Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar som görs av myndigheter, banker och organisationer kommer till slutsatsen att det finns reformutrymme. Alla vill ju höra att det finns pengar över för en bättre framtid. Det är en typ av korrekta drömmar som inte minst våra politiker vill höra, för de vill ju kunna lova väljarna en bättre framtid. Investeringar ger tillväxt. Tillväxt ger framtida reformutrymme. Tyvärr är det ingen acceptabel lösning för dagens medialt styrda kvartalspolitiker. Eftersom Svensk Kommunrating har verkligheten som affärsidé kan vi objektivt granska hur det faktiskt är: Vad säger statistiken? Finns utrymme för reformer? Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret Det gamla gruvsamhället BJUV ligger i Skåne och är en B-kommun med fallande tendens. Kommunen växer i storlek men risken är att det rör sig om bidragsdriven befolkningstillväxt. På kort sikt är uppgiften att lägga sparandet Sidan 6 GRÄSTORP i Västergötland tillhör de kommuner som drabbats av SAAB-krisen. Precis som i den förra analysen är kommunskulden är något för hög, men har nu man också B på finansiella risker. Det beror bland annat på Sidan 26 Sörmländska STRÄNGNÄS är idag en stark och stabil A-kommun, och ett utmärkt exempel på en politisk jämviktskommun där partier, som vanligtvis inte har samma åsikter, har formerat en majoritet och tagit ekonomiskt Sidan 46 BOLLEBYGD är en B-kommun i Västergötland som egentlgen bara har två frågor att lösa för att ta klivet upp till A. De är för lågt sparande och en för hög bruttokommunskuld, som främst beror på ökad borgen till bostads stiftelsen Sidan 11 LOMMA ligger i Skåne och är en C- kommun med sjunkande tendens. Det är egentlgen en bra och välskött kommun men som nästan håller på att invetera sönder sig. Sparandet är numera på godkänd hög nivå, men Sidan 31 TIDAHOLM är en välskött A-kommun som bland annat karaktäriseras av en optimal invest erings nivå och ett högt sparande. Möjligen finns utrymme för små årliga skattesänkningar med tanke på det höga sparandet och Sidan 51 BORÅS är en stabil B-kommun som skulle bli A-klassad om man justerade upp sparandet till godkänd nivå. Det finns goda potentialer till det, bland annat i form av överkostnader. Dessutom bör de kommunala bolagen skötas bättre Sidan 16 MUNKEDAL är en D-kommun i Bohuslän som har D av samma skäl som i den förra analysen i december 29: en hög kommunskuld. En av upp gifterna sför Munkedal är lägga sparandet över 5,25 procent av de totala intäkterna Sidan 36 ÅMÅL ligger i Dalsland och är en C-kommun med fallande tendens. Sparandet är för lågt och man investerar för mycket. Rådet är att lägga sparandet över 4,5 procent av de totala intäkterna och att minska inves teringarna Sidan 56 Värmländska FILIPSTAD är en D-kommun där sparandet faller och befolk ningen minskar. Den senaste tioårsperioden är befolknings minskningen nästan 8 procent. Det finns också tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar Sidan 21 C-kommunen NYBRO i Småland investerar för mycket och Investeringarna ligger på en nivå som är dubbelt så hög som för en kommun av Nybros storlek; det finns indikation på investeringsrisk. Sparandet har förbättrats, men Sidan 41 ÖREBRO i Närke är en A-kommun som behåller sin klassning från den förra analysen. Det politiska jämvikts läget består, liksom vanan att ta ansvar för ekonomin. Dock är utvecklingen av medelinkomst och sysselsättning sämre än Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Bjuv...6 Bollebygd...11 Borås...16 Filipstad...21 Grästorp...26 Lomma...31 Munkedal...36 Nybro...41 Strängnäs...46 Tidaholm...51 Åmål...56 Örebro...61 Finns utrymme för reformer?...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: [email protected] Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på [email protected]. 2 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren Höga politiska beslutskostnader Med verkligheten som bas blir mycket annorlunda för oss och våra kunder än vad som dagligen behandlas i den allmänna debatten när det gäller kommuner. Det gäller inte minst utjämningssystemet.. Senaste väckte vår artikel på Newsmill om systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader uppmärksamhet, och låg från tid till annan på Newsmills tio-i-topplista. Vårt påstående att utjämningen omfördelar effektiviseringskrav mellan kommunerna, har destruktiva ekonomiska incitament som gör landsortskommuner mer olönsamma än nödvändigt och dessutom är tillväxt hämmande rimmar dåligt med den allmänna uppfattningen. Man behöver inte umgås länge med Svensk Kommunratings analyssystem och analysera kommuner förrän man förstår att det är ett betydande avstånd mellan den gängse uppfattningen om hur det är i kommunsektorn och hur det är i verk ligheten. Men verkligheten hinner efterhand ikapp den korrekta uppfattningen som då blir korrigerad. Men tid i välfärdsbygget går förlorad. Stor befolkningsomflyttning I vår utredning om utjämningen framgår också att befolkningsomflyttningen är dramatisk. Det förstår alla som tar del av den statistik som berättar om de stora omflyttningar som sker mellan våra 29 kommuner. Det är också en mycket snabbt åldersmässig omfördelning. Hur klarar vi äldre med vårdbehov i lands ortskommunerna i framtiden utan folk i arbetsför ålder? Den frågan ställdes första gången i Kommunexperten för mer än tre år sedan när den första artikeln publi cerades som kritiserade utjämningen. Äldrefrågan Det är först nu äldrefrågan inte bara ses som ett finansieringsproblem i framtiden utan också som ett realekonomiskt problem. De äldre och arbetskraften finns på olika ställen i framtiden. När den här ledarkommentaren skrivs står det i Dagens Samhälle att de äldre i framtiden inte kommer att bo där arbetskraften finns. Det tog tre år för den verkligheten att nå från Kommunexperten till Dagens Samhälle. Hur många år till tar det innan det blir ett första åtgärdande beslut i riksdagen? Ytterligare tre år? Det goda samhället Den representativa demokratin bygger på tanken att de folkvalda ska ha bättre tid än väljarna att sätta sig in i aktuella samhällsfrågor, bli kunniga och fatta de bästa besluten för att förverkliga det goda samhället. Kan man mäta hur effektiv en demo krati fungerar i den tid det tar mellan dagen för den sakligt sett första känne domen om ett samhällsproblem och det första åtgärdande beslutet? Det torde inte bara vara ett mått på den demokratiska effektiviteten eller den politiska transaktionskostnaden utan också på förlorad välfärd på grund av tidsförluster i beslutsprocessen. Visst skulle det gå att beräkna samhällskostnaden för förlorad välfärd under en uppskattad onödig del av den tid det tar mellan första kunskap och första åtgärdande beslut. De idag höga politiska beslutskostnaderna skulle kunna minskas genom att alla riksdagsmän och lokalpolitiker prenumererar på den verklighetsgrundade analystidningen Kommunexperten. När det gäller utjämningen mellan kommunerna med vidhängande aspekter hade minst tre år kunnat sparas in. Om förra riksdagsledamoten Anne- Marie Pålsson beskriver partikulturen på ett korrekt sätt i sin bok Knapptryckarkompaniet finns skäl att vara pessimistisk när det gäller möjligheterna att minska demokratins transaktionskostnader med åtföljande välfärdsförluster. Hans Jensevik Perspektivet som ingen annan har! Låt dig förundras över hur mycket bättre du kan göra genom en effektivare ekonomisk och finansiell styrning av hela kommunkoncernen. Har Se din du kommun läsplatta? genomlyst Pröva vårt och analysbibliotek värderad top under down 4 som månader! ett land ratas! Här finns alla utgivna nummer av Kommunexperten, aktuella Tillhör du kommunanalyser de många nya med för förändringsenergi, alla kommuner och nyfikenhet över och hundra öppna attityder fackartiklar. som vill bryta mönstret? Ring mig! SVENSK KOMMUNRATING Chefredaktör och ansvarig utgivare för Kommunexperten Hans Jensevik, VD Svensk KommunRating AB Tel , E-post: [email protected] KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, Svag och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga In på sidan 7 nederst i nr 9. uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Strängnäs Tidaholm Örebro B Bjuv Bollebygd Borås Grästorp C Lomma Nybro Åmål D Filipstad Munkedal Nyheter Nu finns Svensk Kommunrating på både FaceBook och YouTube. Nu finns videofilmer på under Skr play arkiv På YouTube finns en hel presskonferens om Huddinge kommun och En bostadsföretaget video presenterar Huge. oss och vårt analyssystem. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 5

6 Bjuv Bjuv luktar Betyg B Tendens bidragsdriven tillväxt Diagnos: Bjuv hade B i analysen i november 29 och har B även nu. De tidigare tre skälen för B har reducerats till två. Kvar finns en tendens till bidragsdriven befolkningstillväxt som fortfarande ger B på finansiella risker. Det tidigare för låga sparandet, som bestämde B på finansiell hälsa, är marginellt lägre och ger fortfarande B på den aspekten. möjligheter har förbättrats till A och kommun skul d en har A som tidigare. Åtgärder: Den långsiktiga och svåra uppgiften gäller tendensen till bidragsdriven befolkningstillväxt. Är den inte önskvärd är en mindre generös bidragsregim en första åtgärd kompletterad med ett förbät trat lokalt företagsklimat och ökad attraktivitet som pendlingskommun för mer inkomststarka grupper. Den kortsiktiga uppgiften är att lägga sparandet över 5,5 procent av totala intäkter. För det finns tillräckligt med överkostnader. Mediabild och bakgrund Bjuv ligger i Skåne och är en ort som historiskt varit ett gruvsamhälle. I kommunen har det funnits 28 gruvschakt och dagbrott, och själva kommunvapnet är just ett gruvschakt upplyst av ett gruvbloss. Bakgrunden är att man upptäckte kol här redan på 17 talet. Det blev basen för den gruv och lerindustri som uppstod i slutet av 18- talet. Den sista kolgruvan stängdes så sent som Det var då faktiskt den sista i drift varande kol och lergruvan i Sverige. I maskinhuset till gruvans schakt III finns numera ett gruvmuseum som belyser den epoken i Bjuvs industrihistoria. Även annan industri i Bjuv har kopp ling till gruvtiden: Klinkertillverkaren Höganäs Byggkeramik och Höganäs Bjuf som producerar eldfast tegel. Findus är ett av Sveriges mest kända varumärken och det har sin början i Skånska Fruktvin och likörfabriken som grundades år 195 i Bjuv. Det dröjde bara till några år in på 192-talet innan man bytte namn till just Findus som står för FruktINDUStri. Pressen skriver om kampanjen Skåne lyfter för sundare vanor, en satsning som genomförs av Region Skåne i samverkan med de skånska kommunerna och en rad andra aktörer. Man bygger bland annat upp infotorg där besökarna kan prova, smaka och uppleva på temat sundare vanor. Media noterar att Bjuv tar en inte alltför smickrande förstaplats när det gäller antalet anmälda brott. Det handlar vare sig om inbrott eller våldsdåd utan till största delen om en och samma härva, ett företag som sysslat med bluffakturor. Speciella förutsättningar Bjuv har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cern bildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Bjuv Befolkning: (21) Kommuntyp: Förortskommuner till större städer Kommunalskatt: 2,89 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 22 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 76 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 9 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Bjuv Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 5 2 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Bjuv ligger på plats 31 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 15 6 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 34 6 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Bjuvs amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt åtta år de senaste fem bokslutsåren och det är över den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Bjuv delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Bjuv kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 31 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Bjuv får betyget. År 21 är sparnivån 2,5 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,1 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 4,9 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 16 procent i Bjuv. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Bjuv hade 289 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 172 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 39 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger högre på 6 procent. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 1 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Bjuv. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 3,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,3 procent. Det ger ett lånebehov på,5 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Bjuv delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 4 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 4,9 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,5 procent. Nyckeltalet kapitalbildning har försämrats något sedan den förra analysen men det förändrar inte delbetyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 7

8 Bjuv Finansiell hälsa 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar 4% En procent av totala intäkter är 7,6 mkr 3% Kommunens bokslutsprognos för 211 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 6, procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Bjuv är omkring 6,7 procent. Det finns ingen risk att man drar på stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Bjuv ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 85 till 82 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Svag. På nyckeltalet befolkning får Bjuv betyget. Befolkningen ökar och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Bjuv en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet får betyget Dålig. Bjuv får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och för Krisutlösande finansiella risker 9 85% 8 75% 7 65% 95% 9 85% 8 75% 7 Förvärvsfrekvens Totalt för Bjuv Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Svag Befolkning Sysselsättning Dålig Bostadsöverskott Borgen mm 8 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Bjuv medlade lån på kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan risker. möjligheter Bjuv har en högre skattesats 21 med 1,85 procent jämfört med den grannkommun (Ängelholm) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Bjuv höjde skatten senast 24 med,4 procent. Här anges skattehöjning även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 6 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet samt kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Bjuv. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 127 miljoner kronor och Bjuv får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 52 miljoner kronor inom äldreomsorg, 28 miljoner inom social omsorg, 15 miljoner inom förskola 1 5 år, 9 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd mm, 8 miljoner inom grundskola, 7 miljoner inom fritidsverksamhet och 6 miljoner inom gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 22 miljoner och kalkylmässigt utgör de 127 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till liten del personal eftersom det finns 85 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 8 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 8 personer. Bjuv får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Delbetyget har höjts sedan den förra analysen beroende på förbättrade potentialer. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 6 mkr Jfr länet 4 2 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 127 mkr Jfr länet möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Bjuv är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu markeras ett starkt jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Bjuv och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 9

10 Bjuv Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Bjuv analyserades i Kommunexperten 11/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Den före detta kriskommunen Bjuv har genom åren kämpat sig upp till det indikativa finansiella betyget B. Bjuv växer både årligen och långsiktigt. Nästan ingen över talighet i personal och en låg personalandel av verksamhetens kostnader ger en pensionsskuld på mycket låga kronor per invånare. När det gäller krisutlösande finansiella risker indikeras näringslivssvikt i kommunen. Det behövs en fastare ekonomistyrning, med tanke på den trendmässiga nedgången i sparandet under senare år, som återställer sparnivån igen till minst 5,5 procent av totala intäkterna. Bjuv hade B i analysen i november 29 och har B även nu. De tidigare tre skälen för B har reducerats till två. Kvar finns en tendens till bidragsdriven befolkningstillväxt som fortfarande ger B på finan siella risker. Det tidigare för låga sparandet, som bestämde B på finansiell hälsa, är marginellt lägre och ger fortfarande B på den aspekten. möjligheter har förbättrats till A och kom mun skulden har A som tidigare. Ett nytt skede kan ha inletts i Bjuv kommun i och med det senaste valet när för första gången i modern tid vänsterblocket inte längre har egen majoritet. Men de styr vidare i minoritet enligt eftervals informa tionen och kommunens hemsida visar att ordföranden i kommun sty relsen är socialdemokrat. Ett politiskt jämviktsläge kan igen försvaga styrningen för ett fortsatt relativt bra ekonomiskt läge. Det ska beak tas i analysen. Kan det vara så att Sverigedemokraternas inbrytning och snabba tillväxt i valmanskåren redan under den förra mandatperioden bidrog till den försvagning av ekonomistyrningen som ligger bakom det trendmässiga fallet i sparandet under de fyra åren från 26? Det är ett fall från godkänd nivå för sparandet med ett värde på 5,65 procent av totala intäkter ned till 2,48 procent av intäkter 21. Bokslutsutfallet visar ett bättre sparande 211 men ändå ett otillräckligt. Det för modades i den förra analysen att Bjuv styr enligt balanskravet som är en klart otillräcklig resultatnivå för en kommun med en befolknings ökning i underkant av 9 procent per tioårsperiod. Betyget för finans iell hälsa ska därför vara B. I den förra analysen ägnades mycket uppmärksamhet åt Bjuv som före detta finansiell kriskommun i skuggan av den stora uppmärk sam het som Haninges fallissemang fick i media några år in på nittiotalet. Krishanteringen har inneburit att man är underinvesterad och har en jämförelsevis kostnadseffektiv verksamhet utan någon större övertalighet i personal. Med låg borgen och pensionsskuld vittnar fortfarande höga skulder i förvaltningen om tidigare krisår. Mer allvarligt är det som den förra analysen avslutades med be kymren över en trendmässigt snabbt fallande medelinkomst jämfört med riket kombinerat med en motsvarande utveckling för sysselsättningen. Förvärvsfrekvens och medelinkomst faller trendmässigt snab bare i Bjuv än motsvarande trender för riket. Då är frågan vad som driver en positiv befolkningstillväxt på nästan 9 procent per tioårsperiod. Man har en generös bidragsregim inom den sociala omsorgen som attraherar. Överkostnaderna inom social omsorg på närmare 3 miljoner kronor motsvarar en skattesänkning på nästan 1,5 procent. Det verkar vara bidragsdriven tillväxt. Ska det vara så? risker ska ha ett svagt B alldeles i överkant av C. Bjuv faller. 1 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Bollebygd Bollebygd ännu för Betyg B Tendens mycket åskådarbänk Diagnos: Bollebygd har betyget B av samma skäl som man hade B i november 29 en snabbt fallande trend i sparandet. Det finns för säm ringar som motiverar den fallande tendensen. Det uppträder år med förluster i Stiftelsen Bollebygd Hyresbostäder som sänker företagets värde samtidigt som bruttokommunskulden ökar, främst genom ökad borgen till bostadsstiftelsen. En högre nettokommun skuld har därför betyget A, men med liten marginal till B. Åtgärder: Två är råden till en kommun som bara behöver trimma lite för att ta steget till A. Först ska sparandet justeras upp till godkänd nivå 5 procent av totala intäkter. Det finns goda potentialer i form av överkostnader och i viss mån även möjligheter att höja avgifterna. För det andra bör Stiftelsen Bollebygds Bostäder skötas bättre, så att den kan värderas högre för att ytterligare sänka nettokommun skulden. Mediabild och bakgrund Bollebygd ligger i Västergötland. Namnet kommer från det forn nordiska ball som betyder mäktig/kraftig och som antyder att orten var viktigare än andra i området. Som kommun har Bollebygd gjort en tur- och returresa med tanke på att man vid storkommunreformen 1974 införlivades med Borås kommun för att år 1995 åter igen bli självständig kommun. Dagens Bollebygd består av Bollebygd, Hultafors, Olsfors och Töllsjö. Eftersom kommunen ligger i stort sett mitt emellan Borås och Göteborg, påverkas man av den regionförstoring som pågår. Det får bland annat effekter på pendlingen. Det lokala näringslivet är starkt och det förstärks av den pågående utbyggnaden av regionens infra struktur med bland annat buss och tågtrafik till och från Göteborg och Borås. Pressen noterar att Bollebygds kommun genomför ett visions- och strategiarbete i under våren. Syftet är att ta fram en vision för hur kommun ska se ut år 225, dvs en långsiktig målbild att arbeta för och utveckla kommunen mot. Man skriver också att detaljplanen för Hedeberg upphävs. Tanken vara att Bollebygdshus skulle bygga 3 4 lägenheter i fin miljö nära Bollebygds centrum där allt skulle vara klart för inflyttning sommaren 213. Det stupade på att kommunen missade att ta in synpunkter från en närboende. Man noterar också att Landvetters nya resecentrum är invigt. Det beräknas innebära att antalet resande fördubblas, men också att resenärer från Borås och Bollebygd får vänta på bättre förbindelser till bland annat Landvetter flygplats. Speciella förutsättningar Bollebygd har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig het erna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Bollebygd Befolkning: (21) Kommuntyp: Förortskommuner till storstäderna Kommunalskatt: 21,49 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 15 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 4 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 1 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 4 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 11

12 Bollebygd Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 5 5 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Bollebygd ligger på plats 33 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverk samheten ger cirka 13 4 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 37 1 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Bollebygds amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska åter betalningstiden är i genomsnitt två år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Bollebygd delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Bollebygd kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 33 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Bollebygd får betyget. År 21 är sparnivån 4,5 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genom snittliga nivån de senaste fem åren är 6,1 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 3,3 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 9 procent i Bollebygd. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 37 procent av till gång arna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en stigande trend och är från 21 positivt. Kapitalbildningen får betyget i Bollebygd. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,1 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,6 procent. Det ger ett lånebehov på,5 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa lån. Med betyget på sparnivå får Bollebygd delbetyget B på analys frågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 7 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,3 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5, procent. Nyckeltalet kapitalbild ning har förbättrats något sedan den förra analysen, men det förändrar inte delbetyget. 12 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Bollebygd Finansiell hälsa 1 9% 8% 7% 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 4, mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 4% 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 5,3 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Bollebygd är omkring 6, procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhålls kost nader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Bollebygd ligger något över rikssnittet. Med en stabil trend runt 11 procent av riks snittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Bollebygd betyget. Befolkningen ökar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska sned heter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det är en stor ut flyttning i utbildningsgenerationen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Bollebygd en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Bollebygd får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Krisutlösande finansiella risker 12% 9% 6% 3% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av Totala intäkter 15% 1 95% 9 85% Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 13

14 Bollebygd Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare, men under den högsta på 3 kronor. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. möjligheter Bollebygd har högre skattesats 21 med,44 procent jämfört med den grannkommun (Härryda) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Bollebygd har haft oförändrad skattesats de senaste tio åren, men höjer skatten 212 med,1 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 9 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Bollebygd. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 52 miljoner kronor och Bollebygd får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 14 miljoner kronor inom grund skola, 1 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och äldreomsorg, 9 miljoner inom infrastruktur och 4 miljoner vardera inom social omsorg och gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 15 miljoner och kalkylmäs sigt utgör de 52 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till viss del per sonal eftersom det finns 75 anställda per tusen invånare. Med hän syn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kap pade och andelen verksamhet i egen regi är 67 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 7 personer. Bollebygd får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 9 mkr Jfr länet 2 1 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 52 mkr Jfr länet möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Bollebygd är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för antalet partier i kommunfullmäktige som kan bidra till för dröj ningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna är låg och minskar trend mässigt i Bollebygd. Nyckeltalet avgiftspolitik får därför betyget Svag. 14 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Bollebygd Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Svag Slutsats Bollebygd analyserades i Kommunexperten 11/29 och då sam man fattades analysen på följande sätt: Bollebygd var för ett år sedan en kommun med det indikativa finansiella betyget A. Nu är det B. Med betyget på sparnivå får Bollebygd delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. På grund av den snabbt fallande trenden i sparandet får sparandet i Bollebygd betyget. Sparnivån 29 beräknas ligga på den låga nivån 2,3 procent. Bollebygd har en historia av låga sparnivåer ända från den tidpunkt den 1 januari 1995 när kommunen bröt sig ut från Borås. När det gäller analysfrågan kommunskuld har Bollebygd i likhet med övriga avknoppade kom mu ner ett lågt bruttoförpliktelsebelopp. Bollebygd har B-betyg i analysen av samma skäl som man hade B i november 29 en snabbt fallande trend i sparandet. Det finns försämringar som motiverar den fallande tendensen. Det uppträder år med förluster i Stiftelsen Bollebygd Hyresbostäder som sänker företagets värde samtidigt som bruttokommunskulden ökar främst genom ökad borgen till bostadsstiftelsen. En högre nettokommun skuld har därför betyget A, men med liten marginal till B. Nyckeltalet majoriteter visar att Bollebygd är en ung kommun avknoppad från Borås i mitten av nittiotalet. Bollebygd var långt tillbaka en egen kommun. Det var före sammanläggningarna i början av sjuttiotalet. Det växte snart fram en önskan att återupprätta kom mu nen när lokala opinioner ansåg att Borås misskötte sina kommun delar. Ofta tjänar kommuner på delningar och Bollebygd fick med sig låga skulder, optimalt med personal och ett eget allmännyttigt bostads företag. Nu styrs kommunen av de traditionella partierna igen och en borgerlig allians har makten. Akilleshälen är skötseln av den vardagliga ekonomin. Här sitter ledningen på åskådarbänken och tittar på. Det var så också i ana lysen för drygt två år sedan. Den femåriga mättrenden för sparandet lutade så brant utför att det utlöste en belastning. Det sänkte betyget för nyckeltalet sparande från till. Det räckte bara till B på finansiell hälsa och slutbetyget blev B. Nu kan man tycka att en sådan bedömning var orättvis när betygstrendens medelvärde låg över alla de tre kritiska nivåerna, men det fanns samtidigt tre år med utfall som visade ett envist brant fall utför, utan någon effektiv aktion under de åren. Frånvaron av styrning under lång tid var uppenbar. I analysen visas att sparandet planade ut men på så låg nivå att om betygstrenden flyttas fram ett år och får omfatta även 211 ligger betygstrendens medelpunkt under högsta kritiska nivå och sparandet har betyget B av den anledningen. Det framgår inte tydligt i diagrammet, men det blir så när det höga värdet för 26 ersätts av det låga för 211. Men det är inte bara kommunens ekonomi man tar lätt på i Bollebygd utan det finns också förlustår i Stiftelsen Bollebygd Hyres bostäder. Stiftelsen kan inte värderas lika högt som tidigare och det får konsekvenser för nettokommunskulden. När också brutto ko m mun skulden växer snabbt på grund av ökad borgen till bostads stiftel sen närmar sig kommunskulden snabbt gränsen för B-betyg. Men än är det A. Sparandet behöver förbättras med cirka 8 miljoner kronor. Varför höja skatten 212 när det finns en avgiftspotential på 9 miljoner och överkostnader på 52 miljoner? Ledningen sitter kvar på bänken och delegerar kommunens ekonomiska problem till hushållen genom skattehöjning. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 15

16 Borås Borås jämvikt och Betyg Tendens B skakig framfart Diagnos: Borås skulle åter kunna nå det finansiella betyget A inom några år enligt analysen i december 29 men fallet i sparandet, om det inte hejdades och vändes uppåt, kunde också snart förvandla B till C. Även i den här analysen ger samma läge betyget B. Fallet i sparandet har hejdats på B-nivå och i övriga aspekter är betyget fortfarande A. Med något sämre skötta bolag än tidigare har kom mun skulden A-betyg med minsta möjliga marginal. Åtgärder: Råden är två till en kommun som bara behöver trimma lite för att ta steget till A. Först bör sparandet justeras upp till godkänd nivå 6,25 procent av totala intäkter. Det finns goda potentialer i form av överkostnader och i viss mån även möjligheter att höja avgifterna. För det andra bör de kommunala bolagen skötas bättre så att de kan värderas högre för ännu lägre nettokommunskuld. Mediabild och bakgrund Borås ligger i Västergötland och grundades 1621 av Gustav II Adolf. Man fick speciella handelsprivilegier som behölls i stort sett oförändrade så länge som till 1846 och den allmänna näringsfrí heten. Privilegierna innebar bland annat Boråsarna hade rätt att handla var de ville, bara de förtullat varorna i Borås. Orten är fortfarande baserad på handel och kan med fog kallas för Nordens centrum för postorderhandel. Det finns väldigt lite gammal bebyggelse kvar i Borås. Det beror på att staden brunnit ett flertal gånger. Man räknar med fyra stora stadsbränder (1681, 1727, 1822 och 1827) där staden i princip brunnit ned till grunden. Bebyggelsen var för det mesta trähus och eftersom de låg tätt ihop var det lätt för bränderna att få fart. I mitten på 18-talet anlades flera bomullsfabriker och det blev startskottet för Borås som basen för svensk textilindustri och man var ett tag 195 faktiskt Sveriges nionde största stad. Men beroendet av textilindustrin gjorde att Borås drabbades extra hårt när tekokrisen slog till på 197- och 198-talen. Media skriver att Skolinspektionen kritiserar John Bauergymnasiet i Borås. Många elever går ur gymnasiet utan godkända betyg i alla ämnen. En del når inte ens grundläggande behörighet till högre studier. Man noterar också att grävningen påbörjats för bredband i hela Borås. Det är ett samarbete mellan kommunen, regionen och fiberföreningarna så att också de mindre orterna i kommunen ska få bredband och snabbt internet. Bland kända personer med anknytning till Borås märks Ingvar Carlsson (före detta statsminister), Henning Mankell (författare) och Carolina Klüft (friidrottare). Speciella förutsättningar Borås har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Borås Stadshus AB som moderbolag. Faktaruta Borås Befolkning: (21) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 21,49 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 171 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 5 93 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 21 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Borås Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 61 1 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Borås ligger på plats 81 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 36 4 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Borås amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Borås delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Borås stad Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 81 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Borås får betyget. År 21 är sparnivån 3,3 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 6,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,2 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 5,1 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Borås. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Borås hade 3 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 484 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 35 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. På grund av en starkt växande trend ges dock en belastning. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är positivt och har en växande trend. Kapitalbildningen får betyget i Borås. I genomsnitt var spar nivån under den senaste nioårsperioden 5,7 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 3,6 procent. Det ger ett lånebehov på -2,1 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa lån i Borås. Det har man också gjort. Med betyget på sparnivå får Borås delbetyget B på analys frågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 68 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 5,1 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 6,25 procent. Betyget för nyckeltalet skuldbalansgrad har försämrats något sedan den förra analysen men det förändrar inte delbetyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 17

18 Borås Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 59,3 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 5,5 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Borås är omkring 6,2 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhålls kost nader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Borås ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 96 till 94 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Borås betyget. Befolkningen ökar och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Borås en lång siktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket, men Borås har högskola och de studerande drar då ned förvärvsfrek ven sen. Nyckeltalet får betyget. Borås får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lä Krisutlösande finansiella risker 15% 1 5% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter Förvärvsfrekvens Totalt för Borås Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 18 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Borås genheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. möjligheter Borås har högre skattesats 21 med,51 procent jämfört med den grannkommun (Ulricehamn) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Borås har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren, men sänker skatten 212 med,43 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 69 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritidsverk samhet samt kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Borås. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 865 miljoner kronor och Borås får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 369 miljoner kronor inom äldreomsorg, 191 miljoner inom social omsorg, 117 miljoner inom fritidsverksamhet, 115 miljoner inom grundskola och 69 miljoner inom kultur. En procent i förändrad skatt motsvarar 171 miljoner och kalkyl mäs sigt utgör de 865 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kom mu nen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till viss del personal eftersom det finns 99 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kap pade och andelen verksamhet i egen regi så är 91 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 85 personer. Borås får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 69 mkr Jfr länet 4 2 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 865 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Borås är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget Svag. Borås är en relativt stor stad med ett stort organisationsspann, dvs många nämnder och egna ägda företag. Det finns också belastningar för antalet partier i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Borås och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 19

20 Borås Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Svag Avgiftspolitik Slutsats Borås analyserades i Kommunexperten 12/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Borås har en fallande sparnivå de senaste fem åren som ger ett genomsnittligt sparande för denna period strax under högsta kritiska nivå. Sparnivån behöver höjas. Borås får delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Överkostnaderna i kommunen är till en del personal. Det förekommer övertalig het. Det finns kommunägda företag som inte går med vinst och förmodligen skulle de kunna skötas bättre. Bättre ekonomiskt skötta företag skulle ge dem högre värden och minska kommunens skuldnetto. Borås kan nå A-nivån igen inom något år, men med nuvarande trend är det heller inte långt ner till C-nivån. Borås skulle åter kunna nå det finansiella betyget A inom några år enligt analysen i december 29 men fallet i sparandet, om det inte hejdades och vändes uppåt, kunde också snart förvandla B till C. Även i den här analysen ger samma läge betyget B. Fallet i sparandet har hejdats på B-nivå och i övriga aspekter är betyget fortfarande A. Med något sämre skötta bolag än tidigare har kom mun skulden A-betyg med minsta möjliga marginal. Sammanfattningen ger kanske en skakig bild av den ekonomiska framfarten i Borås och samma intryck ger analysen. Det drar uppmärksamheten till ledningsförmågan och av diagrammet majoriteter ser man att det har varit politiskt jämviktsläge under den förra mandatperioden och att det är ett värre sådant i nuvarande period. Valet innebar regimbyte i Borås. Ett vänsterblock med Miljöpartiet och ett lokalt parti tillträdde och styr nu kommunen men är i minoritet. Den förra analysen visade en sakta femårig nedgång i sparandet som inte är ovanlig vid jämviktslägen. Vilket parti i en minoritets regering vill axla ekonomiskt ansvar? Det innebär ofta impopulära prioriteringar och röstförluster. Nu ser värdet för sparandet som bokslutsprognosen för 211 visar bättre ut än tidigare, även om det inte når upp till 6,25 procent av totala intäkter som är kravet för god ekonomisk hushållning i Borås. Men 211 är ett bra år för kommun sektorn, så justeras för det kan det fortfarande vara fråga om en mer bestående långsiktig nedgång. Bedömningen måste dock bli B på finansiell hälsa och att tendensen är ett stabilt B för framtiden. Oviljan att sköta vardagsekonomin tycks ha spritt sig till de egna ägda bolagen och det är illa. Lägre vinster än tidigare i några av dem sänker deras värden och när en nettokommunskuld ska räknas fram blir marginalen till lägsta kritiska nivå för indikation av konsumtions lån mindre än tidigare. Nu är marginalen till den lägsta kritiska nivån minimal. B på kommunskuld ligger i den nuvarande tendensen inom något år. När det gäller finansiella risker indikeras inga kritiska mönster. De sex nyckeltalen har samma värden som för drygt två år sedan. Här har Borås en av sina styrkor. Den kvarvarande analysfrågan är finansiella möjligheter. De har inte blivit mindre i den här analysen jämfört med den tidigare där de sades vara mer än tillräckliga och skulle kunna utvinnas för att sänka skatten. Överkostnaderna var 758 miljoner i den förra analysen och har nu växt till 865 miljoner. Kanske återspeglar det en kommun led ning som inte håller tillräckligt hårt i styrningen utan de medel som skulle behövas för godkänt sparande sipprar ut i verksamheterna. 2 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

21 Filipstad Filipstad dåligt Betyg Tendens D men inte i kris Diagnos: Filipstad sades vara på rätt väg i analysen i december 29, men det gick mycket sakta upp från det finansiella betyget D. Då fanns det två finansiella risker som gav betyget D. Det är samma betyg nu och av samma skäl. Fortfarande sköts företagen bra, är värdefulla och kommunskulden har B i underkant av A. Men nu faller sparandet igen och betyget för finansiell hälsa försämras från B till C samtidigt som överkostnaderna ökar. Åtgärder: Dra inte ner på takten i saneringen av ekonomin! Över kost naderna är 11 miljoner kronor och motsvarar en skattesänkning på 6,7 procent, så det finns gott om handlings utrymme för att amor tera extra 1 miljon kronor, förbättra sparandet med 19 miljoner och använda 5 miljoner för att hantera två finansiella krisutlösande risker. Prioritera att öka sparandet och satsa på lokal näringspolitik för att stabilisera befolkningsutvecklingen. Mediabild och bakgrund Filipstad ligger i Värmland och fick sina stadsprivilegier år 1611 av Karl IX. Han döpte staden efter sin son Karl Filip. Men man blev av med de privilegierna efter den stora branden 1694 när i stort sett hela staden brann ner till grunden. Det dröjde mer än 2 år till 172 innan Filipstad åter fick bedriva handel och orten blev köping. Det var först år 1835 som Filipstad blev stad igen. Järn och gruvhantering i Värmland har anor från 13 talet. I filipstadsområdet fanns stora naturrikedomar som innebar att när gruvindustrin växte fram på 17-talet drogs Filipstad med i den tillväxten. 194 är ett viktigt årtal i Filipstads industrihistoria. Då grundades det bageri som idag heter Wasabröd och som är världens största producent av knäckebröd. Det är fortfarande Filipstads största arbetsgivare. Snackstillverkaren OLW en gång dotterbolag till Wasabröd är ett annat känt filipstadföretag inom matproducentsektorn. Pressen skriver att färre arbetstillfällen är på väg att försvinna vid pensionering. Det visar en enkät som kommunen låtit göra bland arbetsgivare. Nu ersätts 85 procent, förut var det 7. Man noterar också att miljoninbesparing kan vara på gång i äldre vården. Det är socialförvaltningen som föreslår att socialnämnden ska besluta att minska personaltätheten. Målet är att pressa kost naderna med två miljoner kronor per år. De anställda varnar för bristande stöd till de äldre och fler sjukskrivningar. Bland kända personer med anknytning till Filipstad märks poeten Nils Ferlin, ingenjörsbröderna Nils och John Ericson och vissångaren Gunde Johansson. Speciella förutsättningar Filipstad har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Filipstads Stadshus AB som moderbolag. Faktaruta Filipstad Befolkning: (21) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 22, (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 16 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 73 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 6 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 7 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A B C D Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 21

22 Filipstad Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 71 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Filipstad ligger på plats 135 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 31 7 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 39 3 kronor. Det är över den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Filipstads amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt två år de senaste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Filipstad delbetyget B på analysfrågan. Delbetyget har förbättrats från C i den förra analysen. Här föreslås extra amorteringar på 1 miljon kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Filipstad kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 135 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Filipstad får betyget Svag. År 21 är sparnivån drygt 4,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hus håll ning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,2 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett lågt sparande på 2,3 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 1 procent i Filipstad. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Filipstad hade 19 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 56 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 47 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är 6 procent. Belast ningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 115 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mät peri odens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt men har en svagt stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Filipstad. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,4 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 3,1 procent. Det ger ett lånebehov på 1,3 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett utrymme för amortering av långa skulder. Det har man också gjort. Med betyget Svag på sparnivå får Filipstad delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Delbetyget har försämrats sedan den förra analysen beroende på ett försämrat sparande. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 19 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 2,3 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5, procent. 22 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

23 Filipstad Finansiell hälsa 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar 4% En procent av totala intäkter är 7,3 mkr 3% Kommunens bokslutsprognos för 211 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Svag Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Svag Kapitalbildning risker Krisutlösande finansiella risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 3, procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Filipstad är omkring 2,6 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Filipstad ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 88 till 85 procent av riks snittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Filipstad betyget Dålig. Befolk ningen minskar långsiktigt i snabb takt. Räknat per tioårsperiod ligger minskningen från och med 1993 mellan 7 och 16 procent. Den senaste tioårsperioden är minskningen 7,7 procent. Åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolknings pyra miden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, äldrepucklar i åldersgrupperna år och 8+ år samt en kraftig underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Filipstad en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas också och nyckeltalet får betyget Dålig. Filipstad får på bostadsöverskott betyget Svag eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 6,5 procent tomma lägenheter i allmännyttan (dec 21) passeras en av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent. Ytterligare en belastning ges eftersom befolkningen minskar med mer än 5 procent under en tioårsperiod. Betyget för borgen och förmedlade 12% 8% 4% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter Förvärvsfrekvens Totalt för Filipstad Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Dålig Sysselsättning Dålig Bostadsöverskott Svag Borgen mm Svag KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 23

24 Filipstad lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på 2 56 kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare, men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget D på analys frågan risker. Betygen för nyckeltalen investeringsnivå och sysselsättning har försämrats ett steg sedan den förra analysen medan skattekraft har förbättrats ett steg. Det påverkar dock inte delbetyget. Riskutvecklingen bör bevakas och för det sätts en hanteringskostnad på 5 miljoner kronor. möjligheter Filipstad har högre skattesats 21 med,58 procent jämfört med den grannkommun (Karlskoga) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Filipstad har haft oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 12 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Filipstad på 25 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 48 procent av det totala behovet (12 miljoner av 25 miljoner). möjligheter Eftersom 48 procent bara når över en av de tre kritiska nivåerna så ges två belastningar och betyget blir Svag för avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 11 miljoner kronor och Filipstad får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 41 miljoner kronor inom äldre omsorg, 26 miljoner inom social omsorg, 16 miljoner inom grundskola, 13 miljoner inom infrastruktur, 8 miljoner inom gymnasieskola och 6 miljoner inom fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 16 miljoner och kalkyl mäs sigt utgör de 11 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 6,7 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till stor del per sonal eftersom det finns 125 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 99 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 28 personer. Filipstad får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Mkr 6 5 Avgiftshöjning Mkr 25 2 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 12 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 11 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Svag Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Filipstad är betyget (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många anställda per tusen invånare som kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag. Antalet partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Filipstad och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 24 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

25 Filipstad Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Filipstad analyserades i Kommunexperten 12/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Det är uppenbart att Filipstad är på rätt väg enligt denna analys av kommunens ekonomi även om man fortfarande är en D-kommun. Filipstad har en trendmässigt fallande sparnivå de senaste fyra åren. Sparandet i Filipstad får betyget. Filipstad är faktiskt nära delbetyget A på kommunskuld. Två krisutlösande risker indikeras. När det gäller nyckeltalet sysselsättning har Filipstad en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket och utvecklingen är något konjunktur känslig. Dessutom minskar befolkningen årligen och långsiktigt i alltför snabb takt. Filipstad sades vara på rätt väg i analysen i december 29, men det gick mycket sakta upp från det finansiella betyget D. Då fanns det två finansiella risker som gav betyget D. Det är samma betyg nu och av samma skäl. Fortfarande sköts företagen bra, är värdefulla och kommunskulden har B i underkant av A. Men nu faller sparandet igen och betyget för finansiell hälsa försämras från B till C samtidigt som överkostnaderna ökar. Filipstad är en stabil D-kommun som inte saknar kvaliteter och sköter vissa saker föredömligt. Mot den bakgrunden kan det förvåna att man inte sköter andra saker så bra. Det ska med en gång slås fast att Filipstad inte är någon finansiell kriskommun. Man behöver amortera extra 1 miljon kronor, förbättra sparandet med 19 miljoner och det behövs 5 miljoner för att hantera två finansiella krisutlösande risker. Det ska inte vara svårt att hämta dessa 25 miljoner kronor ur överkostnader på 11 miljoner kronor. Med andra ord kan Filipstad räknas hem med mycket god marginal och är ingen kriskommun. Kommunen har finansiell styrka att hantera sina egna ekonomiska problem. Det är en kvalitet. En annan styrka är att man fortfarande sköter sina bolag så bra så att de kan värderas högt. Det gör det möjligt att kvitta ner brutto för pliktelsebeloppet till ett näst intill godkänt lågt nettobelopp. Det finns information i den förra analysen varför Filipstad har hög brutto kommunskuld och att man amorterar extra. Det behöver amorteras ännu lite till för att få A på kommunskuld, och det är bra att borgen minskar till bostadsrätter. Risken som består av det kritiska mönstret med minskande be folkning och tomma lägenheter hanteras bra, men indikationen be står. Fortfarande behöver lägenheter avvecklas varje år men nu med ett mindre antal än tidigare. Det andra kritiska mönstret som visar lokal näringslivssvikt finns dock kvar med oförändrad styrka. Det är naturligtvis svårast att hantera men det är här insatser bör sättas in. Två krisutlösande risker innebär D-betyg på finansiella risker och det bestämmer slutbetyget. I den förra analysen var överkostnaderna 114 miljoner och mot svarade en skattesänkning på 6,7 procent. Det är mer än dubbelt så mycket som normalt. Det fanns mycket personal. Antalet anställda per tusen invånare var 128 och övertaligheten kunde beräknas till 31 personer. Läget är här oförändrat med överkostnader på 11 miljoner kronor år 21, motsvarande en lika stor skattesänkning på 6,7 procent, vilket är logiskt med tanke på befolkningsminskningen. Antalet anställda per tusen invånare är 125 och övertaligheten 28 personer. Det effektiviseras alltså inte med någon högre takt, vilket leder till att sparandet faller. Det sänker betyget på finansiell hälsa till C från tidigare B. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 25

26 Grästorp Grästorp längre Betyg B Tendens till A än tidigare Diagnos: Det är SAAB-krisen, finanskrisen och lågkonjunkturen som syns i statistiken som beskriver läget i den tidigare pendlings kom mu nen Grästorp som nu klassas som förortskommun till större städer. Grästorp har fortfarande betyget B eftersom kommunskulden är något för hög, men har nu också B på finansiella risker. Här försäm ras tre nyckeltal, medelinkomsten vänder ner och befolkningen minskar mycket de senaste två åren. Åtgärder: Råden är två till Grästorp som under normala omstän dig heter bara skulle behöva trimma en sak lite för att ta steget till A. Att ha tålamod och sköta kommunens ekonomi tills konjunkturerna blir bättre och lita på attraktiviteten eftersom det ger befolk ningstillväxt, positiv löneutveckling och bättre sysselsättning igen. Det andra är att amortera extra cirka 3 miljoner kronor. Det trimmar betyget för kommunskuld till A. Mediabild och bakgrund Grästorp ligger i Västergötland och är en av många orter i Sverige som fick ett uppsving i samband med järnvägen; man fick järnvägsstation 1867 när sträckningen Uddevalla-Vänersborg- Herrljunga stod klar. I och med järnvägen etablerade sig många spannmålshandlare i Grästorp. Spannmålen fraktades på järnvägsvagnar till Uddevalla varifrån det sedan skeppades ut. Stationssamhället växte och Grästorp blev köping år 19 för att 1952 bli landskommun. En gång i tiden gick den väg som var den enda allmänna lands vägen från södra Norge till Skara genom Grästorp. Den nämns i ett så kallat registratur brev från Gustav Vasas regering, daterad 5 juni 154. Pressen skriver att Västra Skaraborg är klart som vård- och omsorgscollege. Genom samarbete mellan utbildningar i Skara, Götene, Grästorp, Vara och Lidköping har en ny utbildningsform i omvårdnad skapats i samverkan med sjukhuset i Lidköping och primärvården. Media noterar att Grästorp ansluter sig nu till Omställningskontoret, ett projektet som drogs igång av sju fordonskommuner i Fyrbodal när GM tog beslut om att lägga ner Saab Automobile. För Grästorp innebär Saab-konkursen att kommunens näst största arbetsgivare kan försvinna. Omställningskontoret jobbar med utveckling av befintliga företag och insatser för nyföretagande. Speciella förutsättningar Grästorp hade 21 en traditionell organisation med politiska nämnder som styrde de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Den politiska organisationen ändrades från och med Kom mun fullmäktige har utsett följande utskott och nämnder: kommunstyrelsen, allmänna utskottet, bildningsutskottet och sociala utskottet. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Grästorp Befolkning: (21) Kommuntyp: Förortsommuner till större städer Kommunalskatt: 22, (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 9 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 33 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning:k miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 1 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 26 Kommunexperten nummer 4/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

27 Grästorp Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 46 7 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Grästorp ligger på plats 24 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 3 9 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 42 8 kronor. Det är över den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Grästorps amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt två år de senaste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Grästorp delbetyget B på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 1 miljon kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Grästorp kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 24 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Grästorp får betyget. År 21 är sparnivån 5,7 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,6 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 5,5 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 1 procent i Grästorp. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 47 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är 6 procent. Betyget blir ändå inte det bästa eftersom hela kommunkoncernens skulder är över 115 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Grästorp. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,7 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,2 procent. Det ger ett lånebehov på -,5 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett visst utrymme för amortering av långa lån. Det har man också gjort. Med betyget på sparnivå får Grästorp delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Nyckeltalet rörelsekapital har för sämrats ett betygsteg sedan den förra analysen, men det förändrar inte delbetyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 27

28 Grästorp Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 3,3 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 5,3 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Grästorp är omkring 3, procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskost nader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Grästorp ligger under rikssnittet. Med en svagt fallande trend från 89 till 88 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Grästorp betyget Svag. Befolk ningen minskar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år samt en underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Grästorp en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Grästorp får på bostadsöverskott betyget eftersom kommunen inte äger något allmännyttigt bostadsföretag. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är han Krisutlösande finansiella risker 12% 9% 6% 3% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter 8% 4% -4% -8% Befolkningsutveckling 1 år Grästorp kommun Länet Riket risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Svag Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 28 Kommunexperten nummer 4/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

29 Grästorp teringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analys frågan risker. Betygen för nyckeltalen investeringsnivå och skattekraft har försämrats från till och befolkning från till Svag sedan den förra analysen. Delbetyget har då också försämrats. möjligheter Grästorp har högre skattesats 21 med,55 procent jämfört med den grannkommun (Vara) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Grästorp höjde skatten 24 med,71 procent och 211 med,25 procent. Skatten sänks 212 med,43 procent. Här anges skattehöjningar även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 5 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritidsverk samhet samt kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Grästorp. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 48 miljoner kronor och Grästorp får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 26 miljoner kronor inom äldreomsorg, 5 miljoner inom fritidsverksamhet, 4 miljoner vardera inom social omsorg, gymnasieskola och infrastruktur och 2 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och grundskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 9 miljoner och kalkyl mäs sigt utgör de 48 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del per sonal eftersom det finns 11 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 87 per tusen in vånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 8 personer. Grästorp får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr 25 2 Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 5 mkr Jfr länet 2 1 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 48 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Grästorp är betyget (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Grästorp och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 29

30 Grästorp Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (borgerligt) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Grästorp analyserades i Kommunexperten 12/29 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Efter många år med negativ befolkningsutveckling i Grästorp ökar befolkningen de senaste tre åren och förvärvsfrekvensen passerade 8 procent vid sekelskiftet och närmar sig nu 85 procent. Sparandet ligger godkänt högt, det indikeras inga finansiella risker och ett av nyckeltalen för finansiella möjligheter, nämligen kostnadspress, har värdet. Betygsmatrisen visar att Grästorp har delbetyget A på tre av de fyra analysfrågorna och B på analysfrågan kommunskuld. På längre sikt gäller det att minska kommunskulden. Grästorp äger ett företag och det är Grästorp Fjärrvärme AB. Det är SAAB-krisen, finanskrisen och lågkonjunkturen som syns i statistiken som beskriver läget i den tidigare pendlingskommunen Grästorp som nu klassas som förortskommun till större städer. Grästorp har fortfarande betyget B eftersom kommunskulden är något för hög, men har nu också B på finansiella risker. Här för sämras tre nyckeltal, medelinkomsten vänder ner och befolkningen minskar mycket de senaste två åren. Bruttokommunskulden är låg i Grästorp därför att kommunen saknar allmännyttigt bostadsföretag. Det finns ingen borgen eller förmedlade lån till ett sådant bolag. Kommun äger ett litet energi bolag, Grästorp Fjärrvärme AB, som sköts bra och kan värderas. Trots det har kommunskulden B-betyg. Det finns en betydande borgen till Grästorps Energi ekonomisk förening på 25 miljoner kronor som gör att lägsta kritiska nivå passeras och betyget blir B. Föreningen äger en dotter som sysslar med elhandel. Det finns en viss risk i denna borgen och i den förra analysen föreslogs att Grästorp skulle se till att ha en avgift för denna borgen som motsvarar skattebetalarnas risktagande. I Grästorp sköter numera politikerna vardagsekonomin på ett föredömligt sätt med sparande över högsta kritiska nivå 5 procent av totala intäkter de senaste sju åren. Så var det inte tidigare, vilket framgår av diagrammet för sparandet åren 23 och 24. Efter sekelskiftet finns två skattehöjningar som kan ifrågasättas kalkyl mässigt sett med överkostnader på 47 miljoner kronor motsvarande en skattesänkning på 5,2 procent 21. Skattehöjningen 211 på,25 procent tycks därför onödig. Både finansiell hälsa och finansiella möjligheter ska ha betyget A. Svikten i det lokala näringslivet inom främst fordonsklustret i trestadsregionen ger utslag i risknyckeltalen i Grästorp. Det syns i alla tre nyckeltalen, skattekraft, befolkning och sysselsättning. Tio år med förvärvsfrekvenser över magiska 8 procent mellan 1998 till 28 bryts 29 i ett fall ner till 78 procent. Det är inte lågt jämfört med andra kommuner, men ändå ett rejält hack i utvecklingen för Grästorp. Men nyckeltalet förvärvsfrekvens har trots denna statistiska försämring fortfarande betyget eftersom man överträffar rikets långsiktiga trend med god marginal. Nyckeltalet skattekraft försämras från till. Den tidigare trenden är bruten att medelinkomsten i Grästorp växte snabbare än i riket. Allvarligast är försämringen i nyckeltalet befolkning från till Svag. Grästorp hade just lyckats vända en större långsiktig befolk ningsminskning till ökningar åren 26 till 29 när krisen slog till. En serie från 26 på +47, +22, +2 och +6 förbyttes 21 i -81 och 211 i -12. Viljan att sköta Grästorp är ställt utom all tvivel och man har attraktivitet i goda tider. 3 Kommunexperten nummer 4/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

31 Lomma Lomma investerar Betyg C Tendens ihjäl sig! Diagnos: Lomma med B i analysen från december 29 har nu betyget C av ett skäl som det varnades för i den förra analysen risken är nämligen stor att man håller på att investera ihjäl sig. Tidigare berodde betyget B på ett för lågt sparande i en befolk ningsmässigt extremt snabbväxande kommun. Nu ligger sparandet på godkänd hög nivå, men investeringarna ligger skyhögt däröver. Den snabba skuldökningen är ett hot mot A på kommunskuld. Åtgärder: Vad ska man ge för råd till en i grunden bra kommun annat än att fortsätta hålla hårt i ekonomin? Men varför hålls en så extremt hög genomsnittlig investeringsnivå? Risken för en svår kon trol lerad kostnadsökning och ett sammanbrott av vardagsekonomin markeras med betyget C. Mediabild och bakgrund Lomma ligger i Skåne och har en lång historia bakom sig. Den gamla stadsbildningen Lommeby omnämndes så tidigt som år 185 i Knut den Heliges donationsbrev till Lunds domkyrka. Den främsta naturtillgång är lera som ger gult tegel. Den utvanns redan på 16- talet och när verksamheten var som störst på 18-talet fanns tio tegelbruk i det område som idag utgör Lomma kommun. Numera är alla tegelbruk nedlagda. Det sista bruket var Kaniks tegelbruk i Flädie som upphörde 22. Det var också det sista tegelbruket i Skåne. Förutom tegel var leran också lämplig som en av råvarorna för cement bildades Skånska Cement och året efter började man därpå tillverka så kallad Portlandcement i Lomma. Givetvis är jordbruksnäringen viktig i kommunen och i Alnarp finns också SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Kommunen bildades under 196-talet genom sammanslagning av Lomma köping och Flädie storkommun. Som en del av regionförstoringen i Skåne planeras lokal persontågstrafik starta någon gång efter 216. Det gäller sträckan Kävlinge Flädie Lomma Malmö. Pressen skriver att kommunstyrelsen godkänt ett nytt bostads- och markförsörjningsprogram för åren för Lomma kommun. Bostadsbyggandet är fortsatt högt de närmaste fem åren för att därefter successivt minska. Man noterar också att Lommas barn- och utbildningsbudget är på väg mot ett underskott på 7,4 miljoner vid slutet av 212. Vidare berättar man att Lomma kommun vill sälja Borgeby slott för priset av en villa, men affären kan stoppas sedan en lommabo överklagat till förvaltningsrätten. Speciella förutsättningar Lomma har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Lomma Befolkning: (21) Kommuntyp: Förortskommuner till storstäderna Kommunalskatt: 19,24 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 46 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 7 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 222 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 31

32 Lomma Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 46 3 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Lomma ligger på plats 22 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 13 4 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 32 9 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Lommas amorteringsförmåga får också betyget. Den teo retiska återbetalningstiden är i genomsnitt två år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Lomma delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Lomma kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 22 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Lomma får betyget. År 21 är sparnivån 8,4 pro-cent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 6,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genom snittliga nivån de senaste fem åren är 6,9 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 5,7 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 14 procent i Lomma. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna. På grund av en växande trend blir betyget för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 27 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget Dålig i Lomma. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 6,1 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 1,6 procent. Det ger ett lånebehov på 4,5 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Lomma delbetyget A på analys frågan Finansiell hälsa. Delbetyget har förbättrats sedan den förra analysen beroende på förbättrat sparande. Det finns ett gap i spar nivån 211 på 11 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 5,7 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 6,75 procent. 32 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

33 Lomma Finansiell hälsa 11% 1 9% 8% 7% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 1,7 mkr 6% 5% 4% 3% 2% 1% Kommunens bokslutsprognos för 211 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning Dålig risker Nyckeltalet investeringsnivå är Dålig. De senaste fem åren är in ves teringarna i genomsnitt 19,1 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Lomma är omkring 9,9 procent. Det är en stor risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhålls kost nader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så högt över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Lomma ligger över rikssnittet. Med en stigande trend från 124 till 127 procent av riks snit tet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Lomma betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns dock en puckel i åldersgruppen -6 år och det är en stor utflyttning i utbildningsgenerationen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Lomma en lång siktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckel talet får betyget. Lomma får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Kommunens hyresrätter har tidigare köpts upp av Stena Fastigheter AB. Betyget för borgen och förmedlade Krisutlösande finansiella risker 24% 18% 12% 6% 24% 18% 12% 6% Investeringsnivå Befolkningsutveckling 1 år Lomma kommun Länet Riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter risker Svag Dålig Investeringsnivå Dålig Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 33

34 Lomma lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analys frågan risker. Delbetyget har försämrats från B i den förra analysen och det beror på den höga investeringsnivån. möjligheter Lomma har högre skattesats 21 med,73 procent jämfört med den grannkommun (Kävlinge) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Lomma har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 41 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg men också inom förskola och barnomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Lomma. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 169 miljoner kronor och Lomma får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 45 miljoner kronor inom infra struktur, 35 miljoner inom äldreomsorg, 29 miljoner inom förskola 1 5 år, 15 miljoner vardera inom fritidsverksamhet och gymnasieskola, 1 miljoner vardera inom grundskola och kultur och 8 miljoner inom förskola 6 år. En procent i förändrad skatt motsvarar 46 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 169 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,7 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kom munen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en mindre del personal eftersom det finns 68 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 65 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 5 personer. Lomma får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr 25 2 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 41 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 169 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Lomma är betyget (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för antalet partier i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Lomma och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 34 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

35 Lomma Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (borgerligt) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Lomma analyserades i Kommunexperten 12/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Lomma är känd för sina kvaliteter och ökar sin befolkning mycket snabbt. Lomma får betyget för nyckeltalet sparnivå, vilket gör att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget A. Det finns två styrkor som risknyckeltalen berättar om: För det första är skatte kraften, den kommunalt beskattningsbara medelinkomsten, högre än rikssnittet (124 procent). För det andra är sysselsättningen mycket hög, förvärvsfrekvensen ligger på nästan 85 procent. Eftersom det bara indikeras en svaghet behövs bara en åtgärd: att återställa sparnivån till minst 6,25 procent av totala intäkter. Lomma med B i analysen i december 29 har nu betyget C av ett skäl som det varnades för i den förra analysen risken är nämligen stor att man håller på att investera ihjäl sig. Tidigare berodde betyget B på för lågt sparande i en befolkningsmässigt extremt snabbväxande kommun. Nu ligger sparandet på godkänd hög nivå, men investeringarna ligger skyhögt däröver. Den snabba skuldökningen är ett hot mot A på kommunskuld. Lomma är kommunen där Moderaterna numera har egen majori tet. Vidare växer befolkningen i Lomma extremt snabbt med 21,4 procent per tioårsperiod (15,9 i den förra analysen). Man investerar extremt mycket eller i genomsnitt cirka 19 procent av totala intäkter de senaste fem åren och sparandet är cirka 7 procent i genomsnitt. Det ger ett finansieringsbehov för investeringar på 12 miljoner per år de fem åren. Man har därför lånat mycket, men också sålt till gångar. Lomma har sålt ett av sina allmännyttiga bostadsbolag och det finns 222 miljoner i pensionsförvaltning vilket är 57 procent av hela den redovisade pensionsskulden. Lomma är också stor förlorare i systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader mellan kommunerna. Det är fakta som man ska ha med sig som bak grund i den fortsatta analysen. Lomma är i grunden en välskött kommun och förtjänar normalt ett mycket bättre betyg än C. Rubriken i den förra analysen var även då Lomma investerar ihjäl sig men då med frågetecken. Nu är frågetecknet ett utropstecken. När nu investeringarna ligger kvar på mycket hög nivå blir inte betyget A som förmodades i den förra analysen utan C. Det varnas för möjligheten att okontrollerat stora driftkostnadsökningar kommande år utplånar sparandet i takt med att investeringarna blir till färdiga tillgångar och tas i bruk. Det leder åter igen till frågan om det är förnuftigt att ha en befolkningsökning över 2 procent per tioårsperiod. Det är bra fart i Lomma, befolkningen växer snabbt men det innebär faktiskt en finansiell risk. Men den indikeras också av en snabb skuldökning inom förvaltningen och då kommer utvecklingen av kommunskulden in i bilden. I den förra analysen var bruttoförpliktelsebeloppet kronor per invånare och under lägsta kritiska nivå för indikation av kon sum tionslån. Tillgångar utanför kärnverksamheten behövde egentligen inte värderas och räknas av för att få betyget A på kommunskuld. Mycket av den varan finns inte utöver pensionsmedlen i förvaltning. Bruttoförpliktelsebeloppet har nu växt till kronor per invånare. Det är i underkant av den andra kritiska nivån för indikation av konsumtionslån. Fortsätter den snabba ökningen av bruttokommun skulden är snart betyget för kommunskuld B även vid Lommas snabba befolkningsökning. Tendensen är därför fallande. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 35

36 Munkedal Betyg Tendens D Munkedal skuldryggsäcken minskas i snigelfart Diagnos: Munkedal hade betyget D i analysen i december 29 och har även nu D av samma skäl, en hög kommunskuld. En hög konsumtionsskuld i förvaltningen har minskat från 19 till 13 miljoner kronor då bostadsföretaget sköts bättre och kan värderas högre. Det amorteras inte mycket utan utrymmet används till lite väl höga investeringar. Därför indikeras en tendens till investeringsrisk och betyget för finansiella risker sänks till B. Åtgärder: Det finns fyra uppgifter. Det första är att säkra ett sparande över 5,25 procent av totala intäkter. Det andra är att hålla investeringsutgifterna under 3,5 procent av intäkter, det tredje att använda sparöverskottet för extra amortering och det fjärde är att se till att vinstnivån (avkastningen) i Munkedals Bostäder AB inte blir sämre än den varit under senare år. Mediabild och bakgrund Munkedal ligger i Bohuslän och närheten till Munkedalsälven och Örekilsälven gjorde att området tidigt industrialiserades tack vare tillgången till vattenkraft. Sågar etablerades och älvarna fungerade som flottningsleder. Startpunkten för det moderna Munkedal kan sägas vara år 1871 när pappersbruket anlades, ett bruk som fortfarande är i drift och en stor arbetsgivare i kommunen. Man är stor producent av miljöanpas sat finpapper och anses vara ett av världens mest miljövänliga bruk, där det mesta av produktionen går på export. Sågverken är däremot nedlagda, där de sista försvann på 194-talet. Järnvägen kom till orten 193 när utbyggnaden av Bohusbanan var färdig och man fick sitt eget stationshus. Kommunen bildades i nuvarande form 1974 av kommunerna Munkedal, Svarteborg och Sörbygden. Pressen noterar att Munkedal och Lysekil blir först av Sveriges kommuner med ny IT-plattform. Genom att samordna sina IT-verksamheter har de fått möjlighet att genomföra en större ITsatsning i ett unikt pilotprojekt. Syftet är att ge kommunernas verksamheter möjlighet till ökad kvalitet, minskade kostnader och högre servicenivå. Man berättar också om det registerarbete som startat inom äldre omsorgen i Munkedal som syftar till att förändra arbetssätt och strukturera om rutiner för att det ska bli bättre och säkrare för vårdtagarna. Undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, chefer får mycket beröm för allt det arbete de utfört. Media noterar att effektiviseringarna på Arctic Paper i Munkedal nu nått den nivå som bedöms vara lämplig för verksamheten. Det kan möjligen bli frågan om någon mindre trimning, men annars finns inga ytterligare organisationsförändringar på gång. Speciella förutsättningar Munkedal har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Munkedal Befolkning: (21) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 22,76 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 16 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 58 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 9 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens 36 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

37 Munkedal Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 7 6 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Munkedal ligger på plats 133 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 19 2 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 51 4 kronor. Det är klart över den andra kritiska gränsen 48 5 kronor. Eftersom invånarna i Munkedal även har låga inkomster och förmögenheter så är förmågan nedsatt att hantera en kommunskuld. Det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Dålig. Munkedals amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt sju år de senaste fem bok sluts åren och det är över den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Munkedal delbetyget D på analysfrågan. Här föreslås extra amor teringar på 7 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Munkedal kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 133 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Dålig Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Munkedal får betyget. År 21 är sparnivån 5,9 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,4 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett lägre sparande på 4,5 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 34 procent i Munkedal. Den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna är passerad och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget Svag. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 68 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån 6 procent är passerad och det ger en belastning. Belastningen som flyttar ner betyget ytterligare ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 11 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Munkedal. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,5 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,5 procent. Det ger ett lånebehov på 1,5 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett utrymme för amortering av långa skulder i Munkedal. Med betyget på sparnivå får Munkedal delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 4 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 4,5 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,25 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 37

38 Munkedal Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5,8 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Svag Rörelsekapital Svag Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 5,7 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Munkedal är omkring 3,8 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskost nader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Munkedal ligger under rikssnittet. Med en svagt stigande trend från 86 till 87 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Munkedal betyget. Befolkningen minskar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år och en underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Munkedal en långsiktig trend som är något bättre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet får betyget. Munkedal får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare, men under den högsta på 3 kro Krisutlösande finansiella risker 12% 9% 6% 3% 8% 4% -4% -8% Investeringsnivå Befolkningsutveckling 1 år Munkedal kommun Länet Riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Svag 38 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

39 Munkedal nor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analys frågan risker. Betygen för nyckeltalen befolkning och borgen har försämrats ett betygsteg vardera sedan den förra ana lysen. Delbetyget har då också försämrats. möjligheter Munkedal har högre skattesats 21 med 1,7 procent jämfört med den grannkommun (Färgelanda) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Munkedal har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren men sänker skatten 212 med,43 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på 12 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg men också förskola och barnomsorg, fritidsverksamhet och möjligheter kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Munkedal. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 11 miljoner kronor och Munkedal får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 4 miljoner kronor inom äldreomsorg, 2 miljoner inom grundskola, 15 miljoner inom social omsorg och cirka 1 miljoner vardera inom förskola 1 5 år, gymnasieskola och infrastruktur. En procent i förändrad skatt motsvarar 16 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 11 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 7, procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kom munen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 12 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kap pade och andelen verksamhet i egen regi så är 84 per tusen in vå nare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 18 personer. Munkedal får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 12 mkr Jfr länet 4 2 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 11 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Munkedal är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritets block, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många partierna i fullmäktige som kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Munkedal och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 39

40 Munkedal Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Munkedal analyserades i Kommunexperten 12/29 och då sam man fattades analysen på följande sätt: Munkedal har en trend mässigt fallande sparnivå de senaste tre åren. Den finansiella krisen pressar ner överskotten. Nettoförpliktelsebeloppet är 55 2 kronor. Det är mycket över den andra kritiska gränsen 46 9 kronor. Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Munkedal delbetyget D på analysfrågan kommunskuld. Befolkningen minskar årligen och lång siktigt. Av de sex nyckeltalen som indikerar krisutlösande finansiella risker har tre betyget och tre har. Det indikeras inga kritiska mönster. Delbetyget ska vara A. Munkedal hade betyget D i analysen i december 29 och har även nu D av samma skäl, en hög kommunskuld. En hög konsum tionsskuld i förvaltningen har minskat från 18 till 13 miljoner kronor eftersom bostadsföretaget sköts bättre och kan värderas högre. Det amorteras inte mycket, utan utrymmet används till lite väl höga inves teringar. Därför indikeras en tendens till investeringsrisk och betyget för finansiella risker sänks till B. I den förra analysen berättades hur det gick till när Munkedal före sekelskiftet drog på sig sin höga konsumtionsskuld. En anledning var saneringen av Munkedal Bostäder AB som stod med en fjärdedel av lägenheterna tomma. Det kostade givetvis att avveckla dem. Ett annat skäl var en misskött kommunal vardagsekonomi med år av höga investeringar och låga överskott. Det fanns år när man lånade till alla investeringar och även lite av driftkostnaderna. Man belånade kommande generationer och drog på sig en ryggsäck fylld med konsumtionslån. Även i den här analysen bör frågan ställas till dagens styrande generation om de ska betala av lånen eller skicka dem vidare till kommande generationer. Det rör sig om cirka 13 miljoner kronor och analyssystemet föreslår extra amorteringar på 7 miljoner kronor per år i 2 år. Det finns 17 miljoner i långa skulder i förvaltningen, så det går att amortera extra tills betyget för kommunskuld förbättras ända till A. Det är också viktigt att Munkedal Bostäder AB sköts lika bra i framtiden så att det inte förlorar i värde. ska ha betyget D. Förbättringen här sker i snigelfart. Nästa aspekt är finansiell hälsa med betyget B, nu som tidigare. Inom den analysfrågan försämras betyget på nyckeltalet rörelsekapital eftersom också kort upplåning får betala de höga investeringarna. Men det är sparandet, som är cirka 4 miljoner kronor för lågt, som ger B på finansiell hälsa. Med extra amorteringar på 7 miljoner riktas ett anspråk på totalt 11 miljoner mot de finansiella möjligheterna. Eftersom Munkedal har överkostnader i verksamheterna på 11 miljoner kronor motsvarande en möjlig skattesänkning på 7 procent, kan kommunen utan större ansträngningar själv hantera sina eko no miska problem. Det är en moralisk fråga. Med så betydande finansi ella potentialer har man ett starkt A på aspekten finansiella möjlig heter. Överkostnaderna har till och med ökat från att tidigare ha motsvarat en skattesänkning på 5,5 procent. Trots att finansiella risker har sänkts från A till B med anledning av att man står på tröskeln att investera ihjäl sig, kan tendensen sägas vara stabil. Munkedal har inte många år kvar till A med en ledning som visar större vilja. 4 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

41 Nybro Nybro fortsatt höga Betyg C Tendens investeringar Diagnos: Investeringarna ligger som tidigare på en nivå som är dubbelt så hög som för en kommun av Nybros storlek. Det finns indikation på investeringsrisk. Betyget för finansiella risker sänks därför från B till C som också blir slutbetyget i analysen, liksom i den från december 29. Då var det ett lågt sparande som gav C på finansiell hälsa och slutbetyget C. Sparandet är högre nu, men räcker bara för B på finansiell hälsa. Nya lån sänker kommunskuld till B. Åtgärder: Fundera på om inte Nybro är färdiginvesterad för många år framöver. Är det inte dags för en konsolideringsfas innebärande att amortera extra och sköta de egna ägda bolagen elitistiskt bra? Det finns överkostnader för att hålla sparandet över 5,5 procent av totala intäkter. Investeringsnivån bör snarast sänkas från nuvarande 1 till max 4 procent av totala intäkter. Då finns 18 miljoner per år till amorteringar. Mediabild och bakgrund Nybro ligger i Småland mellan Kalmar och Växjö. Man befinner sig i det så kallade Glasriket och i början av 19- talet fanns ett hundratal glasbruk i regionen. Det var de stora skogarna och de många sjöarna som gjorde att glasbruken växte fram på 17-talet. Orten blev stad år I dagens Nybro visar sig den traditionen bland annat av att form givning och design fortfarande har stor betydelse. Här finns bland annat Designhögskolan och Designarkivet, och det finns gott om företag med anrik industritradition som Kährs, Smurfit Kappa, Orrefors, Bong Ljungdahl och Bitus. Nybro ingår i marknadsföringsorga nisation AB Glasriket som verkar för att utveckla och stärka regionen Glasriket. Ägare är 15 glasbruk och de fyra kommunerna Emmaboda, Lessebo, Nybro och Uppvidinge. Pressen skriver om att Nybro kommun vill ha 25 invånare till 23. Fler och modernare bostäder är en förutsättning för den expansionen vilket kanske innebär att kommunen säljer en del av sina fastigheter. Man noterar också att det finns gott om ledig industrimark i och omkring Nybro nära 132 kvadratmeter närmare bestämt. Än så länge är intresset svalt för att köpa. Vidare berättar man att Nybro kommun just inlett arbetet med att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för Nybro stad. I det förslag som presenterats har förtätning av bostäder samt exploatering av nya bostadsområden hög prioritet. Bland annat vill kommunen använda det stora naturområdet i Hagnebo för nya bostäder, något som lett till lokala protester. Speciella förutsättningar Nybro har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Nybro Kommunbolag AB som moderbolag. Faktaruta Nybro Befolkning: (21) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 22,24 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 31 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 15 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 61 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 16 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa B C D risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 41

42 Nybro Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 94 9 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Nybro ligger på plats 253 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 52 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 42 9 kronor. Det är över den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Nybros amorteringsförmåga får också betyget. Den teo retiska återbetalningstiden är i genomsnitt sju år de senaste fem bok slutsåren och det är över den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Nybro delbetyget B på analysfrågan. Delbetyget har sänkts sedan den förra analysen främst beroende på ett försämrat betyg på nyckeltalet förpliktelsebelopp. Här föreslås extra amorteringar på 4 miljoner kro nor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Nybro kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 253 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Nybro får betyget. År 21 är sparnivån 5,9 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,2 procent och under hushållnings kravet. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 5,4 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 32 procent i Nybro. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Nybro hade 459 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 4 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån 25 procent av intäk terna är passerad. Ytterligare en belastning ges eftersom trenden är växande. Betyget blir därför Svag för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 55 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom hela kommunkoncernens skulder i procent av de totala koncerntillgångarna passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget Dålig i Nybro. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 7,3 procent. Det ger ett lånebehov på 2,5 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Nybro delbetyget B på analys frågan Finansiell hälsa. Delbetyget har höjts sedan den förra ana ly sen främst beroende på ett förbättrat sparande. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 1 miljon kronor från det beräknade utfallet på 5,4 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,5 procent. 42 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

43 Nybro Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 11,5 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Svag Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Dålig risker Nyckeltalet investeringsnivå är Dålig. De senaste fem åren är in ves teringarna i genomsnitt 1,8 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Nybro är omkring 3,9 procent. Det finns en stor risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskost nader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så högt över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Nybro ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 88 till 86 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Nybro betyget. Befolkningen minskar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år och en underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Nybro en lång siktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. Nyckel talet får betyget Svag. Nybro får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är han Krisutlösande finansiella risker 15% 1 5% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter Förvärvsfrekvens Totalt för Nybro Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden risker Svag Dålig Investeringsnivå Dålig Skattekraft Befolkning Sysselsättning Svag Bostadsöverskott Borgen mm Dålig KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 43

44 Nybro teringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analys frågan risker. Betygen för nyckeltalen investeringsnivå, skattekraft, sysselsättning och borgen har alla försämrats ett steg sedan den förra analysen. Delbetyget har då sänkts från tidigare B. möjligheter Nybro har en högre skattesats 21 med,62 procent jämfört med den grannkommun (Emmaboda) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Nybro höjde skatten 27 med,5 procent och 28 med,26 procent. Nybro sänkte sedan skatten 212 med,41 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 7 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet samt kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Nybro. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 147 miljoner kronor och Nybro får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 55 miljoner kronor inom äldre omsorg, 3 miljoner inom infrastruktur, 25 miljoner inom social omsorg, 15 miljoner inom grundskola och 1 miljoner vardera inom fritidsverksamhet och kultur. En procent i förändrad skatt motsvarar 31 miljoner och kalkylmäs sigt utgör de 147 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del perso nal eftersom det finns 11 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 93 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 33 personer. Nybro får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 7 mkr Jfr länet 1 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 147 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Nybro är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många partierna i fullmäktige. Det kan bidra till fördröj ningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Nybro och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 44 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

45 Nybro Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Nybro analyserades i Kommunexperten 12/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Med betyget Svag på sparnivå får Nybro delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Det behövs en fastare ekonomistyrning som bryter nedgången så fort som möjligt och höjer sparnivån till 5,5 procent av totala intäkter. Med investe ringar på 34 miljoner kronor de senaste tre åren och ett sparande på 13 miljoner så försvagas ekonomin. Nybro tappar befolkning årligen och långsiktigt. Överkostnaderna är till en del personal. När det gäller den sista analysfrågan, finansiella möjligheter, så indikeras bara goda potentialer i kostnadspress. Investeringarna ligger som tidigare på en nivå som är dubbelt så hög som för en kommun av Nybros storlek. Det finns indikation på investeringsrisk. Finansiell risk sänks därför från B till C som också blir slutbetyg i analysen, liksom i den från december 29. Då var det ett lågt sparande som gav C på finansiell hälsa och slutbetyget C. Sparandet är högre nu men räcker bara för B på finansiell hälsa. Nya lån sänker kommunskuld till B. Förmodligen tillhör politikerna i Nybro dem som anser att en kommun kan investera sig attraktiv och vända en ogynnsam befolk ningsutveckling. Det lyckas sällan med konsekvensen att kommande generationer belånas tungt. Frågan är hur många år man kan fort sätta innan nervösa långivare sätter stopp för investeringsrallyt. Det har inte varit helt utan positiva resultat. En envis årlig befolkningsminskning under fem år i följd när befolkningen minskade med 411 personer bröts 29 i en ökning med 19 invånare och 21 i en ökning med 75 invånare. Men 211 minskar befolkningen igen med 15 personer. Svaret om Nybro står inför en positiv förändring av befolkningsutvecklingen ligger i framtiden. Befolkningens sammansättning förändras också snabbt och antalet äldre ökar. Nyckeltalet befolkning har betyget, men tendensen är betyget Svag om ett antal år med den nuvarande utvecklingen. Vad som övrigt är av ekonomisk natur har fallande tendens och mest allvarligt är den skuldökning som sker inte bara i förvaltningen där det investeras mycket utan också ute i de egna ägda bolagen. Även borgen till dem ökar mycket under senare år. Bruttoförpliktelse beloppet ökar därför från kronor per invånare i den förra analysen för drygt två år sedan till kronor per invånare 21. Man rör sig från plats 187 till 253 i kommunkollektivet av 29 kommuner. Det är en snabb belåning här. Rådet i den förra analysen har man följt, dvs att det var viktigt att de egna ägda bolagen sköttes bra, visade skäliga vinster och kunde ges höga värden. Då kunde värden på kronor per invånare avräknas för att få en mätbart låg nettokommunskuld med betyget A. Nu är det beloppet kronor per invånare. Det räcker till B på kommunskuld. Att vinsterna och företagens värden i framtiden kommer att växa i samma takt som den nuvarande belåningen är orealistiskt. Av 19 nyckeltal så förändras tio varav tre förbättras fyra steg och sju försämras totalt sju steg. Tendensen är sammantaget fallande. Det förbättrade sparandet har minskat överkostnaderna något medan avgiftspotentialerna har ökat. Den dramatiska skuldökningen sänker betyget för fem nyckeltal. Men även två av de tre skattebasnyckeltalen försämras, nämligen skattekraft och sysselsättning. Vid sidan om investeringsrisk indikeras också en tendens till lokal näringslivs svikt. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 45

46 Strängnäs Strängnäs tog ansvar, Betyg Tendens A gjorde läxan Diagnos: Strängnäs är ett exempel på en politisk jämviktskommun där partier, som vanligtvis inte drar jämt, har formerat en majoritet och tagit ekonomiskt ansvar. En utveckling på B-nivå med fall i var dagsekonomin indikerades i analysen i december 29. Den bröts 29 med hjälp av en skattehöjning när övriga potentialer var ansträngda. Idag har Strängnäs ett starkt A. Stora skulder har genom en koncernbildning placerats ut på bolagen. Åtgärder: Vad ska man ge för råd till en finansiellt stark kommun med stabil tendens annat än att fortsätta hålla hårt i ekonomin? En skattenivå i underkant av 22 procent är lite väl hög och det finns utrymme för små årliga skattesänkningar med tanke på det höga sparandet, överkostnader i verksamheterna och att det även finns vissa avgiftspotentialer. Mediabild och bakgrund Strängnäs ligger i Sörmland och har en lång historia: Sedan 11- talet har orten varit biskopssäte och under medeltiden var man kyrklig förvaltningsstad. Under 12 talet grundlades den nuvarande Strängnäs Domkyrka. En annan sevärdhet är Gripsholms slott från 15-talet där en av Europas största porträttsamlingar finns. En historisk poäng är att Sveriges första tidning Hermes Gothicus började utges i Strängnäs Nuvarande Strängnäs kommun bildades 1971 när Strängnäs stad slogs ihop med Mariefreds stad, Åkers, Stallarholmens, Tosterö och Vårfruberga landskommuner. Stora infrastruktursatsningar i Mälar dalen som Svealandsbanan och motorvägsbyggande till Eskilstuna och Stockholm, har bidragit till kommunens utveckling. De största företagen är Pfizer och Åkers, som faktiskt är Sveriges äldsta företag grundat redan 158. Pressen skriver att allt fler turistar i kommunen. Färska siffror visar att fler turister väljer att semestra i kommunen. Under förra året, 211, omsatte rese- och turismindustrin i Strängnäs kommun 247 miljoner kronor. Det innebär att den totala turismomsättningen i Strängnäs kommun har ökat med nästan 49 miljoner kronor jämfört med 21. Man noterar också att Resecentrum i Strängnäs ska byggas om i samband med att Trafikverket bygger dubbelspår på sträckan Ulvhäll-Härad. Strängnäs kommun ansvarar för detaljplanen för området och Trafikverket för ombyggnadsprojektet. Vidare berättar man att invånarna i Strängnäs kommun efterlyser bättre kommunikationer, fler bostäder och ett bättre kommersiellt utbud. Det framgår av SCB:s årliga medborgarundersökning. Speciella förutsättningar Strängnäs har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Strängnäs Fastighets AB med dotterbolaget Strängnäs Bostads AB äger sedan 25 i princip samtliga kommunala verksamhetsfastigheter. Det påverkar de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar- och investerings nivå och de har justerats ned. Faktaruta Strängnäs Befolkning: (21) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 21,73 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 58 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 68 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 23 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 46 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

47 Strängnäs Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 99 6 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Strängnäs ligger på plats 268 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 85 9 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 13 7 kronor. Det är klart under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Strängnäs amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt två år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Strängnäs delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Strängnäs kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 268 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Strängnäs får betyget. År 21 är sparnivån 5,2 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,4 procent. Kom munens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 5,7 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 4 procent i Strängnäs. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Strängnäs hade 1 98 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 16 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är betydligt högre på 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom hela kommun koncernens skulder är över 15 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mät periodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Strängnäs. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 5,7 procent. Det ger ett lånebehov på,9 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Strängnäs delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Delbetyget har förbättrats från B i den förra analysen. Det beror främst på en förbättrad sparnivå. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 47

48 Strängnäs Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 16,8 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Svag Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 6,7 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Strängnäs är omkring 4, procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskost nader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Strängnäs ligger över rikssnittet. Med en stabil trend runt 13 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Strängnäs betyget. Befolk ningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Strängnäs en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Strängnäs får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Krisutlösande finansiella risker 12% 8% 4% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig 48 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

49 Strängnäs Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. Betyget för nyckeltalet investeringsnivå har försämrats något men det påverkar inte delbetyget. möjligheter Strängnäs har en högre skattesats 21 med 1,78 procent jämfört med den grannkommun (Nykvarn) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Strängnäs höjde skatten 24 med,5 procent, sänkte den 26 med,15 procent, höjde den igen 29 med,9 procent och 21 med,2 procent. Här anges skattehöjning även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 24 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och möjligheter handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Strängnäs. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 28 miljoner kronor och Strängnäs får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 46 miljoner kronor inom social omsorg, 42 miljoner inom gymnasieskola, 39 miljoner inom äldreomsorg, 37 miljoner inom infrastruktur, 21 miljoner inom grundskola och 13 miljoner inom förskola 1 5 år. En procent i förändrad skatt motsvarar 58 miljoner och kalkylmäs sigt utgör de 28 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,6 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 77 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikap pade och andelen verksamhet i egen regi är 75 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 8 personer. Strängnäs får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Delbetyget har förbättrats sedan den förra analysen. Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 24 mkr Jfr länet 1 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 28 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Strängnäs är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritets block, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett starkt jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget Svag. Det finns belast ningar för de många partierna i fullmäktige som kan bidra till fördröj ningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Strängnäs och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 49

50 Strängnäs Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Svag Avgiftspolitik Slutsats Strängnäs analyserades i Kommunexperten 12/29 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Med betyget på sparnivå får Strängnäs delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det behöver åtgärdas, vilket innebär att höja sparnivån till minst 6 procent av totala intäkter så fort som möjligt. Befolkningen ökade den senaste tioårsperioden med 8,8 procent. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Strängnäs en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. När det gäller kom munskulden är den mycket hög. Därför är viktigt att de kommunägda företagen sköts väl, visar goda vinster och kan behålla sina höga värderingar. Strängnäs är ett exempel på en politisk jämviktskommun där partier, som vanligtvis inte drar jämt, har formerat en majoritet och tagit ekonomiskt ansvar. En utveckling på B-nivå med fall i var dagsekonomin indikerades i analysen i december 29. Den bröts 29 med hjälp av en skattehöjning när övriga potentialer var ansträngda. Idag har Strängnäs ett starkt A. Stora skulder har genom en koncernbildning placerats ut på bolagen. Först och främst ska politikerna i Strängnäs ha beröm för sitt ekonomiska ansvarstagande. Majoriteten från föregående period finns kvar förstärkt med ytterligare ett parti. Miljöpartiet har sällat sig till Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centern. Det finns inget tecken på att den ekonomiska styrningen har försvagats. Det är snarare tvärtom när man tar del av analysen. I maj 28 formerades det en ny majoritet i Strängnäs som valde den lätta vägen vid ekonomisk kris, nämligen en rejäl skattehöjning 29 på,9 procent. Den följdes upp 21 av en kompletterande mindre på,2 procent. Det svåra med skattehöjningar är att hålla i pengarna när behovet är att öka överskotten för att få pengar till investeringar och amorteringar. Så var det i Strängnäs och behovet av medel för att höja sparandet till godkänd nivå var mindre än vad skattehöjningarna inbringade. En hel del pengar kunde delas ut till verksamheterna. Samtidigt var det val 21 och kommunerna fick frikostiga extra statsbidrag. Det kan nu konstateras att ledningen höll i pengarna i tillräcklig omfattning för att bryta den dramatiskt fallande trenden i sparandet från nästan 8 procent av totala intäkter ner till 2,4 procent av intäkter fyra år senare eller 28. Man kunde inte sitta och se ett fall ytter ligare ett år. Det togs blocköverskridande ansvar. Redan året efter, 29, ligger sparandet över 4 procent av totala intäkter. Det är den nya högsta kritiska nivån efter det att kommunens verksamhetsfastig heter placerats ut på ett av de egna ägda bolagen. Nivån för god ekonomisk hushållning kunde sänkas från 6 till 4 procent av totala intäkter. Aspekten finansiell hälsa ska ha betyget höjt till A från ett tidigare B. Det genomfördes stora investeringar åren 27 och 28 och det indikerades genom på de två nyckeltalen kapitalbildning och investeringsnivå. Egentligen kunde Svag sättas på investeringsnivå och Strängnäs skulle klassas som B-kommun med tendens till investeringsrisk, men faktiskt är investeringarna på optimal nivå redan åren 29 och 21. De höga investeringarna lånefinansiera des, vilket höjde en redan mycket hög kommunskuld ytterligare. en skulle inte ha betyget A om inte de kommunägda företagen sköttes så bra som de nu gör, visar skäliga vinster och kan värderas högt. 5 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

51 Tidaholm Tidaholm tillfälligt Betyg A Tendens lägre fart på hög nivå Diagnos: Betyget är A i den här analysen som i den tidigare från december 29 nu med stigande tendens. Optimal invest erings nivå och ett högt sparande håller kommunskulden lika låg som tidigare och med bolagen lite bättre skötta nu och mer värda har kommunskuldens A stärkts. Tidaholm, som tidigare var klassad som industrikommun, är fortfarande konjunkturkänslig och sysselsätt ningen sviktar, men från en hög nivå. Det finns utrymme att sänka skatten. Åtgärder: Vad ska man ge för råd till en finansiellt stark kommun med stigande tendens annat än att fortsätta hålla hårt i ekonomin? Möjligtvis att det finns utrymme för små årliga skattesänkningar med tanke på det höga sparandet, överkostnaderna i verksamheterna och att det även finns vissa avgiftspotentialer. Det allmännyttiga bostads bolaget bör skötas bättre så att det kan värderas högre än nu för att få full kontroll på nettokommunskulden. Mediabild och bakgrund Tidaholm ligger i Västergötland i ett område med anor långt tillbaka i tiden. Här finns flera kyrkor från 11- och 12- talen. En av dem är Kungslena kyrka som byggdes under 12- talet. På samma plats finns troligen en ännu äldre kyrka, en så kallad stavkyrka. Från den äldsta kyrkan finns dopfunten i sandsten från 11-talet bevarad. Tidaholm blev stad 191. Man är med i Skaraborgs Kommunal förbund där 15 kommuner samverkar för att utveckla Skaraborgs intressen och använda de gemensamma resurserna effektivt. Vulcan, som är Sveriges enda kvarvarande tändsticksfabrik, ligger i Tidaholm och sysselsätter ett hundratal personer. Också kökstillverkaren Mar bodal finns här. Längs Tidan firas varje år i augusti Kräftans Dag, som även kallas för Tidaholms egen nationaldag. Pressen berättar att kommunfullmäktige har inrättat en demokrati beredning som ska verka för en väl fungerande demokrati i Tida holms kommun. Samtliga partier är representerade i beredningen. Den kommer bland annat att arbeta för att utveckla former för samverkan med och deltagande från medborgarna i kommunen. Man noterar att köksföretaget Nobia förbereder en flytt av sin tillverkning och ytbehandling av köksluckor från Älmhult till Tidaholm. Det gör det lättare att tillvarata de skalfördelar det innebär att vara en stor koncern och gå mot större, varumärkesoberoende produktionsenheter. Media noterar att Tidaholms kommun får 8 kronor från Leader. Det gäller ett projekt som ska öka turismen genom samarbete. Målet är att få olika verksamheter, till exempel upplevelsearrangörer, hotell och restauranger, att samarbeta för att visa på det samlade utbudet. Speciella förutsättningar Tidaholm har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cern bildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Tidaholm Befolkning: (21) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 21,75 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 2 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 71 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 73 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 12 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 51

52 Tidaholm Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 57 2 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Tidaholm ligger på plats 58 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 33 1 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 24 1 kronor. Det är klart under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Tidaholms amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Tidaholm delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Tidaholm kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 58 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Tidaholm får betyget. År 21 är sparnivån 6,3 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 6,4 procent. Kommu nens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 3,9 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Tidaholm. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Tidaholm hade 23 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 64 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 19 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en snabbt stigande trend och är från 29 positivt. Kapitalbildningen får betyget i Tidaholm. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 6,2 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,5 procent. Det ger ett lånebehov på 1,7 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett utrymme för amortering av långa skulder. Det har man också gjort. Med betyget på sparnivå får Tidaholm delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Nyckeltalet rörelsekapital har förbättrats sedan den förra analysen. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 8 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,9 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5, procent. 52 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

53 Tidaholm Finansiell hälsa 9% 8% 7% 6% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 7,1 mkr 5% 4% 3% 2% 1% Kommunens bokslutsprognos för 211 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 4,3 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Tidaholm är omkring 4,4 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhålls kostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Tidaholm ligger under rikssnittet. Med en svagt stigande trend från 87 till 88 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Tidaholm betyget. Befolkningen minskar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år och en underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Tidaholm en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet får betyget. Tidaholm får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invå Krisutlösande finansiella risker 8% 4% -4% -8% Befolkningsutveckling 1 år Tidaholm kommun Länet Riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk Förvärvsfrekvens Totalt för Tidaholm Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 53

54 Tidaholm nare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare, men under den högsta på 3 kronor. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. Betyget för nyckeltalet sysselsättning har försämrats ett steg sedan den förra analysen medan borgen har förbättrats ett steg. möjligheter Tidaholm har en högre skattesats 21 med,76 procent jämfört med den grannkommun (Skövde) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Tidaholm höjde skatten 23 med,46 procent och 29 med,75 procent. Skatten sänktes sedan 212 med,43 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 15 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet samt kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Tidaholm. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 115 miljoner kronor och Tidaholm får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 34 miljoner kronor inom äldre omsorg, 2 miljoner inom social omsorg, 15 miljoner inom infrastruktur, 11 miljoner vardera inom gymnasieskola och fritids verksamhet, 1 miljoner inom kultur, 8 miljoner inom förskola 1 5 år och 5 miljoner inom grundskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 2 miljoner och kalkylmäs sigt utgör de 115 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del per sonal eftersom det finns 15 anställda per tusen invånare. Med hän syn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikap pade och andelen verksamhet i egen regi är 89 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 21 personer. Tidaholm får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 15 mkr Jfr länet 4 2 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 115 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Tidaholm är betyget (här finns bara betygen och Svag). För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för de många partierna i fullmäktige som kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Tidaholm och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 54 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

55 Tidaholm Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Tidaholm analyserades i Kommunexperten 12/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Tidaholm är en av många indu strikommuner som befinner sig under starkt omvandlingstryck och det verkar som om Tidaholm klarar det förhållandevis bra. Förvärvsfrekvensen i kommunen har passerat 8 procent och var redan 27 höga 82,5 procent. Trenden pekar envist uppåt. I Tidaholm är man duktigare på att sköta den vardagliga ekonomin i kommunens förvaltningar än i de egna ägda bolagen. När det gäller den sista analysfrågan, finansiella möjligheter, indikeras goda potentialer i både avgiftshöjningar och kostnadspress men inte i skattehöjning. Betyget är A i den här analysen som i den tidigare från december 29 nu med stigande tendens. Optimal investeringsnivå och ett högt sparande håller kommunskulden lika låg som tidigare och med bolagen lite bättre skötta nu och mer värda har kommunskuldens A stärkts. Tidaholm, som tidigare var klassad som industrikommun, är fortfarande konjunkturkänslig och sysselsättningen sviktar, men från en hög nivå. Det finns utrymme att sänka skatten. Tendensen sätts stigande som ett sammantaget omdöme. Det finns en aspekt som pekar ner som har med konjunkturen att göra och som inte ledningen i Tidaholm kan påverka så mycket. Tidaholm är, som framhölls redan i inledningen av den förra analysen, mycket av en industrikommun under starkt förändringstryck. Det senare innebär att man förlorar invånare under lågkonjunkturer när företagen sätts under press. Det sker nu och sysselsättningen sviktar. I den förra analysen hade nyckeltalet sysselsättning högsta betyg. Men det var av ett kompensatoriskt skäl. Det fanns då, och som också finns nu, en indikation på konjunkturkänslighet. Då ska betyget maximalt kunna vara, alltså ett steg under. Men vid extrem hög sysselsättning, vilket innebär en förvärvsfrekvens med god marginal över 8 procent, tillkommer en kompensation. Det var läget i december 29 med en uppmätt förvärvsfrekvens 28 på 82 procent och ännu högre 27 på 82,5 procent. Förvärvsfrekvensen föll 29 ner till 78,5 procent. Det ska markeras med på nyckel talet sysselsättning. Utvecklingen av befolkningen, som under senare år har stabili serats jämfört med tidigare minskningar i en årstakt på,5 procent, har igen två år (29 och 21) med större tapp på 61 respektive 6 personer. De tio största arbetsgivarna förlorar 54 jobb de senaste två åren. Trots det har nyckeltalet för befolkning kvar sitt betyg från förra analysen. Det finns inget tillräckligt starkt riskmönster för att sätta ett lägre betyg än A på finansiella risker. I den förra analysen från 29 kunde A på kommunskuld räknas hem utan större marginal. Tidaholm hade en låg bruttokommunskuld och den har föredömligt inte ökat utan faktiskt minskat med cirka 7 kronor per invånare. Då riktades kritik mot bristande lönsamhet i de egna bolagen. Här har förbättringar skett i energibolagen som sköts bättre och kan värderas högre, men så är ännu inte fallet för Tidaholms Bostads AB. En styrka till är det höga sparandet som mer än väl räcker för att betala investeringarna som ligger på den optimala nivån för Tida holm. Det är också en anledning till att kommunskulden inte ökar. Skattehöjningen 29, som på kalkylmässiga grunder ansågs onödig i den förra analysen, framstår som onödig även nu. Över kostnaderna har bland annat ökat från 84 till 115 miljoner kronor. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 55

56 Åmål Åmål tros vara Betyg C Tendens fattig men är rik Diagnos: Åmål hade betyget C i analysen i november 29 och har C fortfarande, men nu har skälen växt till tre. Kommunen styr fort farande efter det otillräckliga balanskravet. Det innebär C på finansiell hälsa även nu. Ett tidigare A på kommunskuld är nu C och ett tidigare B på finansiella risker är nu också C. Vinnarpengarna i utjämningen har ökat överkostnaderna från 133 till 143 miljoner 21. Trots det höjdes skatten 211 med,35 procent. Åtgärder: Lägga fast sparandet över 4,5 procent av totala intäkter och dra ner investeringarna till nivån 3 procent av intäkter. Använda sparöverskottet till extra amorteringar. Det finns skulder att amortera, men viktigast är att sköta bolagen bättre så att de kan värderas högre. Behovet är stort av lokal näringspolitik och förbättrad attrak tivitet som pendlingskommun för att stabilisera befolkningen. Åmål bör effektivisera och sänka skatten varje år. Mediabild och bakgrund Åmål ligger i Dalsland och blev stad redan 1643 när orten fick privilegiebrevet från Drottning Kristina. Från början var Åmål en handelsplats som växte fram där Åmålsån knyts ihop med Vänern. Trots många bränder under årens lopp finns många byggnader kvar av kulturhistoriskt värde. I centrala Åmål finns den mycket välbevarade trähusstaden från 17- och 18-talen. Det området klarade sig undan den stora branden 191, så därför finns den gamla stadsmiljö kvar. Kommunen bildades 1971 genom en sammanslagning av Åmåls stad och Tössbo kommun. Media skriver att detaljplanen för Kilarna utanför Åmål överklagas igen. Den här gången är det länsstyrelsens beslut som överklagas. Man noterar att Åmål Stålkonstruktioner miljoninvesterar i ny fiberlaser och kantpress för att möta den ökade efterfrågan. Pressen skriver att Åmål satsar på en hel kultur- och musikvecka. Näst sista veckan i maj äger den rum och det börjar med en stor konsert i den nyuppbyggda Hamnterminalen. Kommu nerna satsar på olika vis för att marknadsföra kulturen inom sina kommungränser. Man berättar också om Åmål 22 som ska vara ett forum för tankar, idéer och förslag på var Åmål ska befinna sig år 22: Hur ska kommunen uppfattas av omvärlden? Vad är vi bra på? Vad har vi som vi kan bygga vidare på? Vad behöver vi utveckla? Speciella förutsättningar Åmål har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. En del av kommunens förvaltningsfastigheter ägs av Åmåls Kommunfastigheter AB. Det påver kar de kritiska nivåerna för nyckeltalen sparoch investerings nivå och de har justerats ned något. Faktaruta Åmål Befolkning: (21) Kommuntyp: Kommuner i tätbefolkad region Kommunalskatt: 22,89 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 19 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 81 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 8 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej A B Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens 56 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

57 Åmål Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 85 3 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Åmål ligger på plats 225 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 38 6 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 46 7 kronor. Det är över den första kritiska gränsen 38 5 kronor. Eftersom invånarna i Åmål också har låga inkomster och förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera kommunskulden. Det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Svag. Åmåls amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget Svag på förpliktelsebeloppet får Åmål delbetyget C på analysfrågan. Delbetyget har försämrats från att ha varit A i den förra analysen. Det beror främst på ett försämrat förpliktelsebelopp. Här föreslås extra amorteringar på 5 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Åmåls kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 225 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Svag Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Åmål får betyget Svag. År 21 är sparnivån 4,4 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 3, procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 3,4 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 1 procent i Åmål. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Åmål hade 7 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 47 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäk terna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 29 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger betydligt högre på 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom hela kom mun koncernens skulder är över 15 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt, men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget Svag i Åmål. I genomsnitt var spar nivån under den senaste nioårsperioden 2,9 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4, procent. Det ger ett lånebehov på 1,1 procent av intäkterna. Med betyget Svag på sparnivå får Åmål delbetyget C på analys frågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 9 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,4 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 4,5 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 57

58 Åmål Finansiell hälsa 5% 4% 3% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 8,1 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Svag Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Svag risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 4, procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Åmål är omkring 2,7 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Åmål ligger under rikssnittet. Med en snabbt fallande trend från 9 till 86 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Svag. På nyckeltalet befolkning får Åmål betyget Dålig. Befolkningen minskar årligen i snabbt takt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, en äldrepuckel i åldersgruppen 8+ år samt en kraftig under repre sentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Åmål en långsiktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas också och nyckeltalet får betyget Svag. Åmål får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är han Krisutlösande finansiella risker 8% 4% -4% -8% Befolkningsutveckling 1 år Åmåls kommun Länet Riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk Förvärvsfrekvens Totalt för Åmåls Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Svag Befolkning Dålig Sysselsättning Svag Bostadsöverskott Borgen mm Dålig 58 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

59 Åmål teringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analys frågan risker. Betygen för nyckeltalen skattekraft och sysselsättning har försämrats från till Svag och befolkning från Svag till Dålig. Delbetyget har då också försämrats från B i den förra analysen. möjligheter Åmål har en högre skattesats 21 med,54 procent jämfört med den grannkommun (Säffle) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Åmål höjde skatten senast 211 med,35, men sänkte den sedan 212 med,43 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på närmare 21 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldreoch handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Åmål. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 143 miljoner kronor och Åmål får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 46 miljoner kronor inom äldreomsorg, 19 miljoner inom social omsorg, 17 miljoner inom infrastruktur, 15 miljoner inom grundskola, 14 miljoner inom förskola 1 5 år och 13 miljoner vardera inom gymnasieskola och fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 19 miljoner och kalkyl mäs sigt utgör de 143 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 7,4 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till viss del perso nal eftersom det finns 113 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 98 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 19 personer. Åmål får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr 25 2 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 21 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 143 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Åmål är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belast ning för antalet anställda per tusen invånare som kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag. Antalet partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och besluthanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Åmål och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 59

60 Åmål Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Åmål analyserades i Kommunexperten 11/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Åmål är en kommun som styr efter balanskravet och inte efter lagens hushållningskrav. Personaltätheten är stor i kommunen och även den kommunala pensions skulden är jämförelsevis stor. Framtida generationer ska betala en pensionsskuld på kronor per invånare. Det är mycket. Sparandet i kommunen är över åren genomgående för lågt. Åmål tillhör de stora vinnarna i systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader. Kommunen tappar befolkning årligen och långsiktigt och befolkningen åldras främst genom utflyttning i samhällsbyggargenerationen år. Åmål hade betyget C i analysen i november 29 och har C fortfarande, men nu har skälen växt till tre. Kommunen styr fort farande efter det otillräckliga balanskravet. Det innebär C på finansiell hälsa även nu. Ett tidigare A på kommunskuld är nu C och ett tidigare B på finansiella risker är nu också C. Vinnarpengarna i utjämningen har ökat överkostnaderna från 133 till 143 miljoner 21. Trots det höjdes skatten 211 med,35 procent. Om kartan inte stämmer med terrängen gäller i normala fall terrängen och det är fel på kartan. I Åmål är det tvärtom. Där stäm mer inte den ekonomiska kartan med den ekonomiska verkligheten och då gäller den ekonomiska kartan. Man tror sig vara fattig, men är rik eftersom man är stor vinnare i systemet för utjämning av skatte intäkter och verksamhetskostnader mellan kommunerna. Är man det känner sig många utpekade kommuner som fattiga, man får bidrag och kan i kraft av detta ta det lugnt, unna sig mycket och leva i tron att händer något griper andra in. Analysen förmedlar intrycket av en kommun där den lokala politiken saknar verklighetsförankring. Därför är rubriken tros vara fattig men är rik. Förmodligen tror omgivningen också det om Åmål. Det är sämre inom alla fyra analysaspekterna jämfört med tidigare. Med investeringar som är högre än det låga sparandet växer skul derna i förvaltningen. Det investeras också i bolagen eftersom också borgen till dem växer. Det innebär högre bruttokommunskuld än tidigare och eftersom Åmåls Kommunfastigheter AB, där kommunens verksamhetsfastigheter finns, under senare år har tveksam resultat utveckling kan inte företaget värderas lika högt som tidigare. Betyget för kommunskuld faller därför till C. Alla tre nyckeltalen som visar vad som händer med skattebasen försämras ett steg jämfört med november 29. Eftersom ett nyckel tal, befolkning, faller ned till betyget Dålig och de övriga två till Svag finns ett kritiskt mönster som indikerar en krisutlösande risk, näm ligen lokal näringslivssvikt. Betyget för finansiella risker ska därför vara C. En hög skattesats, som för flera år sedan passerade nivån 22 procent, är inte främjande för företagsklimatet. De unga flyttar både från hög skatt och dit där jobb finns. Åmål har A på finansiella möjligheter i den här analysen som i den tidigare. Att detta A blir starkare i den meningen att de finansiella potentialerna växer är positivt. Det negativa är att växande överkostnader också indikerar en pågående försämrad kostnads effektivitet. Överkostnaderna mätt i möjlig skattesänkning har ökat från 6,7 procent i den förra analysen till nuvarande 7,4 procent. Ett vänsterstyre har just ersatt en borgerlig allians. En nystart rekommenderas med en analys av kommunen. 6 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

61 Örebro Örebro ekonomisk Betyg Tendens A stark förvaltningsstad Diagnos: Ibland får man intrycket att det inte har hänt mycket under senare år, och så är läget i Örebro. Man hade betyget A i analysen i december 29 och det har man nu också. Det politiska jämvikts läget består och när det här skrivs har Socialdemokraterna, Krist demokraterna och Centerpartiet makten. Vanan att hålla i ekonomin består. Dock skulle betydande avgiftspotentialer och överkostnader kunna bytas mot en rejält lägre skatt. Åtgärder: Vad ska man ge för råd till en finansiellt stark kommun med stabil tendens än att fortsätta hålla hårt i ekonomin? Med en sämre utveckling av medelinkomst och sysselsättning än i genom snitt för riket blir frågan vad som ligger bakom den snabba befolk ningstillväxten. Kan det vara en väl generös bidragsregim? Faktiskt finns alla indikationer på bidragsdriven befolkningstillväxt. Då gäller mindre bidrag och mer lokal näringspolitik. Mediabild och bakgrund Örebro ligger i Närke och tros ha fått stadsrättigheter så tidigt som på 12-talet. En fästning byggdes omkring 126-talet, troligen på den holme där dagens Örebro slott ligger. På 13-talet byggdes fäst ningen ut till en borg och blev belägrad flera gånger hölls ett riksmöte i Örebro om ny landslag, kallad Magnus Erikssons landslag. I slutet av 15-talet ingick orten i Hertig Karls hertigdöme. Redan på medeltiden samlades bergsmän och bönder på markna derna för att göra affärer. De traditionerna lever vidare än idag i olika former som Berghandteringens Vänners årsmöte som hålls varje år i samband med Hindersmässan. Den mässan nämns första gången redan I modern tid var Örebro länge känd som kex- och skostaden och i slutet av 18-talet grundades de första skofabrikerna här. Tillsam mans med Kumla utgjorde orterna centrum för skotillverkningen i Sverige. Örebro kexfabrik grundades 1896 och verkade fram till Pressen skriver att effektivt miljöarbete ger hopp för framtiden och det går framåt för Örebro kommuns miljöarbete. Under de senaste åren har de kommunala förvaltningarna och bolagen minskat sin klimat be lastning rejält. Om nuvarande trender står sig kommer målet om en halvering till 22 att överträffas med god marginal. Man noterar också att kommunstyrelsen har fattat beslut om att delta i förstudie för Nobelbanan, dvs sträckningen Karlstad-Örebro. Det beslutet kräver dock att också andra parter deltar som större kommuner, regionförbund, landsting och länsstyrelser. Media skriver det klart för ett första ställningstagande om järn vägen genom Örebro och framtidens resecentrum. En utredning som kommunen gjort visar att det finns tre olika lösningar för järnvägens placering. Slutgiltigt beslut fattas under sommaren. Speciella förutsättningar Örebro har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Örebro Rådhus AB som moderbolag. Faktaruta Örebro Befolkning: (21) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 21,22 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 222 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 8 4 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 1 87 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 18 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 61

62 Örebro Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 75 2 kronor per invånare. Det är något över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Örebro ligger på plats 158 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 55 9 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 19 3 kronor. Det är klart under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Örebros amorteringsförmåga får också betyget. Den teo retiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Örebro delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Örebro kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 158 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Örebro får betyget. År 21 är sparnivån 5,3 pro cent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genom snittliga nivån de senaste fem åren är 6,2 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 3,9 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Örebro. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Örebro hade miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 2 32 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 25 procent av till gångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en fallande trend och är från 21 negativt. Kapitalbildningen får betyget i Örebro. I genomsnitt var spar nivån under den senaste nioårsperioden 5,3 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,3 procent. Det ger ett lånebehov på 1, procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa lån i Örebro. Med betyget på sparnivå får Örebro delbetyget A på analys frågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 19 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,9 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,25 procent. 62 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

63 Örebro Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 8,4 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 5,4 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Örebro är omkring 7, procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Örebro ligger under rikssnittet. En svagt fallande trend från 95 till 94 procent av rikssnittet de senaste sex åren ger en belastning, men den tas bort beroende på tillväxten av studenter till universitetet. En studentstad med ett växande antal studerande pressar ofta ner medelinkomsterna. Nyckel talet skattekraft får betyget. På nyckeltalet befolkning får Örebro betyget. Befolkningen ökar årligen i snabb takt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Örebro en lång siktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. Förvärvsfrekvensen faller ofta i kommuner som har universitet och högskola på grund av det växande antalet studerande. En justering görs därför och nyckeltalet sysselsättning får betyget. Örebro får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och Krisutlösande finansiella risker 12% 9% 6% 3% -3% Befolkningsutveckling 1 år Örebro kommun Länet Riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 9 85% 8 75% 7 65% Förvärvsfrekvens Totalt för Örebro Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 63

64 Örebro förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. möjligheter Örebro har högre skattesats 21 med,8 procent jämfört med den grannkommun (Kumla) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Örebro har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren men sänker skatten 212 med,34 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på 131 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Örebro. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 938 miljoner kronor och Örebro får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 354 miljoner kronor inom social omsorg, 224 miljoner inom äldreomsorg, 95 miljoner inom grund skola, 9 miljoner inom förskola 1 5 år, 64 miljoner inom fritidsverksamhet, 37 miljoner inom kultur, 34 miljoner infrastruktur och 26 miljoner inom förskola 6 år. En procent i förändrad skatt motsvarar 222 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 938 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 93 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 92 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 17 personer. Örebro får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr 25 2 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 131 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 938 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Örebro är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget Svag. Örebro är en relativt stor stad med ett stort organisationsspann, dvs många nämnder och egna företag. Det finns också belastningar för antalet partier som kan bidra till fördröjningar i ärende- och besluts han teringen. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Örebro. Nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 64 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

65 Örebro Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Svag Avgiftspolitik Slutsats Örebro analyserades i Kommunexperten 12/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Örebro är en av våra större städer. Befolkningen växer årligen och långsiktigt. Många större städer är redan analyserade i Kommunexperten och de flesta har gått rakt in på ratinglistans A-tabell och det gör även Örebro. Örebro har samlat sina egna ägda bolag i en koncern med moderbolaget Örebro Rådhus AB och där finns det lönsamma Örebro Bostäder AB. Men Örebro saknar energibolag. Kommunen har historiskt för låga sparnivåer utan att ha dragit på sig höga skulder. Det finns vissa överkostnader i verksamheterna. Det indikeras inga krisutlösande finansiella risker. Ibland får man intrycket att det inte har hänt mycket under senare år, och så är läget i Örebro. Man hade betyget A i analysen i december 29 och det har man nu också. Det politiska jämvikts läget består och när det här skrivs har Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet makten. Vanan att hålla i ekonomin består. Dock skulle betydande avgiftspotentialer och överkostnader kunna bytas mot en rejält lägre skatt. Örebro sticker inte ut i någon större omfattning. Då saknas underl aget för att de slutsatser som dras inte heller kan sticka ut. En slut sats blir att Örebro är en relativt snabbt expanderande förvaltnings stad, vilket framhölls redan i den förra analysen. De tio största arbets givarna sysselsatte i november 28 så många som 24 9 personer och samma månad 21 hade antalet växt till 27 2 anställda eller med 2 3 personer. Av dessa tio arbetsgivare var bara tre privatägda bolag. Kring sekelskiftet växte befolkningen i Örebro per tioårsperiod i en takt som låg i underkant av 2 procent. Den senaste tioårsperioden växer Örebro så snabbt som med 1 procent. Befolkningen växer i accelererande takt och det är den snabba ökningen av sysselsätt ningen i de offentliga företagen som är en av drivkrafterna. Det finns två till, varav en är positiv och en negativ. Den positiva är universitetet, som ändå inte expanderat utan har samma sysselsättning 21 som 28 eller anställda. Ett universitet sägs dra till sig ungdomar, men pucklarna i de två åldersgrupperna år och år är inte påfallande stora i Örebro. Örebro verkar inte vara den ungdomsmagnet som man skulle kunna vara. Den negativa drivkraften bakom den snabba befolkningstillväxten är höga överkostnader inom social omsorg, det som tidigare kallades socialbidrag. Jämförs kostnaden här med de två kommuner som har strängast bidragsregim inom länet respektive kommuntypen större städer är överkostnaderna cirka 35 miljoner kronor. Det motsvarar en skattesänkning på 1,5 procent. Jämfört med kommunen i riket som har lägst kostnad blir överkostnaden 53 miljoner, vilket motsvarar en skattesänkning på 2,2 procent. Slutsatsen blir att Örebro kommun har en lite väl generös bidragsregim och att man av den anledningen har en betydande bidragsdriven befolkningstillväxt. Det finns två nyckeltal som justeras eftersom Örebro är universi tets stad. Om nu universitetet i Örebro inte är den befolkningsmagnet som i andra universitetsstäder ska skattekraft ha betyget i stället för ett kompenserat. Sysselsättning ska ha betyget Svag i stället för ett kompenserat. Med sämre utveckling av medelinkomst och sysselsättning än genomsnittet för riket finns alla indikationer på bidragsdriven befolkningstillväxt. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 65

66 Omvärldsanalys Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar som görs av exempelvis myndigheter, banker och organisationer landar i en bedömning att det finns reformutrymme. Alla vill ju höra att det finns pengar över för en bättre framtid. Det är en typ av korrekta drömmar som inte minst våra politiker vill höra. De vill ju kunna lova väljarna en bättre framtid. Eftersom Svensk Kommunrating har verkligheten som affärsidé kan vi objektivt granska drömmarna: Vad säger statistiken? Sverige står still Hur har utvecklingen i Sverige varit de senaste fem åren? Du har det i tabellen till höger. Blå siffror för 212 är prognos. Bruttonationalproduktens tillväxt i procent finns på översta raden. Minns du att vi hade negativ tillväxt 28 och 29? Det pratas det inte mycket om, men alla vet rekordsiffran plus 5,3 procent 21 som ofta nämns. I genomsnitt var BNP-till växten de fem åren,8 procent och nollprognosen för 212 kan snart komma att få ett negativt förtecken om nedjusteringarna av olika bedömares prognoser fortsätter. Vad vi har att röra oss med ska räknas per invånare. Rätt mått eller nyckeltal är BNP per invånare. BNP ska justeras med befolkningstillväxten. Den senare ska räknas av. Du har befolkningsökningen på rad två. Den ligger i genomsnitt i underkant av den genomsnittliga BNP-tillväxten om vi förutsätter att ökningen 212 blir försiktiga,7 procent. Vi kan konstatera att Sverige ekonomiskt sett för närvarande står stilla. Vi pekar finger åt andra länder som har BNP-tillväxt under 2 procent och menar att det inte är tillräcklig ekonomisk fart för att generera nya jobb och klara arbets lösheten. Hur är det i Sverige? Snittet BNP-tillväxt,5 5,3 5,3 4,5,,8 Bef-tillväxt,8,91,8,71,7,79 BNP/Inv 1,3 6,21 4,5 3,79,7,1 stant, ökar arbetslösheten med 2 procent per år. Men med ett efterfrågetryck i ekonomin motsvarande en ekonomisk tillväxt på 2 procent behålls full sysselsättning vid konstant arbetskraftsvolym. Givet att det rådde full sysselsättning i utgångsläget. Nu har vi arbetslöshet i utgångsläget och speciellt hög är den för våra ung domar. Befolkningen och därmed arbetskraften växer förmodligen i en takt i underkant av 1 procent, se tabellen ovan. Anta att produktiviteten växer med 2 pro cent per år. Då krävas en ekonomisk tillväxt på 3 procent per år för inte arbets lösheten ska öka. Helst skulle tillväxten behöva vara upp emot och över 4 procent per år för att också skapa jobb till alla arbetslösa. 6% Av diagrammet framgår att Sveriges genomsnittliga långsiktiga tillväxt de senaste 2 åren ligger på 2 procent i snitt, och justerat för befolkningstillväxten blir den bara cirka 1,2 procent. Produktivitetsutvecklingen är högre och logiskt sett ska Sverige ha en växande arbetslöshet vilket vi också har. Politiken att matcha de arbetssökande med hjälp av jobbcoacher fungerar inte eftersom det helt enkelt inte är en tillräcklig snabb tillväxt av nya jobb. Om det inte är fel på utbudssidan av arbetsmarknaden utan det är fråga om otill räck lig efterfrågan på arbetskraft, dvs för få jobb genereras, hur ska ekonomin stimuleras? Hur får man upp tillväxten? BNP-ökning per år (2 år) Långsiktig ekonomisk tillväxt? Har Sverige en långsiktig ekonomisk tillväxt över 2 procent per år så att till räckligt med jobb skapas varje år? I den siffran finns antagandet att den lång siktiga arbetsproduktiviteten växer med 2 procent per år. Det betyder att 2 procent av jobben rationaliseras bort varje år. Om arbetskraftsvolymen är kon 4% 2% -2% -4% -6% Årlig BNP-tillväxt BNP-snitt är 2,3% 66 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

67 Omvärldsanalys Hur stimuleras efterfrågan? Det är ett klassiskt problem som redan behandlades i Marx Kapitalet under 18-talet. Medicinen då var revolution, avskaffandet av kapitalistklassen, kollektivi sering av befolkningen och central planering. Så kom 193-talet och Keynes med Generalteorin som sade att efterfrågan i ekonomin kunde stimuleras av en tillfälligt expanderande offentlig sektor när så behövdes. En sådan kunde skattefinansieras och temporärt även lånefinansieras. Resultatet känner vi idag. Det blev inga tillfälliga expansioner. Det expanderades hela tiden, även Företagare i högkonjunktur och investerare: och speciellt Har vid Öckerö Nu komparativa är åtagandena fördelar så omfattande för ditt fö att val. retag skatterna kan du knappast fundera kan på höjas att investera mycket egna mer i pengar de flesta i fast länder egendom i den gamla i Öckerö. världen. Dessutom är många länder svårt Överväger du lokaliseringar i Göteborgs närhet i en mindre kommun är överbelånade. Det finns inga reformutrymmen, utan nu ska det betalas. Vilka delar av efterfrågan kan stimuleras? Det är bara två: konsumtion Tierps kommun Kristinehamns kommun Kungälvs kommun Skurups kommun och investeringar. Konsumtionen är politikernas favorit eftersom beslut får omedelbart genomslag i ökad disponibel inkomst eller ökat offentligt utbud till klart utskiljbara väljargrupper. Lika snabbt ger det utslag i opinionsundersökningar och vid val. Det jagas ständigt reformutrymme och för satsningar räcker oftast ett inbillat utrymme. Investeringar har en helt annan karaktär. Mellan beslut och verkställighet finns en stor tidsmässig differens och väljarnas minne är kort. Satsningar genom inves teringar kan inte räknas hem av partiernas strateger i ökat antal röster. Därför är den gamla världens ekonomier underinvesterade, en av jämförelsekommuner och så är det Öckerö du också kan i Sverige. använda Lite som snö måttstock. och resenärerna Du kontrollerar fryser på perrongerna. om Öckerö kommuns ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande Sveriges relativt läge höga unikt nivå genom att följa upp Sverige kommunens är undantaget. finansiella Sverige betyg. har Är ordning på ekonomin, men kan inte stimulera genom ökad konsumtion eftersom det skulle kräva skattehöjningar. Däremot skulle Sverige kunna låna till massiva investeringar i offentlig infrastruktur, men det sker inte av skäl som nämnts ovan. I stället sparar politikerna för att skapa ett reformutrymme för konsumtionsstimulanser till nästa val. Kommunalpolitikerna får ta hand om den ökande arbetslösheten, och försörjningsstöden (som tidigare kallades socialbidrag) växer okontrollerbart i många kommuner. Makten går före välfärdsbygge och lokalpolitikerna får som vanligt ta konsekvenserna öckerö och fram står som de politiskt handfallna. Tillväxt ger reformutrymme Investeringar du av någon anledning ger tillväxt. missnöjd Tillväxt över ger framtida förhållandena reformutrymme. i den finansiella Tyvärr B kommunen ingen Öckerö acceptabel så finns lösning en B kommun för dagens är det medialt till i omgivningarna, styrda kvartalspolitiker. men också Ordet en A tillväxt kommun. har också negativ klang i politiken. Fördelningspolitik, att ta från de rika (ofta skötsamma) och ge till de fattiga (ofta misskötsamma) ger röster. Framtidens ekonomi redan idag! ehandel.kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner På ehandel.kommunexperten.se kan du bland annat köpa kompletta nummer av analystidningen Kommunexperten, enstaka kommunanalyser, fristående artiklar, temapaket och beställa prenumeration på tidningen Kommunexperten allt i PDFformat. Kristinehamn Rockwell Bibliotekskunder Kristinehamn Palatino använder webbplatsen som PDF-bibliotek och kan Kristinehamn ladda hem alla Goudy typer av material. Besök ehandel.kommunexperten.se! Kristinehamns kommun Timrå kommun Alvesta kommun Kils kommun Kungälvs kommun Tierps kommun Framtidens ekonomi redan idag! KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 67

68 Avsändare: Svensk Kommunrating AB Smedsgränd 2a Uppsala I detta nummer: Bjuv Bollebygd Borås Filipstad Grästorp Lomma Munkedal Nybro Strängnäs Tidaholm Åmål Örebro I nästa nummer: Gnesta Hammarö Lidköping Nacka Oxelösund Ragunda Simrishamn Svedala Varberg Växjö Örnsköldsvik Österåker