miljoner kronor och det finns potentialer på tillsammans 896 (73+823) miljoner så kan även skatten sänkas lite varje år. 6 Kommunexpertens analysrapport om Lund KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Ledningsförmåga Ledningsförmåga 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (borgerligt) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Bra OK Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Svag Avgiftspolitik OK För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Lund är betyget Svag (här finns bara betygen OK och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknat majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett starkt jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget Svag. Lund är en kommun med många invånare och det antas att ju fler invånare desto lägre är den operativa förmågan att verkställa åtgärder. Det relativt stora antalet partier i fullmäktige kan också bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Lund och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget OK. Delbetyg Inget delbetyg sätts på det här delområdet på nivån analysrapport. Åtgärder Vill du veta mer om vilka åtgärder kommunen bör vidta för att förbättra sitt finansiella läge så är nästa steg en fördjupande analysdag. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Lund 7

8 Slutsatser nu och tidigare Denna analys Det handlar bara om en sak i Lund, attityden till vardagsekonomin. Ett överskott i takt med balanskravet räcker inte i en kommun med snabb befolkningstillväxt. Det var budskapet i analysen i december 2011 och betyget blev då B. Det framgår av diagrammet sparnivå hur sparandet varierar mycket över åren i Lund och genomsnittligt ligger den femåriga betygstrenden alldeles i underkant av betygsintervallets nedre del. Det är ett svagt B på gränsen till C. Det höga värdet för 2010 fanns med i den tidigare analysen och ingav förväntningar för betyget A i framtiden. Så blev det inte med tanke på det låga utfallet som nu finns för Det finns anledning att fråga sig om tillfredsställelsen över ett sparande mycket över godkänd nivå 6 procent av totala intäkter 2010 invaggade ledningen i en falsk trygghet som resulterade i för lätta händer på ekonomistyrningsratten 2011 och en genomklappning av sparandet ner till 1,1 procent av intäkter? Oavsett anledning så blir betyget fortsatt B. Det högre värdet för 2012 antyder en skärpning av attityden men inte tillräckligt. Tendensen anges fallande då tre nyckeltal försämras varav två inom området finansiell hälsa som är synonymt med vardagsekonomin. Dessa nyckeltal hör ihop på så sätt att mycket höga investeringar 2011 på cirka 13 procent av intäkter bara till drygt 1 procent betalas av sparande och resten av upplåning. Det innebär att nyckeltalet kapitalbildning, som visar gapet mellan investeringar och sparande, försämras ett steg och det gör också skuldbalansgrad som visar en större skuldökning. Skulderna ökar nästan miljoner kronor och investeringarna kräver cirka 740 miljoner utöver sparandet. Det tredje nyckeltalet som försämras är investeringsnivå som mäter investeringsrisk. Det är de mycket höga investeringarna 2011 som dyker upp i analysen som en finansiell risk. Med anledning av finansministerns offensiv mot räntesnurror ser nu många kommuner över sina förmedlade lån och upplöser dem på olika sätt. Det sker också i Lund, som väljer att omvandla reverser till en ökning av det egna kapitalet i berörda bolag. Det är vanligt i kommuner som är medlemmar i Kommuninvest där det finns en solidarisk borgen. I de kommuner som inte är medlemmar så ökas borgen, bolagen tar lån och löser med dem sina reverser till kommunen. Kommunen får då betydande kassabalanser som ofta förs över till medlen i pensionsförvaltning. Analys december 2011 Den sammanfattas bäst genom att återge analysens sammanfattande diagnos och åtgärder. Diagnos: Lund hade betyget B i analysen för två och ett halvt år sedan och har B även i den här. Det ser ut som om inget har hänt med ekonomi och finanser de senaste åren. Lund är en stabil B-kommun som inte har långt upp till A den dagen den politiska viljan infinner sig att öka överskotten med cirka 100 miljoner i en kommun som omsätter miljoner kronor. Man styr efter balanskravet, men det räcker inte när befolkningen växer mer än en procent per år. Åtgärder: God ekonomisk hushållning kräver ett sparande över 6,5 procent av de totala intäkterna. Investeringarna bör ligga kvar på nuvarande nivå 7,5 procent av intäkterna, alltså 1 procent över de 6,5 procent som krävs för ett godkänt sparande. Då ökar inte kommunskulden per invånare i framtiden. Lund är med sådana värden solvent och meriterad för betyget A. Det finns tillräckligt med finansiella möjligheter i form av överkostnader men just inga avgiftspotentialer. Analys juni 2009 Lund analyserades i Kommunexper ten 6/2009 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Lund är en jämviktskommun med flera vågmäs tarpartier. Det är lönsamt med över budspolitik då den som driver en sådan vinner röster. Sparandet är för lågt i kommunen. Lund ligger nära betyget Svag på nyckeltalet sparnivå, samti digt som kapitalbildning har betyget Svag. Det senare betyder att det årliga sparandet är för lågt och inte bidrar till betalning av investeringarna i tillräcklig omfattning. Lund får delbetyg B på analysfrågan Finansiell hälsa. 8 Kommunexpertens analysrapport om Lund KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Kommunskuld Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. Finansiella risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 Finansiella möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. KOPIERING 4 Kommunexperten FÖRBJUDEN. nummer SE 12/2012 REDAKTIONSRUTAN. KOPIERING Kommunexpertens FÖRBJUDEN. SE analysrapport REDAKTIONSRUTAN. om Lund 9

10 Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt, fristående och obe roende värderingsföretag som specialiserat sig på finansiell betygssättning, d v s rating av svenska kommuner. Analysrapporten är en indikativ rating Finansiell betygsättning har två nivåer, indikativ rating och rating. Indikativ rating sker på historiskt underlag och ra ting omfattar även framtida planering, ekonomisk styrning och ledningsförmåga. Instrumentet här är Kommundiagnos. Det unika Vid öppen rating presenteras varför en kommun har fått ett visst finansiellt betyg. Här sker det i en analysrapport. Metoden är standardiserad i fem analysfrågor och nitton nyckeltal och varje led i betygssättningen redovisas till skill nad mot vad som är brukligt vid anlitande av andra ratingföretag. Hela kommunkoncernen, både förvaltningen och de kommunala företagen, omfattas.det är ingen partiell rating i nå got avseende, så som för vissa typ av lån, viss löptid etc. Metoden bygger på solvens som innebär att varje kommun jämförs med en normkommun vid betygsättning. Norm kommunens A-nivå anger kriterierna för en kommunal ekonomi som klarar alla framtida åtaganden. En kommun med betyget A har framtidens ekonomi redan idag. Öppenheten, helheten och solvensen innebär att en kom mun ratas med metoder som används vid rating av länder. Det har få likheter med företagsekonomi. Användning Analysrapporten är ett utmärkt underlag för planering av marknadsföring mot kommuner, beslut om lokalisering av verksamhet, vid investeringar, bevakning av läget och lik nande aktiviteter. Kunskapen i en analysrapport stärker det civila samhället och är till stor nytta för ledande politiker, op position och engagerade invånare. Det används som teo retiskt och praktiskt utbildningsmaterial. Alla är på olika sätt positionerade i kommuner och beroende av dess eko nomi. Finansiell rådgivning är avdragsgilla kostnader för företag. Kunskap ökar lönsamheten, information räcker inte. Stegen mot finansiell styrka och uthållighet Finansiell Elitlicens Kommundiagnos Analysdag Analysrapport Indikativ Rating Smedsgränd 2 A UPPSALA Telefon Kommunexpertens analysrapport om Lund KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.