BUDGETFÖRSLAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30"

Transkript

1 BUDGETFÖRSLAG Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP S1 OK AMORTERINGSFÖRMÅGA S2 OK Det finansiella nuläget SPARNIVÅ H1 Dålig SKULDFLÖDESGRAD H2 OK SKULDBALANSGRAD H3 OK RÖRELSEKAPITAL H4 Svag KAPITALBILDNING H5 Svag Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ R1 Bra SKATTEKRAFT R2 Bra BEFOLKNING R3 Bra SYSSELSÄTTNING R4 Svag BOSTADSÖVERSKOTT R5 Bra BORGEN R6 Dålig Effektiva möjligheter SKATTEHÖJNING M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR M2 Bra KOSTNADSPRESS M3 Bra Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter En KommunAnalys för år 25 anger nuläget Budgetförslaget för 27 (sifferdelen) finns på sidorna 2-4 och därefter följer analysens 19 nyckeltal, strukturerade efter analysschemats olika frågor. Budgetförslaget baseras på en KommunAnalys som i detta fall lägger tonvikten på momenten finansiell hälsa och möjligheter. KommunAnalysen presenterar i normala fall den analys, som ligger till grund för det indikativa betyget i kommunens FörtroendeProfil på hemsidan. Denna FörtroendeProfil visas här intill. SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, Uppsala, Tel: , Fax: , Sidan 1

2 Sammanfattning Budgetsiffrorna (sidorna 3-4) Med kommunens ekonomi i balans så finns, som påvisas under Vad behöver göras 27 på nästa sida, inget annat än nollgap. Kalkylen räknar med en skattesänkning under år 27 på,25 kr eller med 4 mkr. Den bör ses som en inledande justering i strävan att hantera obalansen mot Huge. På nästa sida framgår också vilka justeringar jämfört tjänstemannaförslaget som föreslås för att prioritera fram skattesänkningen. Det är små belopp i sammanhanget. Det är sannolikt bättre med en konsekvent mindre skattesänkning under en längre period än enstaka stora skattesänkningar. Här föreslås till att börja med,25 kr per år i 5 år. Det finns kalkylmässigt utrymme för en sådan sänkning i minst 1 år. Den intresserade kan konstatera att utifrån denna analys kan envar ta fram sitt eget budgetförslag för Huddinge kommun för år 27. Kommentarer KommunAnalysen (sidan 5) Värderas företagen och främst Huge försiktigt till 47 kr per inv erhålls en nettoskuld på nivån 4 kr per inv (jmf nyckeltal S1). Det ger delbetyget B på kommunskuld. Inga extra amorteringar påförs skuldgapet (jmf s 3). Beträffande finansiell hälsa (jmf nyckeltal H1) har kommunen ett anmärkningsvärt svagt förflutet men sparnivåerna är tillräckliga åren 23 och 25. Inga medel påförs därför det finansiella hälsogapet (jmf s 3). Inga finansiella risker indikeras (jmf nyckeltalen R1-R6) men potentialnyckeltalen antyder att det finns mycket pengar i verksamheterna (jmf nyckeltal M3) då utrymmet för kostnadspress är 26 procent av intäkterna eller närmare 1 mkr. Då personaltätheten är mycket låg (jmf nyckeltal L2) är uppskattningsvis bara hälften av dessa potentialer personalkostnader. Av resterande 5 mkr torde en del bestå av hyror. Men Huges eventuella överuttag av hyror, med hänsyn till deras årsredovisning, kan knappast ligga över nivån 2 mkr eller drygt 1 krona i skatt. Vad resterande potential på ca 3 mkr är, kan inte utläsas. Det kan inte uteslutas att det finns kommunala konsumtionslån som sålts ut till Huge i samband med att kommunens förvaltningsfastigheter avyttrats dit under den tid kommunen gick med kraftiga underskott (se H1). Det innebär nu för höga lokalkostnader mot kommunen. Det är således möjligt att de hyresgäster som inte bor i Huge subventionerar hyresgästerna i Huge via kommunalskatten - med maximalt de belopp som nämnts ovan. Kommunens ekonomi är år 25 i balans men frågan är om det inte finns en stor intern obalans som borde upp på dagordningen och utredas. Sidan 2

3 Balansera kommunens ekonomi Huddinge kommun Vad behöver göras? Huddingepartiets justeringar* Utnyttjade potentialer år 27 Hur det kan göras - mer preciserat! I Gapanalys för år 27 Kostnadspress M3 Avgiftsökning M2 Hur kan det göras? Skuld-Gap: +, Mkr Förskola -5 år, Mkr 4, Mkr Nyckeltalen S1-S2* Äldreomsorg 1, Mkr 4, Mkr Finansiellt hälso-gap: +, Mkr Individ- och familjeomsorg 2, Mkr Nyckeltalen H1-H5 Förskola 6 år, Mkr Finansiellt risk-gap: +, Mkr Grundskola 3, Mkr Nyckeltalen R1-R6* Gymnasieskola, Mkr Visions-Gap: +, Mkr Infra, skydd, mm 1, Mkr Ledningens medel för utveckling* Handikappade, Mkr Totalt Gap: =, Mkr Fritid, Mkr, Mkr Kultur, Mkr, Mkr II Potentialer för år 27 Politik 2, Mkr Utdebiteringsnivå till år , Mkr Administr. / Affärsverksamhet 5, Mkr, Mkr M1 Nivån sänks,25 kr per år i 5 år och totalt -2, Mkr Avgiftsnivåer år , Mkr Summa potential 4 Mkr 32, Mkr 8, Mkr Nyckeltal M2 Kostnadsnivåer år , Mkr * Huddingepartiets budgetförslag bygger på "PM Budgetförutsättningar 27" Nyckeltal M3 sidan 27, Tabell "Verksamhetens nettokostnader 26". Totala potentialer: =, Mkr Huddingepartiet utgår från detta förslag och genomför ovanstående juste- Slutes gapet? Ja ringar för att erhålla ett budgetförslag i enlighet med partiets värderingar. * Gap-kalkyler för dessa poster ingår inte i analysen för en budgetkalkyl. Kvarvarande möjligheter omräknat i skattesänkning! M2 Avgiftsförbättringar jämfört med bästa kommuner Analysrelationer 1 Krona Om de 25 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -145 kvarstår 15 Mkr Om de 14 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -55 kvarstår 85 Mkr = = Om de 14 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -55 kvarstår 85 Mkr M3 Kostnadsförbättringar jämfört med bästa kommuner NT 7+8 3,8 = 16 NT 6 Om de 135 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -65 kvarstår 745 Mkr i % av totala intäkter i Mkr Om de 1175 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -48 kvarstår 695 Mkr Gäller budgetår 26 Om de 15 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -44 kvarstår 61 Mkr M1 Kvarvarande utrymme omräknat i sänkt skatt 1 = 42,1 Omräknas Rikets 81 Mkr ( ) i sänkt skatt så erhålls -5,6 kronor 1 % av totala intäkter i Mkr Omräknas Kommuntypens 74 Mkr ( ) i sänkt skatt så erhålls -4,63 kronor Omräknas Länets 655 Mkr ( ) i sänkt skatt så erhålls -4,9 kronor Ekonomisk balans och justeringar jämfört tjänstemannaförslaget Sidan 3

4 Enligt budgetförutsättningarna 27, sidan 27. Huddingepartiets budgetförslag för år 27 Tjänstemannaförslaget, som är utgångspunkt för budgetförslaget år 27 Budgetförutsättningarna med Huddingepartiets justeringar Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Netto Kommunstyrelsen 253,,2 252,8 Mkr Kommunstyrelsen 246,,2 245,8 Mkr För- och grundskolenämnden 1 67, 151, ,7 Mkr Utbildnings , 155, ,7 Mkr Gymnasienämnden 44,5 15, 389,5 Mkr nämnden 44,5 15, 389,5 Mkr Socialnämnden 666, 2,1 663,9 Mkr Socialnämnden 646, 2,1 643,9 Mkr Äldreomsorgsnämnden 438,2 21,2 417, Mkr Äldreomsorgsnämnden 437,2 25,2 412, Mkr Kultur- och fritidsnämnd 157,6 8,9 148,7 Mkr Kultur- och fritidsnämnd 157,6 8,9 148,7 Mkr Miljönämnden 12, 1,4 1,6 Mkr Miljö- och 12, 1,4 1,6 Mkr Samhällsbyggnadsnämnden 143,9 13,2 13,7 Mkr Samhällsbyggnadsnämnden 142,9 13,2 129,7 Mkr Övrigt 2,1, 2,1 Mkr Övrigt 2,1, 2,1 Mkr Summa kostnadsavvikelser 3 747,1 213, ,8 Mkr Summa kostnadsavvikelser 3 715,1 221, ,8 Mkr Slutligt förslag till resursfördelning Var hittar jag vad? Detta underlag finns som pdf-fil på och det är lätt att hämta ner. Det finns under Analys och Analysarkiv 27. Observera att tidigare års budgetförslag finns under Analaysarkiv 26. Men detta är bara Huddingepartiets budgetsförslags sifferdel. Innehållet, dvs den text som innehåller uppdragen till de olika nämnderna, som ansvarar för och styr Sidan 4 verksamheterna, finner du på Huddingepartiets hemsida Finner du inte kommunens tjänstemannaunderlag för budgetarbetet år 27 på Huddinge kommuns hemsida så får du kontakta kommunens ekonomikontor

5 ProfilAnalys Huddinge kommun En analys i fem frågor 5 Ledningens styrförmåga Hans Jensevik, Analys Vivianne Eriksson, Kunder Indikativ betygsmatris Antal invånare Kommuntyp: Förortskommuner MAJORITETER Svag Kommunskuld Finansiell Finansiella Finansiella En kronas skattehöjning motsvarar 142 mkr HANDLINGSKRAFT OK Hälsa Risker Möjligheter En procent av totala intäkter är 36,1 mkr AVGIFTSPOLITIK OK A ( X ) ( X ) A B ( X ) B Fråga 5 påverkar inga delbetyg i en KommunAnalys C C 4 Finansiella möjligheter D ( X ) D Potentialer Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D SKATTEHÖJNING Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Bra = Nivån för finansiell elitlicens KOSTNADSPRESS Bra Kostnaderna kan pressas ner med: mkr 15, 1, 5, Summa Mkr 1 Kommunskuld Förpliktelsenyckeltal FÖRPLIKTELSEBELOPP OK AMORTERINGSFÖRMÅGA OK, Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet 3 Finansiella risker 1 Investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Bra Skattebasrisk 8 SKATTEKRAFT Bra BEFOLKNING Bra 6 SYSSELSÄTTNING Svag Koncernrisk 4 BOSTADSÖVERSKOTT Bra BORGEN MM Dålig 2 Finansiell hälsa Analysnyckeltal för nuläget 2 Bedömt riskgap om detta inte skall vara 18 mkr SPARNIVÅ Dålig, mkr för investeringsrisk (, mkr) SKULDFLÖDESGRAD OK, mkr för skattekraftssvikt (, mkr) SKULDBALANSGRAD OK, mkr för befolkningsrisk (, mkr) RÖRELSEKAPITAL Svag Kritisk nivå 1, 35 3 kr/inv, mkr för sviktande sysselsättning (7,2 mkr) KAPITALBILDNING Svag Kritisk nivå 3, 6 3 kr/inv, mkr för tomma lägenheter i allmännyttan (, mkr), mkr för hög borgen (1,8 mkr) En procent av totala intäkter är 36,1 mkr Finansiellt gap: -98 mkr Huddinge kommun Förpliktelsebelopp, mkr totalt för riskhantering Bruttoförpliktelsebelopp Kr / inv Hushållningskravet Balanskravet 6,% 12, % Gjord värdering - 47 Kr / inv Vad behöver göras? Mkr År 1, % 4,% Nettoförpliktelsebelopp Kr / inv Skuldgap 8, % Finansiellt gap 2,% 6, % Medelstor förmögenhet - ingen justering Riskgap,% 4, % År 24 var företagens andel av omsättning 22,7 % Totalt gap: av kommunkoncernens omsättning. -2,% 2, % Vad kan göras?, % Kortsiktig potential: 534-4,% Skuldgapet är 487 Mkr -2, % Restpotentialen är 534 mkr, vilket motsvarar en kalkylerad -6,% Skuldgapet sluts inom: År skattesänkning på,75 kr per skr varje år i 5 år. Rött=Pensioner, Gult=Underhåll, Grönt=Nyinvesteringar Balanskravet större än noll Kronor per invånare Kritisk nivå 2, 45 3 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Sammanfattande rapport ur expertsystem Kommuner i fallande rangordning

6 Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp för Huddinge kommun Viktigaste skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Kronor per invånare Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar, dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion, dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden Kommuner i fallande rangordning Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Aug 25 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden, som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 9 % av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas 1 kr och för nivå 3 ytterligare 15 kr. Låga (höga) förmögenhetsvärden antyder att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga (är tänkbara). Belastningar och kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter Kritisk nivå 1, 35 3 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 3 kr/inv Kritisk nivå 3, 6 3 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Skuldnyckeltal OK Beskattningsbara inkomster Kr / inv 22 2 Antal i fallande ordning MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över 35 3 kr / inv Ja Nettoförpliktelsebeloppet över 45 3 kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 6 3 kr / inv - Medelstor förmögenhet - ingen justering - --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv Bruttoförpliktelsebelopp Värdet enligt gjord (partiell) värdering 47 Nettoförpliktelsebelopp för Huddinge kommun Kommunens företag schablonvärderas till 1 ggr vinsten om: Gäller: 1; företagens kassaflöde överstiger 5 procent av deras omsättning, Ja 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent, Ja 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 1 åren Ja 4; och vinsten i de kommunala företagen är positiv. Ja 6 Beskattningsbar förmögenheter 23. De 'lågförmögna ' får en belastning i utgångsläget. Kr / inv 5 4 Antal i fallande ordning De 'högförmögna ' får en kompensation Kr / inv De 'medelförmögna ' behandlas neutralt Kr / inv Antal i fallande ordning 45 Antal i fallande ordning Kommunskuld: Nyckeltalen S1-S2 Sidan 6

7 Nyckeltal S2: Amorteringsförmåga för Huddinge kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 7 6 År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 5 år sätts tiden till 5 år. Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill Krav: Under kritiska nivåer 1, Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 3: 2 år Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Nyckeltalets årliga nivå Kritisk nivå 2: 12 år Huddinge kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Huddinge kommuns förvaltningar Medelvärde utan förmedlade lån De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 5 år sätts värdet till 5 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 2 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 22 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Skuldnyckeltal Potentialkrav för år 24 (3 st för S2). Även över kritisk nivå 3: - OK Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökad sparande, %, %, % Mätperiod Återbetalningsår Kommunens förvaltningar 5,,,,,,,, Medelvärde alla kommuner 4,64 5,1 7,6 7,19 6,54 Bokslut Budget Budget Sparnivån är 22 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sparandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år 24. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 24 (jmf M1, M2 och M3). Kommunskuld: Nyckeltalen S1-S2 Sidan 7

8 Nyckeltal H1: Sparnivå för Huddinge kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är S2 d v s 'Amorteringsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Nyckeltal H1: Kassaflöde / Intäkter Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster 6% Omsättning 6% justerat Krav: poster justerat för avskrivningar för avskrivningar och ev fiktiv och pensionsavsättning) ev fiktiv i procent =Balanskravet av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. 5% Över pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d v s =Hushållningskravet 5% Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga kritiska skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. överskottet från verksamheten är tillräckligt för att betala 4% nivåer Det mäter om det penningmässiga överskottet från 4% amorteringar och investeringar. verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar och 3% 3% Kritiska investeringar. nivåer och trender enligt Svensk 2% 2% KommunRatings Mätstandard, Dec Kritiska nivåer och trender enligt Svensk För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 1% 1% kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är eljest 9 %. 1,95 För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till % % Värden kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. Kritisk tillräcklig nivå förmåga 1 är eljest att avsätta 9 %. för pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå % indikerar Värden över också kritisk förmåga nivå att amortera 1 innebär lån. tillräcklig Värden över förmåga kritisk att nivå 2-1% innebär avsätta förmåga pensioner, att avsätta ny- för och reinvesteringar. och avtalspensioner En bestående Koncern Förvaltning men trend ej över nyinvesteringar. nivå 1 indikerar Värden också under förmåga kritisk nivå att 3 amortera innebär oftast lån. att -2% Företag Trend, konc driftkostnader Värden över lånefinansieras. kritisk nivå 2 innebär Det behövs förmåga långsiktigt att avsätta i standardfallet för minst 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid en snabbt -3% reinvesteringar och avtalspensioner men ej nyinvesteringar. Resultat 3 / Intäkter fallande Värden trend under över kritisk 1 % per nivå år 3 sker innebär en belastning. oftast att driftkostnader (Balans- och hushållningskrav) -4% 11, % lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst 1, % Information 9, % 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid snabbt 8, % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) -5% 7, % fallande trend över 1 % per år sker en belastning. 6, % finns för år för de flesta kommuner. Tom stapel ett år 5, % innebär att uppgifter saknas. -6% 4, % 3, % Information 2, % Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" 1, % Information Data om kommunkoncernens finns också Resultat kassaflöde 3, d v s förändringen (koncernsparnivå) av eget Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Huddinge kommun, % kfinns i lf för år f 2-24 l i för de d flesta k åd kommuner. b l Obefintlig k -1, % Medelvärde alla kommuner Trendmedelvärden -2, % stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Trend för Huddinge kommun Balanskravet med ing.nivån 4 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Pensionsskulden ökade 2,2 % i snitt per år Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 3,5* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 2,75* %: Ja Finansiell hälsa År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,* %: Ja Dålig Skattehöjningskrav,98,77,61,,69 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int. -,8% 23,2% -,3% 2,5% -,9% *Fr o m år 2 utbetalas 1 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,8 %. Balanskravsnivå,4% -22,8% 1,4% 1,6% 1,7% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde skatten på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Huddinge kommun -,34%,42% 1,3% 4,1%,78% 4,12% 3,5% 3,5% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Medelvärde alla kommuner 5,49% 4,79% 3,58% 3,83% 3,93% Bokslut Budget Budget nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet Sparnivån är 22 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 8

9 Nyckeltal H2: Skuldflödesgrad för Huddinge kommun Finansiell hälsa Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 12% 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Nyckeltal H2: Skulder/Intäkter Under kritiska nivåer Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Huddinge kommun Medelvärde alla kommuner 1,98 Koncernen: Långa skulder / Omsättning 17% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3: - OK Växande trend, % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 12 %: Ja Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Huddinge kommun % % % % % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 25 % 24 % 25 % 28 % 26 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 16% 15% 14% 13% 12% 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 12 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 9

10 Nyckeltal H3: Skuldbalansgrad för Huddinge kommun Finansiell hälsa Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 13% 12% 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Nyckeltal H3: Skulder/Tillgångar Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Korta skulder Pens. skuld. linjen Trend för Huddinge kommun Långa skulder netto Pensionsskulden Förmedlade lån Medelvärde alla kommuner Krav: Under kritiska nivåer 12% 11% 1% 9% 8% 2,15 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Koncernen: Skulder / Tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt s Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf H1. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 68,1 % av genomsnittsvärdet för riket Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - OK Mkr Växande trend,4 % per år: - Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: Ja Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Huddinge kommun 2% 17% 18% 15% 21% 21% 21% 21% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 43% 42% 44% 45% 45% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 1

11 Nyckeltal H4: Rörelsekapital för Huddinge kommun Finansiell hälsa - kort tendens Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarna 1% 5% % -5% -1% -15% Nyckeltal H4: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend -4 2,15 Finansnetto i Kr/Inv Kritisk nivå 1 Är kostnaderna för skulderna så tunga att de Kritisk nivå 2 Huddinge kommun Huddinge Maxvärde tränger ut annan verksamhet? Trend för Huddinge kommun Medelvärde alla kommuner Minvärde Medelvärden Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Medelvärdena är befolkningsvägda. Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (-,11 % ): Ja Svag Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Mätperiod Diagramvärden ovan Huddinge kommun -,7 % -1, % -2,2 % -,5 % -1,7 % -,1 % 1,3 % 2,6 % Räntevinsten vid,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Huddinge kommun -,9 % -1,1 % -1,2 % -1,3 % -1,5 % Medelvärde alla kommuner -3,2 % -1,8 % -3,8 % -4,3 % -6,4 % Bokslut Budget Budget Kritisk nivå 1, %, %, %, %, %, %, %, % Finansnettot år 24 var 144,32 milj kr ( 4, % Kritisk nivå 2-1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % av totala intäkter) Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 11

12 Nyckeltal H5: Kapitalbildning för Huddinge kommun Finansiell hälsa Sker kapitalbildning? Överstiger sparnivån för åren den genomsnittliga investeringsnivån? Förvaltningarna 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % -1% -2% -3% -4% -5% -6% 2,4% Nyckeltal H5: Investeringar/Intäkter Huddinge kommun Sparnivå (Kassaflöde / Intäkter) Uthållig investeringsnivå,16% Medelvärde alla kommuner Sparnivån 96-4 i genomsnitt Investeringsnivå 96-4 i genomsnitt MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kritisk nivå 1: Investeringsnivån är högre än sparnivån Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 1 % högre än sparnivån Ja Finansiell hälsa Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 2 % högre än sparsnivån - Svag 2 Sparar kommunen till investeringarna eller finansieras de på annat sätt, exempelvis genom upplåning? Nyckeltalet (staplarna) är de årliga nettoinvesteringarna i procent av totala intäkter. Sparandet (kurvan), som här definieras som det penningmässiga överskottet då verksamheten och finanserna betalats, är ett mått på kommunens årliga kapitalbildning. Nyckeltalet berättar hur kapitalbildningen används. Sparandet änvänds, i den mån det är positivt, till finansiering av investeringsutgifter. Negativt sparande betyder att en viss del av driftskostnaderna och alla investeringar finansieras genom lån i det fall det inte finns ett motsvarande stort positivt rörelsekapital att tillgå. De år sparandet är större än investeringsutgifterna finns ett överskott som det rörelsekapitalet i den mån det inte används för att amortera lån. H5 förklarar således varför skuldnivå, H2 och H3, och rörelsekapital, H4, utvecklas som de gör. Det krävs en analys över flera år för att utröna om en kommun lever upp till kommunallagens hushållningskrav. De fem nyckeltalen H1-H5, som följer utvecklingen över nio historiska år, antyder hur kommunen sköter sin kapitalbildning. En rimlig uthållig investeringsnivå för framtiden indikeras i linjen "Uthållig investeringsnivå", som tar hänsyn till behovet re- och nyinvesteringar mot bakrund av befolkningsutvecklingen. Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Sept 25 för kommuner Mätstandarden innehåller tre kritiska nivåer. Överskrids kritisk nivå 1 påförs en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår). Överskrids även kritisk nivå 2 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än en procent (1 %). Överskrids även kritisk nivå 3 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än två procent (2 %) Mätperiod Investeringar Sparandet åren var,16% per år och Huddinge kommun 2,7 % 1,2 % 2,6 % 2,3 % 1,9 % 2,4 % 2, % 2, % investeringssnittet 2,4% (Lånebehovet per år var alltså 1,88%). Medelvärde alla kommuner 5, % 5,4 % 5,4 % 5,1 % 4,8 % Bokslut Budget Budget Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 12

13 Nyckeltal R1: Investeringar för Huddinge kommun Investeringsrisk Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 11% 1% 9% Nyckeltal R1: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar med- eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). 8% 7% 6% 2 Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 1-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På samma sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % sista 1-årsperioden). 5% 4% 5% Konjunkturanpassning = motcykliskhet 3% 4% 3% 2% 2% 1% 1% % -1% % Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Huddinge kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner -2% -3% Invest. snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt Trend för Huddinge kommun Uthållig investeringsnivå BNP-snitt är 1,61 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 1 år)... - Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 1 år) Kompensation Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande (> 5% på 1 år)... Ja 2 Kompensationer Mätperiod Investeringar Huddinge kommun 2,7 % 1,2 % 2,6 % 2,3 % 1,9 % 2,4 % 2, % 2, % Medelvärde alla kommuner 5, % 5,4 % 5,4 % 5,1 % 4,8 % Bokslut Budget Budget Befolkningsförändringen sista 1 åren var 14,8 proc. Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 13

14 Nyckeltal R2: Skattekraft för Huddinge kommun Skattebasrisk Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 12% Nyckeltal R2: Skatteunderlag/Invånare 18 kr Skatteunderlaget per invånare i kronor (Budgetår) 16 kr 11% 14 kr 12 kr 1 kr 1% 8 kr 6 kr 4 kr 9% 2 kr kr Huddinge kommun Skatteunderlag Riket 8% 7% 6% Krav: Ej fallande trend MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: - Risknyckeltal Kraftig variation: - Bra Max/minskillnaden är 2,7 % och trenden % per år Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Huddinge kommun Prognos enl Sv K o L Cirkulär 25:8, Mätperiod Huddinge kommun Andel av skatteunderlaget i Riket 18,9 % 18,8 % 18,7 % 18,3 % 19,1 % 11,2 % 19,9 % 17,5 % Skatteunderlag kr/inv Budgetår (Årsbok för Sv K 19xx) Kommunförbundets prognos av skatteunderlaget för åren efter 24. Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skatteunderlag till medelskatteunderlag i Riket. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 21 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. Fallande trend (under % i snitt per år) innebär en belastning. Snabbt fallande trend (under -,4 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % per år. Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 14

15 Nyckeltal R3: Befolkningen i Huddinge kommun Skattebasrisk Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? 2,% 1,5% 1,%,5%,% -,5% -1,% -1,5% -2,% -2,5% 2% 15% 1% 5% % -5% -1% Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) Huddinge kommun Länet Riket Två ja Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) Huddinge kommun Länet Riket Två ja 1,91 MÄTSTANDARD Belastning Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): - Kortsiktig snabbt fallande trend: - Långsiktigt (=tio år) fallande trend: - Långsiktig snabbt fallande trend: - Förekomst av en -6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): Ja Förekomst av en 7-15-årspuckel: - Förekomst av en årspuckel: - Stor utflyttning i utbildningsgenerationen år - 8-w Andel invånare: Kommunen och Riket 24 (dec) % 1% 2% 3% 4% Riket Huddinge kommun Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 24 (dec) MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Bra Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (1 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 1 år räknat per december resp år. Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket. Tendensen under 3 år anges. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 21 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v s mer är -,5 % per år resp -5 % på tio år innebär detta ytterligare belastningar (max 4 st,5-vikter utdelas). Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig underrepresentation i åldersgruppen 2-44 år och lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i åldrarna -44 år (max 3 st,25-vikter utdelas). Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga pucklar i olika åldersgrupper (max 5 st,25-vikter utdelas). Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år: - Befolkningen i dec. Ökn. Förekomst av en potentiell äldrepuckel i år: Förekomst av en yngre äldrepuckel i år: Förekomst av en äldre äldrepuckel i 8-w år: Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w Befolkningsandelen i Riket är,97 %. 8-w % -6% -4% -2% % 2% 4% 6% 8% Skillnaden kommunen minus Riket 24 (dec) Kritisk nivå Tendens under 3 år dvs dec 21-4 Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 15

16 Nyckeltal R4: Förvärvsintensitet i Huddinge kommun Skattebasrisk Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95 % Nyckeltal R4: Förvärvsfrekvens 9% Kvinnlig förvärvsfrekvens 9 % 85% 85 % 8% 8 % 75% 75 % 7% 7 % 65% 65 % 6 % 2,15 6% 55% 55 % 5 % Totalt för Huddinge Riket Länet Riksmax Gnosjö Riksmin Haparanda Kommuntrenden Rikstrenden 5% 45% 4% Totalt för Huddinge Kvinnor Snittet över 18 år är 78,18 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: Ja Risknyckeltal Variationen är 11,4 %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %: - Svag Arbetslöshetsstatistik enl AMS i dec varje år. 12% 1% 8% 6% 4% 2% % I arbetsmarknadsåtgärder i Huddinge i dec resp år Öppet arbetslösa i Huddinge i dec resp år Totalt i Riket Öppet arbetslösa i Riket Har Huddinge många 'företag'? Arbetsställen per tusen invånare år 24, kommuner i fallande rangordning Antalet arbetsställen ökar med 5,6 st jämfört 22 Sviktar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna 2-64 år. För gränskommuner så som Strömstad, Årjäng och Haparanda ingår ej de utlandsarbetande. Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. Finansiell risk: NyckeltalenR1-R6 Sidan 16

17 Nyckeltal R5: Bostadsöverskott för Huddinge kommun Förpliktelserisk Finns risken att ett växande antal lediga lägenheter i allmännyttan utlöser en borgenskris? 12 % 1 % 8 % 6 % 4 % 2 % % -2 % Nyckeltal R5: Bostadsöverskott Läget i september varje år MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Sept 25 är över 3 %, dvs över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Sept 25 är även över 7 %, dvs kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Sept 25 är även över 11 %, dvs kritisk nivå 3: - Bra Befolkningen växer mer än 5 % på 1 år -Ja Riskbedömning: Antalet tomma lgh är ca 24 st Befolkningsförändringen sista 1 åren var 14,8 proc. och 24 tomma lgh á 7 kr/år är 1,68 Mkr/år Huddinge kommun Länet Riket Trend för Huddinge Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Är tomma lägenheter ett stort problem? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med bostadsefterfrågan på kort sikt? Nyckeltalet anger den procentuella andelen lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen och jämför denna siffra med motsvarande för alla kommuner i Länet och i Riket. Från och med år 24 hämtar SCB bara in statistik för september månad varje år. September år 23 saknas i SCBs statistik och här påförs endera värden för mars år 23 (tom stapel med svart kant) eller värde, som inhämtats från ratad kommuns bostadsbolag (normalt färgad stapel). Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1996 för kommuner För detta nyckeltal finns tre kritiska nivåer för det sista mättillfället. En ledighetsnivå under 3 % är normal och motsvarar kritisk nivå 1. Vid 7 % passeras kritisk nivå 2 och vid 11 % kritisk nivå 3. Beroende på befolkningens utveckling justeras betyget så att stagnation ger belastning och snabb tillväxt kompensation Antal lägenheter i Allm. Nyttan Läget i september varje år,35,3,25,2,15,1,5, Antal lägenheter per invånare (sept) Lgh. per inv. i Huddinge Max i Riket Snitt i Riket Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 17

18 Nyckeltal R6: Borgen och förmedlade lån år 24 för Huddinge kommun Förpliktelserisk Finns risken att stora borgensåtaganden kan falla ut? Finns risken att kommunen har dålig hanteringsförmåga mot utfallande borgen? Kr/inv Kr/inv Nyckeltal R6: Borgen och förmedlade lån / Invånare. Kritisk hög nivå Krav: Under kritiska nivåer Summa 24 Huddinge kommun Medelvärde för Förortskommuner*** Medelvärde i Länet*** Medelvärde i Riket*** Kritisk Nivå 1 Kritisk Nivå 2 Nyckeltal R6: Borgen m m / Invånare. Kritisk hanteringsförmåga 4 % av borgen 2 % av borgen Sparnivå (H1) år 24 Rörelsekapital (H4) år Minska nivån med 1 kr per/inv kostar 87,7 Milj kr Kr/inv Garanti villor Förpliktelsebelopp Lsn Ks Pe Bo Fl Sa Allm. nyttan Kr per inv 24 Komponenter MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Dålig NettoFörpliktelsebeloppet är kr / inv. De förmedlade lånen finansieras med kr / inv av eget kapital och från långa lån med kr / inv. 24 Borgen till bostadsrättsföreningar mm är 39,8 milj kr. Borgen Kr/inv Garanti Allm.nytt. Kom. för. Bost. för. Övriga Förm. lån Summa MÄTSTANDARD Belastning Huddinge kommun Borgensbelopp över 15 kr/inv:* Ja Medelvärde för Förortskommuner*** Även borgensbelopp över 27 kr/inv:* Ja Medelvärde i Länet*** Rörelsekapitalet < 2, % av borgen för år 24:** Ja Medelvärde i Riket*** Sparnivån < 4, % av borgen för år 24:** Ja Rörelsekapitalet år 24 är -73 kr per inv och bör överstiga 2, % av borgen, som är kr/inv, för god hanteringsförmåga. * Mäter 'Hög borgen' ** Mäter 'Hanteringsförmåga' Sparnivån år 24 är 323 kr per inv och bör överstiga 4, % av borgen, som är kr/inv, för god hanteringsförmåga. *** Befolkningsvägda medelvärden. Huddinge kommun är medlem i KommunInvest (enl uppgift december 25). Solidarisk borgen till KI troligtvis ej redovisad ovan. Kom. företag Bost. företag Lsn=Långa skulder netto Ks=Korta skulder Pe=Pensionsskuld Bo=Borgen Fl=Förmedlade lån Sa=Summa Övriga Förm. lån Finns det stora borgensåtaganden, som kan falla ut? (Engångs försämringsrisker) Borgensförbindelserna är uppdelade i fem komponenter: 1: Garantier för statliga bostadslån till villor 2: Allmännyttiga bostadsföretag 3: Kommunala företag 4. Övriga bostadsföretag / föreningar 5: Övriga ansvarsförbindelser. Dessutom tillkommer 'Förmedlade lån' som en sjätte kategori. De är förpliktelser som har samma karaktär som borgen för kommunens förvaltningsdel. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun-Ratings Mätstandard, Sept 24 Nyckeltalet mäter dels om borgensåtagandena är höga, dels förmågan att hantera plötsligt uppkomna borgensfalissemang. Hög borgen föreligger och en belastning sker om summa borgen m m passerar en kritisk nivå av 15 kr/inv. Nästa risknivå, som ger ytterligare en belastning inträffar om summa borgen m m passerar nivån 27 kr/inv. Hanteringsförmågan bedöms kortsiktigt tillräckligt om det finns ett så stort positivt rörelsekapital resp kassaflöde (sparande) att det kan möta borgensfallissemang omfattande 2 resp 4 % av hela borgensåtagandet. Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 18

19 Nyckeltal M1: Skattehöjning - Utdebiteringspotential för Huddinge kommun Finansiella möjligheter Indikerar kommunens utdebiteringsnivå att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning jämfört med konkurrerande pendlingskommuner? 22 kr 2 kr 18 kr 16 kr 14 kr 12 kr 1 kr Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/99. Nyckeltal M1: Utdebiteringspotential Under kritisk nivå för jämförkommun år Skattesats i Stockholm stad Över skattesatsen i Stockholm stad Skattesats i Huddinge kommun Medelskattesats i Riket Medelskattesats i Länet 2,15 Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -8,46 % understiger, %, dvs kravnivå 1 för S2: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Huddinge 2,23 Huddinge 2,23 Potentialen -8,46 % understiger, %, dvs kravnivå 2 för S2: Ja Potentialnyckeltal Stockholm 18,8 Potentialen -8,46 % understiger, %, dvs kravnivå 3 för S2: Ja Dålig Tyresö 19,63 Jämför "Potentialkrav för 24" för Nyckeltal S2. Haninge 19,58 Potentialen -8,46 % understiger 2,72 %, som behövs för att NT H1 skall nå godkänd nivå. Botkyrka 2,13 En kronas skattehöjning 24 motsvarar ungefär 142 milj kr på eget underlag. Mätår Ekerö 19,23 Diagramvärden ovan Skattesats i Huddinge kommun 19,53 kr 19,53 kr 19,53 kr 2,23 kr 2,23 kr 2,23 kr 2,23 kr 2,23 kr Skattesats i Stockholm stad 17,93 kr 17,78 kr 17,58 kr 17,58 kr 18,8 kr 18,8 kr Utdebiteringspotential jmf Stockholm -1,6 kr -1,75 kr -1,95 kr -2,65 kr -2,15 kr -2,15 kr Stockholm 18,8 Huddinge 2,23 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% -8% -1% -12% -14% Potential / Intäkter Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 24 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT S2 Amorteringsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 24' för nyckeltal S2, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges även i tabellen 'MÄTSTANDARD' nedan. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 19

20 Nyckeltal M2 (Sid 1 av 2): Avgiftshöjningar - Potentialer år 24 för Huddinge kommun Finansiella möjligheter Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % Nyckeltal M2: Summa Avgiftshöjningspotential Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter 3,% 2,5% 2,% 1,5% Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet 6,% 5,% 4,% 3,% Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer (ingår ej i NT). 3 % 2 % 1 % % Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 3,66 % 1,%,5%,% Försk. -5 och Barnoms. Äldre- och Handik. omsorg 1,92 Fritid Kultur Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper. 2,% 1,%,% Ind. Fam. oms. Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet 3, Summa Mkr Mkr 12, Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Mkr 25, Avgiftspotentialer (ingår ej) 25, 1, Jfr Riket 2, 2, 15, 1, 5,, Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet 8, 6, 4, 2,, Försk. -5 och Barnoms. Äldre- och Handik. omsorg Fritid Kultur Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntypen eller länet. 15, 1, 5,, Ind. Fam. oms. Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet MÄTSTANDARD Belastning Potentialen 3,66 % understiger %, d v s kravnivå 1 för S2: - MÄTSKALA Potentialen 3,66 % understiger %, d v s kravnivå 2 för S2: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 3,66 % understiger %, d v s kravnivå 3 för S2: - Potentialnyckeltal Jämför "Potentialkrav för 24" för Nyckeltal S2. Bra Potentialen 3,66 % överstiger 2,72 %, som behövs för att H1 skall nå godkänd nivå. Kommuntyp: Förortskommuner Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 2

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/212 Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet En vanlig

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Månadsrapport oktober

Månadsrapport oktober Månadsrapport oktober Resultat jan-okt 58,1 mkr Årsprognos 31,9 mkr (1,5%) Årsprognos sept 27,7 mkr (1,7%) Budget 41,2 mkr (2,2 %) Avvikelse -9,3 mkr Prognos investeringar 214 mkr (69 % av budget 312 mkr)

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Skurups kommun Granskning av årsredovisning 2013 EY Building a better working world Innehåll 1. Inledning 2 2. Resultatutfall mot budget

Läs mer

Månadsrapport maj 2015

Månadsrapport maj 2015 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 136,2 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 136,2 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling.

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling. God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling 11 maj 2015 Målstyrning i landstinget Landstingets övergripande mål Medborgare

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Tentamen i: Industriell ekonomi E

Tentamen i: Industriell ekonomi E 1 Tentamen i: Industriell ekonomi E Kurskod: IEK415 Tisdagen den 11 mars, fm (kl 08.30-11.30) i V-huset, år 2014!!! Tillåtna!hjälpmedel:" Tillåtna hjälpmedel (nivå 2) Typgodkänd räknare, linjal Presentation

Läs mer

Oförändrad total kommunalskatt i Norrköping år 2014.

Oförändrad total kommunalskatt i Norrköping år 2014. FS 2013:11 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2014 Oförändrad total kommunalskatt i Norrköping år 2014. Norrköping på 70:e plats av 290 kommuner. Kommunen övertar ansvaret för hemsjukvården från

Läs mer

Månadsrapport juli 2012

Månadsrapport juli 2012 Månadsrapport juli 2012 Tillgänglighet till specialiserad vård Vårdgaranti och kömiljard Under semestermånaderna har färre verksamheter nått målen för vårdgaranti och kömiljard. Flera förbättringsarbeten

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)

Läs mer

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26 SVENSK KOMMUNRATING Vägen till betygen Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida 1 Ingress Syftet med denna skrift är att redogöra för flödet av aktiviteter

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7 Revisionsrapport 10/2009 Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009 Bengt Sebring, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf. Bengt Joehns, 2:e v ordf. Stig Andersson Nils Persson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

Budget 2015 med plan 2016 2017

Budget 2015 med plan 2016 2017 Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Kommunalskatten 2012

Kommunalskatten 2012 2012-01-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2012 Norrköping på 56:e plats av 290 kommuner Oförändrad kommunalskatt för Norrköping år 2012 i jämförelse med 2011 År 2012 innebar kommunalskattehöjningar i

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 26-5-9 HAPARANDA STAD En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

Delårsrapport januari september 2012

Delårsrapport januari september 2012 Delårsrapport januari september 2012 Intäkterna ökade till 618 Mkr (579), en ökning med 7 procent. Den ekonomiska uthyrningsgraden för bostäder uppgick till 99 procent (99) och som helhet till 97 procent.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 26-5-2 HUDIKSVALLS KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

3 Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år

3 Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år 3 Försörjningsbalans åren 2003 2008 Procentuell förändring från föregående år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 BNP 1,6 3,4 2,9 2,5 2,1 1,9 Import 5,0 7,3 7,9 6,1 5,5 4,3 Tillgång 2,5 4,5 4,3 3,6 3,1 2,6 Hushållens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 Verksamhetsplan 2014-2016 8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 8.1. DRIFTBUDGET...14 8.2 RESULTATBUDGET...21 8.3 BALANSBUDGET...22 8.4. NOTER...23 Verksamhetsplan 2014-2016 14 8. Kommuntotalt

Läs mer

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget...

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget... Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 29 Kommunexperten fyller 2 år Det började hösten 27 med

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 21 Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Läs mer

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller 040-6753637 ake.andersson@skane.se Datum 2014-05-26 Datu 1400315 1 (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första

Läs mer

Granskning av socialnämndens verksamhet

Granskning av socialnämndens verksamhet Revisionsrapport* Granskning av socialnämndens verksamhet Vaggeryds kommun Oktober 2008 Torbjörn Bengtsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund och revisionsfrågor...1 1.2

Läs mer

FINANSRAPPORT OKTOBER 2015

FINANSRAPPORT OKTOBER 2015 FINANSRAPPORT 1(6) 2015-11-01 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT OKTOBER 2015 Sammanfattning Liksom i

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 25-4-25 MORA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Mora kommum Finansiell

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

Rapport över granskning av bokslut 2004

Rapport över granskning av bokslut 2004 Rapport över granskning av bokslut 2004 KPMG 2005-06-28 Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Syfte 2 3. Omfattning 2 4. Verksamheten 3 5. Resultaträkning 3 5.1 Nyckeltal (i mkr) 3 5.2 Utfall

Läs mer