KommunDiagnos för Västerviks kommun

Transkript

1 KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs A2 = Finansiell elitlicensnivå = Nivån för meritering för finansiell elitlicens Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Kommunskuld: Delbetyget får högsta betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas lågt, se nyckeltal S1. Finansiell hälsa: Delbetyget får högsta betyg därför att sparnivån ligger på en tillfreddställande hög nivå, se nyckeltal H1. Finansiella risker: Nyckeltalen R1-R6 visar inga tecken på externt indikerbara finansiella risker men en svag tendens till svikt i det lokala näringslivet behöver observation. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M2 och M3 visar att potentialer finns att öka avgiftsintäkterna och pressa ner kostnaderna i mer än tillräcklig omfattning. Skuld Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Nyckeltal Mätperiod är bokslutsåren FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP Skulder + avtalspensionsåtagande + borgen är låga? N S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA Sparandet räcker till både investeringar + amorteringar? N S2 Bra Hur sköter nu levande generation finanserna (Kommunallagens krav)? Finansiell hälsa SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för uthålliga finanser? N H1 Bra SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N H2 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N H3 OK RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J H4 Dålig KAPITALBILDNING Rimlig investeringsnivå i förhållande till sparnivån? J H5 OK Hur stora finansiella krisutlösande risker kan indikeras? Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J R1 Bra SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J R2 Bra BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J R3 Svag SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J R4 OK BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J R5 Bra BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J R6 Dålig Vilka effektiva möjligheter finns att förbättra finanserna? Finansiella möjligheter SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N M2 Bra KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N M3 Bra Ledningsrisk Hur troligt är det att de finansiella förbättringsmöjligheterna används? Ledningsförmåga MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i partistrukturen? L1 Svag HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? L2 Svag AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad förmåga antyder avgiftsandelens utveckling? L3 OK N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig KommunDiagnos är registrerat varumärke Sidan 1 Beställare: Västerviks kommun

2 Sidan 2

3 Innehåll Sidrubrik Innehåll Sidan Det finansiella betyget KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Innehåll Det övergripande Ratingprocessens faser Bakgrund Hur skall jag tänka? Uppoffringen till högsta finansiella betyg Tendensen i utvecklingen Analysfrågan kommunskuld Begreppen, synsättet och metoden för... Förmögenheten värderas i tänkt utsatt läge Nyckeltalen för kommunskuld Analysfrågan finansiell hälsa Begreppen, synsättet och metoden för... Intäkts- och kostnadsbedömningar Nyckeltalen för finansiell hälsa Analysfrågan finansiella risker Begreppen, synsättet och metoden för... Nyckeltalen för finansiell risk Analysfrågan finansiella möjligheter Begreppen, synsättet och metoden för... Nyckeltalen för finansiell risk Analysfrågan ledningsförmåga Betygskommitténs underlag Tre vägledande nyckeltal om ledningsrisk Betygsskalan Betygsskalan Utvärdering Om Svensk Kommunrating Finansiell analys av historia och framtid Profil med 19 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Innehållsförteckning Öppen rating Allmän information om aktull kommun En analys i fem frågor Uppgiften Jämförelse med tidigare år Kommunskuld Nettokalkyl för kommunskulden och bedömning Nyckeltalen S1-S2 Finansiell hälsa Uppföljning från redovisning till planering Nyckeltalen H1-H5 Krisutlösande finansiella risker Nyckeltalen R1-R6 Finansiella möjligheter Nyckeltalen M1-M3 Ledningsförmåga Nyckeltalen L1-L3 Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan Sidan 3

4 Ratingprocessens faser Öppen rating Varför rating? Rating är finansiell betygssättning. Syftet är att vara så tydlig det går i bedömningen. Det nås genom mätbarhet med normativa betyg. Den normativa betygsskalan finns på sidan 38. Varför öppen rating? Detta begrepp innebär att allt det underlag, som visar varför en kommun har fått ett visst finansiellt betyg, presenteras öppet som här i detta dokument. Syftet är att alla och framför allt beslutsfattare i en kommun skall förstå hur man kan agera för att behålla ett högt betyg eller nå ett ännu högre. Öppenheten ger även den transparens som krävs för en lugn fungerande marknad. Vid kriser kan marknaden snabbt konstatera vilka kommuner som är bra och skall stå utanför. Varför långsiktig rating? Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäts kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. Den gamla ratingens nackdelar Traditionella ratingföretags finansiella betyg inskränker sig i de flesta fall till prissättning av en organisations upplåning. Man arbetar i slutna kommittéer utan extern insyn och ett betyg publiceras med sparsamma kommentarer. Då underlag av analytisk karaktär brister i utförlighet vet man inte hur betyg ska förbättras. Detta är sluten rating. Metoden har nackdelen att fungera ryckigt på marknaden. Vid nedgradering av ett företag faller ofta hela branscher igenom. Denna rating är sällan långsiktig och solvent. Bedömningen innebär ofta sannolikheten för att kommunen kan betala ett lån inom avtalade villkor oberoende av vilka konsekvenser det kan få för kommunens ekonomi och förmåga att vidmakthålle sin servicenivå i framtiden. Rating med KommunDiagnos är en process Startfas Analysfas Presentationsfas Betyg- och styrfas Processvecka Under processens gång sker kontakter med kommunen minst 2 gånger. Sidan 4

5 Bakgrund Finansiell värdering på historisk och framtida statistik Denna analys utgör därmed underlag för en KommunDiagnos Västervik kommun Bokslutsprognosen för år 2012 baseras på en sen prognos under år 2013 och åren därefter på budget och planer. Västervik ligger i Kalmar län och tillhör kategorien 'Kommuner i tätbefolkad region' (före 2010 'Kommuner i tätbefolkad region') och är nummer 69 i storlek av 290 kommuner. Befolkning 31 dec 2012 var invånare och minskningen var -123 personer under år Befolkningsförändringen var -2,77 procent under senaste 10-årsperiod d v s åren Den kommunala skattesatsen år 2012 är 21,16 procent vilket är 0,57 procent högre än medelskattenivån i hela riket. Västervik kommun är medlem i KommunInvest År 2011 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernens omsättning 16,4 % och deras kassaflöde 17,8 % av deras egen omsättning. Andelen i egen regi är 92,0 %. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer Innevarande budgetår Aktuellt budgetår År En procents skattehöjning ger i mkr 60,5 61,9 64,0 66,6 mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 2,8 3,0 3,0 3,0 % En procent av totala intäkter i mkr 21,7 20,8 21,3 22,2 mkr De tio kommuntyperna Kommuntyperna före 2010 Storstäder 1 Storstad Förortskommuner till storstäderna 2 Förortskommuner Större städer 3 Större städer Förortskommuner till större städer 4 Pendlingskommuner Pendlingskommuner 5 Glesbygdskommuner Turism- och besöksnäringskommuner 6 Varuproducerande kommuner Varuproducerande kommuner 7 Övriga kommuner med mer än invånare Glesbygdskommuner 8 Övriga kommuner med till invånare Kommuner i tätbefolkad region 9 Övriga kommuner med mindre än invånare Kommuner i glesbefolkad region 10 Sidan 5

6 Hur skall jag tänka? Version En analys i fem frågor Ställ diagnos på din kommun Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett analyserar land. ett land. och analyseras så som nationalekonomer 1 Kommunskuld Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. Finansiella risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 Finansiella möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. Sidan 6 Indikativ betygsmatris En betygsmatris ger slutbetyget De fyra första analysfrågorna resulterar i delbetyg, som förs in i en betygsmatris på Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B Finansiella möjligheter analysens framsida. Den femte analysfrågan, ledningsförmåga, bedöms på sidan 34. A B C D Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell = Nivån Finansiella för finansiell Finansiella elitlicens skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs A2 = Finansiell elitlicensnivå = Nivån för meritering för finansiell elitlicens

7 Uppoffringen i miljoner kronor till högsta finansiella betyg Uppgiften Vad behöver göras? I Gapanalys för år 2014 II Skuld-gap: + 0,00 Mkr Mkr Nyckeltal S1 - S2 Finansiellt hälso-gap: + 0,00 Mkr Mkr Nyckeltal H1- H5 Finansiellt risk-gap: + 3,00 Mkr Mkr Nyckeltal R1-R6 Hur kan det göras? Balansera kommunens ekonomi till A-nivå Västerviks kommun Visions-gap: + 0,00 Mkr Mkr Ledningens medel för utveckling Totalt gap: = 3,00 Mkr Mkr Potentialer för att balansera år 2014 från: Utdebiteringsnivå år ,00 Mkr Mkr M1 Nivån sänks 0,25 kr per år i 10 år och totalt -166,50 Mkr Avgiftsnivåer enligt år ,00 Mkr Mkr Nyckeltal M2 Kostnadsnivåer enligt år ,00 Mkr Mkr Nyckeltal M3 Totala potentialer: = 3,00 Mkr Mkr Slutes gapet? Ja Hur det kan göras - mer preciserat! Kostnadspress M3 Analytikerns förslag till budget Sidan 7 Avgiftsökning M2 Förskola 0-5 år 1,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Äldreomsorg 2,0 Mkr 8,0 Mkr Mkr Mkr Social omsorg 1,0 Mkr Mkr Förskola 6 år 0,0 Mkr Mkr Grundskola 2,0 Mkr Mkr Gymnasieskola 0,0 Mkr Mkr Infra, skydd, mm 6,0 Mkr Mkr Handikappade 0,0 Mkr Mkr Fritid 0,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Kultur 0,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Politik 0,0 Mkr Mkr Affärsverksamhet 0,0 Mkr Mkr Summa potential 20 Mkr 12,0 Mkr 8,0 Mkr Mkr Mkr Så här kan en kommun styras om man vill undvika att bli begravd i detaljer! Till vänster är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Med stöd av detta schema gör Du en egen balanserad budget för Din kommun med siffror som passar Dina värderingar! Det finns tusentals kombinationer. Kom ihåg att ekonomi definieras som hushållning med knappa resurser! Mitt alternativ till budget Kostnadspress Avgiftsökning

8 Tendensen i utvecklingen Jämförelse med tidigare år Uthålliga finanser - analys varje år Detta är Västerviks kommuns andra KommunDiagnos i följd. Den förra gjordes för ett år sedan. Pilar i FörtroendeProfilen nedan anger förändringen jämfört med tidigare år. Sammanfattningsvis har tre nyckeltal förbättrats sju betygssteg. Sammanvägt finansiellt betyg och delbetyg Vid en jämförelse med omslagets betygsmatris med den i förra årets KommunDiagnos framgår att två delbetyg förändrats, kommunskuld förbättras från A2 till A1, finansiell hälsa från C2 till A1. Finansiell risk behåller betyget A2 och finansiella möjligheter A1. Det sammanvägda finansiella betyget blir A2 då delbetyget för finansiell risk är A2. Nyckeltalens förändringen jämfört läget förra året: Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA S2 Bra Det finansiella nuläget Finansiell hälsa SPARNIVÅ H1 Bra SKULDFLÖDESGRAD H2 Bra SKULDBALANSGRAD H3 OK RÖRELSEKAPITAL H4 Dålig KAPITALBILDNING H5 OK Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ R1 Bra SKATTEKRAFT R2 Bra BEFOLKNING R3 Svag SYSSELSÄTTNING R4 OK BOSTADSÖVERSKOTT R5 Bra BORGEN R6 Dålig Effektiva möjligheter SKATTEHÖJNING M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR M2 Bra KOSTNADSPRESS M3 Bra Finansiella risker Finansiella möjligheter Kommunskuld Som nyckeltalet S1 Förpliktelsebelopp visar är kommunskulden tillräckligt låg för ett A-betyg och det med mycket god marginal upp till lägsta kritiska nivå. Delbetyget förbättras från A2 till A1. Finansiell hälsa Delbetyget beror av nyckeltalet H1, som visar ett fall för sparandet åren 2006 till 2011 men redan 2012 ligger igen sparandet mycket över godkänd nivå. Betyget ska vara A1. Västervik har låtit genomföra en utredning om nivån för utbetalningar av framtida avtalpensioner och funnit att man befinner sig på pensionspuckelns topp och därför sätts den kritiska nivån för avtalspensioner till 0 procent i H1. I detta avseende skiljer sig Västervik mycket från läget i riket. Finansiella risker Här bortfaller tendensen till investeringsrisk men kvar finns en svag tendens till svikt i det lokala näringslivet som behöver ledningens observation. Det ger delbetyget A2. Finansiella möjligheter Möjligheterna att pressa ner kostnadsnivåerna (M3) och höja avgifter (M2) räknat som potentialer i procent av totala intäkter visar följande serie under senare år: Pot.år Kostnads- Avgifts- Slutpress höjningar betyg ,17 % 3,27 % C ,23 % 5,04 % A2 FE* När det gäller såväl avgifts- som kostnadpotentialer så ökar dessa under 2011 jämfört 2010, vilket är logiskt vid fallande sparnivå. Båda potentialerna är större än vad som är normalt. Det finns gott om potentialer och delbetyget blir A1. *Västervik har Finansiell Elitlicens Slutbetyget för Västervik är A2. Kommunen har en Finansiell Elitlicens från och med 24 april 2013 och ett år från detta datum. Sidan 8

9 Begreppen, synsättet och metoden för kommunskuld Kommunskuld Om individuell riskaversion Inledningsvis bör påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidta riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge och hur man positionerar sig till ett säkrare. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån kr/inv och för ett mycket högt över kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under A1-A2 Lågt B1-B2 Lite högt C1-C2 Mycket högt över D1-D2 Beloppsgränserna är satta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Den lägsta kritiska nivån är 90 procent av prisbasbeloppet varför skalans beloppsgränser ändras varje år. Tillägget kr ger nästa nivå kr och ytterligare kr resulterar i kr. Statsskulden ligger på nivån kr per invånare. För kommuner är spännvidden från till kr per invånare vilket framgår av S1. De flesta landstings förplik-telsebelopp återfinns mellan och kr per invånare. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 7) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se S1). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2 dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1 eller A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värdering av dessa görs. Syftet är att bedöma och påvisa finansiella möjligheter och inte att föreslå en försäljning. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2 dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid högt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgörs av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 7 Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp (se sidan 10). Sidan 9

10 Förmögenheten värderas i ett tänkt utsatt läge Nettokalkyl för kommunskulden Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Under lägsta kritiska nivå? Kr/inv Ja Bedömning Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet med marginal under (jmf betygsskalan sid 38) och med marginal blir delbetyget A1. Det indikeras inga konsumtionsskulder i kommunskulden. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp 2011 Antal invånare 2011 Bruttoförpliktelsebelopp Kr/inv st Mkr Värdet av säljbara tillgångar* Ägarandel Aktiepostens avkastningsvärde Borgen och förmedlade lån Summa som kan kvittas bort 1 Västerviks kommuns Förvaltnings AB 100% 0 Mkr 400 Mkr -400 Mkr 2 Västerviks Kraft Elnät AB 100% 60 Mkr 35 Mkr -95 Mkr 3 Tjust Fastigheter AB 100% 25 Mkr 399 Mkr -424 Mkr 4 Västerviks Miljö & Energi AB 100% 275 Mkr 480 Mkr -755 Mkr 5 Västerviks Bostads AB 100% 240 Mkr 415 Mkr -655 Mkr 6 Västervik Resort AB 100% 22 Mkr 27 Mkr -49 Mkr 7 Västerviks Biogas AB 60% 0 Mkr 6 Mkr -6 Mkr Övriga tillgångar 25 Mkr 0 Mkr -25 Mkr Medel i pensionsförvaltning 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr Skuldminskning år Mkr -105 Mkr Skuldminskning år Mkr -135 Mkr Skuldminskning år Mkr -44 Mkr Ökad pensionsskuld år Mkr 8 Mkr Ökad pensionsskuld år Mkr 2 Mkr Ökad pensionsskuld år Mkr 7 Mkr Ökad borgen år Mkr 0 Mkr Ökad borgen år Mkr 0 Mkr Ökad borgen år Mkr 0 Mkr Beräknad möjlig skuldminskning Mkr Kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp Mkr 1 Värderas ej. Får bära 400 mkr ofördelat. Beräknad möjlig skuldminskning Mkr 2 Antal kunder gånger kr. Nettoförpliktelsebelopp 370 Mkr 3 Förlust 2011 men 461 tusen i vinst 2012 Nettoförpliktelsebelopp Kr/inv 4 Lån från koncernen. 6 Bra vinster 5 Bra vinster senare år 7 Förlust. Halva borgen Extra amorteringar Under antal år 0 år Årliga extra amorteringar Mkr Skuld-gap (sidan 7) Mkr Slutligt nettoförpliktelsebelopp Kr/inv * Säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge. Värderingen avbryts när nettoförpliktelsebeloppet med marginal understi ger typfallet för högsta delbetyg (A1). Beträffande hanteringsbehovet i Mkr så avsätts inga medel till extra amorteringar (se Skuld-gap sid 7). Håller du med om den här gjorda värderingen: dels bedömningen av delbetyg, dels behovet av ev extra amorteringar? Sidan 10

11 Sidan 11 Nyckeltal S1 Förpliktelsebelopp för Västervik kommun Viktigaste skuldnyckeltalet Indikerar ett högt förpliktelsebelopp en kommunskuld som kan innehålla konsumtionslån dvs lån som finansierat driftsunderskott? Kronor per invånare Nyckeltal S1 Förpliktelsebelopp Kommuner i rangordning efter bruttoförpliktelser från höger Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över kr/inv - Nettoförpliktelsebeloppet över kr/inv - Nettoförpliktelsebeloppet över kr/inv - En belastning för låg förmögenhet* - * Utlöses vid större nettoförpliktelsebelopp än kr per invånare Nr 199 efter storlek på bruttoförpliktelserna --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv Bruttoförpliktelsebelopp Värdet på vissa tillgångar enligt gjord (partiell) värdering Nettoförpliktelsebelopp för Västervik kommun Kommunens företag schablonvärderas till 10 ggr vinsten om Gäller: 1; företagens kassaflöde sista 5 år överstiger 5 procent av omsättningen Nej 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent Ja 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 10 åren Ja 4; vinsten i de kommunala företagen är positiv Nej Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard aug 2005 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 90 procent av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas kronor och för nivå 3 ytterligare kronor. 2 Låga/höga förmögenhetsvärden antyder att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga/är möjliga. Belastningar respektive kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter. MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Skuldnyckeltal Bra De 'högförmögna' får en kompensation kr/inv kr/inv Antal i fallande ordning Kr/inv Nettoinkomst 2010 Antal i fallande ordning Nettoförmögenhet 2008 De 'lågförmögna' får en belastning i utgångsläget kr/inv De 'medelförmögna' behandlas neutralt Antal i fallande ordning Antal i fallande ordning Nyckeltal S1 - Förpliktelsebelopp

12 Nyckeltal S2 Amorteringsförmåga för Västervik kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal S2 Långa skulder/kassaflöde = teoretisk återbetalningstid År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) respektive år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas till det Krav: under kritiska nivåer 2 De långa lån som har förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag ingår inte i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad femårig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exklusive pensionsskulden utgörs till största delen av räntebärande långa lån. Sidan Kritisk nivå 1 5 år Kritisk nivå 3 20 år Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Nyckeltalets årliga nivå Kritisk nivå 2 12 år Västervik kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Västervik kommuns förvaltningar Medelvärde utan förmedlade lån OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' så presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens medelvärde jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. Nyckeltal S2 - Amorteringssförmåga MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 5 återbetalningsår - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2 12 återbetalningsår - Skuldnyckeltal Även över kritisk nivå 3 20 återbetalningsår - Bra Växande trend Mätperiod mkr 2011 Återbetalningsår Förmedlade lån 1 503,1 Kommunens förvaltningar 2,07 3,45 0,00 0,00 0,00 0,73 0,00 0,00 Långa skulder 1 494,7 Medelvärde alla kommuner 4,89 5,57 4,50 4,31 6,36 Bokslut Budget Budget Icke fiktiva förmedlade lån 1 494,7 År 2011 är sparnivån 80,3 mkr lägre än högsta kritiska nivå och sparnivån är 1% av nivån för god hushållning enl kap 8 KL

13 Begreppen, synsättet och metoden för finansiell hälsa Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man förstår sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (figur 1). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun. Frågan för Svenssons är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är en form av överskott eller resultat och består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion har betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Figur 1 Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + --> H1, H2, H5 och M1-3 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - --> H4 Verksamhetens resultat +/- Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/- --> H1-5 Hushåll- nings- Avskrivningar (fiktiv post) - kravet Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Jämförelsestörande intäkter + Jämförelsestörande kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/ > Balanskravet Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar = förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar = förmögenheten ökas 3 Rationaliseringsinvesteringar = kostnadsminskande åtgärder 4 Likviditetsuppbyggnad 5 Skuldminskning = amorteringar Sidan 13 Kreditvärdighet Vid en god sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Det senare tillkomna balanskravet fungerar som en lägsta skamgräns för överkonsumtionen och tillämpas inte här. Förskingring och belåning Av Modellen (nästa sida figur 2) framgår att det är sparandet som finansierar investeringarna som bygger den kommun som framtida generationer ska finna det attraktivt att leva och arbeta i. Om nu levande generation konsumerar det nödvändiga sparandet kallas det att man överkonsumerar. Detta finansieras genom lån på framtida generationer eller förskingring av vad tidigare generationer sparat ihop i form av tillgångar. Belåning och förskingring är viktiga begrepp vid analyser om en kommun uppfyller kravet på god hushållning enligt kommunallagen. Ett resurshushållande synsätt börjar med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle (nästa sida figur 4). Av resurserna man förfogar över avsätts först de medel man behöver Justeringar för att spara. Vad som därefter blir kvar kan konsumeras och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Nyckeltalen för finansiell hälsa Här finns fem nyckeltal och det viktigaste är sparnivå, som i figur 3 på nästa sida benämns sparande. Det är ett nyckeltal som man styr med. Om sparandet överstiger en viss kritisk nivå är kommun solvent under förutsättning att övriga nyckeltal inte avviker mycket från sina kritiska nivåer. En organisation sägs vara solvent om den har en ekonomi som klarar alla framtida åtaganden. Bästa förebilden är försäkringsbolag. De måste vara solventa och det bör även kommuner vara.

14 Begreppen, synsättet och metoden för finansiell hälsa Figur 2 Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Modellen Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations För- Över- Belåsking- konsumtion i tiden kon- ning ring sumtion Del 1 Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Figur 3 Sparandets kritiska nivå mäts in med 5 nyckeltal Sparande > X % Kritisk nivå > Investeringar H1 Sparöverskott ökar Rörelsekapitalet H4 H5 Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Då kan lån amorteras och skuldnivån regleras H2 H3 mäter skuldnivå Sambanden gäller för kommunförvaltningen Överstiger sparandet sin kritiska nivå varje år in i framtiden utvecklas kommunen på ett solvent sätt. Den kritiska nivån för sparandet bestäms av kommunens finansiella struktur och även utvecklingen i kommunen i övrigt. Det intressanta är relationerna mellan nyckeltalen eller hur de fungerar i mätsystemet för finansiell hälsa. Om sparandet är större än den kritiska nivån och investeringarna lägre än denna så finns ett flöde till kassan (rörelsekapitalet) som är större än flödet från kassan. Ett sparöverskott (jämfört investeringsutgifterna) ökar rörelsekapitalet. Det mäts av nyckeltalet med samma namn. Finns uppfattningen att skuldnivån i kommunen är för hög och rörelsekapitalet har en marginal till sin kritiska nivå finns möjligheter att amortera ner skulderna. Det finns två nyckeltal som mäter skuldnivå. Behövs extra amor-teringar för att komma ner till en önskad skuldnivå kan den kritiska nivån justeras upp vid oförändrad investerings-nivå. I utsatta fall får också investeringarna tryckas ner. I den expanderande kommunen med en gynnsam finansiell struktur kan det vara lämpligt med något högre investeringar än sparande och kanske bygga skulder i samma takt som befolkningen ökar. Kravet på en solvent utveckling sätter de kritiska nivåerna för nyckeltalen och det beror på finansiell struktur och hur kommunen utvecklas och då främst befolkningsmässigt. För att sammanfatta så börjar således ett resurshushållande synsätt med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle ( figur 4). Av resurserna man förfogar över avsätts först de medel man behöver för att spara. Vad som därefter blir kvar kan konsumeras och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Figur 4 Skuldflödesgrad H2 Skuldbalansgrad H3 Rörelsekapital H4 Kapitalbildning H5 Sparandets kritiska nivåer Hur sätter man sparnyckeltalets kritiska nivåer? Analys 10 år tillbaka i tid Kritiska betygsnivåer för H1 Styr mot framtiden Sparnivå H1 Med H1-H5 bedöms om kommunen följer lagens hushållningskrav Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (H1 Sparande) år 2014 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Sannolikt styrglapp 2012 Krav på kostnadspress 2013 Krav på kostnadspress 2014 Kvar till hushållningskravet (se H1) Finansiellt hälso-gap (sid 7) 0 Mkr 0 Mkr 2 Mkr -2 Mkr 0 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget uppfyller H1 typfallet Exelent finansiell hälsa (jmf betygsskalan sid 38) dvs A1. Beträffande hanteringsbehovet så finns inget sådant. Det markeras med 0 Mkr ovan (se Finansiellt hälsogap sid 7). Håller du med om den här gjorda bedömningen: dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? Sidan 14

15 Sidan Intäktsanalys Utvecklingen från bokslutsår till budgetår Index för intäkter och kostnader, basår 2012 Index i proc Intäktindex (dec) Mkr Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Skatteintäkter 1 239, , , , , , , ,3 Generella statsbidrag 393,5 437,0 424,0 424,6 412,6 403,1 390,5 402,2 Specialdestinerade statsbidrag 63,8 73,8 106,1 98,0 95,0 128,4 132,2 136,2 Avgifter mm 237,9 251,8 332,5 247,2 265,0 275,0 275,0 283,3 Totala intäkter 1 934, , , , , , , ,9 Förändring i procent Skatteintäkter 2,0 3,2 0,4 3,8 3,7 4,3 3,0 Generella statsbidrag 11,1-3,0 0,1-2,8-2,3-3,1 3,0 Specialdestinerade statsbidrag 15,7 43,8-7,6-3,1 35,2 3,0 3,0 Avgifter mm 5,8 32,0-25,7 7,2 3,8 0,0 3,0 Totala intäkter 4,8 6,9-4,0 2,5 3,9 2,3 3,0 Verksamhetens kostnader i Mkr 1 892, , , , , , , ,0 i förändring i procent 6,5 8,1-6,6 3,2 2,4 2,3 3, Intäktindex (dec) 93,0 97,5 104,2 100,0 102,5 106,6 109,1 112,3 Kostnadsindex (dec) 93,0 99,0 107,0 100,0 103,2 105,6 108,1 111,3 År per dec Kostnadsindex (dec) Utvecklingen från sista bokslutsår till första budgetår 2011 dec Bokslut för år dec Verksamhetens Kostnader: Mkr -6,6 % -143,2 Mkr Mkr Mkr Kostnader: Personalandel: 61 % Personal 61 % Mkr -5,6 % -74,1 Mkr Mkr Övrigt 39 % 850 Mkr -8,1 % -69,1 Mkr 781 Mkr Summa: Mkr Mkr Krav på kostnadspress år 2012 var: -192 Mkr 2012 dec Genomförandeår dec Verksamhetens Kostnader: Mkr 3,2 % 64,2 Mkr Mkr Mkr Kostnader: Personalandel: 61 % Personal 61 % Mkr 3,0 % 37,3 Mkr Mkr Övrigt 39 % 794 Mkr 1,0 % 7,9 Mkr 802 Mkr Summa: Mkr Mkr Till ny verksamhet år 2013 finns: 19 Mkr 2013 dec Budgetår dec Verksamhetens Kostnader: Mkr 2,4 % 50,0 Mkr Mkr Mkr Kostnader: Personalandel: 61 % Personal 61 % Mkr 3,2 % 41,0 Mkr Mkr Övrigt 39 % 819 Mkr 1,3 % 10,6 Mkr 830 Mkr Summa: Mkr Mkr Krav på kostnadspress år 2014 är: -2 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Kostnadsanalys Rosa = Kommunens bokslutsprognos Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Finansiellt gap år 2014 Styrglapp 2012 (avvikelse till budget*): 4,9 ==> 0,0 Mkr Till ny verksamhet år 2013 finns: 19,0 ==> 0,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2014 är: -2,0 ==> 2,0 Mkr Kvar till balanskravet i H1: 19,8 ==> 0,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): 47,0 ==> -2,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap (noll eller större) 0,0 Mkr * Drift exkl finansiering, avvikelse nettokostnader enl bokslut Intäkts- och kostnadsbedömningar

16 Sidan 16 Nyckeltal H1 Sparnivå för Västervik kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är sparandet så högt att pengar finns till investeringar och amorteringar utan att skuldnivån ökar och likviditeten försämras? Förvaltningarna 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% = Bokslutsprognos maj 2012 Nyckeltal H1 Kassaflöde/intäkter Krav: över kritiska nivåer = Hushållningskravet = Balanskravet ,95 Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Västervik kommun Medelvärde alla kommuner Trendmedelvärden Trend för Västervik kommun Balanskravet är 2,75 % 2 Koncernen Sparnivå/omsättning MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 1,50% - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 0,75% - Finansiell hälsa År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 0,0% - Bra Skattehöjningskrav 0,00 0,00 0,00 0,13 0,52 Snabbt fallande trend - Resultat 3 / Intäkter 0,6% 0,1% -0,5% 0,2% -2,7% Balanskravsnivå 0,9% 1,4% 2,0% 1,3% 4,2% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde skatten på egen skattekraft som skulle ha behövts resp år för att Västervik kommun 3,20% 2,23% 2,08% 1,14% 0,05% 3,46% 2,74% 3,66% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Medelvärde alla kommuner 5,11% 4,40% 4,86% 5,61% 4,60% Bokslut Budget Budget nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet År 2011 är sparnivån 31,5 mkr lägre än högsta kritiska nivå och sparnivån är 3% av nivån för god hushållning enl kap 8 KL skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 4,0 % 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % -1,0 % -2,0 % -3,0 % -4,0 % Koncern Företag Förvaltning Trend koncern Resultat 3/intäkter (balans- och hushållningskrav) Är sparandet tillräckligt? Nyckeltalet är kassaflödet (resultatet efter finansiella poster justerat för avskrivningar och fiktiv pensionsavsättning) i procent av intäkterna dvs skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet är tillräckligt för att betala amorteringar och investeringar. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 För alla kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta till pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta till reinvesteringar och avtalspensioner men inte till nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Vid snabbt fallande trend över 1 procent per år sker en belastning. Information Data om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) finns för angivna år för de flesta kommuner. Obefintlig stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Balanskravet Det finns även information om hur balanskravet förhåller sig till hushållningskravet i diagrammen. Nyckeltal H1 - Kassaflöde / Sparnivå

17 Sidan 17 Nyckeltal H2 Skuldflödesgrad för Västervik kommun Finansiell hälsa Är sparnivån, nyckeltal H1, för låg tenderar skulderna att växa och här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter Förvaltningarna 150% 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% Nyckeltal H2 Skulder/intäkter Krav: under kritiska nivåer Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pensionsskuld inom linjen Förmedlade lån Trend för Västervik kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2 - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3 - Bra Växande trend -1,67 % per år - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120% - Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Västervik kommun 7 % 8 % 0 % 0 % 0 % 3 % 0 % 0 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 25 % 24 % 22 % 24 % 29 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel 2 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Koncernen Långa skulder/omsättning Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter dvs skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften (inte med tillgångarna) för sina skulder. Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge sparnivån (H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (dvs stor andel kort upplåning), jämför i så fall också med H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 ger en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 procent i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 miljoner kronor. Nyckeltal H2 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

18 Nyckeltal H3 Skuldbalansgrad för Västervik kommun Finansiell hälsa Är sparnivån, nyckeltal H1, för låg tenderar skulderna att växa och här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens förmögenhet (tillgångar) Förvaltningarna 120% 110% 100% Nyckeltal H3 Skulder/tillgångar Krav: under kritiska nivåer 120% 110% Koncernen Skulder/tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet till vänster. Sidan 18 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Korta skulder Pensionsskuld inom linjen Trend för Västervik kommun Långa skulder netto Pensionsskulden Förmedlade lån Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 103,4% av genomsnittsvärdet för riket Över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2 - Finansiell hälsa KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3 - OK Mkr Växande trend -1,13 % per år - Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: Ja Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Västervik kommun 23% 24% 22% 18% 19% 17% 14% 14% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 43% 44% 45% 45% 47% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel. 100% 90% 80% 70% 2 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% För koncernen ingår i 'Skulder' alla skulder (även korta skulder och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet indikerar en tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 ger en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 procent i genomsnitt. Pensionsskulden ska räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jämför H1. Nyckeltal H3 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

19 Sidan 19 Nyckeltal H4 Rörelsekapital för Västervik kommun Finansiell hälsa - kort tendens Ett fall i rörelsekapitalet kan indikera ett kortsiktigt oväntat betalningsbehov beroende på överskridanden eller investeringsfördyrningar Förvaltningarna 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% -16% -18% Nyckeltal H4 Rörelsekapital/kostnader Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Trend för Västervik kommun Krav: ej fallande trend Västervik kommun Medelvärde alla kommuner , Finansnetto i kr/inv MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1 Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2 Ja Tendensnyckeltal Fallande trend (-0,14 % ) Ja Dålig Snabbt fallande trend - Snabbt stigande trend* - Medel i pensionsförvaltning (mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Mätperiod Diagramvärden ovan Västervik kommun -8,8 % -8,5 % -15,9 % -13,0 % -7,4 % -7,4 % -8,3 % -8,4 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (tkr) Trend för Västervik kommun -10,4 % -10,5 % -10,7 % -10,9 % -11,1 % Medelvärde alla kommuner -1,5 % -3,7 % -4,2 % -5,2 % -3,2 % Bokslut Budget Budget Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2011 var 12,86 milj kr ( 0,6 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) Västervik Maxvärde (Landskrona) Minvärde (Lessebo) Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet dvs staplarna i diagrammet är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån som avses att förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa" lån som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 1994 Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (två belastningar) och kritiska trender (två belastningar 0 resp -2% i snitt per år och en kompensation +2% i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 så indikerar det en hög kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger undan annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader justerat för större resultatstörande poster. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. Nyckeltal H4 - Rörelsekapital

20 Sidan 20 Nyckeltal H5 Kapitalbildning för Västervik kommun Finansiell hälsa Sker kapitalbildning? Överstiger sparnivån för åren den genomsnittliga investeringsnivån? Förvaltningarna 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 4,1% Nyckeltal H5 Nettoinvesteringar/intäkter 2,5% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kritisk nivå 1 Investeringsnivån är högre än sparnivån Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kritisk nivå 2 Investeringsnivån är mer än 1% högre än sparnivån Ja <= Finansiell hälsa Kritisk nivå 3 Investeringsnivån är mer än 2% högre än sparnivån - OK 1,50% Västervik kommun netto Bruttonivå Medelvärde alla kommuner Sparnivå (kassaflöde/intäkter) Sparnivån i genomsnitt Uthållig investeringsnivå 1,90 procent Investeringsnivå i genomsnitt Högsta kritiska nivå 1,50 procent Bruttonivå faktisk Mätperiod Sparandet åren var 2,5% per år och Investeringar investeringssnittet 4,1% (lånebehovet per år var alltså 1,6%). Västervik kommun netto 1,8 % 3,6 % 6,6 % 4,9 % 7,9 % 1,1 % 0,9 % 1,3 % Befolkningsförändringen de senaste 10 åren var -2,77 procent. Medelvärde alla kommuner 7,0 % 6,3 % 4,7 % 4,9 % 4,8 % Bokslut Budget Budget Andelen tillgångar i förvaltningarna är 50 procent. 2 1,90% Sparar kommunen till investeringarna eller finansieras de på annat sätt, exempelvis genom upplåning? Nyckeltalet (staplarna) är de årliga nettoinvesteringarna i procent av totala intäkter. Sparandet (kurvan), som här definieras som det penningmässiga överskottet då verksamheten och finanserna har betalats, är ett mått på kommunens årliga kapitalbildning. Nyckeltalet berättar hur kapitalbildningen används. Sparandet används, i den mån det är positivt, till finansiering av investeringsutgifter. Negativt sparande betyder att en viss del av driftskostnaderna och alla investeringar finansieras genom lån i det fall det inte finns ett motsvarande stort positivt rörelsekapital att tillgå. De år sparandet är större än investeringsutgifterna finns ett överskott som ökar rörelsekapitalet i den mån det inte används för att amortera lån. H5 förklarar alltså varför skuldnivån H2 och H3 och rörelsekapitalet H4 utvecklas som det gör. Det krävs en analys över flera år för att utröna om en kommun lever upp till kommunallagens hushållningskrav. De fem nyckeltalen H1-H5 som följer utvecklingen över nio historiska år antyder hur kommunen sköter sin kapitalbildning. En rimlig uthållig investeringsnivå för framtiden indikeras i linjen "uthållig investeringsnivå", som tar hänsyn till behovet av re- och nyinvesteringar mot bakgrund av befolkningsutvecklingen. Bruttoinvesteringarna finns med de år som de särredovisas av kommunen. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 2005 för kommuner Mätstandarden innehåller tre kritiska nivåer. Överskrids kritisk nivå 1 så ges en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår). Överskrids även kritisk nivå 2 så ges ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än en procent. Överskrids även kritisk nivå 3 så påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än två procent. Nyckeltal H5 - Kapitalbildning

21 Finansiella risker Externt indikerbara krisutlösande finansiella risker Externt indikerbara finansiella risker Tre typer av externa risker, nämligen investeringsrisk, skattebasrisk och förpliktelserisk, kan indikeras av nyckeltalen R1-R6. R1 Investeringsrisk R2 Skattebasrisk - skattekraft R3 Skattebasrisk - befolkning R4 Skattebasrisk - sysselsättning R5 Förpliktelserisk - tomma lägenheter R6 Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Riskhantering tillhör inte vad kommunalpolitiker tidigare ägnat någon avsevärd tid vid beslutsfattandet. Men i den mån risker kan hanteras bör de inte ärvas av kommande generationer. Riskaversion - attityden till risk Individer känner olika aversioner mot risker och osäkerhet. En del av oss lägger stor vikt vid ansträngningar att gardera eller undvika risker. Andra bryr sig mycket lite om detta. Det beror dels på vilka personliga attityder vi har till risk och dels på vår ansvarskänsla för förvaltning av andras medel. Hantering av osäkerhet och risk inför beslut Vid allt beslutsfattande föreligger osäkerheter om förutsättningar, framtiden och viktiga aktörer i omvärlden. Riskhantering börjar med att kartlägga och lista dessa osäkerheter. Mängden osäkerheter kan indelas i tre delar. En del kan man gardera sig mot och det sker då vanligtvis genom åtgärder som medför kostnader. Det kan vara en försäkringslösning. Gäller det osäkra aktörer kan man förhandla och kanske ingå avtal. Nästa kategori osäkerheter går att gardera sig mot men en gardering medför samtidigt utlösande incitament. Med andra ord, aktiv riskhantering ökar sannolikheten för att risken utlöses. Det är inte ovanligt om man påtagit sig förpliktelser av typ borgen. Den tredje delen är de icke garderbara osäkerheterna och dessa utgör då de genuina risker man måste ta. Indikerat riskläge För indikering och behandling av interna risker med eventuella finansiella konsekvenser påföres efter ett antal KommunDiagnoser inte längre några hanteringskostnader. Detta skall vara avklarat. Men detta är Västerviks andra analys och därför påförs 3 miljoner kronor. Här nedan presenteras den gjorda bedömningen av externt indikerbara risker för kommunen. Nyckeltalen R1 - R6 Ingen krisutlösande risk indikeras. Intern risk R1 Investeringsrisk (4 Mkr) R2 Skattekraftsrisk R3 Befolkningsrisk R4 Sysselsättningsrisk (1 Mkr) R5 Tomma lägenhetsrisk R6 Borgensrisk Risk-gap (sid 7) 3 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 3 Mkr Bedömning Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet Svag indikation på...risker som tillsvidare bara behöver ledningens observation... (jmf betygsskalan sid 38) och delbetyget sätts till A2. Beträffande hanteringsbehovet så påförs budgetkalkylen 0 Mkr (se Risk-gap sid 7). Håller du med om den här gjorda bedömningen: dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? Sidan 21

22 Nyckeltal R1 Investeringar för Västervik kommun Investeringsrisk Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? Investerar man ihjäl sig? Förvaltningarna 10% 9% 8% Nyckeltal R1 Investeringar/intäkter Krav: under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är bruttoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel (i den mån sådan finns) indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar med- eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). Sidan 22 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Kritisk nivå 1 är 1,90 procent Kritisk nivå 3 är 4,90 procent Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner Uthållig investeringsnivå 1,90 procent Kritisk nivå 2 är 3,40 procent Västervik kommun netto Bruttonivå Trend för Västervik kommun netto Nyckeltalets årliga nivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2 Ja <= Risknyckeltal Även över kritisk nivå 3 Ja Bra Mätperiod Investeringar Befolkningsförändringen de senaste 10 åren var -2,77 procent. Västervik kommun netto 1,8 % 3,6 % 6,6 % 4,9 % 7,9 % 1,1 % 0,9 % 1,3 % Andelen tillgångar i förvaltningarna är 50 procent. Medelvärde alla kommuner 7,0 % 6,3 % 4,7 % 4,9 % 4,8 % Bokslut Budget Budget 2 1,90% Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard jan 2011 för kommuner Behovet av investeringar beror på befolkningsutvecklingen. Den tidigare trestegsnormen har ersatts av en kontinuerlig norm med den tioåriga befolkningsförändringen som ingångsvärde. Den justeras även med hänsyn tagen till den volym tillgångar som finns i förvaltningen. 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% Konjunkturanpassning = motcykliskhet Investeringar snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt BNP-snitt är 1,90 % Investerar kommunen motcykliskt? Det är lönsamt att investera mycket under lågkonjunktur. Din kommun är rationell om det finns understaplar i diagrammet ovan vid hög ökningstakt av BNP och omvänt överstaplar vid låg ökningstakt. Nyckeltal R1 - Investeringsrisk

23 Nyckeltal R2 Skattekraft för Västervik kommun Skattebasrisk Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 95% 90% Nyckeltal R2 Skatteunderlag/invånare Krav: ej fallande trend Sviktar kommunens egen skattebas? (årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skatteunderlag till medelskatteunderlag i riket. Sidan 23 85% 80% 75% 70% 65% 2 Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 2001 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. Fallande trend (under 0% i snitt per år) ger en belastning. Snabbt fallande trend (under -0,4% i snitt per år) ger en belastning. Kraftig variation ger en belastning vilket sker om nyckeltalets värden avviker med över 5 procent från sina trendvärden samtidigt som trenden växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 procent per år. Nyckeltal R2 - Skattekraft 60% Kommunens andel av medelskattekraften i riket Kort trend Mättrend för Västervik kommun MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend - Risknyckeltal Kraftig variation - Bra Max/minskillnaden är 1,4 % och trenden 0,10 % per år Prognos enl SKL cirkulär 2012: Mätperiod Västervik kommun Andel av skatteunderlaget i riket 90,5 % 91,2 % 90,3 % 90,4 % 89,4 % 90,4 % 90,9 % 90,7 % Skatteunderlag kr/inv Budgetår (Årsbok för Sv K 20xx) Kommun och landstingsförbundets prognos av skatteunderlaget efter sista utfallsår

24 Sidan 24 Nyckeltal R3 Befolkningen i Västervik kommun Skattebasrisk Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% -3,0% 10% Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) Västervik kommun Länet Riket Två ja* Befolkningsökning under 10 år (dec resp år) Andel invånare Kommunen och riket 2012 (dec) 0% 10% 20% 30% Riket Västervik kommun Skillnad i andel invånare Kommunen minus riket 2012 (dec) MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Svag Sviktar befolkningsunderlaget? (årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med befolkningsunderlaget på kort (ett år) och lång (tio år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i antalet invånare under ett resp tio år räknat per december respektive år. Ogynnsam åldersstruktur? (årlig kostnadsökningsrisk) Vad händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid)? Nyckeltalet anger andelen invånare i procent för viktiga åldersklasser jämfört med riket. Tendensen under tre år anges. 5% 80-w Kritiska nivåer enligt Svensk 0% KommunRatings Mätstandard sept 2001 för kommuner -5% Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och -10% sådana utgör här belastningar. Är denna snabb, mer är -0,5% per år resp -5% på tio år, så ger detta ytterligare belastningar (max fyra st 0,5-vikter Västervik kommun Länet Riket Två ja* utdelas). MÄTSTANDARD Belastning Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen) Ja 7-15 underrepresentation i åldersgruppen år och Kortsiktig snabbt fallande trend - lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i Långsiktigt (=tio år) fallande trend Ja 0-6 åldrarna 0-44 år (max tre st 0,25-vikter utdelas). Långsiktig snabbt fallande trend - Förekomst av en 0-6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur) - -8% -6% -4% -2% 0% 2% 4% 6% Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga pucklar Förekomst av en 7-15-årspuckel - i olika åldersgrupper (max fem st 0,25-vikter Skillnad kommunen minus riket 2012 (dec) Förekomst av en årspuckel - Kritisk nivå utdelas). Tendens under 3 år dvs dec Stor utflyttning i utbildningsgenerationen år - * " ---- Två ja" Om befolkningen minskar så Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år Ja Befolkningen i dec Ökn mycket att stapeln passerar under strecket sker två Förekomst av en potentiell äldrepuckel i år belastningar och det sänker betyget. Förekomst av en yngre äldrepuckel i år Ja Förekomst av en äldre äldrepuckel i 80-w år Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w Ja Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w Ja Befolkningsandelen av riket är 0,38% Nyckeltal R3 - Befolkning

25 Nyckeltal R4 Förvärvsintensitet i Västervik kommun Skattebasrisk Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95% 90% 85% 80% 75% Nyckeltal R4 Förvärvsfrekvens 90% 85% 80% 75% 70% Kvinnlig förvärvsfrekvens 70% 65% Sidan 25 65% 60% 55% 50% Totalt för Västervik Riket Länet Riksmax Riksmin Kommuntrenden Rikstrenden Snittet över 18 år är 76,41% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än rikstrenden Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2% sämre än rikstrenden - Risknyckeltal Variationen är 12,7% och större än rikets 11,1% + 2,5% - OK Arbetslöshetsstatistik enl AMV (tidigare AMS) i december varje år 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% I arbetsmarknadsåtgärder i Västervik Öppet arbetslösa i Västervik Totalt i riket Öppet arbetslösa i riket 2 60% 55% 50% 45% 40% Har Västervik många företag? Antalet företag är 60,75 per tusen invånare Totalt för Västervik Kvinnor Företag (med minst ett arbetsställe i kommunen) per tusen invånare 2011 kommuner i fallande rangordning Sviktar förvärvsintensiteten? (årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna år. För gränskommuner som Strömstad, Årjäng och Haparanda så ingår inte de utlandsarbetande. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En alltför instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. Den uppdateras senast i februari varje år och kan ha maximalt två års fördröjning. Nyckeltal R4 - Sysselsättning

26 Sidan 26 Nyckeltal R5 Bostadsöverskott i de allmännyttiga företagen för Västervik kommun Förpliktelserisk Finns risken att ett växande antal lediga lägenheter i allmännyttan utlöser en borgenskris? 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % Nyckeltal R5 Bostadsöverskott Läget i september varje år MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Sept 2011 är över 3% dvs över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Andel av rikssnittet Sept 2011 är även över 7% dvs kritisk nivå 2 - Risknyckeltal 101,77 % Sept 2011 är även över 11% dvs kritisk nivå 3 - Bra Befolkningen ligger stabilt inom +/- 5% på 10 år - Riskbedömning: Antalet tomma lgh är ca 13 st Befolkningsförändringen de senaste 10 åren var -2,77 procent. och 13 tomma lgh á kr/år är 0,78 mkr/år 2 Västervik Länet Riket Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Är tomma lägenheter ett stort problem? (årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med bostadsefterfrågan på kort sikt? Nyckeltalet anger den procentuella andelen lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen och jämför denna siffra med motsvarande för alla kommuner i länet och i riket. Från och med år 2004 hämtar SCB bara in statistik för september månad varje år. September år 2003 och 2010 saknas i SCBs statistik och här påförs värden för mars år 2003 (tom stapel med svart kant). Från och med 2009 hämtar SCB bara in statistik för september månad vartannat år. Värdet för 2010 inhämtas av SKR från ratad kommuns bostadsbolag 2010 (normalt färgad stapel). Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard nov 1996 för kommuner För detta nyckeltal finns tre kritiska nivåer för det sista mättillfället. En ledighetsnivå under tre procent är normal och motsvarar kritisk nivå 1. Vid sju procent passeras kritisk nivå 2 och vid elva procent kritisk nivå 3. Beroende på befolkningens utveckling justeras betyget så att stagnation ger belastning och snabb tillväxt ger kompensation. Nyckeltal R5 - Bostadsöverskott Antal lägenheter i allmännyttan Läget i september varje år 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Antal lägenheter per invånare i allmännyttan Lgh per inv i Västervik Max i riket Snitt i riket

27 Sidan 27 Nyckeltal R6 Borgen och förmedlade lån år 2011 för Västervik kommun Förpliktelserisk Finns risken att stora borgensåtaganden kan falla ut? Finns risken att kommunen har dålig hanteringsförmåga mot utfallande borgen? Kr/inv Kr/inv Nyckeltal R6 Borgen och förmedlade lån/invånare Kritisk hög nivå Krav: Under kritiska nivåer Summa 2011 Västervik kommun Medelvärde för Kommuner i tätbefolkad region*** Medelvärde i länet*** Medelvärde i riket*** Kritisk nivå 1 Nyckeltal R6 Borgen m m/invånare Kritisk hanteringsförmåga 4 % av borgen 2 % av borgen Sparnivå (H1) år 2011 Rörelsekapital (H4) år 2011 Kr/inv Kr/inv Minska nivån med kr per/inv kostar 36 milj kr Garanti villor Förpliktelsebelopp Lsn Ks Pe Bgn Fl Sa Komponenter Allmän nyttan 2 Kommun företag MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Dålig Nettoförpliktelsebeloppet är kr/inv enl S1 De förmedlade lånen finansieras med 232 kr/inv av eget kapital och från långa lån med kr/inv 2011 Borgen till bostadsrättsföreningar mm är 0,0 milj kr Borgen kr/inv Garanti Allm nytta Kom ftg Bost ftg Övriga Förm lån Summa MÄTSTANDARD Belastning Västervik kommun Borgensbelopp över kr/inv* Ja Medelvärde för Kommuner i tätbefolka Även borgensbelopp över kr/inv* Ja Medelvärde i länet*** Rörelsekapitalet < 2,0% av borgen för år 2011** Ja Medelvärde i riket*** Sparnivån < 4,0% av borgen för år 2011** Ja Rörelsekapitalet år 2011 är kr per inv och bör överstiga 2,0 % av borgen, 855 kr/inv, för god hanteringsförmåga * Mäter 'hög borgen' ** Mäter 'hanteringsförmåga' Sparnivån år 2011 är 27 kr per inv och bör överstiga 4,0 % av borgen, kr/inv, för god hanteringsförmåga *** Befolkningsvägda medelvärden Västervik kommun är medlem i KommunInvest men solidarisk borgen till KI redovisas inte i borgensbeloppet ovan Bostads företag Lsn=Långa skulder netto Ks=Korta skulder Pe=Pensionsskuld Bgn=Borgen Fl=Förmedlade lån Sa=Summa Övriga Förmedl lån Finns det stora borgensåtaganden som kan falla ut? (engångsförsämringsrisker) Borgensförbindelserna är uppdelade i fem komponenter 1 Garantier för statliga bostadslån till villor 2 Allmännyttiga bostadsföretag 3 Kommunala företag 4 Övriga bostadsföretag / föreningar 5 Övriga ansvarsförbindelser. Dessutom tillkommer 'förmedlade lån' som en sjätte kategori. De är förpliktelser som har samma karaktär som borgen för kommunens förvaltningsdel. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard aug 2009 Nyckeltalet mäter dels om borgensåtagandena är höga och dels förmågan att hantera plötsligt uppkomna borgensfalissemang. Hög borgen föreligger och en belastning sker om summa borgen mm passerar en kritisk nivå av kronor/invånare. Nästa risknivå som ger ytterligare en belastning inträffar om summa borgen mm passerar nivån kronor/invånare. Hanteringsförmågan bedöms kortsiktigt som tillräcklig om det finns ett så stort positivt rörelsekapital respektive kassaflöde (sparande) att det kan möta borgensfallissemang omfattande två respektive fyra procent av hela borgensåtagandet. Nyckeltal R6 - Borgen och förmedlade lån

28 Finansiella möjligheter Indikerbara finansiella möjligheter Benchmarking eller lära av mästarna I modern ledarskapslitteratur används uttrycket benchmarking för en organisations lärande och förändring. Dessvärre saknas ett bra svenskt ord för detta begrepp. Bästa översättningen är att lära av mästaren (se boken Styr din kommun eller hoppa av! sidan 107). Hur fungerar potentialnyckeltalen? Förbättringspotentialer indikeras av nyckeltalen M1-M3. Slutsatser som ej kan dras Skulle M1 Utdebiteringsnivå ha värdet Svag eller Dålig och något av de andra potentialnyckeltalen vara Bra så indikerar det bara att det är effektivare att pressa ner kostnaderna eller höja avgifterna än att höja skatten om man vill förbättra finanserna. Om man av politiska skäl ändå väljer att höja skatten så är det en helt annan och mer värdemässig aspekt på denna fråga. M1 Utdebiteringspotential (nivå) sidan 29 M2 Avgiftspotentialer (nivåer) sidorna M3 Besparingspotentialer eller kostnadsnivåer sidorna Dessa tre nyckeltal har ingen egen mätstandard utan är relaterade till kommunens behov av åtgärder för att etablera uthålliga finanser. Analysens tre första frågor (av fem) klarlägger behov av åtgärder genom gap-analyser. Vilka dessa tre gap är framgår av sammanställningen på sidan 7 och såväl de enskilda gapen som summan av dem anges i miljoner kronor. Totala gapet speglar det behov som kommunen står inför och anges i tabellen MÄTSTANDARD under diagrammet till alla tre nyckeltalen M1-M3. Slutsatser som kan dras Om ett potentialnyckeltal är Bra så indikeras en potential som kan omvandlas i åtgärder motsvarande ett värde som täcker hela (100%) det behov som totala gapet anger. Bedömning Beträffande delbetyget uppfyller bedömningen typfallet 0,25 kr per år i 10 år (jmf betygsskalan sid 38) och delbetyget sätts till A1 med utrymme för justeringar. Beträffande potentialen (ex på 525 Mkr jmf Riket) så utnyttjas i budgetkalkylen 20 Mkr (se längst ned). Håller du med om den här gjorda bedömningen: dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som är möjligt att göra uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? Restpotentialen mätt i skattesänkning sätter betyget för finansiella möjligheter M2 Avgiftsförbättringar jämfört med "bästa" kommuner Om de 245 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -120 kvarstår 125 Mkr Om de 210 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -100 kvarstår 110 Mkr Om de 140 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -50 kvarstår 90 Mkr M3 Kostnadsförbättringar jämfört med "bästa" kommuner Om de 680 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -280 kvarstår 400 Mkr Om de 490 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -160 kvarstår 330 Mkr Om de 440 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -155 kvarstår 285 Mkr M1 Kvarvarande utrymme omräknat i sänkt skatt Omräknas Rikets 505 Mkr ( ) i sänkt skatt så erhålls -7,58 kronor Omräknas Kommuntypens 420 Mkr ( ) i sänkt skatt så erhålls -6,31 kronor Omräknas Länets 355 Mkr ( ) i sänkt skatt så erhålls -5,33 kronor Sidan 28

29 Nyckeltal M1 Skattehöjning - utdebiteringspotential för Västervik kommun Finansiella möjligheter Indikerar kommunens utdebiteringsnivå att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning jämfört med konkurrerande grannkommuner? 26,00 24,00 22,00 Skattesats i procent Nyckeltal M1 Utdebiteringspotential 14% 12% 10% 8% Potential/intäkter Vilket skattehöjningsutrymme finns? (förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i procentenheter) jämfört med skattesatsen för mätåret i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Sidan 29 20,00 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 Under kritisk nivå för jämförkommun år Över skattesatsen i Kinda kommun Skattesats i Västervik kommun Medelskattesats i riket Medelskattesats i länet Max i Sverige 2 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard juli 2007 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till kommunens behov av åtgärder för att etablera uthålliga finanser. Analysens tre första frågor (av fem) klarlägger behov av åtgärder genom gapanalyser. Det sker genom nyckeltalen S1-S2 för 'Skuldgap', H1-H5 för 'Hälsogap' och R1-R6 för 'Riskgap'. I 'MÄTSTANDARD' anges kraven för olika betyg. När nyckeltalets potential överstiger 100 procent av summan av gapen påförs ingen belastning och betyget blir 'Bra', vid 66 procent blir betyget 'OK' och vid 33 procent 'Svag' etc. Information Skatteväxling med landstinget pga ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år En ny växling pga de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde år 1995 och Ytterligare växling pga Psyk-ÄDEL skedde med de flesta landsting år 1998 och Nyckeltal M1 - Utdebiteringsnivå Kommungrannar Fler kommun- MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen grannar i p-regionen Potentialen -25,6 mkr < 9,0 mkr dvs 100% av totalt gap Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Västervik 21,57 Västervik 21,57 Potentialen -25,6 mkr < 6,0 mkr dvs 67% av totalt gap Ja Potentialnyckeltal Oskarshamn 21,92 Potentialen -25,6 mkr < 3,0 mkr dvs 33% av totalt gap Ja Dålig Vimmerby 22,27 Tecknet < betyder "är mindre än" och uppfylls kravet markeras belastning med "Ja". Kinda 21,15 Skuldgapet är 0,0 mkr, hälsogapet är 9,0 mkr, riskgapet är 0,0 mkr och TOTALT GAP är 9,0 mkr. Åtvidaberg 22,15 Mätår Valdemarsvik 22,15 Diagramvärden ovan Skattesats i Västervik kommun 21,57 % 21,57 % 21,57 % 21,57 % 21,16 % 21,16 % 21,16 % 21,16 % Skattesats i Kinda kommun 21,15 % 21,15 % 21,15 % 21,15 % 20,73 % 20,73 % Utdebiteringspotential jmf Kinda -0,42 % -0,42 % -0,42 % -0,42 % -0,43 % -0,43 % Västervik 21,57 Kinda 21,15

30 Sidan 30 Nyckeltal M2 (sid 1 av 2) Avgiftshöjningar - potentialer år 2011 för Västervik kommun Finansiella möjligheter Indikerar avgiftsfinansieringsgraden för viktiga verksamheter jämfört med andra kommuner att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 11 % 10 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % Nyckeltal M2 Summa avgiftshöjningspotential Jfr riket Höga staplar indikerar möjligheter att höja avgifter Jfr riket Jfr Jfr länet kommuntyp Potential 5,04% (90,0% l s) Summa mkr Jfr kommun typ Potential 55 mkr Jfr länet 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Mkr 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Avgiftspotentialer i procent av totala intäkter (ingår i nyckeltalet) Förskola 1-5 och barnomsorg Äldre- och handikapp omsorg 2 Fritid MÄTSTANDARD Nedjusterad potential med 50 procent Belastning Potentialen 54,6 mkr < 9,0 mkr dvs 100% av totalt gap - MÄTSKALA Nästa sida Potentialen 54,6 mkr < 6,0 mkr dvs 67% av totalt gap - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' innehåller: Potentialen 54,6 mkr < 3,0 mkr dvs 33% av totalt gap - Potentialnyckeltal Sifferuppgifter Tecknet < betyder "är mindre än" och uppfylls kravet markeras belastning med "Ja". Bra Definitioner Skuldgapet är 0,0 mkr, hälsogapet är 9,0 mkr, riskgapet är 0,0 mkr och TOTALT GAP är 9,0 mkr. Kommuntyp Kommuner i tätbefolkad region Kultur Avgiftspotentialer i mkr (ingår i nyckeltalet) Förskola 1-5 och barnomsorg Äldre- och handikapp omsorg Fritid Kultur Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper. Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Där staplar saknas är kommunen högst i riket, kommuntypen eller länet. 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Mkr 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Individ o familje omsorg Individ o familje omsorg Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer (ingår ej) Utbildning Infra, skydd mm Politik Avgiftspotentialer (ingår ej) Utbildning Infra, skydd mm Politik Affärsverksamhet Affärsverksamhet Nyckeltal M2:1 - Avgiftsnivåer

31 Nyckeltal M2 (sid 2 av 2) Avgiftshöjningar - potentialer år 2011 för Västervik kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad Försk o barnoms Äldre- o hkp oms Fritid Kultur Ind o fam omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden = Nyckeltalet Riket 24,41 % Täby 32,46 % Eksjö 67,61 % Sotenäs 55,73 % Vara 71,04 % Mörbylånga Kommuntypen 17,96 % Säffle 32,46 % Eksjö 54,8 % Säffle 21,72 % Falköping 21,15 % Mellerud Länet 16,47 % Högsby 25,90 % Emmaboda 20,98 % Emmaboda 32,04 % Borgholm 71,04 % Mörbylånga Aktuell kommun 14,26 % Västervik 12,63 % Västervik 15,53 % Västervik 9,17 % Västervik 10,57 % Västervik Skillnad till ,98% / -2,28 mkr -0,83% / -6,53 mkr -0,79% / -0,41 mkr -0,72% / -0,26 mkr 1,29% / 1,77 mkr Utbildning* Infra, skydd mm* Politik* Affärsverksamhet* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden (kostnadstäckning) Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur mycket amorteringsförmågan, sparnivån och riskhanteringen kan förbättras genom avgiftshöjningar. Denna potential uttrycks dels i miljoner kronor per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent av totala intäkter i de övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna till andra kommuner med de högsta avgiftstäckningsgraderna. Sidan 31 Riket 24,47 % Lysekil 57,58 % Timrå 40,84 % Arvidsjaur Kan vara 100,00%? Kommuntypen 11,43 % Ystad 45,62 % Ystad 22,94 % Hedemora Länet 7,96 % Hultsfred 41,52 % Västervik 33,36 % Högsby Aktuell kommun 4,43 % Västervik 41,52 % Västervik 5,75 % Västervik 83,1 % Västervik Skillnad till ,33% / -1,82 mkr 16,79% / 30,26 mkr 0,29% / 0,06 mkr 6,99% / 8,19 mkr Avgifter mm höjdes med 29 mkr jämfört med 2010 Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Försk o barnoms Äldre- o hkp oms Fritid Kultur Ind o fam omsorg* Riket 23,63 % Vallentuna 28,54 % Tomelilla 54,80 % Säffle 33,26 % Jokkmokk 42,07 % Valdemarsvik Kommuntypen 17,79 % Mellerud 22,64 % Falkenberg 37,67 % Mellerud 17,38 % Karlsborg 18,63 % Hedemora Länet 16,08 % Oskarshamn 17,45 % Nybro 20,96 % Hultsfred 11,48 % Nybro 30,99 % Hultsfred Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 90% av den minsta av summan för 'kommuntypen' eller 'länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i riket som har lägsta enhetskostnader). Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard juli 2007 för kommuner Detta nyckeltal relateras till kommunens behov av åtgärder för att etablera uthålliga finanser. Analysschemats tre första frågor (av fem) klarlägger behov av åtgärder genom gap-analyser. Det sker genom nyckeltalen S1-S2 för 'skuldgap', H1-H5 för 'hälsogap' och R1-R6 för 'riskgap'. Nyckeltal M2:2 - Avgiftsnivåer Utbildning* Infra, skydd mm* Politik* Riket 18,09 % Vännäs 55,72 % Sorsele 33,36 % Högsby Kommuntypen 10,31 % Katrineholm 41,52 % Västervik 19,02 % Kristinehamn Länet 5,84 % Oskarshamn 40,69 % Oskarshamn 21,59 % Oskarshamn De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet I 'MÄTSTANDARD' för detta nyckeltal anges kraven för olika betyg. När nyckeltalets potential överstiger 100% av summan av de tre nämnda gapen så påförs ingen belastning och betyget blir 'Bra', vid 66% blir betyget 'OK' etc. Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finns normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört med övriga samhällssektorer. Information I 'Infrastruktur och skydd' ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd.

32 Nyckeltal M3 (sid 1 av 2) Kostnadspress - potentialer år 2011 för Västervik kommun Finansiella möjligheter Indikerar snittkostnaderna för viktiga verksamheter jämfört med andra kommuner att det finns ett effektivt utrymme för kostnadspress? 35 % 30 % Nyckeltal M3 Summa potentialer Höga staplar indikerar möjligheter att sänka kostnader 12,0% 10,0% Kostnadspresspotentialer i procent av totala intäkter Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Sidan % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Mkr 800,0 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 Jfr riket Jfr kommun Jfr länet typ Potential 18,23% (90,0% l s) Jfr riket Summa mkr Jfr kommun typ Potential 395 mkr Jfr länet 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Mk Förskola 1-5 år Förskola 1-5 år Politik Fritid Kultur (Handikappade) Äldreomsorg Social omsorg Kostnadspresspotentialer i mkr Social omsorg Förskola 6 år Förskola 6 år Äldreomsorg Grundskola MÄTSTANDARD* Belastning En förändring av skatten med en (1) procent är 60,5 mkr Potentialen 395,1 mkr < 9,0 mkr dvs 100% av totalt gap - MÄTSKALA Totala intäkter Potentialen 395,1 mkr < 6,0 mkr dvs 67% av totalt gap - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' % mkr Potentialen 395,1 mkr < 3,0 Mkr dvs 33% av totalt gap - Potentialnyckeltal 2,8 60,5 Tecknet < betyder "är mindre än" och uppfylls kravet markeras belastning med "Ja". Bra 1,0 21,7 Skuldgapet är 0,0 mkr, hälsogapet är 9,0 mkr, riskgapet är 0,0 mkr och TOTALT GAP är 9,0 mkr. Kommuntyp Kommuner i tätbefolkad region 2 Grund- skola Gym- nasie skola Gym- nasie skola Infra- skydd mm Infra- skydd mm Politik Fritid Kultur (Handikappade) Egen regi Potentialer härleds för varje verksamhet genom jämförelser med kommuner som har lägst kostnad per konsumentenhet i grupperna; alla kommuner (290 st), kommuntypen (10 st) och länets kommuner. Översta diagrammen mäter potentialer i procent av intäkter och de nedersta i miljoner kronor; dvs samma information i olika sort. Nästa sida innehåller sifferuppgifter och definitioner. Nyckeltal M3:1 - Kostnadsnivåer

33 Sidan 33 Nyckeltal M3 (sid 2 av 2) Kostnadspress - potentialer år 2011 för Västervik kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori dvs kommunen med lägst enhetskostnad Förskola 1-5 år Äldreomsorg Social omsorg Förskola 6 år Grundskola Gymnasieskola Enhet Inskrivet barn 1-5 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 6 år Alla inv 7-15 år Gymnasieelever år Riket kr Högsby kr Staffanstorp kr Lomma kr Säter kr Österåker kr Göteborg Kommuntypen kr Falköping kr Flen kr Karlsborg kr Kristinehamn kr Falköping kr Mark Länet kr Högsby kr Emmaboda kr Mörbylånga kr Kalmar kr Kalmar kr Västervik Aktuell kommun kr Västervik kr Västervik kr Västervik kr Västervik kr Västervik kr Västervik Potential x antal kr st kr st kr st kr 354 st kr st kr st Skillnad till kr / 3,81 % kr / 5,73 % 181 kr / 5,00 % kr / 6,69 % kr / 5,13 % kr / 8,38 % Skillnad i mkr 7,58 mkr 28,30 mkr 6,52 mkr 1,89 mkr 14,56 mkr 14,49 mkr Infra, skydd mm Politik Fritid Kultur (Handikappade) Enhet Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla inv 0-65 år Riket kr Salem 365 kr Malmö 253 kr Nordanstig 473 kr Nordanstig kr Bjurholm Kommuntypen kr Enköping 392 kr Lidköping 741 kr Kinda 704 kr Mariestad kr Älmhult Länet kr Mönsterås 557 kr Västervik 756 kr Mörbylånga 587 kr Högsby kr Torsås Aktuell kommun kr Västervik 557 kr Västervik kr Västervik kr Västervik kr Västervik Potential x antal kr st 192 kr st kr st 541 kr st kr st Skillnad till kr / 15,46 % 7 kr / 1,27 % 8 kr / 0,56 % 13 kr / 1,30 % 505 kr / 5,49 % Skillnad i mkr 24,13 mkr 0,25 mkr 0,29 mkr 0,47 mkr 13,58 mkr Summa skillnad 112,06 mkr jämfört med år 2010 i ovanstående verksamheter Nedan görs ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori Förskola 1-5 år Äldreomsorg Social omsorg Förskola 6 år Grundskola Gymnasieskola Riket kr Falköping kr Nykvarn kr Överkalix kr Arjeplog kr Sorsele kr Härryda Kommuntypen kr Mellerud kr Laholm kr Säffle kr Borlänge kr Lidköping kr Svenljunga Länet kr Torsås kr Vimmerby kr Borgholm kr Mörbylånga kr Vimmerby kr Kalmar Infra, skydd mm Politik Fritid Kultur (Handikappade) Riket kr Fagersta 368 kr Göteborg 369 kr Berg 587 kr Högsby kr Ydre Kommuntypen kr Mark 463 kr Mariestad 897 kr Simrishamn 827 kr Älmhult kr Karlsborg Länet kr Mörbylånga 636 kr Kalmar 896 kr Torsås 648 kr Torsås kr Oskarshamn I "Infra, skydd mm" ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. OBS! Handikappades potential ingår inte i nyckeltalet. Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört med övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur mycket amorteringsförmågan, sparnivån och riskhanteringen kan förbättras genom kostnadspress. Denna potential uttrycks dels i miljoner kronor per verksamhet i nedre diagrammen och dels i procent av totala intäkter i de övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna till andra kommuners bruttokostnader per konsumentenhet för de tunga verksamheterna. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttokostnad per enhet. Nyckeltalets potential definieras till 90 procent av den minsta av summan för 'kommuntypen' eller 'länet'. Handikappades potential ingår ej i nyckeltalet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard juli 2007 för kommuner Detta nyckeltal relateras till kommunens behov av åtgärder för att etablera uthålliga finanser. Analysschemats tre första frågor (av fem) klarlägger behov av åtgärder genom gapanalyser (se förklaringen i nyckeltal M1). I 'MÄTSTANDARD' för detta nyckeltal anges kraven för olika betyg. När nyckeltalets potential överstiger 100 procent av summan av de tre nämnda gapen påförs ingen belastning och betyget blir 'Bra', vid 66 % blir betyget 'OK' Nyckeltal M3:2 - Kostnadsnivåer

34 Betygskommitténs underlag Ledningsförmåga Ledningsrisk Det är sällan dåliga finanser beror på andra faktorer än dålig ledningsförmåga. Det finns givetvis fall där stora förändringar i omgivande förutsättningar och där konsekvenserna av osäkra aktörer varit förödande för finanserna men dessa fall är inte regel. Vid bedömning av ledningförmåga är därför matchresultatet av stor vikt. Goda finanser indikerar god ledningsförmåga och vice versa. Svensk KommunRatings roll Det är en kommunlednings uppgift att bygga förtroende för sin ledningsförmåga inför kommunens egna invånare, kreditgivare, entreprenörer etc. Svensk KommunRating är ingen sådan intressent i kommunen utan mer ett tränande stöd i strävan att förbättra ledningsförmågan. Led-ningsförmågan kan bli betydelsefull i de fall då bedömningen står och väger mellan två betygsnivåer. Svensk Kommun- Rating kan framför allt tillföra kunskap om styrning och har här ett kursutbud. Där ingår styrkort mm. Nyckeltalen för ledningsrisk Dessa är mycket indikerande. De är till för aktörer som gör affärer med kommunen som exempelvis kreditgivare. L1 L2 L3 Politisk beslutsförmåga Tjänstemännens handlingskraft Kombinerat nyckeltal För denna, den femte analysfrågan, finns således inget delbetyg. Den femte kolumnen i betygsmatrisen saknas. Processfakta: Denna KommunDiagnos är kommunens elfte under senare år. Processen över flera år har gett en god överblick av kommunens ledningsförmåga. Bedömning: Gjord bedömning nedan grundar sig på en betygs- och styrkommitté den 20 juni Bedömning Det står och väger mellan olika delbetyg och det är aktuellt att bedöma ledningsförmåga: Ja Nej Med stor säkerhet i bedömningen anger pilens spets en utsaga om en uppnådd lägsta nivå vid datum för rapporten. Man kan vara bättre, men är sannolikt inte sämre. 1. Vilken grad av medvetenhet har kommunledningen om det finansiella läget? 2. Om det behövs tuffa finansiella åtgärder hur är politikernas förmåga att samla majoriteter bakom sådana beslut och uthålligt stå fast vid dessa? 3. Hur är tjänstemännens förmåga att på ett effektivt sätt genomföra tuffa beslut? 4. I vilken grad balanserar personlighetstyperna i kommunledningen varandra, så att långsiktigt ansvarsfulla beslutsförslag kan arbetas fram? Låg Dålig förmåga Dålig förmåga Dålig balans Hög God God God 5. Finns den erforderliga institutionella utformningen för en effektiv ekonomistyrning i organisationen? Sammanfattande utsaga om ledningsförmågan (när bedömning är aktuell): Nej Ja Dålig God Sidan 34

35 Nyckeltal L1 Styrförmåga - majoriteter för Västervik kommun Ledningsrisk Antyder fullmäktiges partistruktur att det skulle föreligga en risk för bristande beslutskraft i ett utsatt läge? 100 % Nyckeltal L1 Mandatfördelningen i fullmäktige Vänsterpartiet Hur har fullmäktiges partistruktur utvecklats? Nyckeltalet anger fördelningen av mandaten i fullmäktige i kommunen och indikerar beslutsförmåga. Sidan % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % MÄTSTANDARD Belastning Majoritetsblock saknas i snitt åren Ja MÄTSKALA Blocken minskar i betydelse åren 'OK' 'Svag' Vågmästartrenden växer mer än 10% Ledningsrisk Vågmästarläge Ja Svag Kompensation utgår då ett parti dominerar - Oklar majoritet Mätperiod Ev information om Socialdemokraterna Miljöpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna/N y D Övriga vågmästarpartier Centerpartiet (borgerligt) Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard nov 1998 för kommuner Nyckeltalet indikerar belastningar för fyra kritiska utvecklingar och en möjlig kompensation. 1 Är partiblocken inte tillräckligt stora för att kunna utgöra majoriteter under de sista fyra mandatperioderna mellan utgör detta en belastning. De grundläggande förutsättningarna för en ansvarsfull blockpolitik saknas. 2 Förlorar blocken väljare till övriga partier under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. När blocken minskar i betydelse minskar förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 3 Har 'vågmästarpartierna' ökat sin andelstrend mer än 10 procent under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Ökat missnöje genom att dessa partier växer snabbt indikerar framväxt av en jordmån för populistisk överbudspolitik på bekostnad av en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik. 4 Förekomsten av vågmästarläge i sista perioden utgör en belastning. Vågmästarläge indikerar förekomst av en god jordmån för populistisk överbudspolitik. Därmed minskar också förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 5 Om ett parti dominerar de fyra sista perioderna med en mandatandel som i snitt överstiger 50 procent och som dessutom aldrig understiger 47 procent och understiger 50 procent i max två valperioder så utgår en k i Västervik kommun Mitt under mandatperioden bildar M+S en majoritet. (Alliansen med Kommunpartiet Moderaterna 16 % 16 % 13 % 19 % 16 % 19 % 16 % 35 % 37 % styr Västervik och det var så förra mandatperioden också. 2 (S-V=1, VDM=1)) Kristdemokraterna 3 % 5 % 3 % 8 % 6 % 3 % 2 % Folkpartiet 1 % 7 % 8 % 6 % 3 % 3 % 10 % 3 % 4 % Centerpartiet (borgerligt) 15 % 12 % 15 % 16 % 16 % 11 % 13 % 10 % 7 % Ev information om Övriga vågmästarpartier 13 % 13 % 7 % 6 % 3 % 2 % 6 % 6 % 4 % Övriga: Kommunpartiet VDM (3 mandat) och Socialistiska partiet (1) Sverigedemokraterna/Ny D 0 % 0 % 0 % 4 % Miljöpartiet (vågmästare) 4 % 3 % 3 % 5 % 3 % 3 % 4 % Socialdemokraterna 51 % 48 % 45 % 40 % 51 % 41 % 38 % 35 % 37 % Ev information om och tidigare Vänsterpartiet 4 % 4 % 5 % 5 % 5 % 11 % 8 % 5 % 4 % Borgerligt+VDM i Västervik Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Summa mandat Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Nyckeltal L1 - Beslutsförmåga

36 Sidan 36 Nyckeltal L2 Styrförmåga - handlingskraft för Västervik kommun Ledningsrisk Antyder organisationens storlek och struktur att det skulle kunna föreligga en risk för bristande handlingskraft i ett utsatt läge? dec 11 Invånare Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå /94 95/98 99/02 03/06 07/ Partier Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Övertaligt anställda jämfört med beräknad norm på 99 per inv är 100 personer och hänsyn tas till egenregi, företagsandel och LSS Västervik kommun Antal 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Västervik Resort AB Antal invånare i kommunen OK Västervik Biogas AB 60% Antal anställda i förvaltningarna per inv 102 OK Antal partier i kommunfullmäktige 9 Dålig Antal nämnder och företag i koncernen 14 OK Sammanvägd indikation av handlingskraften: Svag 2 Anställda/1000 inv Årsanställda Min i riket Solna 31 per tusen Kritisk nivå 1 99 per tusen Kritisk nivå per tusen Kritisk nivå per tusen Max i riket Åsele135 per t Anställda Timavlönade Org spann Företag Nämnder Kritisk nivå 3 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 1 Antyder kommunens organisation bristande handlingskraft? Nyckeltalet indikerar organisatorisk tröghet enligt antagandet att ju fler invånare, anställda per invånare, politiska partier och organisatoriska enheter som finns desto lägre är den operativa förmågan att verkställa åtgärder. I krissituationer sätts en kommuns styrförmåga på hårda prov. Även om beslutskraften är tillräcklig kan en kommunal organisation brista i handlingskraft. Beslutade åtgärder blir inte genomförda. Observera att nyckeltalet enbart antyder att problem kan föreligga och att vidare undersökningar kan vara meningsfulla om också övriga nyckeltal som indikerar styrförmåga uppvisar brister. Källa är SCB, Kommunal personal och kommunens bokslut. Kritisk utveckling enl Svensk KommunRatings Mätstandard mars 2008 för kommuner Nyckeltalets fyra komponenter bedöms var för sig och sammanvägs till en indikation om handlingskraft. Vilka de kritiska nivåerna är för de fyra komponenterna framgår av diagrammen till vänster och av tabellen framgår hur sammanvägningen sker. Diagrammen återspeglar att toppcheferna har svårare att styra och genomdriva impopulära beslut * ju fler invånare kommunen har * ju fler anställda kommunen har per invånare * ju fler politiska partier kommunfullmäktige har och * ju fler organ kommunen är uppdelad i enligt information nedan. KOMPLETTERANDE KONCERNINFORMATION Förvaltningsbolag: Västerviks Bostads AB Moderbolag: Västerviks kommuns Förvaltnings AB Bolag och stiftelser mm Dotterbolag Västerviks kommuns Förvaltnings AB Västerviks Kraft Elnät AB Tjustfastigheter AB Västervik Miljö & Energi AB Västerviks Bostads AB Nyckeltal L2 - Handlingskraft

37 Sidan 37 Nyckeltal L3 Styrförmåga - avgiftspolitik för Västervik kommun Ledningsrisk Om avgiftsandelen släpar efter kan det indikera bristande beslutsförmåga dvs överdriven känslighet hos politikerna för påtryckningar från olika avgiftskollektiv Förvaltningarna 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Krav: Inte fallande trend Nyckeltal L3 Avgiftsandelen ,5 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Om mer än 5% under rikssnittet: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Största arbetsgivare i kommunen nov 2012 enl SCB Fallande trend Ja Ledningsrisk VÄSTERVIKS KOMMUN Snabbt fallande trend - OK KALMAR LÄNS LANDSTING Trenden faller med 0,34 procent per år KRIMINALVÅRDEN 275 SLIPNAXOS AKTIEBOLAG Mätperiod Bokslut Budget Budget ELFA SWEDEN AKTIEBOLAG 175 Västervik kommun GUNNEBO INDUSTRIER AKTIEBOLAG 175 Avgifter 17 % 15 % 15 % 15 % 15 % 12 % 12 % 12 % AKZO NOBEL INDUSTRIAL FINISHES AB 175 Spec dest statsbidrag 4 % 4 % 3 % 4 % 5 % 5 % 5 % 6 % SKATTEVERKET 175 Gen statsbidrag 19 % 19 % 20 % 21 % 20 % 20 % 19 % 18 % TOTEBO AKTIEBOLAG 175 Skatter 60 % 62 % 62 % 60 % 60 % 63 % 63 % 64 % ÖVERUMS BRUK AB 175 Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Summa anställda i ovanstående företag Skatter Gen statsbidrag Spec dest statsbidrag Avgifter Trend för Västervik kommun Medelvärde alla kommuner Släpar intäkternas avgiftsandel efter? Nyckeltalet anger hur avgifterna utvecklas som andel av intäkterna från verksamheten dvs exklusive finansiella intäkter. Observera att detta nyckeltal kan vara missvisande om omorganisationer har skett under perioden. Om exempelvis avgiftsfinansierade verksamheter har bolagiserats eller avyttrats så uppträder normalt en nivåändring i avgiftstrenden efter det år detta ägt rum. En viss försiktighet vid tolkningen av detta nyckeltal är tillrådligt. Politiker är väldigt känsliga för avgiftshöjningar. Ofta höjs inte ens avgifterna tillräckligt för att kompensera för inflationen, än mindre för att kompensera minskade statsbidrag. Avgiftspolitiken är en viktig indikator på både beslutsförmåga och administrativ handlingskraft. Denna politiska känslighet har lett till att större delen av makten över avgifterna genom åren centraliserats till riksdagen och nyckeltalet är därför inte så betydelsefullt som tidigare. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 1995 för kommuner Belastningar sker för respektive fallande trend (under 0% i snitt per år) och snabbt fallande trend (under 1,5% i snitt per år). En belastning sker också om medeltalet för nyckeltalet ligger mer än fem procent under riksmedelvärdet. Nyckeltal L3 - Avgiftspolitik och administration

38 Betygsskalan 4-gr A Under meritering Nivån för Finansiell Elitlicens B C D Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 8-gr A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Finansiell Elitlicensnivå Meriterande nivå Mycket låg förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv, 90 % av Basbel.). Excellent finansiell hälsa. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. (Minst 0,25 kr per år under minst 10 år) Påverkar ej bedömningen. Mycket låg förpliktelsenivå (netto under kr/inv). Mycket god finansiell hälsa. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter (minst 0,20 kr/år, minst 10 år). Påverkar ej bedömningen. Låg förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv, grundnivån kr).* God finansiell hälsa. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,15 kr/år, minst 5 år). Påverka bedömningen i ringa grad. Låg förpliktelsenivå (netto under kr/inv)* God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,10 kr/år i, minst 5 år). Påverkar bedömningen i ringa grad. Lite hög förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv, grundnivån kr).* Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter (minst 0,05 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen. Lite hög förpliktelsenivå (netto under kr/inv)* Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto över kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto mycket över kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. * Vid indikation av lågförmögen befolkning sker nedflyttning ytterligare ett betygssteg. Sidan 38

39 Utvärdering Frågor* 1. Hur anser du att analysen beskriver läget i din kommun? Var brister analysen och vad är korrekt? Vad håller du med om? Var skiljer sig din uppfattning? Gör en lista. Vid 4 poäng eller mer gå till fråga 3, annars till Vad anser du om den typ av åtgärder, som här föreslås? Kan det finnas lägen som motiverar så här tuffa åtgärder? Eller är de otänkbara oberoende av läget? Om de är otänkbara, gå till fråga Vad anser du om analytikerns förslag till åtgärder? Hur skulle du ändra förslaget så du blir nöjd med det? Gå vidare till fråga Du är i stort tveksam till både diagnos och åtgärder? Hur vill du i så fall gå vidare? Kanske anser du nuvarande utveckling vara uthållig? Helt fel Korrekt Otänkbara Kan behövas Ligger fel Ligger rätt * OBS! Börja med de tre röda frågorna genom att sätta kryss på de tre skalorna! 5. Du accepterar i stort diagnosen och att åtgärder behövs? I det läget finns normalt olika hinder som behöver övervinnas för att något skall ske. Vilka är hindren? Gör en lista. Hur kan hindren klaras? Vem tar ansvar = vems är de olika hindren? 6. Du kan gå en kurs Kommunal ekonomi för styrning! Ring för mer information. Vill du se verkliga exempel på styrkort för en kommunstyrelse så ringer du också. Min uppfattning om hur kommunen går vidare: Sidan 39

40 Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt och fristående värderingsföretag. Specialiteten är öppna och begripliga analyser där alla kan se hur betyg sätts. Då orsak och verkan framgår är dessa mycket effektiva styrinstrument. Öppenheten innebär att dialog är möjlig utan att objektiviteten behöver ifrågasättas. Analysens utifrånperspektiv möter kommunens inifrånperspektiv i utvärderande dialog. KommunRatings analytiker kan därmed ses som kommunens finansiella husläkare, som med jämna mellanrum klarlägger den finansiella hälsan och föreslår lämplig behandling. Spara och Du kan mäta hur det går! Vad som här presenteras är en KommunDiagnos. En sådan kan upprättas när som helst under året. Allt fler kommuner prenumererar på denna analystjänst vid samma tid varje år och arbetar in den i sin årsplanering. Nästa gång kommunen gör en ny KommunDiagnos kan det vara intressant för Dig att jämföra om kommunen utvecklas enligt Dina och Ditt partis värderingar. Spara därför denna analys till nästa års presentation och jämför. Mer information finns på SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2 A UPPSALA Telefon Mitt namn: Sidan 40