KOMMUNANALYS

Transkript

1 KOMMUNANALYS MORA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, Uppsala, Tel: , Fax: , Sidan 1

2 KommunAnalys för Mora kommum Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 4 april 25 Bedömning Betygsmatris för KommunAnalys Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x b c x x c d Mora kommun År 24 baseras på slutligt bokslut för år 24 och åren därefter på budget och planer. Mora ligger i Dalarnas län, tillhör kategorien 'Medelstora Städer' och är nummer 119 i storlek av 29 kommuner. Befolkning 31 dec 23 var 2 93 invånare och ökningen var 69 personer under år 23. Befolkningsförändringen var -3,8 procent under sista 1-årsperioden d v s åren (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 24 är 22,68, vilket är 1,88 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 23 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 13,2 % och deras kassaflöde 12,7 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. d Sidan 2 Betygsskala De betyg resp analys kan resultera i är följande: Kommun- Kommun- Diagnos Analys A1 A2 A B1 8 % B2 B b 6 % C1 C2 C c 4 % D1 D2 D d FörtroendeProfil-ratade kommuner Analysen sker på begränsad information, eftersom en kvantifierad finansiell kalkyl inte upprättas. Här arbetas enbart med nyckeltal och analyschema. Därför tillämpas följande försiktighetsprinciper: - Kommunen ges ett av de tre betygen b, c och d. - Vid en efterföljande analys med KommunDiagnos sker följande omvärderingar: cirka 8 % av kommuner med betyget b till nivå A, cirka 6 % av kommuner med betyget c till lägst B, cirka 4 % av kommuner med betyget d till lägst C.

3 FörpliktelseBelopp = Kommunskuld Kronor per invånare Kommuner i rangordning Delbetyg A Delbetyg B Delbetyg C Delbetyg D FP-brutto Mora har ett förpliktelsebelopp på kr per inv år 23, vilket var en ökning på 438 kr per inv jämfört år 22. Förpliktelsebelopp: Nyckeltalen 3, 4 och 17 Sidan 3

4 Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Mora kommuns förvaltningar Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 3 25 År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 5 år sätts tiden till 5 år. Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill Krav: Under kritiska nivåer 1, Mora kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Mora kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år Kritisk nivå 3: 2 år Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 5 år sätts värdet till 5 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 2 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 21 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 23 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Svag Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: Ja Krav på ökad sparande,8 %, %, % Mätperiod Återbetalningsår Kommunens förvaltningar 8,86 3,3 3,59 27,3 7,11 3,74,, Medelvärde alla kommuner 6,16 4,64 5,1 7,6 7,19 Bokslut Budget Budget År 23 fattas 18,1 Mkr till balanskravet och sparnivån är 34 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sparandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år 23. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 23 (jmf NT 6, 7 och 8). Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 4

5 Nyckeltal 2: Sparnivå för Mora kommun Styrnyckeltal Förvaltningarna 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Mora kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Trendmedelvärden Trend för Mora kommun Balanskravet med ing.nivån 5,3 % Sidan 5 Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Krav: Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Över Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster Omsättning =Balanskravet kritiska 2% justerat poster justerat för avskrivningar för avskrivningar och ev fiktiv och pensionsavsättning) ev fiktiv i =Hushållningskravet nivåer procent verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och 18% pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas 16% penningmässiga överskottet från verksamheten är tillräckligt för att Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet betala amorteringar och investeringar. 14% från verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar 12% Kritiska och investeringar. nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec % Kritiska nivåer och trender enligt Svensk För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 8% kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är eljest 9 %. För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn 6% Värden till kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. tillräcklig Kritisk förmåga nivå 1 är att eljest avsätta 9 1,8 4% för %. pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över 2% nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk Värden nivå över 2 innebär kritisk förmåga nivå 1 innebär att avsätta tillräcklig för reinvesteringar förmåga och att % avtalspensioner avsätta för pensioner, men ej nyinvesteringar. ny- och reinvesteringar. Värden under En kritisk nivå bestående innebär oftast trend att över driftkostnader nivå 1 indikerar lånefinansieras. också förmåga Det behövs att Koncern Förvaltning långsiktigt amortera lån. i standardfallet Värden över minst kritisk 4 % kapacitet nivå 2 innebär i avsättning förmåga Företag Trend, konc avtalspensioner. att avsätta för reinvesteringar Vid en snabbt fallande och avtalspensioner trend över 1 % per men år sker ej en belastning. nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast Resultat 3 / Intäkter att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i (Förvaltningarna) Information 1, % standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning för,5 % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå), % avtalspensioner. Vid snabbt fallande trend över 1 % per år finns för år för de flesta kommuner. Tom stapel ett år -,5 % -1, % innebär sker en att belastning. uppgifter saknas. -1,5 % -2, % -2,5 % -3, % -3,5 % -4, % -4,5 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Pensionsskulden ökade 3, % i snitt per år Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 5,5* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 4,* %: Ja Styrnyckeltal År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,* %: - Svag Skattehöjningskrav 1,91,46,44 1,78 1,37 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int. -4,1%,1%,4% -1,9% -2,% *Fr o m år 2 utbetalas 1 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,5 %. Balanskravsnivå 6,% 4,2% 3,9% 2,5% 3,8% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde skatten på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Mora kommun 1,9% 4,24% 4,31%,59% 1,89% 3,86% nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. Medelvärde alla kommuner 4,51% 5,49% 4,79% 3,58% 3,83% Bokslut Budget Budget År 23 fattas 18,1 Mkr till balanskravet och sparnivån är 34 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL Information finns också om Resultat 3, d v s förändringen av eget kapital Information för förvaltningarna. om kommunkoncernens Med tanke på det kassaflöde nya balanskravet, som (koncernsparnivå) säger att eget kapital finns inte för får år minska är denna för information de flesta av kommuner. Obefintlig stapel ett år innebär att uppgifter saknas.

6 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Mora kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Under kritiska nivåer Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Mora kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Koncernen: Långa skulder / Omsättning 16% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - OK 14% 12% 1% Växande trend -,37 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 12 %: Ja Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Mora kommun 17 % 14 % 16 % 16 % 13 % 14 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 28 % 25 % 24 % 25 % 28 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 8% 6% 4% 2% % Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 12 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 6

7 Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Mora kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Krav: Under kritiska nivåer Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Mora kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Koncernen: Skulder / Tillgångar 12% 1% 8% 1,25 6% 4% 2% % Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 68,4 % av genomsnittetsvärdet för riket Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - OK Mkr Växande trend 2,31 % per år: - Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: Ja Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Mora kommun 35% 38% 41% 44% 47% 5% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 42% 43% 42% 44% 45% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 7

8 Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Mora kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarna 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% -8% -1% -12% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Mora kommun Trend för Mora kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Krav: Ej fallande trend -4 1,84 Finansnetto i Kr/Inv MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (-1,7 % ): Ja Svag Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Mätperiod Diagramvärden ovan Mora kommun -1,5 % -6,7 % -5,7 % -6,8 % -8,2 % -1,2 % Räntevinsten vid,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Mora kommun -3,1 % -4,4 % -5,8 % -7,1 % -8,5 % Medelvärde alla kommuner -3,2 % -3,2 % -1,8 % -3,8 % -4,3 % Bokslut Budget Budget Kritisk nivå 1, %, %, %, %, %, %, %, % Finansnettot år 23 var -4,9 milj kr ( -,52 % Kritisk nivå 2-1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % av totala intäkter) Mora Minvärde Maxvärde Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 8

9 Nyckeltal 6: Skattehöjning - Utdebiteringspotential för Mora kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 25 kr 23 kr 21 kr 19 kr 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Under ringmarkerad kurva 23 Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/99. Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential Skattesats i Mora kommun Medelskattesats i Länet Medelskattesats i Riket Skattesats i Leksand kommun 2 Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -3,22 % understiger,8 %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Mora 22,68 Mora 22,68 Potentialen -3,22 % understiger, %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Malung 21,81 Vansbro 22,54 Potentialen -3,22 % understiger, %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Älvdalen 21,81 Leksand 21,46 Jämför "Potentialkrav för 23" för Nyckeltal 1. Orsa 22,6 Rättvik 22,6 Potentialen -3,22 % understiger 3,61 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. En kronas skattehöjning 23 motsvarar ungefär 26 milj kr på eget underlag. Mätår Diagramvärden ovan Skattesats i Mora kommun 21,83 kr 21,83 kr 21,83 kr 21,83 kr 22,68 kr 22,68 kr Skattesats i Leksand kommun 21,16 kr 21,16 kr 21,16 kr 21,46 kr 21,46 kr 21,46 kr Utdebiteringspotential jmf Leksand -,67 kr -,67 kr -,67 kr -,37 kr -1,22 kr -1,22 kr Malung 21,81 Leksand 21,46 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% -8% -1% -12% -14% Potential / Intäkter Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 23 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 23' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges även i tabellen 'MÄTSTANDARD' nedan. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 9

10 Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftshöjningar - Potentialer år 23 för Mora kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % Nyckeltal 7: Summa Avgiftshöjningspotential Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 5, % 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). Förskola Äldreomsorg mm 1,92 Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper. 5,% 4,5% 4,% 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer (ingår ej i NT). Ind. Fam. oms. Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Summa Mkr Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Mkr 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntypen eller länet. Mkr 45, 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Ind. Fam. oms. Avgiftspotentialer (ingår ej) Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 5 % understiger,8 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 5 % understiger %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 5 % understiger %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - Bra Jämför "Potentialkrav för 23" för Nyckeltal 1. Potentialen 5 % överstiger 3,61 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 1

11 Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftshöjning - Potentialer år 23 för Mora kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 3,4 % Vallentuna 32,44 % Hedemora 63,52 % Sotenäs 44,55 % Malmö 25,57 % Hultsfred Kommuntypen 22,53 % Falköping 28,44 % Alingsås 25,17 % Uddevalla 21,62 % Avesta 2,74 % Boden Länet 23,53 % Gagnef 32,44 % Hedemora 28,38 % Leksand 21,62 % Avesta 7,22 % Avesta Aktuell kommun 2 % Mora 14,18 % Mora 19,53 % Mora 8,52 % Mora 6,2 % Mora Skillnad till 22,19 % /,17 Mkr, % /,2 Mkr 1,35 % /,35 Mkr,56 % /,14 Mkr -,44 % / -,14 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Affärsverksamhet* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, (Kostnadstäckning) Riket 21,53 % Bräcke 77,1 % Salem 48,12 % Mönsterås Kan vara 1, %? Kommuntypen 12,82 % Ystad 49,73 % Västervik 2,75 % Ystad Länet 17,12 % Orsa 41,18 % Orsa 2,51 % Gagnef Aktuell kommun 7,23 % Mora 17,36 % Mora % Mora 31,8 % Mora Skillnad till 22-2,47 % / -6,89 Mkr 1,5 % /,73 Mkr -,2 % / -,2 Mkr 5,33 % / 1,74 Mkr Skillnad: Avgifter mm sänktes med 4 Mkr jämfört år 22. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Riket 27,86 % Sollentuna 28,44 % Alingsås 61,4 % Varberg 35,7 % Borgholm 23,73 % Ödeshög Kommuntypen 21,93 % Nynäshamn 24,33 % Boden 24,2 % Falkenberg 2,67 % Ludvika 2,61 % Härnösand Länet 21,21 % Vansbro 22,15 % Gagnef 19,53 % Mora 2,67 % Ludvika 6,23 % Säter Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Riket 2,65 % Lysekil 63,16 % Malå 29,52 % Oskarshamn Kommuntypen 11,97 % Avesta 41,9 % Ystad 15,84 % Härnösand Länet 12,86 % Vansbro 35,61 % Leksand 2,41 % Rättvik De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 23' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 11

12 Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Kostnadspress - Potentialer år 23 för Mora kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 45 % 4 % 35 % 3 % Nyckeltal 8: Summa Potentialer Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader 12,% 1,% 8,% Kostnadspresspotentialer i procent av Totala Intäkter Jfr Riket Jfr Kommuntypen 25 % 6,% Jfr Länet 2 % 15 % 1 % 5 % 4,% 2,% 2 Kommunen i jämförelse med kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. % Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 17,3 %,% Barnomsorg Äldreomsorg Ind. Fam. oms. Grund skola Gymn. skola Infra. Skydd mm Funk. hindrade Fritid Kultur Politik Mkr 4, 35, 3, 25, Summa Mkr Mkr Kostnadspresspotentialer i Mkr Funktionshindrades andel av omsorgen 2, 15, 1, 5,, Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Barnomsorg Äldreomsorg Ind. Fam. oms. MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 17,3 % understiger,8 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 17,3 % understiger %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 2,7 26 Potentialnyckeltal Potentialen 17,3 % understiger %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1, 9,5 Bra *Jämför med "Potentialkrav för 23" för Nyckeltal 1. En krona =26 Mkr Potentialen 17,3 % överstiger 3,61 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Grund skola Gymn. skola Infra. Skydd mm Funk. hindrade Fritid Kultur Politik Mora Medel Max Min Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 12

13 Nyckeltal 8 (Sid 2 av 2): Kostnadspress - Potentialer år 23 för Mora kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Barnomsorg Äldreomsorg Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Enhet: Heltidsbarn 1-12 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 7-15 år Gymnasieelever år Riket kr Malå kr Håbo 535 kr Norsjö kr Svedala kr Arjeplog Kommuntypen kr Falköping kr Sigtuna kr Kiruna kr Falkenberg kr Katrineholm Länet kr Gagnef kr Smedjebacken kr Älvdalen kr Borlänge kr Falun Aktuell kommun kr Mora kr Mora kr Mora kr Mora kr Mora Potential x Antal kr 684 st 27 3 kr 3 98 st 1 77 kr 2 93 st kr 2 53 st kr 86 st Skillnad till kr / 16,52 % kr / 11,84 % 25 kr / 18,36 % kr / 1,69 % kr / 5,85 % Skillnad i mkr 13,23 Mkr 19,42 Mkr 5,2 Mkr 15,72 Mkr 5,21 Mkr Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Enhet: Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Riket kr Nacka 1 18 kr Bjurholm 134 kr Strömstad 414 kr Nordanstig 271 kr Stockholm Kommuntypen kr Skövde kr Höganäs 621 kr Eslöv 641 kr Nynäshamn 359 kr Falköping Länet kr Gagnef kr Orsa 61 kr Gagnef 678 kr Smedjebacken 446 kr Leksand Aktuell kommun kr Mora kr Mora kr Mora kr Mora 589 kr Mora Potential x Antal kr 2 93 st 3 79 kr 2 93 st kr 2 93 st 842 kr 2 93 st 318 kr 2 93 st Skillnad till kr / 4,92 % 48 kr / 9,9 % 65 kr / 5,37 % kr /, % 99 kr / 2,2 % Skillnad i mkr 3,28 Mkr 8,28 Mkr 1,31 Mkr, Mkr 1,99 Mkr Summa skillnad 73,45 Mkr jämfört med år 22. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Barnomsorg Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Riket kr Ödeshög kr Tyresö 787 kr Jokkmokk kr Kävlinge kr Laxå Kommuntypen 1 25 kr Nynäshamn kr Falkenberg 1 59 kr Höganäs kr Lidköping kr Uddevalla Länet kr Borlänge kr Borlänge kr Malung kr Leksand kr Borlänge Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Riket kr Vallentuna kr Lomma 176 kr Nykvarn 493 kr Knivsta 278 kr Malmö Kommuntypen kr Nyköping kr Strängnäs 717 kr Lindesberg 658 kr Nässjö 374 kr Eslöv Länet kr Hedemora kr Gagnef 799 kr Rättvik 877 kr Säter 487 kr Borlänge Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom kostnadspress. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna mellan andra kommuners bruttokostnader per konsumentenhet och den aktuella kommunen för de tunga verksamheterna. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttokostnad enhet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 23' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets kostnadspresspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Flertalet kommuner särredovisar fr o m år 21 Äldreomsorg och Funktionshindrade. För dessa avser 'Skillnaden till 22' summan av verksamheterna. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 13

14 Nyckeltal 9: Styrförmåga - Majoriteter för Mora kommun Risknyckeltal Antyder fullmäktiges partistruktur att det skulle föreligga en risk för bristande beslutskraft i ett utsatt läge? 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % Nyckeltal 9: Mandatfördelningen i fullmäktige MÄTSTANDARD Belastning Majoritetsblock saknas i snitt åren Ja Blocken minskar i betydelse åren Ja Vågmästarnas trend växer mer än 1 % åren Vågmästarläge 23-6 Ja Kompensation utgår då ett parti dominerar - Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet (Vågmästare) Övriga vågmästarpartier Centerpartiet (Vågmästare) Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Mätperiod Mora kommun Moderaterna 8 % 1 % 1 % 16 % 8 % 12 % 7 % Kristdemokraterna 4 % 6 % 1 % 15 % 7 % Mandat Folkpartiet 2 % 6 % 6 % 8 % 12 % 1 % 5 % MÄTSKALA Centerpartiet (Vågmästare) 41 % 35 % 31 % 33 % 14 % 12 % 37 % 'OK' 'Svag' Övriga vågmästarpartier 8 % 8 % 4 % % 16 % 1 % 5 % Risknyckeltal Miljöpartiet (Vågmästare) 4 % 2 % % 2 % 2 % Svag Socialdemokraterna 39 % 37 % 35 % 31 % 39 % 29 % 29 % Vänsterpartiet 2 % 4 % 6 % 4 % % 1 % 7 % Summa 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Hur har fullmäktiges partistruktur utvecklats? Nyckeltalet anger fördelningen av mandaten i fullmäktige i kommunen och indikerar beslutsförmåga. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Nov 1998 för kommuner Nyckeltalet indikerar belastningar för fyra kritiska utvecklingar och en möjlig kompensation. 1 Är partiblocken inte tillräckligt stora för att kunna utgöra majoriteter under de sista fyra mandatperioderna mellan utgör detta en belastning. De grundläggande förutsättningarna för en ansvarsfull blockpolitik saknas. 2 Förlorar blocken väljare till övriga partier under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Att blocken minskar i betydelse minskar förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 3 Har 'Vågmästarpartierna' ökat sin andelstrend mer än 1 % under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Ökat missnöje genom att dessa partier växer snabbt indikerar framväxten av en jordmån för populistisk överbudspolitik på bekostnad av en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik. 4 Förekomsten av vågmästarläge sista perioden utgör en belastning. Vågmästarläge indikerar förekomsten av en god jordmån för populistisk överbudspolitik. Därmed minskar också förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 5 Om ett parti dominerar de 5 sista perioderna med en mandatandel som i snitt överstiger 5 % och som dessutom aldrig understiger 47 % och understiger 5 % max 2 valperioder, så utgår en kompensation. Antal mandat i kommunfullmäktige Ledningsförmåga: Nyckeltalen 9-11 Sidan 14

15 Nyckeltal 1: Styrförmåga - Handlingskraft för Mora kommun Risknyckeltal Antyder organisationens storlek och struktur att det skulle kunna föreligga en risk för bristande handlingskraft i ett utsatt läge? dec 3 Invånare Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 92/94 95/98 99/2 3/ , Partier Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå Org spann Anställda / 1-inv Årsanställda Min i Riket Solna Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Max i Riket Vännäs KOMPLETTERANDE KONCERNINFORMATION Förvaltningsbolag: Ingen uppgift Moderbolag: Ingen uppgift om koncernbildning i företagsdelen Bolag och stiftelser mm: Döttrar: Morastrand AB 1 % Moravatten AB 1 % Moraparken AB 1 % Övertaligt anställda (jmf 7 per 1) är 74 personer Stiftelsen Vasaloppets Hus 1 % 125 Mora kommun Antal 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Siljansutbildarna AB 2 % 15 Antal invånare i kommunen 2 93 Bra AB Dalatrafik 3,3 % 85 Antal anställda i förvaltningarna per 1 inv 15 Svag Musik vid Siljan 65 Antal partier i kommunfullmäktige 8 Svag 45 Antal nämnder och företag i koncernen 12 OK Timavlönade Sammanvägd indikation av handlingskraften: OK Anställda Företag Nämnder Kritisk nivå 3 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 1 Antyder kommunens organisation bristande handlingskraft? Nyckeltalet indikerar organisatorisk tröghet enl antagandet att ju fler invånare, anställda per 1 inv, politiska partier och organisatoriska enheter som finns, ju lägre är den operativa förmågan att verkställa åtgärder. I krissituationer sätts en kommuns styrförmåga på hårda prov. Även om beslutskraften är tillräcklig kan en kommunal organisation brista i handlingskraft. Beslutade åtgärder blir inte genomförda. Observera att nyckeltalet enbart antyder att problem kan föreligga och att vidare undersökningar kan vara meningsfulla om också övriga nyckeltal, som indikerar styrförmåga uppvisar brister. Källa är SCB, Kommunal personal och resp kommuns bokslut. Kritisk utveckling enl KommunRatings Mätstandard, Nov 24 för kommuner Nyckeltalets fyra komponenter bedöms var för sig och sammanvägs till en indikation av handlingskraften. Vilka de kritiska nivåerna är för de fyra komponenterna framgår av diagrammen till vänster och av tabellen framgår hur sammanvägningen sker. Diagrammen återspeglar att toppcheferna har svårare att styra och genomdriva impopulära beslut * ju fler invånare kommunen har * ju fler anställda kommunen har per invånare * ju fler politiska partier kommunfullmäktige har och * ju fler organ kommunen är uppdelad i enligt information nedan. Ledningsförmåga: Nyckeltalen 9-11 Sidan 15

16 Nyckeltal 11: Styrförmåga - Avgiftspolitik för Mora kommun Risknyckeltal Om avgiftsandelen släpar efter kan detta indikera bristande beslutsförmåga d v s överdriven känslighet hos politikerna för påtryckningar från olika avgiftskollektiv? Förvaltningarna 11% 1% 9% 8% Krav: Ej fallande trend. Nyckeltal 11: Avgiftsandelen Skatter Gen statsbidrag Släpar intäkternas avgiftsandel efter? Nyckeltalet anger hur avgifterna utvecklas som andel av intäkterna (från verksamheten d v s exkl finansiella intäkter). Obs att detta nyckeltal kan vara missvisande om omorganisationer skett under perioden. Om exempelvis avgiftsfinansierade verksamheter bolagiserats eller avyttrats uppträder normalt en nivåändring i avgiftstrenden efter det år detta ägt rum. En viss försiktighet vid tolkningen av detta nyckeltal är tillrådligt. 7% 6% 5% 4% 3% 2% ,5 Spec dest statsbidrag Avgifter Trend för Mora kommun Politiker är väldigt känsliga för avgiftshöjningar. Ofta höjs inte ens avgifterna tillräckligt för att kompensera för inflationen, än mindre för att kompensera minskade statsbidrag. Avgiftspolitiken är en viktig indikator på beslutsförmågan. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Belastningar sker för respektive fallande trend (under % i snitt per år) och snabbt fallande trend (under 1,5 % i snitt per år). En belastning sker också om medeltalet för nyckeltalet ligger mer än 5 % under Riksmedelvärdet. 1% % Medelvärde alla kommuner -1% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Om mer än 5 % under Rikssnittet: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Största arbetsgivare i kommunen dec 22, enl SCB. Fallande trend: Ja Risknyckeltal LANDSTINGET DALARNA Snabbt fallande trend: - OK MORA KOMMUN Trenden faller med,19 proc per år. F.M. MATTSSON AKTIEBOLAG 375 AKTIEBOLAGET WIBE Mätperiod Bokslut Budget Budget MORA ARMATUR AKTIEBOLAG 275 Mora kommun MORASTRAND AKTIEBOLAG 175 Avgifter 17 % 16 % 15 % 15 % 17 % 15 % STORA ENSO SKOG AKTIEBOLAG 125 Spec dest statsbidrag 2 % 2 % 3 % 4 % 3 % 3 % SILJAN TIMBER AB 125 Gen statsbidrag 18 % 18 % 17 % 17 % 17 % 17 % K J ERIKSSON I MORA AKTIEBOLAG 125 Skatter 62 % 64 % 65 % 64 % 63 % 65 % DALABUSS AKTIEBOLAG 125 Summa 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Summa anställda i ovanstående företag: 4 5 Ledningsförmåga: Nyckeltalen 9-11 Sidan 16

17 Nyckeltal 12: Investeringar för Mora kommun Risk- och analysnyckeltal Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 1% 9% 8% Nyckeltal 12: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar medeller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). 7% 6% 5% 2 Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 1-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På samma sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % sista 1-årsperioden). 4% 3% 2% 1% 5% 4% 3% 2% Konjunkturanpassning = motcykliskhet % % % -1% Mora kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Trend för Mora kommun Sparnivå (Kassaflöde / Intäkter) Investeringsnivå 95-3 Spar-/Kassaflödenivå 95-3 Optimal investeringsnivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 1 år)... - Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 1 år)... Ja 1 Kompensation Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande (> 5% på 1 år) Kompensationer Befolkningsförändringenen sista 1 åren var -3,8 proc Mätperiod Investeringar Sparandet åren var 2,64% per år och Mora kommun 5,5 % 2,6 % 4,5 % 3,4 % 1,7 % 3,4 % investeringssnittet 3,86% (Lånebehovet per år var alltså 1,22%). Medelvärde alla kommuner 5,1 % 5, % 5,4 % 5,4 % 5,1 % Bokslut Budget Budget -2% -3% Invest. snittavvikelse BNP-snitt Årlig BNP-tillväxt Finansiella risker: Nyckeltalen Sidan 17

18 Nyckeltal 13: Skattekraft för Mora kommun Risknyckeltal Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 95% Nyckeltal 13: Skatteunderlag/Invånare 18 kr Skatteunderlaget per invånare i kronor 16 kr 9% 14 kr 12 kr 85% 1 kr 8 kr 6 kr 8% 4 kr 2 kr 75% kr Mora kommun Skatteunderlag kr/inv 7% 65% 6% Krav: Ej fallande trend Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Mora kommun MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: - Risknyckeltal Kraftig variation: - OK Max/minskillnaden är 1,6 % och trenden -,3 % per år Prognos enl Sv KF cirkulär 24:8, Mätperiod Mora kommun Andel av skatteunderlaget i Riket 92,1 % 91,2 % 9,8 % 9,8 % 9,9 % 89,2 % 89,5 % 9,1 % Skatteunderlag kr/inv Budgetår (Årsbok för Sv K 19xx) Kommunförbundets prognos av skatteunderlaget för åren efter 24. Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skatteunderlag till medelskatteunderlag i Riket. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 21 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. Fallande trend (under % i snitt per år) innebär en belastning. Snabbt fallande trend (under -,4 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % per år. Finansiella risker: Nyckeltalen Sidan 18

19 Nyckeltal 14: Befolkningen i Mora kommun Risknyckeltal Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 2,% 1,5% 1,%,5%,% -,5% -1,% -1,5% -2,% -2,5% 1% 5% % -5% -1% Mora kommun Länet Riket Två ja Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) Mora kommun Länet Riket Två ja 1,91 MÄTSTANDARD Belastning Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): - Kortsiktig snabbt fallande trend: - Långsiktigt (=tio år) fallande trend: Ja Långsiktig snabbt fallande trend: - Förekomst av en -6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): - Förekomst av en 7-15-årspuckel: - Förekomst av en årspuckel: - Stor utflyttning i utbildningsgenerationen år - 8-w Andel invånare: Kommunen och Riket 23 (dec) % 1% 2% 3% 4% Riket Mora kommun Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 23 (dec) MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal OK Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år: Ja Befolkningen i dec. Ökn. Förekomst av en potentiell äldrepuckel i år: Ja Förekomst av en yngre äldrepuckel i år: Förekomst av en äldre äldrepuckel i 8-w år: Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w Ja Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w Befolkningsandelen i Riket är,22 %. 8-w % -6% -4% -2% % 2% 4% 6% 8% Skillnaden kommunen minus Riket 23 (dec) Kritisk nivå Tendens under 3 år dvs dec 2-3 Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (1 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 1 år räknat per december resp år. Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket. Tendensen under 3 år anges. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 21 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v s mer är -,5 % per år resp -5 % på tio år innebär detta ytterligare belastningar (max 4 st,5-vikter utdelas). Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig underrepresentation i åldersgruppen 2-44 år och lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i åldrarna -44 år (max 3 st,25-vikter utdelas). Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga pucklar i olika åldersgrupper (max 5 st,25-vikter utdelas). Finansiella risker: Nyckeltalen Sidan 19

20 Nyckeltal 15: Förvärvsintensitet i Mora kommun Risknyckeltal Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95 % 9 % 85 % 8 % 75 % 7 % 65 % 6 % 55 % 5 % Nyckeltal 15: Förvärvsfrekvens Totalt för Mora Riket Länet Riksmax Gnosjö Riksmin Haparanda Kommuntrenden Rikstrenden Snittet över 16 år är 78,97 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: - Risknyckeltal Variationen är 15, %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %: Ja OK 9% 85% 8% 75% 7% 65% 6% 55% 5% 45% 4% 2 Kvinnlig förvärvsfrekvens Totalt för Mora Kvinnor Sviktar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna 2-64 år. För gränskommuner så som Strömstad, Årjäng och Haparanda ingår ej de utlandsarbetande. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys En god utbildning ökar sannolikheten för att individen är gångbar på arbetsmarknaden. (Jmf diagram 'Utbildningsprofil'). 'Plus'-profil betyder en fördel genom en relativ övervikt för högre utbildning och vice versa. Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. Arbetslöshetsstatistik enl AMS i maj varje år. Har Mora många 'företag'? Är Moras befolkning välutbildad? (Tillhör kommuntypen 'Medelstora Städer') Arbetsställen per tusen invånare, 5% 16% kommuner i fallande rangordning 4% 14% 225 3% 12% 2 2% 1% 175 1% 8% 15 % 6% 125-1% 4% 1-2% 2% 75-3% % 5-4% I arbetsmarknadsåtgärder i Mora i maj resp år 25-5% Öppet arbetslösa i Mora i maj resp år Mora jmf länet Jmf kommuntypen Jmf riket Totalt i Riket Öppet arbetslösa i Riket 'Plus'-profil 'Minus'-profil Folkskola Grundskola Utbildningsprofil för (dec) år 1998 Kort gymnasium Långt gymnasium Kort akademisk Lång akademisk Forskare Finansiella risker: Nyckeltalen Sidan 2