Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig"

Transkript

1 KommunAnalys för Kristinehamns kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8 möjliga potentialer att förbättra finanserna. Nyckeltalen 9-11 indikerar ledningens förmåga att realisera dessa möjligheter. Nyckeltalen återspeglar viktiga krisutlösande risker vid dåliga finanser. Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? Analysnyckeltal KASSAFLÖ DE Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N 2 Dålig SKULDFLÖ DESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N 3 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N 4 Bra Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? Tendensnyckeltal RÖ RELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J 5 OK Hur stora är möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Indikatorer på ev användbara POTENTIALER: Potentialnyckeltal UTDEBITERINGSNIVÅ Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N 6 Dålig AVGIFTSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N 7 OK KOSTNADSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N 8 Bra Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA: Nyckeltal för ledningsrisk MAJO RITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? 9 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? 10 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling? 11 Svag Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR: Nyckeltal för investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J 12 Bra Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR: Nyckeltal för skattebasrisk SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J 13 Bra BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J 14 Svag SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J 15 Dålig Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR: Nyckeltal för förpliktelserisk BOSTADSÖ VERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J 16 Dålig BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 Svag N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget 'Dålig'. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget 'Dålig'. Interimistiskt finansiellt betyg A B C Ditt namn: Besvara därefter enkäten nederst på sidan 22. Förslag D Kristinehamns kommun Sidan 1

2 Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt och fristående värderingsföretag. Specialiteten är öppna och begripliga analyser där alla kan se hur betyg sätts. Då orsak och verkan framgår är dessa också mycket effektiva styrinstrument. Öppenheten innebär att dialog är möjlig utan att objektiviteten behöver ifrågasättas. Analysens utifrånperspektiv möter kommunens inifrånperspektiv i utvärderande dialog. KommunRatings analytiker kan därmed ses som kommunens finansiella husläkare, som med jämna mellanrum klarlägger den finansiella hälsan och föreslår lämplig behandling. Spara och Du kan mäta hur det går! Vad som här presenteras är en KommunDiagnos. En sådan kan upprättas när som helst under året. Allt fler kommuner prenumererar på denna analystjänst vid samma tid varje år. Nästa gång kommunen gör en ny KommunDiagnos kan det vara intressant för Dig att jämföra om kommunen utvecklas enligt Dina och Ditt partis värderingar. Spara därför denna analys till nästa års presentation och jämför. Mer information finns på Sidan 2

3 Innehåll Rubriker Innehåll Sidan KommunAnalys FörtroendeProfil Interimistiskt finansiellt betyg Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Kommunens finansiella betyg Betygsskalan Finansiell strategi Allmän information Finansiell hälsa Nyckeltalen för finansiell hälsa Vilka poster bygger analysens nyckeltal På kommunstyrelsens dagordning Förpliktelsebelopp Nyckeltalen för förpliktelsebelopp Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Förmedlade lån Trapped by a culture - finns en framtid? Ledningsförmåga Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Centrala frågor att fundera över Mina svar och kommentarer SNS-boken Styr din kommun, eller hoppa av! Finansiell analys på historisk statistik Profil med 17 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 4-gradig skala Betydelsen av att spara denna analys Hur fyra delbetyg sammanvägs till ett Delbetygens olika normativa typfall Hela den kvantitativa bedömningen i Mkr Om kommunen och varför nyckeltal Delbetygets förklaring och bedömningen Nyckeltalen 1 till 5 plus 12 Totala intäkter = sparande + konsumtion Den nämndpolitiska arbetsfördelningen Delbetyget gäller kommunskuldens tyngd Delar av nyckeltalen 3, 4 och 17. Delbetyget fås ur Spanade BenchMarking Nyckeltalen 6-8 Halva sektorn har förmedlade lån Hur mycket ansvar väljer Du att ta varje dag? En delbedömning, som ibland får betydelse Nyckeltalen 9-11 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen Finansiella frågor som bör ställas i fokus Mina tankar om kommunens centrala frågor En debatt- och lärobok i finansiell analys Sidan 3

4 Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Finansiell strategi (sid 6) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget. Kristinehamns kommuns totala gap är på nivån 41 Mkr. Det beror på finansiella obalanser (34 Mkr), finansiell riskhantering (6 Mkr) och visioner (1 Mkr). I en tänkt vision finns en långsiktig årlig skattesänkning om 0,05 kr per skattekrona under 10 år. Det totala gapet sluts exempelvis genom avgiftshöjningar på 10 Mkr och nedpressade kostnader på 32 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i Schemat för analysen (sid 6) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen nedan. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 6). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 6) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt skalan (sid 5). Därefter är frågan om det finns Potentialer A Bedömning Betygsmatris för KommunAnalys Finansiell Förpliktel- Finansiella Finansiella hälsa sebelopp risker möjligheter X A (sid 6) i tillräcklig omfattning för att sluta det summerade Totala gapet. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall D Kristinehamns finansiella hälsa avhandlas på sidorna Skuldbetalningsförmågan är Dålig, vilket beror på ett för lågt kassaflöde eller sparande (nyckeltalet 2, sid 10). Detta indikerar tydlig finansiell ohälsa med flera år med för låg nivå och ett år med negativa värden, jmf typfall i betygsskalan (sidan 5). Förpliktelse - Förpliktelse Gap - Typfall B Kristinehamns förpliktelsebelopp ( kommunskuld ) håller sig under lägsta kritiska nivå på kr per invånare. Detta skulle kunna motivera delbetyget A men med snabbt växande skulder på grund av för lågt sparande är delbetyget B mer motiverat. Finansiella risker - Risk Gap - Typfall D Finansiella risker avhandlas på sidorna Det finns två finansiella risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet. För det första den snabbt minskande befolkningen, vilket sannolikt beror på den låga förvärvsfrekvensen. För det andra det stora och växande antalet tomma lägenheter i det allmännyttiga bostadsbolaget. Jämför typfallen i betygsskalan. Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A Det finns potentialer, jmf sidorna 16-21, att förbättra det finansiella läget genom främst avgiftshöjningar och nedpressning av verksamhetens kostnader. B X C D X X Kristinehamns kommun Förslag Fastställes B C D Sidan 4 Det sammanvägda finansiella betyget - D Sammanvägt blir det finansiella betyget för Kristinehamns kommunen D enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Aktuella betyg finns i skriften Finansiella Betyg på En beskrivning av alla aktiviteter, som leder fram till här presenterade betyg finns i skriften Vägen till betygen som finns på

5 Betygsskalan 4-gr A Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 8-gr A1 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Excellent finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. B A2 B1 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Mycket god finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Svag indikation på en framväxande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. God finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på en mognande externt indikerbara risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverka bedömningen i ringa grad. B2 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på mognande externt indikerbara risker om behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverkar bedömningen i ringa grad. C D C1 C2 D1 D2 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter. Påverkar bedömningen. Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande externt indikerbara risker. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa flerårigt för lågt och år med negativt sparande. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 5

6 Vad behöver göras? Schema för analysen Kristinehamns kommun Kommunanalytikerns utredningsförslag! Förbättringspotentialer 1999 Hur det kan göras - mer preciserat! I Gapanalys Besparingar NT 8 Avgifter NT 7 Finansiellt Gap: + 34,00 Mkr Barnomsorg 5,0 Mkr 0,0 Mkr NT 1, 2, 3, 4, 5 och 12 Äldreomsorg 18,0 Mkr 10,0 Mkr Förpliktelse Gap: + 0,00 Mkr Individ- och familjeomsorg 5,0 Mkr NT 3, 4 och 17 Grundskola 0,0 Mkr Risk Gap: + 6,00 Mkr Gymnasieskola 0,0 Mkr NT 12, 13, 14, 15, 16 och 17 Infra, skydd, mm 4,0 Mkr Visions Gap: + 1,00 Mkr Särskilt riktade åtgärder 0,0 Mkr Ledningens medel för utveckling Fritid 0,0 Mkr 0,0 Mkr Sidan 6 Totalt Gap: = 41,00 Mkr Hur kan det göras? II Potentialer Utdebiteringsnivå till år ,00 Mkr NT 6 Nivån sänks 0,05 kr per år i 10 år och totalt -13 Mkr Avgiftsnivåer + 10,00 Mkr NT 7 Kostnadsnivåer + 32,00 Mkr NT 8 Totala potentialer: = 41,00 Mkr Kultur 0,0 Mkr 0,0 Mkr Politik 0,0 Mkr Summa potential 42 Mkr 32,0 Mkr 10,0 Mkr Så här kan en kommun styras om man vill unvika att bli begravd i detaljer! Detta är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Med stöd av detta schema gör Du en egen finansiell strategi för Din kommun med siffror som passar Dina värderingar! Finansiell strategi Kvarvarande möjligheter omräknat i skattesänkning! NT 7 Avgiftsförbättringar jämfört med bästa kommuner Om de 90 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -30 kvarstår 60 Mkr Om de 45 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -15 kvarstår 30 Mkr Om de 40 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -10 kvarstår 30 Mkr NT 8 Kostnadsförbättringar jämfört med bästa kommuner Finansiellt gap år 2000 Styrglapp 2000 (avvikelse till budget): 0,0 Mkr Kvar till balanskravet år 2000 i NT 2: 24,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): 10,0 Mkr Summa sparkrav = Finansiellt Gap 34,0 Mkr Om de 400 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -110 kvarstår 290 Mkr Om de 270 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -55 kvarstår 215 Mkr Om de 200 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -50 kvarstår 150 Mkr Analysrelationer 1 Krona NT 6 Kvarvarande utrymme omräknat i sänkt skatt = = Omräknas Rikets 308 Mkr (350-42) i sänkt skatt så erhålls -11,85 kronor Omräknas Kommuntypens 203 Mkr (245-42) i sänkt skatt så erhålls -7,81 kronor Omräknas Länets 138 Mkr (180-42) i sänkt skatt så erhålls -5,31 kronor NT 7+8 2,7 = 26,0 NT 6 i % av totala intäkter i Mkr 1 = 9,6 1 % av totala intäkter i Mkr

7 Allmän information Svensk KommunRatings Steg 1-Analys Finansiell värdering på historisk statistik Steg 1-Analysen utgör underlaget för en KommunAnalys Kristinehamn kommun Steg 1-Analysen baseras på historis k s tatis tik d v s uppgifter för år 2000 och därefter saknas (men kan samlas in). Kristinehamn ligger i Värmlands län, tillhör kategorien 'Medelstora Städer' och är nummer 101 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 2000 var invånare och minskningen var -434 personer under år Befolkningsförändringen var -6,1 procent under sista 10-årsperioden d v s åren (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2000 är 22,80, vilket är 2,23 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 1999 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 17,2 % och deras kassaflöde 10,9 % av deras egen omsättning. Om företagens kassaflöde är större än 5 % och omsättningen är mindre än 35 % granskas inte dessa speciellt. Nyckeltal med mätstandarder Varför mätstandard? Kommunala bokslut innehåller mängder av nyckeltal, som sällan används i debatten av flera skäl. Man förstår ej: - vad de betyder och vad de mäter - hur de ingår i det ekonomiska systemet - vilka ekonomiska poster som ingår - jämförbarheten med andra kommuner - om de är normativa eller relativa Betydelsen Nyckeltalets betydelse framgår av dess definitionen men kanske fram för allt av motiven för dess mätstandard. Ty här diskuteras varför ett nyckeltal har värdena Bra, OK, Svag eller Dålig. System av nyckeltal Modellen innehåller 17 nyckeltal och bedömningen av ett kan bero på värdet av andra. Exempelvis innebär en indikation (av NT 2) att kommunen finansierar driftkostnader med lån, att fler lånekomponeter skall omfattas av NT 3 och 4, som mäter skuldnivå. Hur systemet samverkar framgår i viss mån av mätstandarden. Innehåll Nyckeltalen innehåller bruttobegrepp på hög nivå så som bruttointäkter för hela kommunen och för några nyckeltal lägst bruttointäkter på verksamhetsnivå. Motsvarande gäller för kostnaderna. Jämförbarhet och kvalitetsgranskning Alla data köps från myndigheter så som SCB och AMS. Därför är nyckeltal och mätstandarder i våra analyser jämförbara mellan kommunerna. Vid högre analysnivåer kontrolleras inköpt statistik med uppgifter ur aktuell kommuns bokslut mm varefter analysen anges vara kvalitetsgranskad. Normativa betyg Här tillämpade mätstandarder är normativa. Dvs normalkommunen kommer att förbättra sitt framtida finansiella läge vid betyg genomgående över OK för de 17 nyckeltalen. Lägre betyg än OK innebär en långsam försämring och under Svag en snabb framtida försämring. Få kommuner liknar normalkommunen så även utgångsläget måste vägas in vid en bedömning. För den som är intresserad av relationen till andra kommuner, så finns värdena för genomsnittskommunen, kommuntypen, bäst i länet, mm i de flesta nyckeltalsdiagrammen. Sidan 7

8 Finansiell hälsa Kravet på begriplighet Ekonomier är organisationer i konflikt i den meningen att pengarna sällan räcker till allt man vill göra. Man måste prioritera. Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man kan förstå sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna finansiella analys bygger på detta ideal. Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år eller månad). Detta kallas här Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 11). Frågan för paret Svensson är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det är det samma som uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons måste spara lite av alla intäkter till amorteringar, handpenningar, fonder för anskaffningar, etc. Det finns en sparnivå som konsoliderar hushållets ekonomi. Vid rätt nivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Varje ekonomisk framgångsrik organisation har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Regleringar Kommunallagens hushållningskrav i kapitel 8 ålägger varje kommun att finna rätt sparnivå. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Båda kraven behandlas i analysen. Sidan 8 Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa Med sex av analysens 17 nyckeltal bestäms den finansiella hälsan: NT 1 NT 2 NT 3-4 NT 5 NT 12 Skuldbetalningsförmåga (målnyckeltal) Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå (analysnyckeltal) Rörelsekapital (tendensnyckeltal) Investeringsnivå (analysnyckeltal) Med ovanstående sex nyckeltal kan en vision designas fram i dialog med kommunens ledande politiker. Det innebär inte att en vision behöver finnas. Principen utgår från styrning hela tiden och nyckeltalen fungerar som ett balanserat styrkort. Det går således att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionens samt 4 att även den framtida skuldbetalningsförmågan utvecklas till den önskade. Du läser mer om finansiell hälsa i Vägen till betygen, sid 5 (se Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (NT 2 Sparande) år 2000 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Är sparandet på konsoliderande nivå? Kvar till balanskravet år 2000 Därefter kvar till KLs hushållskrav Sparnivån år 2000 är för låg med: 24,0 Mkr 10,0 Mkr 34,0 Mkr

9 Sidan 9 Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Kristinehamn kommuns förvaltningar. Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna OBS! Nyckeltal 1: Skulder/Resultat 2 = Teoretisk återbetalningstid 60 Skulle den teoretiska År återbetalningsti 50 den för ett år vara längre än år sätts tiden till 50 år Krav: Under kritiska nivåer 0 Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3-10 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 Kristinehamn kommuns förvaltningar. Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag T idigare års trendmedelvärden inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den Trend för Kristinehamn kommuns förvaltningar. Medelvärde alla kommuner anpassade trendens värde för medelåret 1997 jämförs med Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år mätstandardens olika kritiska nivåer. Kritisk nivå 3: 20 år Nyckeltalets årliga nivå Medelvärde utan förmedlade lån Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: Ja Huvudnyckeltal Potentialkrav för 1999 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Dålig Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: Ja Krav på ökat Resulat 4,8 % 2,5 % 1,9 % Mätperiod Återbetalningsår Kommunens förvaltningar 2,90 0,00 4,82 5,26 50,00 Medelvärde alla kommuner 5,56 11,05 8,90 6,46 6,16 Boksl progn Budget Budget Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (resultatet 2 exkl avskrivningar och fiktiva poster) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till st örsta delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som 'Kassaflödet' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för 1999 (jmf NT 6, 7 och 8). Å r 1999 fattas 67,2 milj kr till balans kravet o ch s parnivån är -6 % av nivån fö r go d hus hållning enl kap 8, KL. Giltighets tid: Nästa uppdatering kan ske fö rst NT 1 - Skuldbetalningsförmåga

10 Sidan 10 Nyckeltal 2: Kassaflöde eller Sparnivå för Kristinehamn kommun Styrnyckeltal Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Är kassaflödet tillräckligt? Koncernsparnivå / Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Krav: Nyckeltalet är resultatet efter finansiella poster exklusive 10% Omsättning Ö ve r avskrivningar, i procent av verksamhetens intäkt er d v s skatter, kritiska avgifter och statsbidrag. Det kallas för Kassaflödet och är justerat nivåer 14% för ev gjorda avsättningar för pensioner. Nyckeltalet mäter om 8% 12% avsättningsförmågan är konsoliderande. 6% 4% 2% 0% % 8% 6% 4% 2% 0% -2% 10,0 % % 5,0 % Information 0,0 % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) Kristinehamn kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå "Reinvesteringar" -5,0 % finns för år för de flesta kommuner. Tom stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Kritisk nivå "Avtalspensioner" T idigare års trendmedelvärden -10,0 % Trend för Kristinehamn kommun Balanskravet 2000 nivån 6,5 % Pensionsskulden ökade 2,1 % i snitt per år MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 7,5 %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 6,0 %: Ja Styrnyckeltal År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 4,0 %: Ja Dålig Skattehöjningskrav 2,80 2,71 1,68 2,94 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 1,2% 2,6% -5,3% -6,8% -6,1% Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1 %. Balanskravsnivå 3,3% -2,6% 5,6% 9,9% 5,7% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleksordningen på de Kassaflöde skattehöjningar på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Kristinehamn kommun 4,56% 0,02% 0,24% 3,05% -0,44% 3,00% Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att Medelvärde alla kommuner 4,94% 2,70% 3,58% 4,23% 4,51% oksl progn Budget Budget nå ett nollresultat resp år. År 1999 fattas 67,2 milj kr till balanskravet och sparnivån är -6 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Koncern Företag Å rets res ultat / Intäkter (Fö rvaltn.) Förvaltning Trend, konc Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec För vissa kommuner med speciella egenskaper har mätstandarden justerats (Kritisk nivå 1 är ej 9 %). Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta för pensioner, re- och nyinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta för reinvesteringar och avtalspensioner men ej nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt minst 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid en snabbt fallande trend över 1 % per år sker en belast ning. NT 2 - Sparnivå / Kassaflöde

11 Synsätt Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + ---> NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - Verksamhetens resultat (Resultat 1) +/- ---> NT 5 Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande / (Resultat 2/Kassaflöde) (exkl fiktiva poster) +/- ---> NT 1 och 2 Avskrivningar (fiktiv post) - Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Extraordinära intäkter + Extraordinära kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ---> Balanskravet Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån Vad innebär KLs Hushållningskrav? Hur nu beslutande generation ser på den kommun de skall överlämna till kommande generationer. Hur nu befintliga resurser (Totala intäkter) skall fördelas i konsumtion och sparande. Vad innebär Balanskravet år 2000? Riksdagens lägsta nivå för sparandet för att hindra nu levande generation att överkonsumera. Det är ett demokratisk krav att en nyvald kommunalpolitiker utan erfarenhet skall kunna förstå kommunens ekonomi och fatta rationella ekonomiska beslut från och med första dagen i den nya positionen. Därför komponeras kommunens ekonomi i form av en sparanderäkning och nyckeltal byggs som mäter vid vilken sparandenivå som kommunens ekonomi konsolideras. God hushållning innebär en avvägning av de årliga totala intäkterna i konsumtion och sparande så att finanserna långsiktigt konsolideras. Nyckeltal 2 Kassaflöde eller Sparnivå är det helt centrala styrnyckeltalet. Om olika krav på god hushållning och balans kan Du läsa mer i SNSboken Styr din kommun eller hoppa av! (bl a sid 109-). Du köper boken via hemsidan På kommunstyrelsens dagordning! Åstadkommes genom: NT 2 Kassaflöde / Sparnivå > NT 12 Investeringsnivå > NT 2 Kassaflöde / Sparnivå > NT 6-7 Skatt- och avgiftsnivå > NT Skattebas- o Förpliktelserisker--> Visioner om: Förmögenheten: Rimligt belånad > Rätt sammansatt > Rätt volym > Finansiell attraktivitet: Starkt läge > Rätt mix och nivå på skatter och avgifter > Låga finansiella risker > Effekten avläses: NT 3-4 Skuldnivå (helt) NT 5 Rörelsekapital (delvis) Utanför denna analys NT 1, 3-5 och 12 (helt) Utanför denna analys NT 9-17 (delvis) NT 8 Kostnadsnivåer > Service: Hög kvalitet > Rätt komponerad > Utanför denna analys Utanför denna analys Sidan 11

12 Sidan 12 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Kristinehamn kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Under kritiska nivåer Långa skulder netto Kort a skulder Pensionsskulden P ens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Kristinehamn kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - Bra Koncernen: Långa skulder / Omsättning 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (int e med t illgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering ( d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Växande trend 2,31 % per år: - SKULDER* Avrundat till jämna tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Kris tinehamn kommun 13 % 0 % 16 % 16 % 20 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 27 % 30 % 32 % 27 % 28 % oksl progn Budget Budget Förmedlade lån Ingen uppgift om avtalspensionernas förvaltning * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) NT 3 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

13 Sidan 13 Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Kristinehamn kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Krav: Under kritiska nivåer 0% Långa skulder netto Korta skul der Pensionsskulden P ens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Kristinehamn kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Koncernen: Skulder / Tillgångar 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snit t per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % för år Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr Växande trend 3,24 % per år: - Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Kris tinehamn kommun 31% 19% 31% 39% 41% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 40% 41% 41% 42% 42% Boksl prog Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen Ingen uppgift om avtalspensionernas förvaltning * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) NT 4 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

14 Sidan 14 Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Kristinehamn kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarn 15% 10% 5% 0% -5% -10% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande tre nd Kristinehamn kommun Trend för Kristinehamn kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend: Ja OK Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Finansnetto i Kr/Inv Mätperiod Diagramvärden ovan Räntevinsten vid 0.1 % bättre lånevillkor på Kris tinehamn kommun 3,5 % -3,3 % 2,9 % 0,8 % -1,5 % en stock av 258 milj kr är ca kr per år. Trend för Kristinehamn kommun 1,7 % 1,1 % 0,5 % -0,1 % -0,7 % Medelvärde alla kommuner -2,2 % -3,6 % -1,9 % -3,1 % -3,2 % Boksl progn Budget Budget Finansnettot år 1999 var -3,8 milj kr ( -0,39 % Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % av totala intäkter) Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske fö rst Kristinehamn Maxvärde Minvärde Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för åren Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. NT 5 - Rörelsekapital

15 Är förpliktelserisken hög? Förpliktelsebelopp Om individuell riskaversion Inledningsvis bör här påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, ingången borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera lite över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det gäller innehållet i detta avsnitt och ett kommande med rubriken finansiella risker (sid 27). Vad är förpliktelsebelopp Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla nominella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om det finansiella allmäntillståndet för tillfället är gott och det saknas andra krisutlösande risker. Tre betygsteg Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån kr/inv och för hög över kr/inv. 1 Lågt förpliktelsebelopp A1-B2 2 Vare sig lågt eller högt förpliktelsebelopp C1-C2 3 Högt förpliktelsebelopp D1-D2 Förpliktelsegap Även detta gap kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se NT 17). Ligger denna nivå i intervallet A1-B2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger kr per invånare så föreligger ett förpliktelsegap som kan beräknas i ett antal miljoner kronor. Det sker i analysen och påföres den Finansiella strategin under Vad behöver göras? (se sidan 6). Du läser mer om förpliktelsebelopp i Vägen till betygen, sid 7 (se till betygen). Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp kr per inv Antal invånare Bruttoförpliktelsebelopp Mkr Säljbara tillgångar u k* Behöver ej genomföras Säljbara tillgångar omräknat x kr per inv Nettoförpliktelsebelopp kr per inv Vilket är under gränsen kr per inv * säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten Förpliktelsebelopp Om det överstiger nämnda belopp inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför, kärnverksamheten och som kan avyttras. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper varefter det undersöks om kvittning kan ske så att ett förpliktelsebelopp i nettotermer kan erhållas. Ligger detta förpliktelsebelopp (netto) i intervallet A1-B2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Sidan 15 Kronor per invånare D kr/inv i Kristinehamns kommun C Antal kommuner A- B

16 Finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking! Vilka finansiella möjligheter finns? Benchmarking eller lära av mästarna I modern ledarskapslitteratur används uttrycket Benchmarking för en organisations lärande och förändring. Dessvärre saknas ett bra svenskt ord för detta begrepp. Bästa översättningen är att lära av mästaren. Se Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 107). Hur fungerar potentialnyckeltalen? Förbättringspotentialer indikeras av nyckeltalen 6-8. NT 6 Utdebiteringspotential (nivå) sidan 17 NT 7 Avgiftspotentialer (nivåer) sidorna NT 8 Besparingspotentialer eller kostnadsnivåer sidorna Dessa tre nyckeltals mätstandard är alla relaterade till nyckeltal 1 Skuldbetalningsförmåga. I tabellen 'Potentialkrav för 1999' för Skuldbetalningsförmåga framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa kravprocent anger med hur många procent Kassaflödet / Sparnivån måste förbättras. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till alla tre nyckeltalen 6-8. Slutsatser som kan dras Om ett potentialnyckeltal är Bra så motsvarar således den potential den indikerar ett ökat sparandet i en sådan grad att även skuldbetalningsförmågan ökar till betyget Bra, OK till OK, etc. Slutsatser som ej kan dras Skulle NT 6 Utdebiteringsnivå ha värdet Svag eller Dålig och NT 8 Kostnadsnivåer Bra så kan man inte dra slutsatsen att kommunen har för hög utdebitering. Nyckeltalen indikerar att det är effektivare att pressa ner kostnaderna än att ytterligare höja skatten om man vill förbättra finanserna. Om man av politiska skäl ändå väljer att höja skatten så är det en annan aspekt på denna fråga. Analysen säger vad man kan göra om man vill vara effektiv i finansiell mening. I politiken gäller vad man vill eller bör göra och vad man har retorisk förmåga att motivera. Sidan 16 Bedömning Syftet är att ange gränserna för hela det finansiella handlingsutrymmet och belysa hur man utnyttjar detta genom att föreslå ett alternativ. Detta utredningsförslag finner du på sidan 6. Diverse faror, fel och missuppfattningar vid Bench-Marking (BM). 1 Underlagets kvalitet duger till utredningsförslag Potentialnyckeltalen bygger på statistik som alla kommuner lämnar till SCB (jmf Vad kostar verksamheten i Din kommun! ). Kvaliteten har kritiserats under åren men är numera mycket bättre. Dock duger inte de jämförelser som här görs till att direkt besluta om avgiftshöjningar eller sparkrav utan kritisk granskning. Vad man kan komponera är utredningsförslag och underlag för utredningsdirektiv. 2 Sifferunderlagen kan justeras till jämförbarhet När direktiv om ett utredningsförslag föreligger kan en kritisk granskning ske för att justera för främst två aspekter: dels olikheter i organisation, dels olikheter i redovisningsprinciper. Detta är en uppgift för fackfolk och tar viss tid. 3 Att jämföra äpplen och päron! BM idé är att jämföra äpplen och päron på rätt sätt. När man justerat underlaget enligt pkt 2 ovan är förklaringarna till kvarvarande skillnader intressanta. De kan inte förklaras bort i termer att man jämför äpplen och päron. 4 Lagomskapets förödande effekter Enligt BM skall man jämföra sig med extremerna för att lära sig något. Man skall söka mästarna och inte nöja sig med det genomsnittliga. Det är vanligtvis inte kultur i kommunerna. När externa kommunanalytiker jämför nyckeltal med bästa kommun, så uppkommer alltid frågan varför inte istället jämföra med snittet för kommunerna för det gör vi här i kommunen. Kommunföreträdarna blir ofta mycket irriterade, när de hör att man skall studera bästa kommuner och de berättar ofta stolt att de har en grupp kommuner som man samarbetar med sedan länge. Men en analys av just dessa kommuner visar sällan, att de är bättre än den aktuella kommunen. Från likar lär man sig inget, utan får bara bekräftelse på att inget behöver göras.... Citat ur Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 128).

17 Sidan 17 Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential för Kristinehamn kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 23 kr 21 kr 19 kr 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/ Skattesats i Kristinehamn kommun Medelskattesats i Länet Under ringmarkerad kurva 1999 Medelskattesats i Riket Skattesats i Mariestad kommun Potential / Intäkter Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -4,36 % understiger 4,8 %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kristinehamn 22,80 Kristinehamn 22,80 Potentialen -4,36 % understiger 2,5 %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Storfors 22,25 Karlstad 21,75 Potentialen -4,36 % understiger 1,9 %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Filipstad 21,50 Karlskoga 21,42 Jämför "Potentialkrav för 1999" för Nycke ltal 1. Degerfors 21,32 Potentialen -4,36 % understiger 7,94 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Gullspång 23,09 En kronas skattehöjning 99 motsvarar ungefär 26 milj kr på eget underlag. Mätår Mariestad 21,19 Diagramvärden ovan Skattesats i Kristinehamn kommun 20,85 kr 22,60 kr 22,60 kr 22,60 kr 22,80 kr 22,80 kr 22,80 kr Skattesats i Mariestad kommun 19,60 kr 20,97 kr 20,97 kr 20,97 kr 21,19 kr 21,19 kr Utdebiteringspotential jmf Mariestad -1,25 kr -1,63 kr -1,63 kr -1,63 kr -1,61 kr -1,61 kr Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske fö rs t Filipstad 21,50 Mariestad 21,19 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 1999 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkt er' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 1999' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flest a landsting åren 1998 och NT 6 - Utdebiteringsnivå

18 Sidan 18 Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftspotentialer år 1999 för Kristinehamn kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 10 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Nyckeltal 7: Summa Avgiftspotential Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Jfr Kom Riket typ Potential 3,79 % Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Mkr 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Förskola Förskola Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter Fritid Kultur Ind. Fam. oms.* Avgiftspotentialer i Mkr Fritid Kultur Ind. Fam. oms.* *-märkta verksamheter ingår ej i nyckeltalet Äldreomsorg Utbildning* Jfr Kommuntypen Äldreomsorg Utbildning* Infra. Skydd. mm* *-märkta verksamheter ingår ej i nyckeltalet Infra. Skydd. mm* Särsk. Rikt. Åtgär.* Särsk. Rikt. Åtgär.* Politik* Politik* Jfr Riket Jfr Riket Jfr Länet Kommunen i jämföre lse m ed högsta kommun i vidstående grupper. Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntypen eller länet. NT 7:1 - Avgiftsnivåer MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 3,78 % understiger 4,82 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Nästa sida innehåller: Potentialen 3,78 % understiger 2,52 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 3,78 % understiger 1,87 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - OK Sifferuppgifter Jämför "Potentialkrav för 1999" för Nycke ltal 1. Definitioner Potentialen 3,78 % understiger 7,94 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske först

19 Sidan 19 Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftspotentialer år 1999 för Kristinehamn kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind. o Fam. omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden. Riket 28,02 % Nykvarn 32,37 % Hedemora 54,31 % Göteborg 43,82 % Malmö 33,90 % Mellerud Kommuntypen 23,26 % Uddevalla 22,83 % Alingsås 24,32 % Uddevalla 23,45 % Sigtuna 17,64 % Söderhamn Länet 20,27 % Sunne 21,63 % Grums 36,62 % Munkfors 12,46 % Säffle 13,05 % Grums Aktuell kommun 18,64 % Kristinehamn11,86 % Kristinehamn13,65 % Kristinehamn6,5 % Kristinehamn 4,24 % Kristinehamn Skillnad till 98 0,61 %/ 0,62 mkr -0,20 % / -0,65 mkr -1,18 % / -0,30 mkr 1,29 %/ 0,23 mkr 1,47 %/ 0,94 mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Särsk rikt insatser*politik* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden. Riket 19,76 % Eslöv 71,62 % Nykvarn 174,38 % Nora 43,81 % Älvdalen Kommuntypen 19,76 % Eslöv 42,23 % Ystad 80,91 % Karlshamn 21,67 % Avesta Länet 16,05 % Torsby 29,4 % Karlstad 91,74 % Kil 6,82 % Storfors Aktuell kommun 13,82 % Kristinehamn21,3 % Kristinehamn 30,91 % Kristinehamn-1,58 % Kristinehamn Skillnad till 98 6,20 %/ 16,63 mkr -4,84 % / -3,90 mkr -14,19 % / -4,93 mkr -2,74 % / -0,34 mkr Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind. o Fam. omsorg* Riket 27,75 % Boxholm 31,10 % Boxholm 46,99 % Strömstad 40,19 % Borgholm 23,08 % Värnamo Kommuntypen 22,8 % Ängelholm 22,74 % Vänersborg 23,54 % Trelleborg 14,11 % Ystad 16,75 % Trelleborg Länet 20,16 % Forshaga 17,65 % Årjäng 19,97 % Säffle 9,37 % Karlstad 11,47 % Munkfors Utbildning* Infra-, skydd, mm* Särsk rikt insatser*politik* Riket 18,89 % Ljusdal 48,28 % Nordmaling 126,95 % Uppvidinge 38,67 % Hällefors Kommuntypen 13,82 % Kristinehamn36,52 % Landskrona 76,09 % Strängnäs 16,46 % Ystad Länet 13,82 % Kristinehamn27,69 % Eda 76,01 % Årjäng 6,16 % Munkfors Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent Kassaflödet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatteoch avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till skuldbetalningsförmågan. Nyckeltalet anger med hur många procent Resultat 2 förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 1999' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) NT 7:2 - Avgiftsnivåer Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför ut redas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. I särskilt riktade åtgärder ingår bidrag för flyktingar och sysselsättning.

20 Sidan 20 Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Besparingspotentialer år 1999 för Kristinehamn kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 45 % 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Mkr 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Nyckeltal 8: Summa Besparingspotential Jfr Riket Jfr Kom typ Potential 20,08 % Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Mkr Förskola Förskola Jfr Kommuntypen Äldreoms. Funkti Äldreoms. Funkti Besparingspotentialer i procent av Totala Intäkter Ind. Fam. oms. Ind. Fam. oms. Grund skola Besparingspotentialer i Mkr Grund skola MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 20,08 % understiger 4,82 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Nästa sida innehåller: Potentialen 20,08 % understiger 2,52 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 2,7 26 Potentialnyckelta Potentialen 20,08 % understiger 1,87 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1,0 10 Bra Sifferuppgifter *Jämför med "Potentialkrav för 1999" för Nyckeltal 1. En krona =26 Definitioner Potentialen 20,08 % överstiger 7,94 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske först Gymnasie skola Gymnasie skola Infra. Skydd mm Infra. Skydd mm Sär. Rikt. Åtgär. Sär. Rikt. Åtgär. Fritid Kultur Politik Fritid Kultur Politik Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämföre lse m ed kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. Jfr Riket Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen lägst i Riket, kommuntypen eller länet. NT 8:1 - Kostnadsnivåer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Hjo kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Tierps kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Östhammar kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Krokoms kommun

KommunDiagnos för Krokoms kommun KommunDiagnos för Krokoms kommun Förslag 17 september 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 26 november 2003 Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Lägsta delbetyg bestämmer

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Finansiell kontroll av Hammarö kommun

Finansiell kontroll av Hammarö kommun Finansiell kontroll av Hammarö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-2000 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 10 juni 2009

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 10 juni 2009 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 10 juni 2009 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1999-2011 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 16 juni 2009

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 16 juni 2009 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 16 juni 2009 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1999-2011 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Finansiell kontroll av Sundsvall kommun

Finansiell kontroll av Sundsvall kommun Finansiell kontroll av Sundsvall kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1992-2 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 7 april 2006** * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se ** Bromölla kommun är meriterad att inneha en Finansiell

Läs mer

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2011 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Bedömning. Säffle kommun. Betygsmatris för FP-Rating. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning. Säffle kommun. Betygsmatris för FP-Rating. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Säffle kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 4 oktober 23 Presenterad för Säffle kommun 17 november 23 Bedömning

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2013 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 25-4-25 MORA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Mora kommum Finansiell

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2016 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 26-5-2 HUDIKSVALLS KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 26-5-9 HAPARANDA STAD En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26 SVENSK KOMMUNRATING Vägen till betygen Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida 1 Ingress Syftet med denna skrift är att redogöra för flödet av aktiviteter

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-5-8 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

3 Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år

3 Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år 3 Försörjningsbalans åren 2003 2008 Procentuell förändring från föregående år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 BNP 1,6 3,4 2,9 2,5 2,1 1,9 Import 5,0 7,3 7,9 6,1 5,5 4,3 Tillgång 2,5 4,5 4,3 3,6 3,1 2,6 Hushållens

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kommunexperten. Analysrapport för Hällefors kommun. Hällefors framtiden går före historisk städning

Kommunexperten. Analysrapport för Hällefors kommun. Hällefors framtiden går före historisk städning Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Hällefors kommun Kreditvärdering Mars 2013 Betyg D Tendens Hällefors framtiden går före

Läs mer