Så ska offentliga företag styras!

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna för att styra en kommun. Det är viktigt att tillämpa ett konsekvent system inom en kommuns alla förvaltningar. Här beskrivs sex olika styrsystem Sidan 34 Analyserade kommuner i det här numret Vänersborg är en A-kommun med högsta betyg i alla analysfrågor. Eftersom sparandet trendmässigt ligger över investeringarna är kapitalbildningen god, och Vänersborg bygger reserver. Möjligheterna är goda till både avgiftshöjningar och kostnadspress Sidan 5 Krokom är en skuldsatt kommun. Det finns troligen konsumtionslån. Förmod ligen ligger skulden på runt 1 miljoner kronor. Annars har Krokom klarat av att amortera sina långa lån; i genomsnitt har sparandet under den senaste nioårsperioden varit 5 procent av de totala intäkterna Sidan 15 Helsingborg tillhör eliten bland Sveriges 29 kommuner med högsta betyg på alla analysfrågor. Man är en välskött A-kommun med exempelvis högt sparande, god kapitalbildning och stabil befolkningstillväxt. De senaste tio åren har man växt med 1 procent Sidan 21 Det som sänker det sammanfattande betyget till C för Vimmerby är det låga sparandet. År 27 är sparnivån 3 procent av de totala intäkterna och märkbart under nivån för god hushållning, dvs 5,4 procent enligt kommunallagens hushållningskrav Sidan 27 Mörbylånga är en C-kommun som investerar väldigt mycket. I genomsnitt var investeringarna 9,46 procent av de totala intäkterna under den senaste nioårsperioden. Det ger ett årligt lånebehov på 5,53 procent av intäkterna, dvs Mörbylånga bygger skulder Sidan 36 Vallentuna är B-kommunen med landets lägsta kommunskuld. Man verkar ha satt i system att inte vara belånad och kommunen har heller inga långa lån. Vallentuna är en attraktiv kommun. Det framgår inte minst av att kommunen ökat sin befolkning med 19,4 procent under den senaste tioårsperioden Sidan 44 Karlsborg har inte långt kvar till A- klassning. Man har högsta betyg (A) på alla analysfrågor utom Finansiella risker. Den risk som indikeras är kombinationen minskande befolkning och svag sysselsättning Sidan 51 Öckerö är en liten men välskött kommun. Man har högsta betyg på alla analysfrågor utom en (Finansiell hälsa). Det som drar ner det sammanfattande betyget till B är det något låga sparandet; den genomsnittliga sparnivån för mätperiodens fem sista år är 3,5 procent av de totala intäkterna Sidan 57 Fakta den bästa bundsförvanten Kommunexperten ger dig fakta om Sveriges kommuner. Men fakta är inte allt. Det handlar också om att strukturera sina fakta och presentera dem på ett så övertygande sätt att de som lyssnar (eller läser) uppfattar det du har att säga på det sätt du avser. Här följer tredje delen i serien om argumentationsteknik Sidan 42 Senaste ratinglistan! Kommunexpertens tionde ratinglista presenteras i det här numret. Jämfört med 3/29 har två nya kommuner kommit in på A-listan: Helsingborg och Vänersborg. Helsingborg går in på plats 22 medan Vänersborg hamnar på plats 24 Sidan 12

2 Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Vänersborg... 5 Vet du var du ska investera? Kommunexpertens ratinglista Krokom Helsingborg Vimmerby Omvärldsanalys: Ekonomska styrformer Mörbylånga Praktik: Argumentationsteknik Vallentuna Karlsborg Öckerö Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, infor mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Rolf Oward och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: [email protected] Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Profil Bulk 9 gram Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms. PDF-format: 8 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms. PDF-format: 24 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknads föringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten. se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på [email protected]. 2 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

3 Kommentaren Frågorna som inte diskuteras Mikro- och makroperspektiven måste vara konsistenta lärde jag ut som universitetslärare på 196-talet. Det betyder att det måste finnas logiska samband mellan underifrån- och överifrånperspektiven på samhället. Idag härskar ett överifrånperspektiv. Det är keynesianskt och innebär att underbalansera offentliga budgetar och stimulera ekonomin. Det är den allenarådande sanningen stick inte ut med något annat! Balansen mellan tillväxt- och fördelningspolitik predikades från de ekonomiska lärostolarna på 196-talet. Därefter försvann tillväxtpolitiken under några decennier och det blev allt knappare med resurser att fördela inom offentlig sektor. Fortfarande dominerar fördelningspolitiken debatten. De förlorade perspektiven Kommunanalytiker som dagligen analyserar kommuner möter ständigt de två förlorade perspektiven ovan. Här ligger kommuner på analysbordet där näringslivet inte drar tillräckligt för att behålla befolkningen i kommunen. Det finns brister i den lokala ekonomiska tillväxten. Hur formuleras frågan för den typiska landsbygdskommunen ur detta annorlunda perspektiv? En kommun har en sned befolkningspyramid därför att ungdomen flyttat till expansiva storstadskommuner medan de äldre blir kvar i den gamla råvaru-, jord-, skogs-, och industriekonomin. Idag när en äldre människa vaknar en morgon på det nybyggda moderna äldreboendet med blöt blöja och trycker på knappen så kommer personalen omgående. Men när den personalen i fram tiden, redan om 1 till 2 år, själva ligger i sängarna med blöt blöja och trycker på knappen för hjälp kommer ingen. Det finns inte längre några i arbetsför ålder kvar i kommunen. Dolda regionala obalanser Dagens makroperspektiv parat med ensidig fördelningspolitik bygger svåra och dolda regionala obalanser i Sverige idag. Hur vill vi att det ska se ut i våra landsbygdskommuner i framtiden? Beslutståget står vid perrongen och avgår snart. Snart är det för sent att kliva på. I Kommunexperten 11/28 kritiserades det nuvarande systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader från ett underifrånperspektiv för att påvisa hur orimliga utfall en fördelningsmodell får som bygger på enkel statistisk rättvisa. Systemet försörjer glesbygdskommunerna med så mycket pengar att de redan idag kan nyinvestera fram överkapaciteter i äldreboenden och hålla för mycket personal. På längre sikt blir det iögonfallande problem med överkapacitet i anläggningar och brist på personal! I Kommunexperten 2/29 behandlades ett viktigt ekonomiskt tillväxtproblem i ett nytt perspektiv mellan mikro och makro formulerat på ett helt nytt sätt. Vad händer i en ekonomi där nästan 6 procent av väljarkåren är mer eller mindre bidragsberoende, och de försörjs av 59 bidragspåsar där ersättningsreglerna bestäms i riksdagen? Den fördelningspolitiska drivkraften att köpa röster med allt generösare bidrag gör att andelen av väljarkåren som blir bidragsberoende hela tiden växer. Kan fördelningspolitik drivas hur långt som helst? Antalet företagare minskar Det är den ekonomiska tillväxtens aktörer som varje månad fyller på de 59 bidragspåsarna. Det är företagare med anställda som varje månad fyller i en skattedeklaration och skickar in motsvarande pengar till bidragspåsarna i riksdagen. Det är bara det att antalet företagare i Sverige med minst en anställd är bara 6 procent av befolkningen och minskar för varje lågkonjunktur. Tror vi, när den nu aktuella krisen är över om säg fyra år, att Sverige fortfarande är en välfärdsnation? Tror vi om skatteinbetalande företagare bara är 4 procent av befolkningen då och 7 procent av valmanskåren är bidragsberoende att ekonomin fortfarande fungerar bra? I Kommunexperten 3/29 finns en artikel om hur man kan utforma effektivitetsrättvisa statliga bidrag och att de bör tillämpas nu när extra statsbidrag ska delas ut på grund av den ekonomiska krisen. Nu vet vi att det blir bidrag först från 21 och i tre år. Bidragen ska fördelas per invånare, än är kanske inte sista ordet sagt i frågan. Ännu finns tid att skruva på fördelningsprinciperna i tillväxtvänlig riktning. Förblindade av helhetsperspektiv och statistisk rättvis fördelningspolitik ges idag landsbygdens kommuner kortsiktiga livsuppehållande bidrag med långsiktiga konsekvenser som blir svåra att lösa. Har vi kvar dagens alla regleringar av arbetsmarknaden även i framtiden, kan inte arbetskraften återallokeras till landsbygdens kommuner efter den efterfrågan som kommer att finnas där. Arbetskraften kommer hellre att gå arbetslös i storstadskommunerna, leva på bidrag och rösta på de rätta riksdagspolitikerna. Vill vi ha en levande landsbygd i framtiden kan kommunerna där inte leva på bidrag utan på egna meriter igen med ett lokalt näringsliv anpassat till den nya globala ekonomin som kan hålla uppe en befolkning i storlek och i god åldersmässig balans. Sådana näringspolitiska frågor tillhör ämnesområdet ekonomisk tillväxt och effektivitet. Kommunexperten tillåter sig att sticka ut med de frågorna. Det är inte trevligt men nyttigt och vi har alla ansvar. Hans Jensevik Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? ledningsförmågan? Betygsmatris På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, sparnivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

5 Vänersborg Peppra med mod i krisen Vänersborg är en A-kommun med högsta betyg i alla analysfrågor. Man har ett högt sparande som ligger över nivån för god hushållning, dvs 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Eftersom sparandet trendmässigt ligger över investeringarna är kapitalbildningen god, och Vänersborg bygger reserver. Möjligheterna är goda till både avgiftshöjningar och kostnadspress. Man har inga långa lån och kommunen växer i antal både årligen och långsiktigt. Den långsiktiga trenden för sysselsättningen är något bättre än motsvarande trend för riket. Mediabild och bakgrund Välskötta Vänersborg har som ambition att bli Sveriges bästa musikkommun, och det är inte att undra på när kommunens motto är Vänersborg Birger Sjöbergs stad. Vänersborg grundades 1641, föregångaren hette Brätte som fick stadsprivilegier redan på 158-talet. Men av olika skäl överlevde inte Brätte som stad, som var centrum för Vänersjöfarten, och istället blev det Vänersborg som blev staden i området och fick stadsprivilegier Man tror att namnet Vänersborg kommer från borgen (dvs värnet) vid Vänern Vänersborg. Det hade länge varit problem med sjöfarten mellan Göta Älv och Vänern, men det löste man 1752 när Brinkebergskulle sluss invigdes. Cirka 5 år senare stod Trollhätte kanal klar och det innebar att Vänersborg fick direkt sjöfartsförbindelse med Göteborg och vattnen bortom var ett katastrofalt år för Vänersborg. Då brann staden och nästan all bebyggelse förstördes. Vid återuppbyggnaden använde man 16-talets rutnätsplan och man tog stor hänsyn till brandrisken vid planeringen, där två breda gator tillsammans utgjorde brandgata. Industriellt hände mycket under 18-talet, bland annat startades Tändsticksfabriken (1848) och ett tiotal år senare invigdes en skofabrik, som blev en av Sveriges största. Järnvägen kom till Vänersborg 1865 och Kungliga Västgöta regemente var förlagt till staden fram till Media noterar att Vänersborg förnyar sin status som Fairtrade City. Det gäller så kallad etisk konsumtion som syftar till att fler väljer att konsumera produkter som är etiskt certifierade. Media berättar också att skolan i Väners borg får beröm på många punkter av Skolinspektionen, som granskat utbildningsverksamheten i kommunen under hösten 28. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Bokslutsprognosen för 28 är inlagd. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Vänersborg har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförplik Faktaruta Vänersborg Betyg: A (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 22,64 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: 6 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 97 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 7 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 5

6 Vänersborg KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp Vänersborg kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp telser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Vänersborg ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 55 5 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Vänersborg ligger på plats 71 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utan för kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. Företagen visar vinster och en försiktig värdering av dem ger cirka 25 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då cirka 3 5 kronor, vilket understiger de 36 2 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Vänersborgs amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckel talet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Vänersborg delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Vänersborg får betyget. År 27 är sparnivån 6,9 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 5,6 procent. 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 71 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på 2 procent av intäkterna och trenden är fallande. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden för Vänersborg. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Vänersborg betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Utan några långa lån och med korta skulder är skuld balansgraden just över 3 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger dubbelt så högt på 6 procent. Men betyget blir inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är genomsnittligt större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Vänersborg betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Vänersborg under den senaste nioårsperioden 5,77 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,26 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -1,51 procent. Det innebär att det i genomsnitt under perioden funnits utrymme att amortera långa lån. Det har man också gjort. Med betyget på sparnivå får Vänersborg delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och 6 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

7 Vänersborg på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 4,7 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Vänersborg bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av de totala intäkterna. Det är normen som tillämpas för kommuner som under en tioårsperiod har en befolkningsförändring inom intervallet + / - 5 procent. För Vänersborgs del är ökningen 1,4 procent. Det finns därför ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är något under rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Vänersborg betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Vänersborg en långsiktig trend som är något bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 19,7 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % % 3% % Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4,

8 Vänersborg De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Vänersborg får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns många tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Man har borgen på kronor per invånare. Det är över den första kritiska nivån på 15 kronor men under den andra på 27. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Vänersborgs skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Trollhättan) år 28. Vänersborg har högre skatt med 1,25 procent så det finns ingen potential. Därför blir betyget på skattehöjning. Vänersborg höjde skatten senaste gången 25 med,5 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 3 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, Möjligheter kultur och fritidsverksamhet. Cirka 15 miljoner av potentialen påvisas inom äldre- och handikappomsorgen. För avgiftshöjningar blir betyget. Det indikeras även en viss potential inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 28 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Vänersborg på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 55 miljoner kronor inom äldreomsorg, med 45 miljoner inom social omsorg och med 4 miljoner inom det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan man pressa kostnaderna med 3 miljoner inom grundskola, med 2 miljoner kronor inom förskola 1 5 år och med vardera 2 miljoner inom politik, fritidsverksamhet och kultur. Efter som en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 6 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksam heterna på 28 miljoner en sänkt skatt på cirka 4,7 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 11 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 91 per tusen invånare vara en relevant ANAlysfråga iv lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 393 personer. Vänersborg får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Vänersborg (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt saknats majoritetsblock och nu indikeras ett vågmästarläge. Det finns ett lokalt parti som heter Folkviljan. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning då så många anställda som 11 per tusen invånare indikerar förekomst av stora arbetslag för arbets ledare. Det finns ytterligare en belastning eftersom många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Vänersborg potential 282 Mkr Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Vänersborg det speciella Vänersborg ingår i Trestadsområdet tillsammans med redan analyserade Trollhättan (Kommunexperten 12/28) och Uddevalla (1/29). I Trestad bor invånare och Vänersborg har det minsta antalet invånare med Vänersborg omsluter södra delen av Vänern, den del av Vänern som kallas Dalbosjön och ligger där Göta älv avvattnar sjösystemet. I norr finns Mellerud (analyserad i 11/28). 8 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

9 Vänersborg Tre kommuner som väntar på sina analyser är Färgelanda i öster, Grästorp i väster och förmodligen finns en gräns till Lidköping ute i Vänern. Vänersborg är regionhuvudstad för Västra Götalandsregionen och som sig bör i den rollen har kommunen det högsta möjliga indikativa finansiella betyget A. Nu är man inte ensam om det i Trestad, men frågan är om Trollhättan har kvar sitt A om något år med tanke på den ekonomiska krisen. Den drabbar speciellt hårt kommuner med stora industrisektorer. Det är här som mycket av det fordonsindustriella klustret är beläget. Uddevalla har det indikativa betyget B beroende på något otillräckliga ekonomiska överskott. Vänersborg ser ut att vara den kommun av de tre i Trestad som har bäst förutsättningar att behålla sitt A-betyg genom den finansiella krisen, men det kräver modig ekonomistyrning med tuffa prioriteringar. Vänersborg är en förvaltningsstad. Det bekräftas av att det finns fem offentliga företag bland de tio största arbetsgivarna. Först kommer kommunen och därefter regionen (landstinget). På plats fem och sex finns högskolan och kriminalvården och på tionde plats länsstyrelsen. De tio största sysselsätter cirka 6 6 anställda och intrycket att det finns ett fåtal stora arbetsgivare i kommunen förstärks av statistiken över antalet arbetsställen per tusen invånare. De är 92 och Vänersborg har därmed 222 kommuner med fler arbetsställen per tusen invånare framför sig i statistiken. Stor offentlig sektor i en kommun kan ge stabilitet, och nyckeltalet sysselsättning har betyget i Vänersborg till skillnad från Uddevalla och Trollhättan där betyget är. Förvärvsfrekvensen växer i Vänersborg snabbare än i riket, medan det är tvärtom i de två andra kommunerna. Vänersborg är en okomplicerad kommun för att vara så stor. Med relativt få nämnder inom kommunens förvaltningar och ett fåtal företag utan koncernbildning är ekonomin mycket transparent. De sista långa lånen inom förvaltningarna löstes under 27. Det finns inga förmedlade lån utan vanlig kommunal borgen beviljas två kommunägda företag, det allmännyttiga bostadsföretaget AB Vänersborgsbostäder och Fastighets AB Vänersborg. Båda företagen har bra vinster och bär sina skulder, dvs det finns god täckning för kommunens borgen. Det låga bruttoförpliktelsebeloppet på kronor per invånare skulle räcka för delbetyget B på analysfrågan kommunskuld. Men kvittas de värden som de ovan två nämnda kommunägda företagen ger vid en försiktig avkastningsvärdering tillsammans med den borgen kommunen har för företagen mot bruttoförpliktelsebeloppet, så ska kronor per invånare avräknas och nettobeloppet blir kronor per invånare. Det är ett belopp som med god marginal understiger lägsta kritiska nivå 36 2 kronor per invånare för indikation på konsumtionslån. Delbetyget för kommunskuld ska vara A. Det finns några företag till som kan värderas, men de ger inte mycket tillskott av värde. Det finns heller inga kassabalanser i pensionsförvaltning eller andra synliga tillgångar. Det som uppfattas som så okomplicerat framtonar alltmer som skötsam försiktighet. Även när vi förflyttar oss till analysfrågan finansiell hälsa blir intrycket detsamma. I diagrammet för sparandet finns tillfredsställande höga staplar för sju av de redovisade tio åren. Eftersom betygsättningen är konservativ och försiktig med en femårig mättrend, ligger genomsnittsvärdet (röd punkt) i LedningsförmågA ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 9

10 Vänersborg dia grammet över högsta kritiska nivå 5,25 procent av de totala intäkterna. Nyckeltalet sparnivå ska ha betyget, och det är det viktigaste nyckeltalet som motiverar delbetyget A på analysfrågan finansiell hälsa. Om Vänersborg inte löst alla långa skulder och inte investerat så mycket 26 och 27, hade nyckeltalet rörelsekapital haft betyget i stället för. Det kan förvåna att nyckeltalet skuldbalansgrad har värdet och inte med tanke på den låga kommunskulden. Det finns här en belastning för en hög skuldbalansgrad i hela kommunkoncernen. Men förklaringen är inte att skulderna skulle vara höga, vilket vi redan konstaterat att de inte är, utan att det som normerar nyckeltalet skuldbalansgrad, nämligen att tillgångarna visar sig vara väl låga. Förflyttas uppmärksamheten tillbaka till nyckeltalet sparnivå, är den andra kritiska nivån reinvesteringar bara 1,5 procent av de totala intäkterna mot normala 2 procent av intäkterna. Där framgår att Vänersborgs tillgångar bara är 54 procent av genomsnittsvärdet för riket. Egent ligen skulle det räcka med en ännu lägre andel av sparandet än 1,5 procent av de totala intäkterna för att betala reinvesteringar i tillräcklig omfattning och hålla det produktiva kapitalet intakt. Det finns således flera indikationer på en historiskt för låg investeringsnivå. Även det kan andas skötsam försiktighet. Skulle de höga investerings nivåerna för 26 och 27 spegla ett tilltagande mod i kommunledningen, eller är det bara så att det är fråga om att man ryckts med i den allmänna optimismen i ekonomiskt goda tider? Diagrammet under analys frågan finansiella risker visar investeringarnas utveckling under de senaste nio åren, och det är för låga investeringar under många tidigare år för att vara höga 26 och 27. När sparandet varit vida över investeringarna genom åren, är det logiskt att även de kommunala förvaltningarna har låga skulder och för 27 inte längre några långa lån alls. Finns det mycket personal i för små och nedslitna lokaler? Beträffande analysfrågan krisutlösande finansiella risker har fyra av de sex nyckeltalen betyget och några kritiska riskmönster kan inte indikeras. Delbetyget för analysfrågan ska vara A. Det kan noteras att skattekraften utvecklas sämre än för riket i Vänersborg, i Trollhättan ännu sämre än både riket och Vänersborg, medan näringslivet drar och betalar bra löner i Uddevalla med en snabbare utveckling av skatte kraften än i riket. Det torde spegla att Uddevalla med motorvägen till Göte borg är bättre integrerad i en större arbetsmarknadsregion än Trollhättan och Vänersborg. Ökade möjligheter till konkurrens höjer lönerna. Vänersborg höjde skatten med,5 procent 25 och någon ekonomisk anledning varför det skedde kan inte analysen ge vägledning om. Det låga sparandet 23 med ett underskott som politikerna fick reda på vid bokslutspresentationen under 24, kan ha skrämt upp ledningen så att man beslutade om skattehöjning senare under hösten för 25. Om det är så har Väners borg försiktigt skötsamma politiker som kan visa bristande mod i svåra lägen. Det bådar, om det skulle vara så, inte gott nu i den ekonomiska krisen när stort mod behövs för tuffa prioriteringar och förmåga att stå bakom motsvarande tuffa åtgärder. Vänersborg har jämförelsevis hög skatt och det framgår att överkostnaderna i nyckeltalet kostnadspress motsvarar en skattesänkning på 4,7 procent. Normala överkostnader i den normalstora kommunen torde ligga på 3 procent och i större kommuner lägre. Säg att det skulle vara 2,7 procent för den något lite större kommunen Vänersborg. En skattesänkning på 2 procent är fullt möjlig. Då skulle även nyckeltalet skattehöjning få betyget eftersom jämförelsekommunen Trollhättan har 1,25 procent lägre skatt i dagsläget. Att Vänersborg har goda potentialer indikerar även en övertalighet personal på nästan 4 anställda. Vänersborg går in i den finansiella krisen med betydande finansiella möjligheter och delbetyget på analysfrågan ska även den vara A. Med en fortsatt försiktig skötsamhet pepprat med mod behåller Vänersborg betyget A även i framtiden. Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt att ha modet att hålla hårt i ekonomin. Vänersborg har den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden som att: driva verksamheten med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägarna Ett sätt att behålla den finansiella styrkan är att förelägga sig ett och endast ett mål och förverkliga det kanske att alltid vara A-kommun och utvärdera det öppet varje år. Våga överväga ett långsiktigt årligt skattesänkningsprogram. Det kan räcka med,5 procent per år. Potentialer finns. Då är Vänersborg med på rätt ställe i ekonomireportagen, och billigare och trovärdigare reklam än att bli omtalad i tidningar finns knappast. Nu när förvaltningarna är skuldfria och inga amorteringar längre behöver betalas, finns ett motsvarande utrymme för att öka investeringsnivån. Gör det med tanke på att den produktiva förmögenheten förefaller vara för liten. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik genom att kräva att kommunens ledning antar det som mål och utvärderar att så sker varje år. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Har kommunen ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten även om ni har varit för många anställda. Det är faktiskt 1 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

11 Vänersborg din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel, så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en hög skatt till en för närvarande mycket finansiellt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna och mycket personal. Du kan därför kräva att få ut en fortsatt hög kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras. Att de goda ekonomiska förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen, som nu, har ett finansiellt betyg på A-nivå varje år i framtiden. Välj och stöd politiker som har det målet. Det är din trygghet att det varje år kan bli lite bättre i Vänersborg. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Vänersborgs kommuns mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år, innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor extra. Med uthålliga finanser på A-nivå skapas förutsättningar för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Kommunen skulle kunna ha ett betyg på A-nivå som uttalat mål för varje år i framtiden. Även skattesänkningar bidrar till högre fastighetsvärden. Företagare och investerare: Har Vänersborg komparativa fördelar för ditt företag, kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Vänersborg. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikationer söder om Vänern och söker en bra kommun är Vänersborg en bra jämförelsekommun som du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Vänersborg, finns en A-kommun till i omgivningarna samt tre B-kommuner och en C-kommun. För investerare Vet du var du ska investera? Normalt vet man vad man ska investera i, låt oss säga en fastighet. Inte lika ofta ställer man sig frågan var man ska investera, dvs spelar det någon roll i vilken kommun man köper den fasta egendomen? Att veta det gör faktiskt stor skillnad, bara på några år, för det har betydelse i vilken av Sveriges 29 kommuner man positionerar sig. Fastighetsinvestering Placeringsföretag berättar om aktier, fonder, fastigheter, shipping och privat equity. Placeringsföretagen köper en fastighet i en kommun och knyter samtidigt ett hyresavtal som ger 5 1 procents avkastning varje år under tio år, och menar att det är en bra avkastning till en hygglig risk. Men märk väl att de bara pratar om denna höga avkastning under dessa tio år. De undviker att nämna skillnaden som kan uppstå mellan fastighetens inköpspris år ett och försäljningspris år tio. Anta att du köper en andel i en fastig hets fond år ett för en miljon. Fonden faller sedan i värde med hälften till år tio. Även om den ger i genomsnitt en avkastning på, låt oss säga, sju procent per år, är inte avkastningen sju procent. Den är avsevärt mindre än det, totalt 2,7 procent. Men vad händer med avkastningen om fonden för dubblar sitt fastighetsvärde på tio år? Jo, den är fortfarande sju procent, per år, även om den i verkligheten är mycket mer än det, totalt 12,7 procent. Det behövs ingen större fantasi för att förstå vad som händer den som köper och belånar en fastighet i en potentiell finansiell kriskommun. Tänk om du köper i en kommun med fastighetsbubblor? De kunniga vinner Låt oss säga att du har möjlighet att köpa en fastighet i en region bestående av fem kommuner. Varför inte investera i en fastighet i den finansiellt starkaste av dessa fem, eller åtminstone välja bort den finansiellt svagaste? Säg att det blir en procents skillnad i värdeutvecklingen mellan dem. Den procentens bättre utveckling av värdet på varje 1 investerade kronor över 3 år är kronor. För privatpersoner gäller det villor, insatslägenheter och sommarstugor. För företagare är frågan om man ska äga den fastighet där man har verksamheten. För fastighetsbolag som köper, säljer och förvaltar handlar det om att välja rätt kommun. För investerare, liksom för pensionssparare, gäller frågan vad försäljningsvärdet kan vara om något tiotal år. De som vet mest, tjänar mest. Gå in på vår webbplats och klicka på knappen För investerare så får du en snabb lektion hur du använder fundamental analys vid investeringsbeslut. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 11

12 Kommunexpertens ratinglistor Det här är Sveriges mest välskötta kommuner Hittills har Kommunexperten analyserat 128 kommuner. Det är 44,1 procent av Sveriges samtliga kommuner. I det här numret kompletteras listan med åtta nya kommuner. Nya på A-listan är Helsingborg och Vänersborg. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget, men av mindre vikt. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilde medborgarens välfärd. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter nivåmässigt utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte kommer att försämra det ekonomiska och finansiella läget. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan den här månaden är Helsingborg och Vänersborg. De markeras med fetstil i tabellen. 33 kommuner av analyserade 128 är 26 procent. Om det är ett representativt urval finns 75 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. Nya i B-gruppen den här månaden är Vallentuna, Öckerö och Karlsborg och de markeras med fetstil i tabellen. 38 kommuner av analyserade 128 är 3 procent. Om det är ett representativt urval finns 87 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin obevekligen kommer att falla ner mot D- gruppen. Nya i C-gruppen den här månaden är Vimmerby, Krokom och Mörbylånga och markeras med fetstil i tabellen. 33 kommuner av analyserade 128 är 26 procent. Om det är ett representativt urval finns 75 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. På de senare sätter vi i listan en finansiell dödskalle. Det innebär att de i den övre delen inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att kräva ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det 5-2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att med egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Dödskallekommunerna har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Det finns inga nya kommuner i D- gruppen den här månaden. 24 kommuner av analyserade 128 är 19 procent. Om det är ett representativt urval finns 54 D-kommuner i Sverige. 12 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

13 Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Kävlinge /9 2 Lerum /9 3 Säter /8 4 Värnamo /8 5 Fagersta /8 6 Skellefteå /8 7 Karlstad /8 8 Markaryd /8 9 Östersund /8 1 Vaggeryd /8 11 Älmhult /8 12 Piteå /8 13 Nykvarn /8 14 Trollhättan /9 15 Bromölla /8 16 Kinda /9 17 Skövde /8 18 Danderyd /8 19 Hudiksvall /8 2 Mark /8 21 Halmstad /9 22 Helsingborg /9 23 Jönköping /9 24 Vänersborg /9 25 Skurup /8 26 Göteborg /8 27 Sunne /8 28 Osby /8 29 Tierp /8 3 Gävle /9 31 Östhammar /8 32 Båstad /8 33 Tanum /8 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg /8 2 Valdemarsvik /8 3 Laholm /8 4 Vallentuna /9 5 Öckerö /9 6 Norsjö /8 7 Gällivare /9 8 Tranås /9 9 Skinnskatteberg /8 1 Herrljunga /8 11 Ulricehamn /8 12 Uddevalla /8 13 Upplands Väsby /8 14 Kalmar /8 15 Motala /8 16 Eskilstuna /9 17 Vadstena /8 18 Klippan /8 19 Norrköping /8 2 Leksand /8 21 Orust /8 22 Karlsborg /9 23 Strömstad /8 24 Heby /9 25 Haninge /8 26 Sölvesborg /8 27 Trelleborg /8 28 Perstorp /8 29 Töreboda /9 3 Forshaga /8 31 Stenungsund /8 32 Lycksele /8 33 Söderköping /9 34 Svenljunga /8 35 Huddinge /8 36 Ekerö /8 37 Kristinehamn /8 38 Sävsjö /9 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 13

14 Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna /8 2 Tomelilla /8 3 Övertorneå /8 4 Orsa /8 5 Falkenberg /8 6 Mjölby* /9 7 Nordanstig /8 8 Hedemora /8 9 Strömsund /8 1 Burlöv /9 11 Åstorp /8 12 Falun /9 13 Sundsvall /8 14 Ydre /8 15 Flen /8 16 Kiruna /8 17 Tingsryd /8 18 Vimmerby /9 19 Krokom /9 2 Västervik /8 21 Sandviken /8 22 Katrineholm /8 23 Vilhelmina /9 24 Torsås /8 25 Mörbylånga /9 26 Mullsjö /9 27 Avesta /8 28 Ljusdal /8 29 Smedjebacken /8 3 Mellerud /8 31 Olofström /8 32 Sollefteå /8 33 Karlskoga /8 D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö /8 2 Hofors /8 3 Jokkmokk /8 4 Boden /8 5 Åre /8 6 Sundbyberg /8 7 Bjurholm /8 8 Vaxholm /8 9 Södertälje /8 1 Dals-Ed /8 11 Söderhamn /9 12 Vansbro /9 13 Kramfors /9 14 Arjeplog /8 15 Bräcke /8 16 Gagnef /8 17 Dorotea /8 18 Berg /8 19 Sorsele /8 2 Robertsfors /8 21 Grums /9 22 Degerfors /8 Rang D-kommuner Nr/år 1 Hallsberg /8 2 Laxå /9 * Mjölby analyserades i marsnumret 29 och infördes i B-listan. Det är fel. Mjölby tillhör C-listan. 14 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

15 Krokom Krokom läxa: Spika fast höga sparnivåer Krokom är en skuldsatt kommun. Det finns troligen konsumtionslån. Förmodligen ligger skulden på runt 1 miljoner kronor. Annars har Krokom klarat av att amortera sina långa lån; i genomsnitt har sparandet under den senaste nioårsperioden varit 5,1 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet på 3,77 procent. Sparandet faller och för 28 tyder uppgifterna på att det ligger under 5 procent av intäkterna. Dock finns potential man är ingen utflyttningskommun och med så många som 179 arbetsställen per tusen invånare är Krokom en verklig företagarkommun. Mediabild och bakgrund Namnet Krokom tror man har med ordet krök att göra. Indalsälven gör nämligen många krökar när den passerar Krokom. Krokom var inte mer än en by fram till Då kom järnvägen och den nya tiden. Det är Mittbanan som trafikerar sträckan Sundsvall Ånge Bräcke Östersund Storlien Trondheim. Det är gott om historia i omgivningarna, bland annat finns hällristningarna i Gärde och Glösa. Här bodde Älgklanens folk för cirka 6 år sedan. Som kommun är Krokom en ny företeelse. Den bildades 1974 och är en sammanslagning av Alsen, Föllinge, Krokom, Offerdal och Rödön. Som devis har man Krokom en bra del av Jämtland, och det finns kanske fog för det. I varje fall är man en påtaglig företagarkommun, för det finns bara 2 kommuner i landet med fler företagare per tusen invånare än Krokom. Media noterar att Krokoms kommun har minskat sjukfrånvaron med 3 procent. Man rapporterar också om Mitt- Skandinaviska Regionprojektet Det är ett EU-stött interregionalt projekt som syftar till att stärka förutsättningarna till arbete och boende i Hotagen och Frostviken på den svenska sidan och Lierna och Röyrvik på den norska sidan. Vidare skriver media om att Statens energimyndighet (STEM) beviljat Storrun Vindkraft cirka 26 miljoner kronor i stöd för att bygga tolv vindkraftverk i Krokoms kommun, där elproduktionen förväntas bli cirka 8 GWh årligen. Det är lika med cirka 4 procent av dagens elproduktion från vindkraft. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Preliminärt insamlade och publicerade bokslutsvärden av SCB (mars 29) för nyckeltalet sparnivå för 28 är inlagda. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Krokom har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av Faktaruta Krokom Betyg: C (indikativt 29) Befolkning: (27) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 22,52 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 21 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 82 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 7 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 15

16 Krokom skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Krokom ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 72 5 kronor per invånare. Det är högre än medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Krokom ligger på plats 185 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Krokoms fall ger en försiktig värdering cirka 29 5 kronor per invånare och netto förpliktelsebeloppet blir cirka 43 kronor. Beloppet överstiger 36 2 kronor som är den första kritiska gränsen för indikation på konsumtionslån. Det ger en belastning. Eftersom invånarna i Krokom även har låga inkomster och små förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera kommunskulden. Det ger ytterligare en extra belastning och KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Krokoms amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt cirka 2 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Krokom delbetyget C på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Krokom får betyget. År 27 är sparnivån 5,6 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 6,2 procent. Utfallet för 28 är enligt SCBs preliminära marsinsamling nästan 5 procent av intäkterna. 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 185 efter storlek på bruttoförpliktelserna ANAlysfråga i Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen är 11 procent av intäkterna och trenden faller. Den första kritiska nivån passeras vid 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir därför på skuldflödesgraden. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Krokom betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån tillsammans med korta skulder ger skuldbalansgraden 47 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger på 6 procent. Betyget blir dock inte eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. Det ger en belastning och betyget blir. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår, men är fortfarande större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller således på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Krokom under den senaste nioårsperioden 5,1 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 3,77 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -1,25 procent, vilket innebär att lån kan amorteras och det har man också gjort. Med betyget på sparnivå får Krokom delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Krokom kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras 16 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

17 Krokom när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 3,9 procent av de totala intäkterna och under normen på 5,5 procent. Det är den norm som tillämpas för kommuner som under en tioårsperiod har en befolkningsförändring inom intervallet + / - 5 procent. Krokom har den senaste tioårsperioden minskat med,3 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en fallande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Krokom betyget. Befolkningen ökar något både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen innehåller inga allvarligare kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. En svacka föreligger dock i och med att utbildningsgenerationen år tenderar att flytta från kommunen. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Krokom en långsiktig trend som är bättre än motsvarande Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 8,2 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % % Befolkningsökning 1 år Bostadsöverskott Krokom kommun Länet Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4,

18 Krokom trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Krokom får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 4,3 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 28) så passeras den första kritiska nivån på 3 procent. Betyget för borgen är. Man har borgen på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare men under den högsta på 27 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Krokom potential 74 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen på nyckeltalen jämförs med ett totalt behov av åtgärder på 6 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (5 Mkr), Hälsa (1 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Krokoms skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Östersund) år 28. Krokom har högre skatt med,15 procent så det finns ingen potential. Betyget blir därför på skattehöjning. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 4 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom kultur och fritidsverksamhet. Den risk som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 6 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för cirka 7 procent av det totala behovet (4 miljoner av 6 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 7 procent klarar två av de kritiska nivåerna blir det en belastning. Betyget blir därför på Avgiftshöjningar. Det indikeras även vissa avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 74 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Krokom på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 24 miljoner kronor inom grundskola, med 15 miljoner inom äldreomsorg, med 14 miljoner inom fritidsverksamhet, med 11 miljoner inom gymnasieskola och med cirka 5 miljoner vardera inom förskola 5 år och social omsorg. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 21 miljoner utgör kal kyl mässigt de finansiella möjlig heterna i enbart de kommunala verksam heterna på 74 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,5 procent. Motsvarig heten för den genomsnittliga ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress kommunen i landet är cirka 3 procent på skatte nivån. Överkostnaderna, som ligger något över nivån med vad som får anses normalt, är personal eftersom det finns 113 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 85 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 45 personer. Krokom får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Krokom (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu finns ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 113 per tusen invånare indikerar stora arbetslag. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar, kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Krokom det speciella Alla Krokoms grannar är analyserade i Kommunexperten, i norr Strömsund (5/28), i öster Östersund (3/28) och i söder Åre (7/28). I kommunen har Indalsälven sina källflöden och genom tätorten Krokom går både e14 och järnvägen mellan Sundsvall och Trondheim. Krokom klassas som 18 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

19 Krokom pendlingskommun och då gäller det givetvis till A-kommunen Östersund. Krokom har det indikativa betyget C, så varför bo i Krokom om man kan bo i A-kommunen Östersund? Rekommenderar läsarna att gå in på och analysarkivet för 23 och hämta ner den KommunDiagnos som finns där,,och ta del av diagrammet över sparandet som finns på sidan 15. Det är samma diagram som finns här under analysfrågan finansiell hälsa. Det illustrerar Krokoms beslutskultur. Man sköter den vardagliga ekonomin föredömligt några år och så tappar man greppet några år och så händer något som gör att man suger tag i ekonomin igen. I diagrammet under finansiell hälsa har 1999 ett negativt sparande på 1,3 procent av de totala intäkterna och 2 ett positivt på samma belopp 1,3 procent av intäkterna. Även de tidigare fyra åren har lika låga sparnivåer, men 1996 och dessförinnan låg de på godkänd nivå. Svensk KommunRating kom in med ett årligt utvärderingsprogram 23 i syfte att spika fast höga sparnivåer. Men efterhand som de syntes vara fastspikade minskade intresset och den processen har avbrutits. Krokom var föremål för statliga akutåtgärder samtidigt som ekonomin rätades upp i början av 2-talet. Det innebär att man får skriva på lite tuffa åtgärder om man vill få del av de statliga pengar som utlovas. Det kan ligga bakom den mycket bra historiska period Krokom har de sju åren Man gör vad staten säger, men har ingen egen målbild innebärande behovet att sköta ekonomin. Man ålägger sig med andra ord inte själv någon läxa när det gäller ekonomin. Krokom har delbetyget A på finansiell hälsa. Och det ska vara A eftersom den röda punkten på mättrenden, som anger genomsnittsvärdet för sparnivåerna senaste fem åren, också ligger över högsta kritiska nivå 5,25 procent av intäkterna motsvarande kommunallagens hushållningskrav även när mättrenden flyttas ett år framåt och får omfatta 28. Under de sju goda åren amorterade Krokom ner sina långa lån i förvaltningarna från 19 miljoner kronor 1999 och till 8 miljoner 27. Man betade av en hel del av sina konsumtionslån. Det finns fortfarande en hel del lån kvar i förvaltningarna som tillsammans med borgen och pensionsskulden blir en betydande kommunskuld. Men nu ligger man inte långt längre utan kort och de korta skulderna som 1999 var 7 miljoner kronor var miljoner. Det berodde bland annat på en stor investering under 26. Förmodligen är det konsekvenser i form av tillkommande driftkostnader av den investeringen som pressar överskottet 28 jämfört med tidigare år. Under åren när de långa skulderna amorterades ned, låg investeringsnivån på 2 3 procent av de totala intäkterna under sparnivån och det investerades för lite i den befolkningsmässigt stabila kommunen Krokom. Överskotten användes för amorteringar. Det har lett till att Krokoms produktiva förmögenhet är cirka 6 procent av genomsnittsvärdet för riket. Det kritiska utrymmet för reinvesteringar, det av sparandet som ska användas till investeringar för att hålla förmögenheten intakt, kan därför sänkas från 2 till 1,5 procent av de totala intäkterna. Mot den bakgrunden är det också logiskt att ledningen känner ett tryck från en eftersatt investeringsverksamhet. Det utöser förr eller senare större investeringar. Förmodligen låg det bakom den stora investeringen under LedningsförmågA ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 19

20 Kommun Krokom 26. Utgifterna finansierades kort och de korta lånen har ökat till 19 miljoner kronor. Mycket av de goda ansträngningarna under de 7 framgångsrika åren har blivit bortspelade. Det finansiella betyget som 26 var B graderas nu ned till C på grund av ökade skulder. Bruttoförpliktelsebeloppet är kronor per invånare, vilket är något högt i en kommun med endast ett kommunägt företag, det allmännyttiga bostadsföretaget Krokombostäder AB. Det företaget visar vinster och bär sina skulder, varför företagets värde och borgen kan kvitta ner det höga bruttoförpliktelsebeloppet till ett lägre netto med kronor per invånare till kronor per invånare. Krokom äger även skogsfastigheter som värderas och sänker nettobeloppet. Men nettobeloppet överstiger 36 2 kronor per invånare och i en lågförmögen kommun blir det ytterligare en belastning. Delbetyget på kommunskuld ska vara C. Dessutom beräknar analysprogrammet konsumtionsskulden till cirka 1 miljoner kronor och programmet föreslår extra amorteringar på 5 miljoner per år i 2 år. När det gäller finansiella möjligheter användes en hel del av dem under de sju framgångsrika åren, så när det exempelvis gäller nyckeltalet kostnadspress finns bara överkostnader på 74 miljoner kronor motsvarande en skattesänkning på 3,5 procent. Det kan anses normalt för en kommun av Krokoms storlek. Delbetyget för finansiella möjligheter ska vara A. När det gäller finansiella risker har Krokom på två nyckeltal av sex. Det finns sålunda inget utrymme att utveckla ett kritiskt mönster. Delbetyget ska vara A på finansiella risker. Det kan noteras att Krokom är en företagarkommun med 179 arbetsställen per tusen invånare. Det finns bara 2 kommuner med fler per tusen invånare. Ledningen i Krokom har att förelägga sig själv en läxa, att spika fast sparandet på hög nivå över alla åren in i framtiden. Man har visat att man kan. Nu gäller det energin att vilja, som idrottsmännen säger. Rekommendationer Kommunledningen: Det behövs en så fast ekonomistyrning att sparnivån läggs minst på 5,25 procent av totala intäkterna. Då styr ni efter kommunallagens hushållningskrav i stället för balanskravet. Var åter mer långsiktig i styrningen och överväg att ta som mål att alltid vara A-kommun och utvärdera det varje år. Försök åter igen hålla investeringarna drygt 2 procent lägre än sparandet varje år, och fördela de likvida överskott som det ger mellan extra amorteringar och byggande av en pensionsfond (förmodligen pensionsstiftelse eftersom Krokom är medlemskommun i KommunInvest) för de anställda. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni något för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel, så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du bor i en kommun med ett lågt finansiellt indikativt betyg, med en jämförelsevis hög skatt, med normala överkostnader och med gott om personal i verksamheterna. Du kan därför kräva att få ut god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Men nu stundar sämre tider i en skuldsatt kommun. Förutsättningarna att få fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen kan amortera extra och förbättra ekonomin så man meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. Det finns ekonomiska potentialer för det, även om de är ansträngda. Stöd därför politiker som har moralen och de personliga kvaliteterna att slå vakt om en stark och uthållig kommunal ekonomi. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år, innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och håller höga årliga överskott. De bör främst användas till att minska kommunskulden. I takt med att Krokom härigenom får bättre ekonomi gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Det gör även skattesänkningar. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Krokom kan det indikativa finansiella betyget C vare en negativ signal. Men du kanske inte ska ta det betyget så allvarligt eftersom det är fråga om en något hög kommunskuld som kommunen kan hantera. Har därför Krokom lokaliseringsfördelar för ditt företag kan du investera där eller blir kvar om du redan är etablerad där. Krokom är ju en stor företagarkommun med många företagare som torde ha intresse av att varje år kontrollera om kommunens ekonomi utvecklas på önskat sätt genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i C-kommunen Krokom, finns en C- kommun till i omgivningarna samt en A-kommun och en D-kommun. 2 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

21 Helsingborg God ekonomisk verkstad Helsingborg tillhör eliten bland Sveriges 29 kommuner med högsta betyg på alla analysfrågor. Man är en välskött A-kommun med exempelvis högt sparande, god kapitalbildning och stabil befolkningstillväxt. Helsingborg växer både årligen och långsiktigt, och har under de senaste tio åren ökat med tio procent. Det finns inga tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar och det finns egentligen inga finansiella risker alls. De finansiella möjligheterna är goda och det finns potential till såväl avgiftshöjning som kostnadspress. Mediabild och bakgrund Helsingborg är en stad med anor. Faktiskt är det svårt att hitta andra städer i Norden som är lika gamla som Helsingborg. Man tror att det funnits bebyggelse i området så långt tillbaka som slutet på 9-talet. Namnet har sin särskilda historia. Det råder inte full enighet om bakgrunden, men en skola gör gällande att förledet helsing kommer från hals och det har att göra med den smala farleden mellan Helsingör och Helsingborg. Genom århundradena har Helsingborg vandrat mellan Danmark och Sverige. Till en början man räknar 185 som stadens födelsedag var Helsingborg danskt, men 1332 köpte Magnus Eriksson såväl Helsingborg som Skåne och Blekinge. Men staden blev åter dansk när den danske kungen år 136 Valdemar Atterdag tog tillbaka de förlorade landskapen. Vid freden i Roskilde år 1658 blev staden ånyo svensk, men det dröjde inte länge förrän nya krig startade. De många svensk-danska krigen under 16- och 17-talen bidrog till att Helsingborg nästan blev totalförstört. Det dröjde in på 18-talet innan staden kom tillbaka, men då gick det desto snabbare: Man blev en Sveriges snabbast expanderande städer och växte fram som en viktig hamn- och industristad. Media skriver att den nya Multiarenan får byggas på Olympiaområdet. Det står klart sedan kommunfullmäktige antagit detaljplanen för området. Man noterar också att S:t Jörgens skola håller högst kvalitet i landet. Enligt en undersökning genomförd av Qualis har S:t Jörgens skola uppnått högsta kvalitetsnivå inom nio av elva områden. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Bokslutsprognos för 28 är inlagd. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Helsingborg har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Helsingborg har en stor företagsdel med många egna ägda bolag. De har samlats i ett antal koncerner: Helsingborg Hamn Holding AB (tre döttrar), Helsingborgshems Holding AB (tre döttrar) och Helsingborg Energi Holding AB (tio döttrar). Det finns ytterligare bolag som staden äger eller är delägare i. Kommunskuld Den första analysfrågan består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger stadens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda staden för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 69 kronor per invånare. Faktaruta Helsingborg Betyg: A (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 2,11 (28) Medelskattenivå: 2,72 (28) En procents skattehöjning: Cirka 22 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 6 43 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 41 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 21

22 Helsingborg Det är obetydligt över medeltalet och mycket långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Helsingborg ligger på plats 168 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utan för kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelse belopp. I Helsingborgs fall ger en försiktig värdering runt 48 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 21 kronor, vilket med god marginal understiger de 36 2 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Helsingborgs amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckel talet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån. Nyckeltalet berättar att skulderna finns i de stadsägda bolagen. KOmmunskulD Med betyget på förpliktelsebeloppet får Helsingborg delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet får betyget. År 27 är sparnivån 7 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning, eller 6 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 5,9 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än stadens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. I Helsingborg lånar förvaltningarna långt (35 miljoner kronor) och förmedlar lån (6 55 miljoner kronor) till de stadsägda bolagen. Skillnaden bokförs som långa lån (netto) i förvaltningarna. Den delen ligger på procent av intäkterna. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent av de ANAlysfråga i totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden för Helsingborg. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får man betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder (netto, se ovan) växer snabbare än stadens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skuldbalansgraden är runt 15 procent av tillgångarna och trenden faller svagt. Första kritiska nivån ligger fyra gånger så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. De korta skulderna är i genomsnitt större än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår med en positiv femårig mättrend. Kapitalbildningen får betyget. Måttet anger om staden sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Helsingborg under den senaste nioårsperioden 5,87 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 6,57 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,7 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Helsingborg delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. tkr/inv Förpliktelsebelopp Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Helsingborg kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Kommun 168 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 5,6 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt växande kommun som Helsingborg bör investeringsnivån ligga på 8,5 procent av totala intäkterna. På de senaste tio åren har befolkningen växt med 9 procent. Det finns ingen risk att man investerar ihjäl sig eller drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. 22 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

23 Helsingborg Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara inkomsten är något under rikssnittet. Med en något växande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Helsingborg betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Även åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. På nyckeltalet sysselsättning uppvisar Helsingborg en långsiktig trend som är betydligt sämre än motsvarande Finansiell hälsa trend för riket och det indikeras stor variation och därmed konjunkturkänslighet. Men gränsstäder med ett stort växande dagligt arbetskraftsutbyte med utlandet får fallande förvärvsfrekvenser av mättekniska skäl. Dessutom faller förvärvsfrekvensen vid etablering av en högskola och ett växande elevunderlag till en sådan. Därför justeras alla belastningar bort och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Helsingborg får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 27 kronor per invånare. Med ett i genomsnitt negativt rörelsekapital de senaste fem åren är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. Med tre belastningar så blir betyget. ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 64,3 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % % Befolkningsökning 1 år Helsingborg kommun Länet Riket Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 23

24 Helsingborg De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Helsingborg potential 757 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Helsingborgs skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Ängelholm) år 28. Eftersom Helsingborg har högre skattesats med 1,7 procent finns ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Helsingborg höjde skatten senaste gången 24 med,5 procent men sänkte den 29 med,1 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 17 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Cirka 5 miljoner av potentialen påvisas inom äldre- och handikappomsorg. För avgiftshöjningar blir betyget. Det indikeras även en betydande avgiftspotential inom stadens affärsverksamhet på 32 miljoner kronor med det kan delvis bero på avgiftsregleringsfonder. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 757 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Helsingborg på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 235 miljoner kronor inom social omsorg och med 215 miljoner inom det som kallas infrastruktur och skydd. Dessutom kan kostnader pressas med 155 miljoner kronor inom kulturverksamheten, med 6 miljoner kronor inom äldreomsorg och med 45 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år, förskola 6 år och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 22 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart stadens verksamheter på 757 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 79 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 68 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka personer. Helsingborg får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Helsingborg (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu indikeras även vågmästarläge. Kan stadens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Helsingborg är en stor stad med ett stort befolkningsunderlag och det innebär en tung extern press på förvaltningen. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 79 per tusen invånare indikerar relativt stora arbetslag. Det finns ytterligare en belastning eftersom många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar, kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Helsingborg det speciella Helsingborg vill kalla sig stad och det är tillåtet. I storlek är man nummer 9 av Sveriges 29 städer och kommuner. Det geografiska läget vid Öregrund i jämnhöjd med danska Helsingör är superbt. Europavägarna från Kontinenten mot Göteborg, Oslo och Örebro, Stockholm passerar Helsingborg och lika bra är järnvägsförbindelserna. Första grannkommun efter e4 är Åstorp (analyserad i 11/28). Resterande grannar är i norr Höganäs och Ängelholm, i öster Bjuv och i söder Svalöv och Landskrona. Även det finansiella läget är gott. Helsingborg har det indikativa finansiella betyget A och därmed är alla de fyra delbetygen för kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter också A. Helsing borg liknar Halmstad, också A-kommun, på det sättet att ledningarna är känsliga för synpunkter utifrån på det finansiella läget. Den analys, som presenterades för Halmstad i förra numret har där 24 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

25 Helsingborg för rubriken Halmstad har störiga finanstrummor. En taktik från kommuner med den attityden är att utåt lite irriterat och återkommande sända budskapet vi är bra. Det antyds också att det blir fajt om någon ifrågasätter det. Det är en attityd som Kommunexperten gillar, och det finns för lite av den andan i Sverige. Attityden kräver mod och det konstateras att det råder god ekonomisk verkstad. Men så märkvärdiga som A-kommuner är varken Halmstad eller Helsingborg. Halmstad belägger plats 21 på listan över A-kommuner och Helsingborg hamnar på platsen efter. Den andra A-kommunen, Vänersborg, som presenteras i det här numret har plats 24. Om Vänersborg kan karaktäriseras som enkel och mycket transparent, styrd av skötsam försiktighet, är det tvärtom i Helsingborg. Årsredovisningen är föredömligt tydlig, men det är många snårigheter att sätta sig in i. Här ser man spåren efter mer handlingskraftiga och förslagna politiker. Bara koncernorganisationen i årsredovisningen (27 på sidan 4) med en mångfald av holdingbolag, koncernbolag och döttrar antyder att fortsättningen innebär ett komplicerat härledande av borgen och förmedlade lån mellan förvaltningarna och olika egna ägda bolag. Helsingborg är en stad som bedriver mycket av sin verksamhet i egna ägda bolag, 41 procent av stadskoncernens omsättning finns där, och genom transaktioner har staden lyckats, placera ut det mesta av förvaltningarnas skulder på de egna ägda bolagen. De (till de egna ägda bolagen) förmedlade lånen uppgår till 6 55 miljoner kronor, medan förvaltningarna har 35 miljoner kronor i långa skulder. Det innebär att förvaltningarna har en ränteintäkt på de förmedlade lånen på 192 miljoner kronor. Adderas avgifter för borgen så når man nästan beloppet 22 miljoner kronor, vilket är en summa som motsvaras av 1 procents förändring av skatten (27). Det går att arrangera organisationen i en stad att den bidrar ekonomiskt till den så kallade kärnverksamheten i förvaltningarna. Men bristen på helhetssyn i en stor stad gör att det uppträder oförklarligheter. Skatten är lite hög jämfört med Ängelholm även om den jämfört med snittet för landet och Region Skåne är mer normal. Det finns både potentialer att höja avgifter och pressa ner kostnader, så varför höjdes skatten med,5 procent 24? Skattehöjningen det året ökade kassan med cirka 87 miljoner kronor, medan den sammanlagda övriga ovan nämnda potentialen var cirka 83 miljoner. Det var nästan 1 gånger effektivare att höja avgifter och pressa ner kostnader än att höja skatten. Varför Helsingborg höjde skatten med,5 procent 24 kan ha sina förklaringar. Kan det låga sparandet 22 med ett underskott samma år, som politikerna fick reda på vid bokslutspresentationen under 23, ha skrämt upp ledningen så att man fattade beslut om skattehöjning under hösten för 23? Men analysen antyder inte räddhågade politiker, så en annan tanke kan vara att politikerna kommunicerar med omgivningen med skattesatsen. Man vill markera allvaret i läget 24. Och nu 29 sänker man skatten med,5 procent igen. Är det tillfälligt eller första året i ett långsiktigt skattesänkningsprogram? Potentialer finns för den typen av program. Vän av ordning kan hävda att Helsingborg är en B-stad eftersom den röda punkten på betygstrenden för sparandet i diagrammet ligger under den högsta kritiska nivån 6 procent av de totala intäkterna enligt kommunallagens hushållningskrav. Men framtiden diskonteras. Det finns ingen LedningsförmågA ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 25

26 Helsingborg anledning att tro att utfallet för 28 inte blir mycket bättre än utfallet 23, så kommande år ligger den röda medelpunkten över 6 procent av intäkterna. Men nedgången i förra konjunktursvackan inger farhågor. Den indikerar ingen större ekonomisk styrförmåga hos stadsledningen. Nu faller inte sparandet som då, utan nivån för 28 är hög. Men aggregerade utfallssiffror kan innehålla reavinster (etc) som inte ska vara med. Delbetyget A inom de övriga tre analysfrågorna kommunskuld, finansiella risker och finansiella möjligheter ska karaktäriseras som starka till skillnad från finansiell hälsa. Bruttoförpliktelsebeloppet kronor per invånare måste betraktas som relativt lågt i en stad med en omsättning i egna ägda bolag på 41 procent. Staden beviljar borgen till två egna ägda bolag med betydande historiska vinster. Därför är det meningsfullt med försiktiga avkastningsvärderingar av dem. Det gäller stadens allmännyttiga bostadsföretag AB Helsingborgshem och Öresundskraft AB. Kvittas de företagsvärdena och borgen på kronor per invånare blir nettot låga kronor per invånare. Det är med god marginal under lägsta kritiska nivå 36 2 kronor per invånare och delbetyget för kommunskuld ska vara A. Det finns inga konsumtionslån. Det finns mycket mer att värdera dock finns inga synliga kassabalanser av någon betydelse som pensionsavsättningar och liknade. Av de sex finansiella risknyckeltalen har fem betyget. Betyget för nyckeltalet borgen anger bara var i stadskoncernen skulderna finns: i de egna ägda bolagen. Delbetyget för analysfrågan finansiella risker ska vara A. Staden har betydande finansiella potentialer i möjligheterna att höja avgifter, men framförallt att pressa ner kostnaderna. Avgiftspotentialen motsvarar i stort en möjlig skattesänkning på,5 procent och överkostnaderna indikerar en motsvarande sänkning på 3,8 procent. Att det senare är korrekt stöds av en betydande övertalighet personal på anställda. I en stor stad med skalfördelar ska en normal överkostnad motsvara en skattesänkning på 2 procent. Ängelholm har 1,7 procent lägre skatt som lägsta grannkommun och att bjuda dem konkurrens är fullt möjligt. Det finns överkostnader i den sociala omsorgen på 235 miljoner kronor och det motsvarar mer än en skattesänkning på 1 procent. Det finns många välskötta ekonomiska pusselbitar i Helsingborg stad. Men helheten då? Ett bättre grepp om den skulle snabbt flytta Helsingborg högre upp i A-listan. Rekommendationer Stadsledningen: Fortsätt att hålla hårt i ekonomin. Helsingborg har den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden som att: driva verksamheten med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga god värdetillväxt för fastighetsägarna Ett sätt att behålla den finansiella styrkan nu i den ekonomiska krisen är att ha ett och endast ett mål och förverkliga det kanske att alltid vara A-stad och utvärdera det öppet varje år. Ge inte upp ambitionen om ett långsiktigt årligt skattesänkningsprogram. Det kan räcka med,5 procent per år. Potentialer finns. Då är Helsingborg med på rätt ställe i alla ekonomireportage, och billigare och trovärdigare reklam än att bli omtalad i pressen finns knappast. Anställda i staden: Det ligger i ditt intresse att staden i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik genom att kräva att stadens ledning antar det som mål och utvärderar att så sker varje år. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Har staden ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden finns pengar att betala ut till avtalspensioner från stadens överskott från verksamheten även om ni har varit för många anställda. Det finns inga avsatta pensionsmedel, så du är helt beroende av stadens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en relativt hög skatt till en för närvarande mycket finansiellt välskött stad med överkostnader i verksamheterna och mycket personal. Du kan därför kräva att få ut en fortsatt hög kvalitet från stadens serviceutbud. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras. Att de goda ekonomiska förutsättningarna består kan du kontrollera genom att staden har ett finansiellt betyg på A-nivå varje år i framtiden. Välj och stöd politiker som har det målet. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Helsingborg stads mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år, innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor extra. Med uthålliga finanser på A-nivå skapas förutsättningarna för att allt fast kapital kan bli ännu mera värt. Staden skulle kunna ha ett betyg på A-nivå som uttalat mål för varje år i framtiden. Även skattesänkningar åstadkommer högre fastighetsvärden. Företagare och investerare: Har Helsingborg komparativa fördelar för ditt företag kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Helsingborg. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikationer i den här delen av Skåne är Helsingborg en bra jämförelsekommun. Du kontrollerar enkelt om stadens ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-staden Helsingborg finns två A-kommuner till i omgivningarna samt två B- och två C-kommuner. 26 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

27 Vimmerby Kommun Bara ett just tappat grepp? Det som sänker det sammanfattande betyget till C för Vimmerby är det låga sparandet. År 27 är sparnivån 3 procent av de totala intäkterna och märkbart under nivån för god hushållning, dvs 5,4 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Det ska kontrasteras med genomsnittet för mätperiodens fem sista år: 4,9 procent. Annars har man högsta betyg på både Kommunskuld och Finansiella möjligheter. B-betyget på Finansiella risker har att göra med kombinationen minskande befolkning och bostadsöverskott, som kan utvecklas till ett allvarligt problem. Mediabild och bakgrund Vimmerby. Astrid Lindgrens kommun. Det finns få kommuner i landet med ett starkare varumärke än Vimmerby, och man utnyttjar också kraften i varumärket på ett föredömligt sätt. Men Vimmerby är mer än Astrid. Man är faktiskt en av Sveriges äldsta städer och man tror att Vimmerby fick sina stadsprivilegier så tidigt som på 13-talet. Men det var privilegier som Gustav Vasa drog in samband med hans stridigheter gentemot Hansan. Runt 16 fick man åter rätt att kalla sig stad när Karl IX gav orten tillbaka sina stadsprivilegier. Vimmerby växte till en betydande handelsplats och som kuriosum kan nämnas att man 1689 fick rätt att bedrifva oxhandel öfver hela Småland. Dagens Vimmerby är också en bryggeristad: här (i Skillingarum) finns Åbro bryggeri som är ett av de största bryggerierna i landet. Men trots allt är det Astrid Lindgren som är den stora turistmagneten och där Astrid Lindgrens värld varje år besöks av cirka 4 personer. Temaparken byggdes 1981 och omfattar 13 kvadratmeter. Den devis som kommun har är också kopplad till Astrid: Vimmerby barnens stad. Media berättar att kommunen startar ett politikercafé, där syftet är att kommunledningen under våren och hösten ska besöka kommundelarna och diskutera aktuella frågor med kommuninvånarna. Man noterar också med stolthet att Astrid Lindgrens Värld av webbplatsen Barnsemester.se röstats fram till Nordens bästa temapark 29. Röstande var 7 svenska barnfamiljer. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Preliminärt insamlade och publicerade bokslutsvärden av SCB (mars 29) för nyckeltalet sparnivå för 28 är inlagda. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Vimmerby har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Vimmerby har samlat sina egna ägda bolag i en koncern, Vimmerby kommun Förvaltnings AB. Kommunskuld Den första analysfrågan består av nyckel talen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelse beloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Vimmerby ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 62 kronor per invånare. Det är något lägre än medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Vimmerby ligger på plats 127 av Sveriges 29 kommuner. Indikativ betygsmatris Faktaruta Vimmerby Betyg: C (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Övriga kommuner med 12 5 till 25 invånare Kommunalskatt: 22,27 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 23 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 83 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 24 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 27

28 Vimmerby Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverk sam heten och få ett rättvisande netto förpliktelsebelopp. I Vimmerbys fall ger en försiktig värdering cirka 33 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 28 5 kronor. Det är med marginal under 36 2 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Vimmerbys amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckel talet berättar att skulderna finns i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Vimmerby delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp Vimmerby kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Sparandet i Vimmerby får betyget. År 27 är sparnivån 3 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,4 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 4,9 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. I Vimmerby lånar förvaltningarna långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Men skillnaden bokförs som långa lån (netto) i förvaltningarna. Den delen är procent av intäkterna. Den första kritiska nivån passeras vid 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir därför på skuldflödesgraden. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Vimmerby betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Utan långa lån (netto) och med korta skulder är skuldbalansgraden 15 procent av tillgångarna och trenden faller 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 127 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i svagt. Första kritiska nivån ligger fyra gånger högre eller på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är 27 mindre än omsättningstillgångarna. Eftersom sparandet har fyllt på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömt den senaste fem åren har den korta upplåningen minskat. Kapitalbildningen får betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,1 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 5,2 procent. Det ger ett obetydligt årligt lånebehov på,1 procent av intäkter. Med betyget på sparnivå får Vimmerby delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 6,5 procent av de totala intäkterna och över normen på 5,5 procent. Det är normen som tillämpas för kommuner med en befolkning som under en tioårsperiod utvecklas inom intervallet + / - 5 procent. För Vimmerbys del är minskningen 1,4 procent. Det finns således ingen större risk att man investerar ihjäl sig eller drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara inkomsten är under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från 85 procent av rikets genomsnitt och till 28 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

29 Vimmerby 89 procent får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Vimmerby betyget. Befolkningen minskar både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen innehåller inga allvarligare kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Dock markeras en svacka, dvs en utflyttning i samhällsbyggargenerationen år. Det finns också en belastning för en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Vimmerby en långsiktig trend som är klart bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Vimmerby får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en mindre volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på kronor per invånare, vilket är över den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare men också just över den högsta på 27 kr per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B för analysfrågan Finansiella risker. Betygen på nyckeltalen befolkning och bostadsöverskott markerar ett kritiskt mönster som Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 8,3 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % % Befolkningsökning 1 år Bostadsöverskott Vimmerby kommun Länet Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4,

30 Vimmerby snabbt kan övergå i en finansiell risk och som därför bör bevakas. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för nyckeltalen jämförs med ett totalt behov av åtgärder på 2 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld ( Mkr), Hälsa (2 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Vimmerbys skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Ydre) år 28. Vimmerby har högre skatt med 1,37 procent, så det finns ingen potential. Därför blir betyget på skatte höjning. Vimmerby sänkte skatten senaste gången 21 med,6 procent, men höjde den två år senare 27 med,4 procent och igen 28 med,56 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 14 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Cirka 9 miljoner av potentialen påvisas inom äldre- och handikappomsorgen. Den risk som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 2 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 7 procent av det totala behovet (14 miljoner av 2 miljoner). Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Vimmerby potential 77 Mkr Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 7 procent klarar de två lägsta kritiska nivåerna 33 och 66 procent blir det bara en belastning. Betyget blir därför på Avgiftshöjningar. Det indikeras även vissa avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 77 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Vimmerby på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 2 miljoner kronor inom det som kallas infrastruktur och skydd. Dessutom kan kostnader pressas med 1 miljoner kronor vardera inom förskola 5 år, äldreomsorg, social omsorg och kulturverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 23 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjlig heterna i enbart de kommunala verksamheterna på 77 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,3 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent. Överkostnaderna, som ligger något över nivån för vad som får anses normalt, är till stor del personal eftersom det finns 11 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 82 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 437 personer. Vimmerby får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av lednings förmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckel tal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Vimmerby (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har det i funnits ett klart majoritetsblock. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 11 per tusen invånare indikerar förekomst av stora arbetslag. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Vimmerby det speciella Säg Vimmerby och tankarna går till Astrid Lindgren. Det är en del av Vimmerbys mycket starka varumärke. Att vårda varumärken tillhör framtiden, och frågan är hur mycket en god ekonomi bidrar med i det avseendet. Här finns en del att göra eftersom diagrammet under finansiell hälsa visar att kommunen tappat greppet över utvecklingen av den vardagliga ekonomin. Sparnivåerna är för låga för åren 27 och 28 på underkant 3 procent av de totala intäkterna. Ännu ligger den femåriga betygstrenden kvar i intervallet för betyget på nyckeltalet sparnivå. Men flyttas betygstrenden fram ett år sänks nivån och trenden faller så snabbt att det blir en belastning. Nyckel talsbetyget blir och delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa blir C, och det bestämmer slutbetyget. Vimmerby är en C-kommun. I norr finns A-kommunen Kinda, analyserad i Kommunexperten 1/29, 3 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

31 Vimmerby i öster och i väster två andra C-kommuner, Ydre analyserad i 3/28 respektive Västervik i 2/28. I söder finns de tre ännu inte analyserade kommunerna Eksjö, Hultsfred och Oskarshamn. Vimmerby ligger på transportaxeln Linköping-Kalmar med både väg och järnväg. Välskötta Vimmerby sökte med en analys besked om skatten kunde sänkas i februari 2. En stark man i politiken lämnade ett vakuum efter sig, menade många, och nu skulle den manteln axlas av någon annan stark personlighet. Skatten sänktes också och så skulle man hålla i ekonomin. Det hade kommunens cheftjänstemän inte svårt att effektuera, men det kom att visa sig vara mer ett politiskt problem och konsekvenserna framgår av diagrammet för sparandet under finansiell hälsa: Nivån sjönk ner mot 3-procentsnivån 21 och 22. Skatten höjdes igen 23 och sparnivåerna återställdes delvis. Nästa analys var i februari 26 och det söktes samsyn om det finansiella läget i ledningen samtidigt som ett kommunalråd var på väg ut och ett annat på väg in (analysen finns i analysarkivet 26 på Vimmerby var då en B-kommun, och det fanns förhoppningar hos cheftjänstemännen om en stark politikerledning igen. Det visade sig inte kunna infrias, utan sparnivån föll 27 och skattehöjningen 28 hjälpte heller inte upp läget. Det framgår av 28 års låga sparande. Vart går Vimmerby nu? Risken är alltid att kommuner förlorar chefskompetens under perioder av långvarigt svagt politiskt ledarskap. I grunden är Vimmerby en ekonomisk stark kommun som inom loppet av några år kan bli A-kommun genom att höja sparnivån över 5,4 procent av de totala intäkterna. Det är den kritiska nivån för god ekonomisk hushållning enligt kommunallagens krav. Skulderna i förvaltningarna är låga och det är heller inte många kommuner som har ett positivt rörelsekapital med nyckeltalsbetyget. I stort så anpassas investeringsutgifterna efter sparandet, vilket framgår av nyckeltalet kapitalbildning med betyget. Det senare är ett tuppfjät från betyget. Av de tio år som presenteras för nyckel talet sparnivå, ligger fyra på godkänd nivå medan resterande sex är alldeles för låga. Det är fakta. Den kritiska nivån 5,4 procent av de totala intäkterna kan förefalla hög, men den börjar med en låg lägsta kritisk nivå för avtalspensioner (1,9 procent av intäkterna). Den borde ligga på 2,5 procent av de totala intäkterna och således vara,5 procent över den normala nivån. Men det finns cirka 9 miljoner kronor i pensionsförvaltning, vilket motsvarar 25 procent av den bokförda pensionsskulden. Justeras de 2,5 procenten ner med 25 procent får man 1,9 procent och vi får hoppas att de avsatta pensionsmedlen finns kvar i Vimmerby när kommande generationer ska infria pensionsåtagandena. Fanns inga pensionspengar avsatta skulle alltså den kritiska nivån avtalspensioner vara så hög som 2,5 procent av de totala intäkterna. Att Vimmerby har många anställda, som i framtiden ska ha sina avtalspensioner från kommunen, indikerar också en övertalighet personal på 437 personer. Det förhållandet understryks av att personalandelen är höga 68,9 procent (min 37,5 procent, max 73,3 procent 27) av verksamhetens kostnader. Nu är Vimmerby medlem i KommunInvest där det bland medlemmarna finns en solidarisk borgen, så frågan är om det inte är bättre att använda de avsatta 9 miljonerna för amorteringar av kommunens långa låneskuld på cirka 2 miljoner kronor LedningsförmågA ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Borgeligt) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 31

32 Vimmerby eller lägga dem i en svåråtkomlig pensionsstiftelse. Övriga två kritiska nivåer för reinvesteringar och nyinvesteringar på 2 respektive 1,5 procent av de totala intäkterna är normala värden. De ger tillsammans med avtalspensionsnivån 1,9 procent av intäkterna den högsta kritiska nivån 5,4 procent av intäkterna. Två belastningar, en för nivå och en för snabbt fallande trend, ger delbetyget C på analysfrågan finansiell hälsa. Vimmerbys kommunskuld är låg och delbetyget på analysfrågan är A. Bruttoförpliktelsebeloppet på kronor per invånare är inte högt och med hela 24 procent av omsättningen i egna ägda företag, ska värden finnas som ger ett lågt nettoförpliktelse belopp. Det räcker med att värdera två företag av kommunens sex helägda för att få ett kvittningsbart värde på kronor per invånare, och ett nettobelopp på låga kronor per invånare. De två företagen är det allmännyttiga bostadsbolaget, Vimarhem AB och kommunens energibolag, Vimmerby Energi AB. Det indikeras inga konsumtionslån. Det finns ett extremt lönsamt företag, Astrid Lindgrens Värld AB. Hur slår kommunen mynt av det? Vimmerby har som så många andra kommuner skapat en koncern och koncern modern heter Vimmerby kommuns förvaltnings AB. I det finns ett förmedlat lån på cirka 187 miljoner kronor som år 27 gav ränteintäkter till kommunen på 4,9 miljoner kronor. Förmodligen består det förmedlade lånet av en revers som ersättning för alla från kommunen utköpta företag som nu är döttrar i koncernen. Det är föredömligt arrangerat, och ju bättre företagen sköts ju mer kan levereras in till kommunen. Även pensionsförvaltningen bidrog med 7,8 miljoner kronor 27 och Vimmerby har ett bra positivt ränte netto. När det gäller finansiella risker är delbetyget B. Där kan ett kritiskt mönster behöva bevakas som består av sviktande befolkningsutveckling som ställer lägenheter tomma i allmännyttan. Delbetyget för finansiella möjligheter är A. Behovet att förbättra sparnivån med 2 miljoner kronor kan både klaras genom avgiftshöjningar och kostnadspress. Det senare skulle förmodligen innebära en viss personalminskning, vilket försvagar många kommunledningars handlingskraft, men det som behöver göras i Vimmerby torde rymmas inom den normala personalomsättningen. Rekommendationer Kommunledningen: Det behövs åter en fastare ekonomistyrning som höjer sparnivån (jämfört med utfallen för 27 och 28 på 3 procent av den totala intäkterna) till minst 5,4 procent av de totala intäkterna och behåller den där. Då styr ni efter kommunallagens hushållningskrav i stället för balanskravet. Överväg att ha som mål att alltid vara A-kommun, och var modig genom att utvärdera det öppet varje år. Vimmerby förvaltar stora kassabalanser som är avsatta för betalning av framtida avtalspensioner. Man är således en rik kommun i andras ögon även om det är resultatet av ekonomisk skötsamhet. Ett sätt att säkra de medlen är att betala kommunens långa skulder. Om det av exempelvis avkastningsskäl inte är aktuellt, bör ni fundera på möjligheten att skydda medlen bättre genom att lägga dem i en pensionsstiftelse eller någon motsvarande skyddande åtgärd. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten har ni varit och är för många. Men hur många ni än har varit kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Bevaka även att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle gör anspråk på dem. Överväg av den anledningen att råda kommunen att bilda exempelvis en pensionsstiftelse. Invånare: Du bor i en kommun med ett lågt finansiellt indikativt betyg, med en jämförelsevis normal skatt, med stora överkostnader och med gott om personal i verksamheterna. Du kan därför kräva att få ut god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Förutsättningarna att få en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen kan öka överskotten och därigenom förbättra ekonomin så man meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. Det finns ekonomiska potentialer för det. Stöd därför politiker som har moralen och de personliga kvaliteterna att slå vakt om en stark och uthållig kommunal ekonomi. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år, innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och håller höga årliga överskott. I takt med att Vimmerby härigenom får bättre ekonomi blir din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Även skattesänkningar bidrar till att höja värdet på villan. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Vimmerby, kan det indikativa finansiella betyget C vara en negativ signal och bör i viss mån så vara. Men har Vimmerby lokaliseringsfördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster kan du överväga att bli kvar. Det ligger i ditt intresse att stödja en kommunledning som har ambitioner att med mycket fastare hand styra ekonomin för att upprätta ett tillfredsställande högt och bestående överskott. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i C-kommunen Vimmerby, finns tre C- kommuner till i omgivningarna, samt två D-kommuner och en A-kommun. 32 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

33 Omvärldsanalys Ekonomiska styrformer för offentliga företag Det krävs samsyn om formerna för att styra en kommun. Här beskrivs sex olika styrsystem. Det är viktigt att tillämpa ett konsekvent system inom en kommuns alla förvaltningar. Vilket system tillämpas i din kommun? Autonomi, decentraliseringsgrad och självstyre I rika samhällen centraliseras styrsystemen. När man blir fattig ska alla vara med och hjälpa till det kräver decentraliserade styrformer. Decentralisering innebär att lokala enheter får större autonomi. Autonomi är grekiska och betyder lite fritt att själv utforma sina regler. Man vill mobilisera de många människornas fantasi att komma med förslag på effektiviseringar. Det finns grader av självstyre. System I: Detaljstyrning har minst autonomi Tänk dig en hierarkisk strukturerad förvaltning, dvs en pyramid med central ledning: kommunstyrelse med ledningskontor och under den en medelnivå: nämnder med sina förvaltningskontor och under den, längst ner, fältenheter: arbetsledare med personal. Personalen i fältenheterna utför rutinarbete som mycket sällan förändras och när så sker gör man det genom centrala direktiv (som handböcker, meddelanden och regler). Det finns en central organisationsavdelning som skriver regler (etc) och därför finns ingen ekonomiadministration på fältnivå. Frågar man personalen varför man utför en aktivitet så får man svaret att så här har vi alltid gjort, vilket betyder att man vet hur och vem men inte varför. Det finns vanligtvis en budgetprocess mellan de två övre nivåerna. Den övre förfogar över alla intäkter och fördelar dem i form av anslag genom en budgetprocess. Ett anslag i modellen är ett beslut om ett budgetbelopp som enbart får användas för inköp av en viss produktionsfaktor. Detaljstyrning kräver kontroll (av hur) och den sker genom en fin anslagsindelning. Det kan finnas hundratals anslag. Detta är den mest centraliserade formen av styrning och i en rik kultur löser man alla problem med extra tilldelningar av anslag, så kallade tilläggsanslag. Det är sällan det blir ändringar av verksamheten av ekonomiska skäl. Systemet klarar inte av effektiviseringskrav särskilt bra. Skattehöjningar blir finansiella säkerhetsventiler. Systemet var vanligt i kommunerna ända fram till 196-talet, men systemfragment och attityder finnas fortfarande kvar särskilt hos personer som är centralister och ser ekonomi som kaos och i stället förordar ordning och reda. System II: Klumpstyrning lite mer autonomi Intäktsbrist framtvingar krav på kostnadspress och budgetprocesser införs inom förvaltningarna till vissa stora fältenheter, som också får egen administration för sin ekonomi. De många detaljanslagen klumpas ihop för att möjliggöra en flexiblare resursanvändning i effektiviserande syfte. Arbetsledare med ekonomiskt ansvar ska kunna pressa ner kostnaderna genom faktorsubstitution, se Kommunexperten 6/28, sidan 18. Det innebär att byta ut dyra produktionsfaktorer mot billigare. Systemet utvecklas under 196- och 197-talen i kommunerna. System III: Ramstyrning ännu mer autonomi Första energikrisen 1974 skakar om och kommunerna möter en utveckling där intäkter utvecklas långsammare än kostnaderna i ett samhälle med hög inflation, höga marginalskatter och sjunkande ekonomisk tillväxt. Nu vänder man på processerna och först prognostiseras kommunens intäkter och delas ut till olika verksamhetsområden i form av ramanslag ( påsar ). Alla resurser fördelas. Tilläggsanslag finns inte längre. Varje förvaltning får bedöma utvecklingen av löner, priser och framtida osäkerheter. Ekonomiadministrationen decentraliseras långt ut mot fältenheterna. Arbetsledarna får ta det ekonomiska ansvaret för sin enhet. För att göra långsiktiga produktionsfaktorer varierbara införs serviceorganisationer. Det innebär exempelvis att fastighetskontoret får upprätta interna hyreskontrakt och ta ut interna hyror för sina lokaler. Lokalanvändningen ekonomiseras genom bättre kostnadsmedvetenhet. Uppföljning och utkrävande av ekonomiskt ansvar tillämpas genom hela organisationen. Samtidigt kritiseras formerna för att sätta ekonomin före verksamhetens kvalitet. System IV: Program- eller ändamålsstyrning mycket autonomi I mitten på 198-talet kommer den första statsfinansiella krisen. Statsbidrag dras in. Ramstyrningen finns kvar eftersom resurserna fortfarande är mycket knappa. Men kritiken att kvaliteterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 33

34 Omvärldsanalys Principskisser till sex olika styrsystem för det offentliga företaget i rangordning efter graden av autonomi (decentraliseringsgrad) Central Ledning Förvaltning Avdelningar Marknadsstyrning VI Principskisser till sex olika rangordning efter graden a Fältenheter I Detalj (anslags)-styrning Rik I Centraliseringskultur Fattig VI Brukarna / invånare Köp/sälj eller Beställar/ utförare Detalj (anslags)- styrning Decentraliseringskultur V V Mål- och prisstyrning II IV II Klump (anslags)-styrning III Serviceenheter II Administration Verksamhet III Budgetprocess Direktiv Serviceorganisation Ram (anslags-)styrning Resultatenheter Avtal Program-/ Ändamålsstyrning IV Privata företag Servicecheckar har glömts bort hörsammas, och nu gäller det att få värde för pengarna. Nu är det inte fråga om hur och av vem en aktivitet utförs utan varför och därefter om det sker till lägsta kostnad. Det är oro, ty allt ifrågasätts av arbetsledare som kallas chefer och har ansvar för både kvalitet och ekonomi. Konflikter är vanliga exempelvis när lokaler sägs upp av vissa och nya beställs av andra i konkurrens med privata aktörer. För den ekonomiskt ovana förefaller kaos ha ersatt administrativ ordning. Det beror på att budgetprocesser ersätts av förhandlingar och avtal, vilket inte är något annat än etablerandet av interna marknader. Ett tecken på kaos för den ordningsamme är att antalet avtalstvister ökar och att en rättsordning för det ofta saknas internt i kommunen. Men styrning och kontroll sker genom uppföljning av att mål nås, dels för verksamheterna, dels för ekonomin genom att chefer avkrävs ansvar. System V: Mål- och prisstyrning helt intern autonomi I början av 199-talet kommer den andra statsfinansiella krisen. Även nu blir det ett intäktstapp för kommunerna som kräver en ny decentraliseringsvåg. Det blir rumsrent att prata om köp- och sälj-modeller, och beställaroch utförarorganisationer. I modellen finns inte längre några budgetprocesser (anslag) utan fältenheterna är resultatenheter med egna intäkter. Det är nu som beställda tjänster levereras och fakturerar efter överenskomna pris- och bidragslistor. Tidigare ordning- och reda-administratörer ska agera affärsmässigt. Svårigheten i systemet är därför slitandet av alla tvister som uppstår i övergångsfasen. Tvisterna delegeras inte sällan av dem som får svårigheter att betala eller går med förlust till politiska långbänkar varefter ansvar inte kan utkrävas av cheferna och systemet hotar att kollapsa. Resultatenheter som får svårigheter att kräva in pengar från andra löser ofta det problemet genom att låta sig bolagiseras för att få in civilrättsliga domstolar i tvisterna. Centralisterna som vill backa tillbaka till äldre styrsystem agerar under slagord som Det finns vansinne, kvalificerat vansinne och interndebiteringar! System VI: Marknadsstyrning - full autonomi Alla kommuner går inte i takt när det gäller att utveckla sina styrsystem. De som gick före och mötte svårigheterna som beskrivs i system V, såg lösningen i att ta steget över till ännu mer marknadsstyrning. Vad som återstod var att släppa loss kommuninvånarna som kunder (brukare) i det egna styrsystemet. Det etablerar modell VI, marknadsstyrning. Utrustas brukarna med så kallade servicecheckar i ett system med valfrihet förutsätts de välja service från resultatenheter som ger mest brukarvärde för pengarna. De som är duktigast som chefer i ett fullt autonomt 34 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

35 Omvärldsanalys system överlever och de som motarbetar principerna eller har kvar centralistiska reflexer som stör brukarna visar sämre ekonomiska resultat och kan plockas bort på objektiva grunder. För att sätta ekonomisk turbo på styrsystemet bjuds privata entreprenörer in när beställarfunktionerna gör upphandlingar. I princip ska ju en resultatenhet i en förvaltningsmiljö kunna bjuda ett privat företag jämbördig konkurrens. Det går att krita en jämbördig spelplan även när det gäller det ekonomiska risktagandet i varje fall i teorin. I modellen blir gränserna mellan politik och marknad som tydligast. Striden här gäller även brukarnas autonomi, hur mycket valfrihet de ska ha. Hur det tas hänsyn till svaga brukargrupper är ett reellt problem. I andra vågskålen ligger de resursstarka brukarnas förmåga att sätta kvalitets- och kostnadspress på utbudet. Och det är väl det som politik ska handla om och modellen har förtjänsten att göra problemen tydliga. Statens styrning av kommuner Statens styrning av kommuner kan analyseras i termer av modellresonemanget ovan. Statliga befattningshavare kan se kommuner som statliga förvaltningsenheter enligt system I ovan, eller som offentliga företag med stor autonomi som i system VI. Det står i regeringsformens portalparagraf om maktdelning och kommunalt självstyre (system VI), men när man umgås med riksdagsmän och representanter för myndigheter tänker de flesta i termer av system I. Och läser man förslaget till ny författning för Sverige sker en tillbakagång mot system I, kommuner är statliga förvaltningsenheter. Sverige är en enhetsstat och blir en ännu mer cementerad enhetsstat med den nya författningen. Den ekonomiska utvecklingen i västvärlden gör den nya författningen föråldrad innan den hinner träda i kraft. Den är en otidsenlig kompromissprodukt tillkommen under ekonomisk högkonjunktur som kommer att kosta välfärd. I krisen under 198-talet minskade finansminister Kjell-Olof Fäldt statsbidragen till skolorna och då de med sina bas- och tilläggsresurser reglerade insatserna avskedade kommunerna lärare dagen efter finansministerns presskonferens. Kristider decentraliserar. Finansministern gjorde omedelbart om statsbidragen så de gavs i påse till kommunerna. Numera är det kommunalpolitikerna som avskedar och inte finansministern när han/hon drar ner på statsbidragen. När Sverige blev rikt lite längre fram på 2-talet kom de så kallade Wärnerssonpengarna som var öronmärkta statsbidrag till skolorna åren 21 till 27. När centrum har pengar centraliseras enligt system I och detaljanslagstänkande härskar. Väljarna gillar centralt placerade män och kvinnor som skapar ordning och reda, och det var syftet med dessa specialdestinerade statsbidrag. Nu minns allmänheten detta och kräver att skolan förstatligas i kristider. Statliga myndigheter ska utöva tillsyn av kommunal verksamhet. Även här avslöjar hur det sker efter vilket styrsystem en myndighet väljer att handla. Kontrollerar en myndighet förutsättningarna för en kommunal verksamhet (input) tänker man enligt system I. Man fungerar som en gammal kommunal organisationsenhet. Kontrollerar en myndighet verksamhetens kvalitet från ett brukarperspektiv (output) så tänker man enligt system VI. Man fungerar som en modern kvalitetskonsult. Kan man inte hitta en konsekvent linje enligt ovanstående modeller har myndigheten ingen konsekvent linje. Enligt tänkandet i system I vill heller inte staten ha en författningsdomstol som löser tvister och skyddar det kommunala självstyret enligt modell VI och Sverige har heller ingen författningsdomstol utan är en mycket centraliserad enhetsstat. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 35

36 Mörbylånga På väg att investera ihjäl sig Mörbylånga är en C-kommun som investerar väldigt mycket. I genomsnitt var investeringarna 9,5 procent av de totala intäkterna under den senaste nioårsperioden. Det ska jämföras med den genomsnittliga sparnivån för samma period: 3,9 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 5,5 procent av intäkterna. Mörbylånga bygger skulder. Kommunen kan glädja sig åt att trenden för nyckeltalet sysselsättning är bättre än rikstrenden, något som bidrar till att skattekraften stiger i motsvarande grad. När det gäller finansiella möjligheter har man goda potentialer i avgiftsökning och kostnadspress, men de räcker inte hela vägen. Mediabild och bakgrund 182 blev Mörbylånga så kallade friköping och det var först 1881 som man blev köping. Ledningen i orten arbetade på den tiden för att Mörbylånga skulle bli stad, något som bland annat märks på den pampiga Esplanaden som med två körbanor med en trädrad i mitten går från hamnen inåt centrum. Tyvärr sprang tiden ifrån Mörbylånga. Man blev inte stad (som den lokala grannen Borgholm); när järnvägen kom till orten byggde man inte stationen vid Esplanaden utan norr om paradgatan. Köpingen upplöstes 1952 och man bildade Mörbylånga kommun. Mycket i Mörbylånga är kopplat till det sockerbruk som byggdes 191. Det var i drift ända fram till början av 199-talet när SSA (Svenska Sockeraktiebolaget) la ner verksamheten. Dagens Mörbylånga kan karaktä riseras som pendlingskommun till Kalmar. Media är givetvis fokuserade på den kommande folkomröstningen den 7 juni 29 och som gäller om Borgholms och Mörbylånga kommuner ska gå ihop och bilda en kommun: Ölands kommun. Redan 25 fanns det tankar om sammanslagning, och på senare tid har kommunerna anlitat Sweco Eurofutures för att utreda förutsättningarna för en kommunsammanläggning. Vidare rapporterar media om Vindkompaniet i Mörbylånga som vill bygga ett antal vindkraftverk vid Rämma fäbodar i Älvdalen, men där ortsbefolkningen motsatt sig planerna och överklagat alla möjliga rättsliga instanser. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Preliminärt insamlade och publicerade bokslutsvärden av SCB (mars 29) för nyckeltalet sparnivå för 28 är inlagda. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Mörbylånga har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan består av nyckel talen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är cirka 74 kronor per invånare. Det är över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Mörbylånga ligger på plats 196 av Sveriges 29 kommuner. Faktaruta Mörbylånga Betyg: C (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 21,82 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 2 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 66 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 1 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C = Nivån för finansiell elit licens 36 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

37 Mörbylånga Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Mörbylångas fall ger en försiktig värdering cirka 32 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 42 kronor. Det är klart över de 36 2 kronor som är gränsen för den första kritiska nivån för indikation av konsumtionslån. Det ger en belastning. Det finns således en svag indikation på konsumtionslån och därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Det anges behov att amortera extra med 4 miljoner kronor per år. Mörbylångas amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 6 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed över första kritiska nivån 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Mörbylånga delbetyget B på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp Mörbylånga kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 196 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Mörbylånga får betyget. År 27 är sparnivån 6,5 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 4,7 procent. Utfallet för 28 anges till låga 3,8 procent och det fattas 14 miljoner kronor upp till hushållningskravet. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. I Mörbylånga lånar förvaltningarna långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Men skillnaden bokförs som långa lån (netto) i förvaltningarna. Den delen är 26 procent av intäkterna men trenden växer så snabbt att det utlöser en belastning för just snabbt växande trend. Den första kritiska nivån passeras vid 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir därför för skuldflödesgraden för Mörbylånga. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Mörbylånga även här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med långa lån (netto) och korta skulder är skuldbalansgraden 45 procent av tillgångarna. Trenden stiger så snabbt att det blir en belastning för snabbt stigande trend. Första kritiska nivån ligger högre på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår, men är fortfarande mindre än omsättningstillgångarna. Rörelsekapitalet är således positivt. Kapitalbildningen får i Mörbylånga betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Mörbylånga under den senaste nioårsperioden 3,93 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 9,46 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 5,53 procent av intäkterna och Mörbylånga har ökat sin långsiktiga upplåning mycket dramatiskt de senaste åren. Med betyget på sparnivå får Mörbylånga delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 12,5 procent av de totala intäkterna och därmed 7 procent över normen. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Mörbylånga bör investerings nivån ligga på 5,5 procent av de totala intäkterna. Det är normen som tillämpas för kommuner med en befolkning som Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 37

38 Mörbylånga under en tioårsperiod utvecklas inom intervallet + / 5 procent. Under de senaste tio åren har befolkningen ökat med 1,2 procent. Det finns således en klart påvisbar risk att man investerar ihjäl sig eller drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara inkomsten är under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från 87 procent av rikets genomsnitt och till 9 procent får skattekraften betyget. Finansiell hälsa På nyckeltalet befolkning får Mörbylånga betyget. Befolkningen växer numera både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det markeras svackor, dvs utflyttningar i både utbildnings- och samhällsbyggargenerationen eller åldrarna som år. Det finns också en belastning för en strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. På nyckeltalet sysselsättning uppvisar Mörbylånga en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Mörbylånga får betyget på bostadsöverskott eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på kronor per invå ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 6,6 miljoner kronor. 3 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % Befolkningsökning 1 år Mörbylånga kommun Länet Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 38 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan

39 Mörbylånga nare, vilket är över den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare. Med ett litet rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). Nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analysfrågan Finansiella risker. Betygen på nyckel talet Investeringsnivå räcker för att påvisa en allvarlig krisutlösande risk och delbetyget för Finansiella risker blir C. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Mörbylånga potential 33 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter som utvärderas med nyckel talen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för nyckeltalen jämförs med ett totalt behov av åtgärder på 18 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (4 Mkr), Hälsa (14 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Mörbylångas skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Kalmar) år 28. Mörbylånga har lika hög skatt och med procents skillnad finns ingen potential. Men Kalmar har höjt skatten med,4 procent 29, och därför finns nu en potential på cirka 8 miljoner kronor. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärds belopp på 18 miljoner kronor per år. En skattehöjning kan alltså stå för 44 procent av det totala behovet (8 miljoner av 18 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 44 procent bara klarar den lägsta kritiska nivån 33 procent blir det två belastningar. Betyget blir därför på Skattehöjning. Mörbylånga har höjt skatten två gånger senare år och första gången 23 med 1 procent och andra gången 28 med,26 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 19 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Större delen av potentialen påvisas inom äldre- och handikappomsorgen. Betyget blir på Avgiftshöjningar. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 33 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Mörbylånga på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 18 miljoner kronor inom grundskola, med 8 miljoner inom förskola 5 år, med 5 miljoner inom gymnasieskola och med 3 miljoner inom kultur. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 2 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 33 miljoner en sänkt skatt på cirka 1,6 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent. Överkostnaderna, som ligger mycket under nivån för vad som får anses normalt, är till en del personal eftersom det finns 86 ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 81 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 77 personer. Mörbylånga får delbetyg C på analysfrågan Finansiella möjligheter. Detta beror på att restpotentialen blir 8 miljoner kronor efter avräkning av hanteringskostnader och den är så liten att den bara motsvarar en skattesänkning på enbart,8 procent. En kortsiktig potential beräknas som hälften av summan av de tre nyckeltalens potentialer och det blir 26 miljoner kronor. Frånräknas 18 miljoner kronor i totalt behov får man 8 miljoner i en för låg kortsiktig restpotential. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckel talen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Mörbylånga (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt funnits ett klart majoritetsblock. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning för många partier i fullmäktige, något som kan bidra till fördröjning i ärendehanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Mörbylånga det speciella Mörbylånga är Ölands södra del. I norr ligger Bornholm och man är pendlings Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 39

40 Mörbylånga kommun till Kalmar som analyserades i Kommunexperten 1/28. Frivilliga sammanslagningar av kommuner är mycket sällsynta, men kanske blir det en sådan mellan Mörby långa och Bornholm eftersom utredningsarbetet synes ha kommit långt. Analysen här talar inte emot det. Mörbylånga har det finansiella indikativa betyget C. Av de fyra analysfrågorna har ingen högsta betyget A, och det kan förvåna eftersom man mätt över de senaste fem ekonomiskt goda åren. På analysfrågorna kommunskuld och finansiell hälsa är delbetyget (B) och på finansiella risker och möjligheter (C). De senare två delbetygen bestämmer också slutbetyget till C. Det framgår av diagrammet under finansiell hälsa att sparnivåerna är för låga under många tidigare år. De ligger i betygsintervallet för nyckel talet sparnivå de år som finns i diagrammet, från 1999 och ända fram till 24. Så höjs skatten 23 utan effekt på sparandet som ändå når godkända nivå 25 av andra skäl. Det torde inte förvåna någon som läst tidigare analyser, eftersom skattehöjningar sällan förbättrar det ekonomiska läget. Penningtillskotten verkar oförklarligt försvinna. Sparnivåerna börjar falla igen 26, och det utlöser en ny skatte höjning 28 som även den synes ha dålig effekt på resultatnivån. Analysfrågan Kommunskuld har delbetyget B. Det indikerar konsumtionslån. Med tanke på de ovan nämnda åren med för låga sparnivåer är det inte förvånande. Mörbylånga har historiskt låga sparnivåer, men också lika låga investeringsnivåer och kommunen saknar faktiskt långa skulder ända fram till 21. Investeringarna ökar dramatiskt 22 och är då fyra gånger högre än sparnivån. Det året bokförs långa lån på 6 miljoner kronor. Av efterföljande fem år ligger investeringarna på tre gånger sparandet för fyra av dem, och vid utgången av 27 är de långa skulderna 28 miljoner kronor och de korta 1 miljoner. Det finns sedan förra mandatperioden ett nytt parti i kommunen, Ölandspartiet. Det är intressant att ta del av partiets webbplats. Där finns önskemål om investeringar i många kommunala verksamheter, och som vågmästare under mandatperioden syns man ha haft makten att få sin vilja fram. Men även om så inte varit fallet kan konstateras att Mörbylånga håller på att investera ihjäl sig. I 27 års kommentar till årsredovisningen framhåller ansvarigt kommunalråd att de framtida investeringarna måste begränsas till att vara självfinansierande. En kommun investerar ihjäl sig när tillkommande driftkostnader i nya anläggningar minskar överskotten efterhand som de tas i bruk. Sparandet är det överskott som behövs för att betala framtida investeringsutgifter och amorteringar och det pressas ihop. Har man dessutom en ekonomisk kris framför sig med minskade intäkter blir det ekonomiska läget mycket ansträngt. Inget av de fem nyckeltalen under analysfrågan finansiell hälsa har högsta betyg ett ansträngt ekonomiskt läge. Analysfrågan krisutlösande finansiella risker ser bra ut med fyra av de sex nyckeltalen med betyget. Här behövs normalt ett kritiskt mönster mellan två nyckeltal för att indikera en krisutlösande finansiell risk, men det finns undantag och ett sådant är bland annat när nyckeltalet investeringsnivå har betyget. Det räcker för att det ska föreligga investeringsrisk. Det finns behov av åtgärder och analyssystemet föreslår extra amorteringar på 4 miljoner kronor under 2 år för att ta ner kommunskulden till den nivå som ger delbetyg A på analysfrågan. Det kan sägas att resultaten i LedningsförmågA ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Borgeligt) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 4 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

41 Mörbylånga de kommunägda företagen inte är tillfredsställande. En bättre skötsel gör dem värdefullare och skulle minska nettoskulden och behovet av åtgärder. Det finns också ett behov att förbättra sparandet med cirka 14 miljoner kronor. Därmed finns ett totalt behov av åtgärder på minst 18 miljoner kronor. Egentligen skulle det behöva tillfogas ett antal miljoner i riskhanterings medel för tillkommande driftkostnader efterhand nya anläggningar tas i bruk. Nu kompliceras ekvationen av att Mörbylånga är förlorare i systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader. Man har varit tvungen att under åren mycket långtgående effektivisera sin verksamhet. Överkostnaderna räcker omräknat bara till en skattesänkning på 1,6 procent. Det finns bara en kommun i Sverige som har en värre sits och det är A-kommunen Kävlinge som analyserades i 2/29. Den ljusning som finns är de lite höga avgiftspotentialerna som indikeras inom äldre och handikappomsorgen. Förmodligen har Mörbylånga framför sig både skatte- och avgiftshöjningar och åtgärder som pressar kostnaderna inom grundskola, gymnasieskola och kulturverksamhet. Och när det gäller gymnasieverksamheten är man delägare i ett gymnasieförbund som det kan vara svårt att styra kostnaderna i som minoritetsdelägare. Det finns kassabalanser i pensionsförvaltning i Mörbylånga och de är upplånade medel till sista kronan. Eftersom Mörbylånga är medlem i Kommun Invest och det där finns en solidarisk borgen mellan medlemmarna finns här två möjligheter: Den ena är att använda avsättningarna för att amortera ner de långa skulderna och den andra är, om man inte vill amortera, fundera ut hur kassabalanserna ska förvaltas för att inte gå förlorade i framtiden. Rekommendationer Kommunledningen: Det behövs en fastare ekonomistyrning som åter höjer sparnivån till minst 5,75 procent av de totala intäkterna och behåller den där. Då styr ni efter kommunallagens hushållningskrav i stället för balanskravet. Är ni inte överens om vilka ekonomiska mål som gäller för den vardagliga hushållningen och hur de ska avläses så se till att snabbt bli ense med tanke på att sämre ekonomiska tider stundar. Tappa inte greppet eftersom avståndet till att bli kriskommun inte är långt och den finansiellt svage hjälper inte någon annan. Acceptera att ni är förfördelade av systemet för utjämning och fortsätt effektivisera verksamheterna. Det indikeras betydande avgiftspotentialer. Skattehöjningar har begränsad finansiell effektivitet, men är en marginell möjlighet. Dra temporärt ner investeringarna till 3 procent av de totala intäkterna för kommande år (cirka 2 miljoner kronor). Mörbylånga förvaltar kassabalanser som är avsatta för betalning av framtida avtalspensioner och är således en rik kommun i andras ögon, även om det är lånade pengar. Ett sätt att säkra de medlen är att betala kommunens långa skulder. Om det inte är aktuellt av kanske avkastningsskäl, så fundera på att skydda pensionsmedlen genom att lägga dem i en pensionsstiftelse. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten har ni inte varit för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet att kommunen etablerar en sparnivå på minst 5,75 procent av de totala intäkterna. Bevaka även att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle göra anspråk på dem. Överväg av den anledningen att råda kommunen att bilda exempelvis en pensionsstiftelse. Invånare: Du bor i en kommun med det något låga finansiella indikativa betyget C, med en jämförelsevis normal skattenivå och med lägre överkostnader än normalt. Kommunen har som förlorare i systemet för utjämning av intäkter och kostnader sedan länge ett underliggande pressat ekonomiskt läge. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen förbättrar ekonomin så man meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna och effektiviserar verksamheterna. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år, innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och håller höga årliga överskott. De bör bland annat användas till att minska kommunskulden. I takt med att Mörbylånga härigenom får en bättre ekonomi så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Det gör även en skatteanpassning under Kalmars nivå eftersom Mörbylånga klassas som pendlingskommun till B-kommunen Kalmar. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Mörbylånga, kan det indikativa finansiella betyget C vare en negativ signal och bör så vara. Men har Mörbylånga lokaliseringsfördelar för ditt företag och du inte är beroende av offentliga tjänster kan du överväga att bli kvar. Det ligger i ditt intresse att stödja en kommunledning som har ambitioner att med mycket fast hand styra sin ekonomi för att upprätta ett tillfredsställande högt och bestående överskott. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i C-kommunen Mörbylånga finns två B-kommuner i omgivningarna. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 41

42 Praktik Kommunexperten redovisar finansiella analyser av Sveriges kommuner baserade på fem centrala frågor. I tolv utbildningsartiklar under 28 presenterades teorin bakom de fem frågorna. Nu är det dags att omsätta den teorin i praktisk handling. Därför följer ett antal artiklar i argumentationsteknik där du får praktiska tips hur du använder fakta för att övertyga och förmå till handling. En viktig uppgift i det arbetet är att hitta argumenten. Var du hittar kunskap om svenska kommuner behandlas i det här avsnittet. Argumentationsteknik, del 3: Inventio att hitta argument Repetition Kommunexperten 1/29 och 2/29 I två tidigare artiklar har Kommunexperten presenterat exempel på muntliga framträdanden där man hämtat underlag från de kommuner som analyserats i det aktuella numret av Kommunexperten. De artiklarna har visat på arbetsgången och hur talen byggs upp till innehåll och disposition. Följande fem delar är alltså viktiga: A) Hitta argument B) Strukturera argumenten C) Välja språklig nivå D) Memorera E) Framföra Argumenten är grunden i all presentationskonst. Normalt delar man in argumenten i tre kategorier: Ethos är moraliska argument som bygger upp talarens trovärdighet. Logos är sakargument som baseras på förnuftet och härleds logiskt. Pathos är argument som baseras på åhörarnas känslor. Det gäller att disponera det som ska sägas på ett övertygande sätt: 1. Presentera dig 2. Ge bakgrund och beskriv problemet 3. Lägg fram tesen 4. Använd ditt näst starkaste argument 5. Använd ditt svagaste argument 6. Använd ditt starkaste argument 7. Bemöt motargumenten 8. Presentera slutappellen/slutsatsen I vilket läge befinner sig talaren? Den här artikeln handlar om att hitta argument, men innan vi börjar med det bör vi fundera över i vilken relation talaren står till dem som ska lyssna på talet. Dagligen möter vi personer eller företrädare för personer (talskrivare) som söker de argument som ska övertyga. Där finns underläget: Exempelvis representanten för det lilla partiet i opposition som ska hitta argument mot det stora majoritetspartiets ledare som i tiotals år stått på podiet laddad med tonvis av ethos i en finansiell kriskommun. Han eller hon kan säga vad som helst och auditoriet jublar. Budskapet är att man har starka finanser och full kontroll på läget. Här gäller det att finna den lilla tuva som stjälper det stora lasset. Ethos undermineras genom små och upprepade logosargument som påvisar att den i överläge inte talar sant. Det kan vara samma logiska påpekande som tålmodigt och lågmält upprepas, eller om den i överläge fortsätter att vara retoriskt vårdslös beslås med nya lögner. I underläge ska man således övertyga ett motsträvigt auditorium och för det ändamålet gäller det att ha en liten och vass uppsättning sakargument som förnuftsmässigt inte kan ifrågasättas av någon. Men överläget kan också vara svårt. Föreställ dig den nyvalde riksdagsmannen som återvänder till sin kommun för att tala inför partifolket och har beställt ett tal av sin utskottshandläggare i riksdagen. Här finns mycket investe- rat och mycket kan gå förlorat. Några felsteg och den politiska smekmånaden är över. I överläge kan man förlora ett välvilligt auditorium. Ett tricks är att ha argumenten för hur man lyckats bra i kommunen under lång tid för att smickra lyssnarna så till den milda grad att de själva sväljer de beska piller som man serverar vid lämpligt tillfälle senare under talet. Här gäller det att kunna mycket om kommunen många år tillbaka, och speciellt det man lyckats bra med för att i det kritiska läget ta fram en utredning eller något som någon annan auktoritet gjort för att påvisa behov av någon mindre populär åtgärd. I Sverige framhåller man inte sig själv, speciellt inte om man redan befinner sig i överläge. Ett verktyg är blanketter Vare sig det handlar om att berätta historier eller upprätta en kortlek med sakargument, gäller det att samla in underlag på ett systematiskt sätt och ha det till hands när det ska stickas in i talet. För det kan man använda argumentlistor, och förslag på sådana finns här intill. Men här finns givetvis inget absolut rätt eller fel, så listorna utformas därför mycket personligt. Vanligtvis är det en tes som man ska argumentera för, och det gäller att formulera den koncist överst på blanketten men det kan också vara underlaget för en berättelse. Det gäller att komma ihåg varifrån man har hämtat sina argument, så källan bör antecknas. Det är speciellt viktigt om man är fler som använder samma argumentbatteri. 42 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

43 Praktik Mina argument Berättelse/tes: Källa: Argument 1: Formulering: Pathos Ethos Logos Argument 2: Formulering: Pathos Ethos Logos Argument 3: Formulering: Pathos Ethos Logos Vedergällning: Formulering: Pathos Ethos Logos Avslutning: Formulering: Pathos Ethos Logos Ett tydligt nyckelord för respektive argument är viktigt att ha som minnesord när man står på podiet. Det är inte oviktigt med en kärnfull formulering. En retorisk figur är att mitt under ett tal bli tyst inför åhörarna, ta på sig glasögonen och framhålla att det jag nu ska säga är så viktigt att jag på förhand har skrivit ner vad jag ska säga. Och så gör man det. Och speciellt i ett sådant läge kan det också vara viktigt att bli påmind om, genom kryssrutorna under varje formulering, vad det är för typ av argument: pathos, ethos eller logos. Även om du har många argument är inte inventeringen slut med det. Det finns alltid argument emot din tes. Du bör visa ödmjukhet genom att själv berätta att du är medveten om minst en invändning och bemöta den. På blanketten väljer du mellan tre invändningar. Varje tal ska avslutas med en appell till åhörarna, och längst ner i blanketten väljer du mellan tre slutappeller allt efter läge. Var finns argumenten? Tänk dig oppositionspolitikern i kriskommunen som ska samla fakta. Första instans är kommunen med webbplats och årsredovisningar. Ekonomichefen är en viktig informationslämnare, men hur sannolikt är det att han eller hon lämnar mer information än vad som finns i öppna källor i en kriskommun? Revisorer och konsultföretag kostar pengar och vad har de för information förutom kända källor som resultat- och balansräkningar för senare år? Det finns lokalt skvaller, men är det användbart som argument? SCB (understödda av Sveriges Kommuner och Landsting) samlar varje år in finansiell och ekonomisk information som publiceras i boken Vad kostar verksamheten i din kommun? och Årsbok för Sveriges kommuner. Tabellerna i dem finns också på SCBs webbplats. Där finns mer underlag, men knappast något användbart för en kritisk person som vill ha fakta om hur det verkligen är i någon speciell kommun. Nästa vanliga instans är Riksdagens utredningstjänst, men där finns sällan något som man inte redan vet. Därefter gäller Uppsala och då finns två webbplatser och en e-handelsplats, om man inte vill avlägga personligt besök hos Svensk Kommunrating eller Förlaget Kommunexperten. Öppen rating Öppenheten innebär att den finansiella betygsättningen av kommunerna ingående förklaras i lättbegripliga analyser och analysartiklar. Sifferuppgifterna kommer från SCB och finns från 1988 tills senaste bokslut för samtliga 29 kommuner. Kvalitetssäkring sker med hjälp av kommunens årsredovisningar innan uppgifterna används i analyssystemen som sätter finansiella betyg. Informationskällor På finns när det här skrivs 12 kommunanalyser. Åtta nya kommunanalyser tillkommer varje månad. Även innehåller viktig information, exempelvis om hur analyserna går till. På finns aktuella förtroendeprofiler för 85 kommuner. Kvittas överlappningar mellan artiklar och förtroendeprofiler finns 166 analyser. Det finns fyra år gamla förtroendeprofiler för resterande 124 kommuner och aktuella kan köpas. På finns ett analysarkiv med alla analyser för de senaste åtta åren (95 analyser). Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 43

44 Vallentuna Doldisen som skyr belåning Vallentuna är B-kommunen med landets lägsta kommunskuld. Man verkar ha satt i system att inte vara belånad och kommunen har heller inga långa lån. Eftersom kapitalbildningen är bra sparandet ligger över investeringsbehovet och man saknar långa lån, förbättras stadigt rörelsekapitalet. Och Vallentuna är en attraktiv kommun. Det framgår inte minst av att kommunen ökat sin befolkning med 19,4 procent under den senaste tioårsperioden, och nyckeltalet sysselsättning uppvisar en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Mediabild och bakgrund Det finns gott om fornlämningar i och runt Vallentuna och man har konstaterat att de första inbyggarna kom till området i slutet av stenåldern. På den tiden var bygden mer av skärgård och man upptäckte en stenåldersboplats i samband med byggandet av Arningeleden. I samband med landhöjningen under bronsåldern gick det att ta större delar av området i bruk och det blev mer jordbruk och boskapsskötsel än förut. Man har hittat boplatser från bronsåldern vid Angarnssjöängen och den kända Örstaristningen visar två hästbilder och två skepp. Vallentuna är den kommun i Sveriges som har flest runstenar; här finns cirka 11 runristningar. Området är känt för sina bördiga jordar och därför har man i århundraden levt på jord- och skogsbruk. De första industrierna kan också sägas vara jordberoende det var tegelbruken som utnyttjade den goda tillgången på bra lera. I slutet av 18-talet kom järnvägen när Roslagsbanan byggdes. Syftet med den var i huvudsak att göra det lättare att frakta jordbruksprodukter, men också ved och tegel. Som exempel på de kvantiteter det handlade om kan nämnas att man runt år 19 lastade och lossade cirka 1 ton per år vid stationerna. Media berättar att Elverket Vallentuna, som är Sveriges enda nationellt noterade elbolag, ska expandera till nya lokala marknader. Man börjar med att öka marknadstrycket på den lokala marknaden i Sörmland. Man noterar också att krafttag måste till för att förbättra trafiksäkerheten längs med Roslagsbanan. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Preliminärt insamlade och publicerade bokslutsvärden av SCB (mars 29) för nyckeltalet sparnivå för 28 är inlagda. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Vallentuna har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Vallentuna ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 3 5 kronor per Faktaruta Vallentuna Betyg: B (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Förortskommuner Kommunalskatt: 18,98 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 5 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 29 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 1 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elit licens 44 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

45 Vallentuna KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp Vallentuna kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 3 42 Inga tillgångar värderade -69 Nettoförpliktelse belopp invånare. Det är långt under medeltalet och mycket långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Vallentuna har faktiskt landets lägsta kommunskuld och ligger alltså på första plats av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelse belopp. I Vallentunas fall ger en försiktig värdering runt 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 3 kronor, vilket med god marginal understiger de 36 2 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Vallentunas amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckel talet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Vallentuna delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 1 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Vallentuna får betyget. År 27 är sparnivån 6,1 procent av de totala intäkterna och något under nivån för god hushållning eller 6,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 6 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på noll procent av intäkterna. Vallentuna har inga långa lån. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden för Vallentuna. Också på nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Vallentuna betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Utan långa lån och med korta skulder inräknade är skuldbalansgraden runt 3 procent av tillgångarna i genomsnitt för de senaste fem åren och trenden faller snabbt. Den första kritiska nivån ligger dubbelt så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt mycket långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Denna tendens har varit så stark att de korta skulderna för 27 är mindre än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Vallentuna betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Vallentuna under den senaste nioårsperioden 4,96 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,85 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -,11 procent. Det innebär att det finns utrymme att amortera långa lån och eftersom sådana saknas förbättras rörelsekapitalet. Med betyget på sparnivå får Vallentuna delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 3,8 pro Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 45

46 Vallentuna cent av de totala intäkterna och mycket under normen på 8,5 procent som tillämpas för kommuner med starkt växande befolkning, dvs kommuner som ökar med mer än fem procent under en tioårsperiod. För Vallentunas del är ökningen 19,4 procent. Det finns därför ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är över rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Vallentuna betyget. Man växer mycket både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen innehåller inga allvarligare kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Dock markeras två befolkningspucklar i åldrarna 6 år och 7 15 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Vallentuna en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Vallentuna får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är betyget. Man har borgen (men inga förmedlade lån) på kronor per invånare. Det Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 12,9 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % % Befolkningsökning 1 år Vallentuna kommun Länet Riket Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 46 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

47 Valletuna är under den första kritiska nivån på 15 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Vallentuna potential 147 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Vallentunas skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Täby) år 28. Vallentuna har högre skatt med 1,35 procent, så det finns ingen potential. Därför blir betyget på skatte höjning. Vallentuna höjde skatten med 1 procent 23 och med ytterligare,5 procent 24 men sänkte den med,2 procent 28. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 16 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Det mesta eller cirka 13 miljoner av potentialen påvisas inom äldre- och handikappomsorgen. För avgiftshöjningar blir betyget. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 147 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Vallentuna på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 25 miljoner kronor vardera inom förskola 5 år, äldreomsorg och grundskola, med 18 miljoner kronor vardera inom social omsorg och fritidsverksamhet, med 15 miljoner inom förskola 6 år och med 1 miljoner vardera inom gymnasieskola och kultur. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 5 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjlig heterna i enbart de kommunala verksamheterna på 147 miljoner en sänkt skatt på cirka 2,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna, som således är lägre än vad som får anses normalt, kan inte sägas bestå av övertalig personal eftersom det finns 63 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 65 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en undertalighet på cirka 5 personer. Vallentuna får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Vallentuna (här finns bara betygen och ). Inga ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress markeringar alls av belastningar finns för nyckeltalet. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Vallentuna det speciella Vallentuna är ingen obetydlig förort norr om Stockholm. Webbplatsen meddelar att man just passerat 29 invånare. Det är en kommun som inte väsnas så mycket, men som ändå hittas av kvalitetsmedvetna människor. De flyttar dit i en årstakt som innebär en ökning av befolkningen med två procent per år. Vallentuna har mer välkända grannar som Sigtuna och Upplands Väsby i väster, Täby i söder, Österåker i öster och Norrtälje i norr. Bara Upplands Väsby är tidigare analyserad i Kommunexperten (11/28). Den upprustade Roslagsbanan är snabblänken genom Täby till Stockholm. Det är första gången Vallentuna ligger på analysbordet för en ordentlig granskning och bedömning. Men spaning har tidigare visat en kommun med ekonomiska problem, och eftersom de gällt ett dramatiskt fall i sparandet från höga nivåer i mitten av 199-talet ned till bara,7 procent av de totala intäkterna 22, var tanken att det rörde sig om den vanliga oförmågan att hantera den vardagliga ekonomin. Det framgår tydligt i diagrammet för sparandet under analysfrågan finansiell hälsa. Men den utvecklingen bröts redan 23, och under senare år har sparandet lagts på helt andra och högre nivåer. De två åren 25 och 26 nådde respektive passerade sparandet högsta kritiska nivå 6,5 procent av de totala Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 47

48 Vallentuna intäkterna, dvs nivån för god ekonomisk hushållning enligt kommunallagens krav. Det spanande ögat drog då slutsatsen att kommunledningen i Vallentuna skärpt sig och sugit tag i de ekonomiska problemen på allvar. Så enkelt var det inte. Vallentuna uppfyller vid en närmare granskning symptomen på den snabbt växande kommunen som straffas hårt av systemet för utjämning av skatteintäkter och kostnader mellan kommunerna. Det är skattehöjningar på 1,5 procent sammantaget under två år (23 och 24) som hjälper till att återställa den ekonomiska balansen, men det räcker inte utan verksamheten sätts under starkt effektivitetstryck. Överkostnaderna i verksamheterna reduceras till att 27 enbart motsvara en skattesänkning på 2,9 procent. Andelen personal i verksamheterna reduceras från 75 anställda per tusen invånare 1997 ner till 63 anställda per tusen 27. För att inte fastna i riksdagsmännens omfördelningslotteri hänvisas till artikeln Hur fungerar systemet för utjämning av intäkter och kostnader mellan kommunerna? i Kommun experten 11/28. Där framgår att Vallen tuna finns på plats 279 och förfogar över kronor per invånare. Det är 55,6 procent av det som Sorsele förfogar över med sina kronor per invånare. Sorsele toppar tabellen. Den retoriska finten för anhängarna av systemet är att påvisa att alla är vinnare. Så framgår exempelvis i Vallentunas årsredovisning för 27 att Vallentuna får 58,9 miljoner kronor i inkomstutjämning och 22,6 miljoner i kostnadsutjämning. I de beloppen döljer sig även ett statligt bidrag. Det ska ge positiva belopp för flertalet kommuner. Begreppen är inte rena. Bara helhetsanalyser som kan jämföra kommuner kan påvisa utjämningens orimligheter. Slutsatsen blir att Vallentuna har haft ansvarsfulla ledningar som under en period av ett hårt stegrande yttre effek tivitetstryck svarat upp mot det och skött kommunen ekonomi på ett föredömligt sätt. Det var mycket ansträngt strax efter sekelskiftet med den ovan påvisade nedgången i sparandet. Då var inte det indikativa finansiella betyget så högt som idag, dvs ett B. Vallentuna har delbetyget A på det tre analysfrågorna kommunskuld, finansiella risker och finansiella möjligheter. Men med delbetyg B på finansiell hälsa blir slutbetyget B. Speciellt för Vallentuna är också, förmodligen för att svara upp på det externa effektiviseringstrycket, att mycket verksamhet äger rum i annan regi än kommunens. Bara 66 procent av verksamheten är i egen regi och det minskar behovet av anställda till 65 per tusen invånare. Här finns ett dilemma som framgår vid studiet av ratingtabellerna i Kommunexperten. Vallentuna återfinns högt upp i B-tabellen i kraft att ha många nyckeltal med betyget (12 st). Skulle även nyckeltalet sparnivå under finansiell hälsa vara i stället för som nu, skulle delbetyget för finansiell hälsa också vara A. Med 13 skulle Vallentuna gå in högt på A-listan. Det illustrerar vilken stor vikt som vissa nyckeltal har och vilka stora effek ter bättre betyg på dem kan få. Problemet är att en betygsättning som sker enligt modellen att bedöma delbetyg för styrkor och svagheter inom ett antal viktiga områden ger en diskontinuerlig betygsskala. Enligt ett mer kontinuerligt synsätt borde Vallentuna ligga långt ner i A-tabellen än bland de översta i B-tabellen. Betyget på nyckeltalet sparnivå är således den kritiska punkten i hela analysen för Vallentuna. Det går inte att justera staplarna i diagrammet under finansiell hälsa eftersom de speglar LedningsförmågA ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 48 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

49 Vallentuna fakta. De är kvalitetssäkrade mot kommunens årsredovisningar. Då återstår de kritiska nivåerna. Är de för högt satta? De ska motsvara nivåer som uppfyller kravet att kommunen har framtidens ekonomi redan idag. Den lägsta, avtalspensionsnivån, är 1,75 procent av de totala intäkterna och speglar en låg personalandel av kommunens verksamhetskostnader på bara 46,2 procent (min 37,5 och max 73,3), en lågt redovisad pensionsskuld och en undertalighet personal. Det finns inga pengar i pensionsförvaltning som skulle motivera ytterligare nedjustering. Men med 1,75 procent av intäkterna i sparmarginal, klarar kommande generationer att betala avtalspensioner från resultaträkningen i framtiden. Nästa kritiska utrymme gäller den del av sparandet som bör öronmärkas för reinvesteringar för att hålla den produktiva förmögenheten intakt tills kommande generationer tar över. Även det utrymmet är nedjusterat till 1,75 procent av totala intäkter och visar att kommunens tillgångar uppgår till endast 53 procent av genomsnittsvärdet för riket. Utbyggnaden av den produktiva förmögenheten brukar vara eftersatt i befolkningsmässigt mycket snabbt växande kommuner. Det leder över till frågan om behovet av sparande för att finansiera nyinvesteringar som här är satt till hela 3 procent av de totala intäkterna. Redan vid en befolkningstillväxt som passerar 1 procent per tioårsperiod anges gränsen vara 3 procent av de totala intäkterna, och Vallentuna växte med 19,6 procent senaste tio åren. Kanske 3 procent inte räcker? Slutsatsen blir att den högsta kritiska nivån för nyckeltalet sparande inte kan sättas lägre än 6,5 procent av totala intäkter (1,75+1,75+3) för att klara kravet att ha framtidens ekonomi redan idag. Med ett genomsnitt de senaste fem åren på underkant 6 procent, blir betyget på nyckeltalet sparnivå. Det bör i genomsnitt vara dryga halvprocenten högre. Det är vad som skiljer en placering högt upp i A- eller B-tabellerna. Ledningen i Vallentuna har under senare år gjort kommunens förvaltningar skuldfria när det gäller långa skulder vid två tillfällen och det var 2 och 26. Historien visar en kommun som jobbar mycket med sin balansräkning för att hålla kommunen skuldfri. Man försöker hålla uppe investeringarna genom att sälja tillgångar. År 1996 försvann två tredjedelar av lägenheterna i kommunens enda nu aktiva egna ägda bolag, AB Össebyhus. Man har sålt VA-verksamheten och nyligen också affärsfastigheter i centrala Vallentuna. Eftersom man inte behöver amortera lån, har det förbättrat rörelsekapitalet och det är positivt 27. Men strävan att inte lämna en belånad kommun efter sig visas också genom att investeringsutgifterna under de senaste nio åren matchar sparandet, nyckeltalet kapitalbildning har betyget och marginalen är tiondelar av procent. Det är bara det att investeringsnivån fått anpassa sig neråt. De senaste fem åren är investeringssnittet under 4 procent av de totala intäkterna mot behovsnormen minst 8,5 procent. Den utvecklingen är långsiktigt ohållbar, även om det finns god likviditet för närvarande och kanske ytterligare någon tillgång som kan säljas. Vårt tips är att det indikeras avgiftspotentialer inom äldre- och handikappomsorgen som kan användas för att öka sparnivån och kapaciteten att investera. Men strävan att inte lämna en belånad kommun efter sig visas också genom att Vallentuna ståtar med det lägsta bruttoförpliktelsebeloppet av alla kommuner. Det framgår av diagrammet under analysfrågan kommunskuld. Vallentuna förefaller vara doldisen som skyr belåning. Med tanke på kommande generationer gäller det att ha framtidens ekonomi redan idag och det har man nästan. Sedan gäller det att ha det varje år tills barnen tar över. Rekommendationer Kommunledningen: Det behövs en något fastare ekonomistyrning som höjer sparnivån dryga halvprocenten av de totala intäkterna jämfört med genomsnittet för åren på cirka 6 procent. Då styr ni efter kommunallagens hushållningskrav. Höj den genomsnittliga investeringsnivån till att lägst matcha sparnivån och var inte alltför rädda att finansiera en ännu högre investeringsnivå under några år med lån om det skulle behövas. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen i framtiden når och behåller ett finansiellt betyg på A- nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är det bra att ni inte varit för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en obetydligt lite hög skatt till en relativt finansiellt välskött kommun med normala överkostnader i verksamheterna och utan någon övertalighet personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceut budet även i framtiden. Men nu stundar sämre ekonomiska förutsättningar för alla kommuner, och det finns behov av lite tuffare åtgärder för att förbättra ekonomin i Vallentuna. Det gäller dock bara en ambition, att hålla en tillfredsställande hög sparnivå. Att de goda förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna. Det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Vallentuna. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 49

50 Vallentuna 3 år, innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen blir aktivare i sin ekonomistyrning och håller något högre årliga framtida överskott för att nå A-nivå. I takt med att Vallentuna härigenom får en bättre ekonomi och verksamhet blir din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Det gör även skattesänkningar, men de kan vara svåra att realisera eftersom Vallentuna är stor förlorare i systemet för utjämning av skatteintäkter och kostnader mellan kommunerna. Företagare och investerare: Har Vallentuna komparativa fördelar för ditt företag kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Vallentuna. Överväger du lokaliseringar norr om Stockholm i en mindre förortskommun, bör Vallentuna vara en av de kommuner du kan ta med i utvärderingen. Vallentuna är så nära en A-kommun man kan komma och har de två handikappen att växa snabbt och att vara missgynnat av systemet för utjämning av skatteintäkter och kostnader mellan kommunerna. Du kontrollerar om Vallentuna kommuns ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B-kommunen Vallentuna finns fyra B-kommuner till i omgivningarna, men också en A -kommun. Besök Kommunexpertens blogg! Här publiceras dagligen aktuella kommentarer till händelser som påverkar ekonomin i Sveriges 29 kommuner. Några exempel: Ekonomernas standarddiagnos: stimulera med mer bidrag Analysovänliga råd från Rådet för Kommunal Redovisning Trevlighetsdriven prognosverksamhet Öka inslaget av personval! Hagfors anmäld till Lyxfällan 5 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

51 Karlsborg Karlsborg som rest sig nästan ända upp Karlsborg har inte långt kvar till A-klassning. Man har högsta betyg (A) på alla analysfrågor utom Finansiella risker. Den risk som indikeras är kombinationen minskande befolkning och svag sysselsättning; svikten i näringslivet har gjort att Karlsborg under de senaste tio åren tappat 7,3 procent av befolkningen. Annars har man låg kommunskuld, bra amorteringsförmåga och ett högt sparande. År 27 är sparnivån 6,5 procent av de totala intäkterna och mycket över nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Mediabild och bakgrund Det finns få orter i Sverige som är så förknippade med försvar och militärmakt som Karlsborg alla har väl hört talas om Karlsborgs fästning. Ursprungligen hetta fästningen Vanäs, men fick 1832 namn Carlsborg, dvs kung Carls egen borg. Tanken var att man i fredstid skulle ha krigsmateriel i fästningen, medan man i krigstid skulle vara den säkra orten för regeringen, kungafamiljen, riksdagen, Riksbankens guldförråd och kronjuvelerna. Karlsborgs devis Sveriges reservhuvudstad anspelar på den tiden, och man var då en del av det så kallade centralförsvarssystemet där man planerade för ett antal starka fästningar i Sverige. Även på senare tid har det funnits militär verksamhet i Karlsborg, bland annat fanns F6 (Västgöta flygflottilj) här mellan 1939 och Media skriver att Karlsborg blir den ort i Västsverige som drabbas hårdast när försvaret ska pressa kostnaderna. Enligt ett nyligen presenterat förslag läggs specialförbanden ned vid K3. Man refererar också till den nyföretagarbarometer som Nyföretagar Centrum publicerat och där Karlsborg intar en föga smickrande 282:a plats i listan över antalet nyregistrerade företag per tusen invånare. Man berättar vidare om satsningen på den nederländska marknaden fortsätter, där man vill marknadsföra Skaraborg som en intressant marknad för holländare. Det är ett samprojekt mellan Tidaholm, Karlsborg och Essunga. Karlsborg har drabbats hårt av den stora avvecklingen av militära myndigheter som började under 198-talet, en avveckling som fortfarande pågår. Trots de många smällarna har man rest sig och är idag en välskött kommun. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Preliminärt insamlade och publicerade bokslutsvärden av SCB (mars 29) för nyckeltalet sparnivå för 28 är inlagda. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Karlsborg har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Karls borg har samlat sina egna ägda bolag i en koncern, AB Vaberget. Kommunskuld Den första analysfrågan består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns Indikativ betygsmatris Faktaruta Karlsborg Betyg: B (indikativt 29) Befolkning: 6 79 (28) Kommuntyp: Övriga kommuner med mindre än 12 5 invånare Kommunalskatt: 21,5 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 1 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 37 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 16 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 51

52 Karlsborg skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Karlsborg ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 57 5 kronor per invånare. Det är lägre än medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Karlsborg ligger på plats 87 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Karlsborgs fall ger en försiktig värdering cirka 22 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 34 kronor, vilket med viss marginal understiger 36 2 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Karlsborgs amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 3 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckel talet KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp berättar att skulderna finns i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Karlsborg delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet får betyget. År 27 är sparnivån 6,5 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 5,3 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. I Karlsborg lånar förvaltningarna långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Men skillnaden bokförs som långa lån (netto) i förvaltningarna. Den delen är 16 procent av intäkterna och trenden växer svagt. Den första ANAlysfråga i kritiska nivån passeras vid 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir därför på skuldflödesgraden. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Karlsborg betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med långa lån (netto) och korta skulder är skuldbalans graden 49 procent av tillgångarna och trenden stiger svagt. Första kritiska nivån ligger på 6 procent. Men betyget blir inte det högsta eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är 27 mindre än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Karlsborg under den senaste nioårsperioden 4,17 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period på 4,71 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,54 procent av intäkterna och Karlsborg har ökat sin långsiktiga upplåning, vilket också förbättrat rörelsekapitalet. Med betyget på sparnivå får Karlsborg delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. 6 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Karlsborg kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Kommun 87 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 4,5 procent av de totala intäkterna och över nor 52 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

53 Karlsborg men på 2,5 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling, dvs kommuner som under en tioårsperiod tappar mer än 5 procent av befolkningen. Befolkningsminskningen de senaste tio åren är 7,3 procent. Det finns således en tendens till risk att man investerar ihjäl sig eller drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader. Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara inkomsten. Den är under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från Finansiell hälsa 89 procent av rikets genomsnitt och till 93 procent får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Karlsborg betyget. Befolkningen minskar både årligen och långsiktigt i alltför snabb takt. Åldersstrukturen innehåller ett antal allvarligare kritiska sned heter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det markeras svackor, dvs utflyttningar, i både utbildnings- och samhällsbyggargenerationen (dvs åldrarna och år). Det markeras dessutom både yngre äldre- och äldre äldrepucklar och då gäller det åldrarna som 8 w år. Det finns också belastningar för en tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. På nyckeltalet sysselsättning uppvisar Karlsborg en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. Det indikeras en viss konjunkturkäns lighet. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 3,7 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % % Befolkningsökning 1 år Karlsborg kommun Länet Riket Bostadsöverskott Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4,

54 Karlsborg borgen. Karlsborg får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på kronor per invånare, vilket är över den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B för analysfrågan Finansiella risker. Betygen på nyckeltalen befolkning och på sysselsättning visar ett kritiskt mönster som snabbt kan övergå i en finansiell risk och som därför bör bevakas. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas med nyckel talen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Karlsborgs skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Tibro) år 28. Karlsborg har högre skatt med,36 procent, så det finns ingen potential. Därför blir betyget på skatte höjning. Karlsborg höjde skatten senaste gången 23 med,56 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 4 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Drygt 1 miljon av potentialen påvisas inom äldre- och Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Karlsborg potential 56 Mkr handikappomsorgen. Betyget blir på Avgiftshöjningar. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 56 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Karlsborg på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 2 miljoner kronor inom äldreomsorg och med 8 miljoner vardera inom grundskola och det som kallas infrastruktur och skydd. Dessutom kan kostnader pressas med 4 miljoner kronor vardera inom förskola 5 år, gymnasieskola och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 1 miljoner utgör kalkyl mässigt de finansiella möjlig heterna i enbart de kommunala verksam heterna på 56 miljoner en sänkt skatt på cirka 5,6 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skatte nivån. Överkostnaderna, som ligger över nivån för vad som får anses normalt, är till stor del personal eftersom det finns 1 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 74 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 175 personer. Karlsborg får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckel tal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Karlsborg (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt inte funnits ett klart majoritetsblock. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 1 per tusen invånare indikerar stora arbetslag. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Karlsborg det speciella Karlsborg är en kommun där namnet länge fungerat som varumärke Karlsborgs fästning. Den stora avvecklingen av militära myndigheter började i Sverige under 198-talet och det har fortgått tills nu. Karlsborg har drabbats hårt genom åren. Kommunen föll ihop som ett ekonomiskt korthus, och det är kanske en del av den negativa delen av kommunens varumärke som det nu finns anledning att börja tvätta bort. Och det kan man göra med ekonomiska fakta, för analysen visar att man har det indikativa finansiella betyget B. Karlsborg är en kommun som är på väg upp och har kommit långt. Man har mycket positivt att berätta för omvärlden. Karlsborg är en långsträckt kommun vid Vätterns nordvästra strand. I väster finns två analyserade kommuner, Laxå i 1/29 och Töreboda i 2/29. I norr finns ännu inte analyserade Askersund och söder Tibro och Hjo. Det är drygt 2 minuter i bil till Skövde, och Göta kanal har vid Karlsborg sin förbindelse med Vättern. 54 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

55 Karlsborg Karlsborg har delbetyget (A) på de tre analysfrågorna kommunskuld, finansiell hälsa och finansiella möjligheter. Som så många kommuner där staten avvecklat verksamhet har man inte högsta betyg på analysfrågan finansiella risker, som inrymmer nyckel tal som mäter svikt i näringsliv och skatte bas. Liknande symptom finns i Kristinehamn, Sollefteå och Söder hamn. Den analysfrågan har del betyget B, och det bestämmer också slutbetyget. När viktiga delar av en kommuns näringsliv försvinner drabbar det först analysfrågan finansiell hälsa genom att intäkterna minskar dramatiskt och politikerna inte sällan står helt handfallna inför detta faktum. Med stora underskott och inte sällan negativa sparnivåer under flera år växer en insikt att huvuddelen av ansvaret för utvecklingen i kommunen måste axlas på kommunal nivå. Man börjar handla och det är ofta mycket kännbara åtgärder det är fråga om, som går ut på att krympa kommunal verksamhet i takt med att hushåll lämnar kommunen för sysselsättning på annat håll. Några år på 199-talet började befolkningen minska med stora tal varje år. Ännu finns inget år med positiv utveckling sedan dess. År 25 var minskningen som minst med 7 personer. Det första året med negativa sparnivåer var 1995 och vändningen uppåt kom först tre år senare. Karlsborg var i mitten av 199-talet en D-kommun med krisstämpel därför att delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa var D. Men det fanns kvaliteter. Karlsborg mötte krisen med hyfsad ekonomi och högt positivt rörelsekapital. Det drogs ner under många år, men hade det goda med sig att de långa skulderna, som var 3 miljoner kronor 1995 bara växte till 4 miljoner Men eftersom sparnivåerna, som framgår av diagrammet under analysfrågan finansiell hälsa, var låga ända fram till 21 kom ändå en betydande lång låneskuld att byggas upp i ett senare skede. Den var som mest 12 miljoner kronor 24. Från 1992 växte antalet tomma lägenheter i kommunens allmännyttiga bostadsföretag, som framgår av diagrammet under analysfrågan finansiella risker, och 1998 stod nästan var tredje lägenhet utan hyresgäster. Det var dags att minska beståndet och det skedde 1999, från 486 ner till 362. Men det räckte inte. Det är först 25 som man kan säga att det råder någon form av balans på den lokala bostadsmarknaden. Delbetyget för finansiella risker blev först C på grund av det kritiska mönstret mellan befolkningsminskning och tomma lägenheter. Men nyckeltalen som indikerade svikt i näringslivet gav inte utslag förrän långt senare. Skattekraften steg fram till 1999 för att först därefter börja falla. Förvärvsfrekvensen föll direkt men inte så mycket. Den låg kvar på låga 73 procent ända fram till 1999 för att därefter stiga till över 8 procent 27. År 22 kan sägas vara året när allt vänder för Karlsborg. Sparnivån etableras på godkänd nivå över 4,75 procent av de totala intäkterna. Därefter har den legat på tillfredsställande hög nivå. Det är den första och nödvändiga åtgärd som bör ske i en kriskommun. Ett överskott måste skapas som kan användas till att betala investeringar och amorteringar. Och det sker 22. Fram till dess har investeringarna legat på relativt låg nivå och finansierats av en neddragning av rörelsekapitalet och fler långa lån. Från 23 och fyra år framåt tillåts investeringarna få ligga över 6 procent av de totala intäkterna och över nivån för sparandet. Det framgår av nyckeltalen kapitalbildning och investerings LedningsförmågA ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 55

56 Karlsborg nivå, som båda har betyget. I en kommun som minskar befolkningen med 7,3 procent den senaste tioårsperioden, är det en investeringsnivå som är dubbelt så hög som normalt. Men 27 investeras det nästan inte något alls. Ibland måste en stor skola eller ett äldreboende byggas, men sådana insatser får inte ske för tätt i tiden om man vill leva upp till kravet på uthålliga finanser. Det är 22 som också skattekraften bottnar och vänder upp, och förvärvsfrekvensen når sin första topp på 78 procent för att sedan svacka några år men igen nå över 8 procent 27. Fortfarande indikeras näringslivssvikt genom betyget på nyckeltalet befolkning och på sysselsättning. Men Karlsborg ska kanske inte bara se om sin lokala utveckling utan också definiera sig som attraktiv pendlingskommun i den lite större regionen med Skövde som centrum. Karlsborg har 97 arbetsställen per tusen invånare, och det är en bit under medeltalet för kommuner. Det finns 191 kommuner med fler företag per tusen invånare, men skulle varje företag anställa en till i Karlsborg skulle det ger 658 nya jobb. Nyckeltalen som indikerar finansiella risker förbättras genomgående och nu ska delbetyget för analysfrågan vara B. Beträffande analysfrågan kommunskuld så har Karlsborg aldrig haft något större bruttoförpliktelsebelopp genom åren. Trots krisperioden har utvecklingen av skulder, borgen och pensionsåtagande hållits under kontroll. En koncernmoder, AB Vaberget, kom till redan 1997 och de företag som då lades som döttrar finns kvar. Det är det allmännyttiga bostadsbolaget AB Karlsborgsbostäder och två energi bolag. Alla visar vinster och kan avkastningsvärderas. Kvittas de värdena och deras kommunala borgen får man ett nettoförpliktelsebelopp på låga kronor per invånare och inga konsumtionslån indikeras. Vändningen 22 beror bland annat på att Karlsborg under 21 fick hjälp från den statliga kommundelegationen. Pengar mot tuffa avtal om åtgärder brukar ha den effekt som visas här. Men ledningen i Karlsborg har skött åren efter åtagandena bra och det handlaget kommer nu väl till pass i sämre ekonomiska tider. Var inte rädd att ekonomistyra tufft. Det finns goda ekonomiska potentialer. Rekommendationer Kommunledningen: Av analysen framgår att ni är väl medvetna om kommunens ekonomiska läge, och nu stundar sämre tider i en något konjunkturkänslig kommun med en underliggande svikt i det lokala näringslivet. Det är viktigt att hålla sparandet på minst samma nivå som under åren 22 28, dvs över 4,75 procent av de totala intäkterna. Kommunen har de åren den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver för att infria framtida åtaganden som att: driva verksamheten med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner hålla ett gott företagsklimat Befolkningen minskar i alltför hög takt samtidigt som den åldras. Varför det är så bör utredas och i den mån det går åtgärdas. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni något för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det finns inga avsatta pensionsmedel, så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en jämförelsevis lite hög skatt till en relativt finansiellt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna, som är högre än normalt. Det finns en betydande övertalighet personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceut budet även i framtiden. Men nu stundar sämre ekonomiska tider i en kommun där det finns behov av att bevaka utvecklingen av vissa finansiella risker, främst svikten i näringslivet. Men att de nuvarande goda förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år i framtiden. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända speciellt med tanke på kommunens rykte som gammal kriskommun. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år, innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen blir aktivare i sin ekonomistyrning och håller höga årliga framtida överskott. De bör främst användas för att hantera vissa finansiella risker. I takt med att Karlsborg härigenom får en allt bättre ekonomi och omgivningen får kännedom om det, blir villan till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Även skattesänkningar bidrar till att höja värdet på fastigheten. Företagare och investerare: Har Karlsborg komparativa fördelar för ditt företag kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Karlsborg. Överväger du lokaliseringar i Skövdes närhet i en mindre företagarkommun är Karlsborg en av de jämförelsekommuner du kan använda. Du kontrollerar om Karlsborg kommuns ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B-kommunen Karlsborg finns fyra B-kommuner till i omgivningarna, men också en D-kommun. 56 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

57 Kommun Öckerö Öckerö ännu en attraktiv lågprofilare Öckerö är en liten men välskött kommun. Man har högsta betyg på alla analysfrågor utom en (Finansiell hälsa). Det som drar ner det sammanfattande betyget till B är det något låga sparandet; den genomsnittliga sparnivån för mätperiodens fem sista år är 3,5 procent av de totala intäkterna. Men det är bara,25 procent kvar till nivån för god hushållning, dvs 3,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Annars har man god kapitalbildning och sparandet räcker nästan till att betala investeringarna; Öckerö har ett obetydligt årligt lånebehov på,3 procent av intäkterna. Med bättre sparande är Öckerö en A-kommun! Mediabild och bakgrund Öckerö har inte alltid tillhört Sverige. Under vikingatiden styrdes Öckeröarna av norska kungar och på 12-talet byggde också en av de norska kungarna hus på Öckerö. Det finns gott om spår från äldre tiders liv på Öckeröarna, bland annat finns 2 kända fornminnen, boplatser från stenåldern, bronsåldersrösen och sjömärken. Dagens Öckerö kommun består av tio bebodda öar utspridda mellan Marstrand och Vinga. Det är Bohus- Björkö, Fotö, Grötö, Hyppeln, Hälsö, Hönö, Kalvsund, Källö-Knippla, Rörö och Öckerö. Något som gör Öckerö unikt är att den tillsammans med Gotland är den enda kommunen i Sverige som saknar fast landförbindelse. Historiskt har givetvis fisket varit en viktig näring och är så än idag. De framgår också av kommunvapnet som visar ett hav med tio sillar med en båt ovanför, en anspelning på bland annat den så kallade sillperioden på 17-talet när mängder med fiskelägen uppstod. Media noterar att villapriserna ökar i Öckerö, något som går emot trenden i västsverige där priserna sjunkit med fem procent jämfört med samma tid förra året. Man rapporterar också om att kommunen förbättrat sig i den så kallade Kommunkompassen. Det är en undersökning genomförd av Sveriges kommuner och landsting som syftar till att mäta kvaliteten hos en kommun, och jämfört med den senaste undersökningen hade Öckerö förbättrat sin verksamhet med 15 procent. Media redovisar vidare att man tagit det första steget mot ny skolorganisation i kommunen. Det beror på krympande andel barn på vissa öar, något som ställer högre krav på samordning och kvalitet i undervisningen. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Preliminärt insamlade och publicerade bokslutsvärden av SCB (mars 29) för nyckeltalet sparnivå för 28 är inlagda. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Indikativ betygsmatris Faktaruta Öckerö Betyg: B (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Förortskommuner Kommunalskatt: 21,19 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 21 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 63 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 3 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 57

58 Öckerö Öckerö har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. År 24 överfördes förvaltningsfastigheterna till ett eget ägt bolag, det allmännyttiga bostadsföretaget Öckerö Bostads AB. Det påverkar de kritiska nivåerna för två nyckeltal, nämligen spar- och investeringsnivå. KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Öckerö ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 69 kronor per invånare. Det är obetydligt lägre än medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Öckerö ligger på plats 166 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Öckerös fall ger en försiktig värdering cirka 48 kronor per invånare. Netto förplikt elsebeloppet blir cirka 21 kronor, vilket med marginal understiger 36 2 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det finns således inga konsumtionslån och därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Öckerös amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet berättar att skulderna finns i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Öckerö delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Öckerö kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp 2 69 Kommun 166 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Öckerö får betyget. År 27 är sparnivån 2,8 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 3,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 3,5 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Öckerö har förmedlade lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden bokförs som långa lån (netto) i förvaltningarna. I vissa kommuner, som i Öckerö, har förvaltningarna amorterat alla långa lån. I det fallet förmedlas lånen från förvaltningarnas eget kapital. Skuldflödesgraden är således procent av intäkterna. Den första kritiska nivån passeras vid 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir därför för skuldflödesgraden för Öckerö. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Öckerö även här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Utan långa lån (netto) och med korta skulder är skuldbalansgraden 28 procent av tillgångarna och trenden faller. Första kritiska nivån ligger dubbelt så högt eller på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är 27 mindre än omsättningstillgångarna. Eftersom sparandet har fyllt på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömt den senaste fem åren har den korta upplåningen minskat. 58 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

59 Öckerö Kapitalbildningen får i Öckerö betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Öckerö under den senaste nioårsperioden 4,1 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,4 procent. Det ger ett obetydligt årligt lånebehov på,3 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Öckerö delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 2 procent av de totala intäkterna och under normen på 5,5 procent. Det är normen som tillämpas för kommuner med en befolkning som under en tioårsperiod utvecklas inom intervallet + /- 5 procent. Eftersom Öckerö Bostads AB äger kommunens verksamhetsfastig heter Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 6,3 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk % Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 59

60 Öckerö och hyr ut dem till de kommunala förvaltningarna, bör investeringsnivån i snitt justeras ner till cirka hälften av normens värde. Det är cirka 3 procent av de totala intäkterna. Med i genomsnitt 2 procent investeringar de senaste fem åren indikeras ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är över rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från 99 procent av rikets genomsnitt och till 15 procent får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Öckerö betyget. Befolkningen ökar långsiktigt. Åldersstrukturen innehåller inga allvarligare kritiska snedheter jäm fört med befolkningspyramiden för riket. Dock markeras en svacka, dvs ut flytt ning, i utbildningsgenerationen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Öckerö en långsiktig trend som är klart bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Öckerö får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Öckerö potential 68 Mkr Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på kronor per invånare, vilket är över den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare men också över den högsta på 27 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter som utvärderas av nyckel talen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för nyckel tal jämförs med ett totalt behov av åtgärder på 6 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld ( Mkr), Hälsa (6 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Öckerös skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Göteborg) år 28. Öckerö har lägre skatt med,11 procent, så det finns en potential på 2,3 miljoner kronor jämfört med Göte borgs skattesats. Den risk som indi keras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 6 miljoner kronor per år. En skattehöjning kan alltså stå för 38 procent av det totala behovet (2,3 miljoner av 6 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 38 procent bara klarar den lägsta kritiska nivån 33 procent blir det två belastningar. Betyget blir därför på Skattehöjning. Öckerö höjde skatten senaste gången 24 med 1 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 21 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Cirka 1 miljoner av potentialen påvisas inom äldre- och handikappomsorgen. Den risk som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 6 miljoner kronor per år vilket är lägre än den indikerade avgiftspotentialen. Betyget blir därför på Avgiftshöjningar. Det indikeras även vissa avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 68 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Öckerö på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 2 miljoner kronor inom gymnasieskola och med 1 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år, politik och det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Dessutom kan kostnader pressas med 5 miljoner kronor vardera inom äldreomsorg, social omsorg och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 21 miljoner utgör kalkyl mässigt de finansiella möjlig heterna i enbart de kommunala verksam heterna på 68 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,3 procent. Motsvarig heten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna, som ligger något över nivån för vad som får anses normalt, är till stor del personal eftersom det finns 91 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 75 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 19 personer. 6 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

61 Öckerö Öckerö får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Öckerö (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har det funnits ett klart majoritetsblock. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 91 per tusen invånare indikerar stora arbetslag. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Öckerö det speciella Öckerö är en ö-kommun som ligger i Skagerrak öster om Göteborg alldeles utanför Hisingen. Kommungrannar är Göteborg, analyserad i Kommunexperten 9/29 och Kungälv. Öckerö har det finansiella indikativa betyget B. Det beror på att kommunen har delbetyg B på en av de fyra analysfrågorna, nämligen finansiell hälsa eller hur man sköter den vardagliga ekonomin. På de övriga tre analysfrågorna, kommunskuld, finansiella risker och finansiella möjligheter är delbetygen A. Öckerö hamnar högt upp på plats 5 i den del av ratinglistan som innehåller B-kommunerna. I det avseendet liknar Öckerö Vallentuna, som också analyseras i det här numret och som finns på plats 4 alldeles före Öckerö. Med nyckeltalsbetyget på sparnivå skulle Öckerö ta steget över till A-tabellen och hamna högt där. Betygsmatrisen syftar till att omedelbart indikera styrkor och svagheter. Det tar inte lång tid att ringa in att den enda och viktigaste svagheten en något för låg sparnivå. Sparandet för 27 och 28 ligger på 2,8 procent av de totala intäkterna och borde ligga på lägst 3,75 procent av intäkterna enligt lagens krav på god ekonomisk hushållning. Förmodligen styr kommunen efter det något svagare balanskravet, vilket inte är tillräckligt för uthålliga finanser efter som det bland annat inte tar hänsyn till att de framtida avtalspensionerna ska betalas ut och kostnadsföras på resultaträkningen. Det finns anledning att belysa den problematiken eftersom sparnivåerna är låga för Öckerö och även de kritiska nivåerna. Det går inte att ändra staplarna i diagrammet under finansiell hälsa eftersom de är faktiskt redovisade värden för sparandet och beskriver verkliga förhållanden. Däremot är det meningsfullt att diskutera varför de tre kritiska nivåerna har de värden som sätts. Den lägsta kritiska nivån för avtalspensioner ligger på 1,75 procent av de totala intäkterna. Det är under normalnivån 2 procent. Med en personalandel av verksamhetens kostnader på 54,6 procent är i det avseendet Öckerö en normal kommun, men kommunen har avsatt medel i pensions förvaltning (bankkonto) motsvarande drygt 2 procent av hela det redovisade pensionsåtagandet. Utgår vi från att de medlen finns kvar i fram tiden, kan belastningen på det fram tida driftsutrymmet få minska i mot svarande mån. Kommunen är hel LedningsförmågA ANAlysfråga v Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Politisk fördelning Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 61

62 Kommun Öckerö ler inte medlem i KommunInvest och har därmed inte åtagit sig en solidarisk borgen för andra kommuners lån. Bedömningen är att den kritiska nivån för avtalspensionerna bör justeras ned till 1,75 procent av intäkterna. Det krävs av betygsstandarder att dagens generation ska betala sin del av kapitalbildningen i kommunen, och till den hör re- och nyinvesteringar. Det ska finnas sparande för att betala reinvesteringar som håller den produktiva förmögenheten intakt. Här är det sparandet 1 procent av de totala intäkterna och även det mindre än normala 2 procent. Det beror på att det mesta av kommunens förvaltningsfastig heter 24 köptes ut av Öckerö Bostads AB för en revers på betydande belopp. Det är bland annat en del av de försäljningslikviderna som finns avsatta i den ovan nämnda pensionsfonden, men som också gjort kommunen skuldfri och ligger bakom att betyget är för nyckeltalet rörelsekapital. När kommunen behöver investera i exempelvis skolor, barnstugor och förvaltningslokaler sker det i Öckerö Bostads ABs regi och belastar inte de kommunala investeringsutgifterna. Det innebär att utgifterna för reinvesteringar i förvaltningsbyggnader belastar Öckerö Bostads AB som periodiserar dem i kallhyra till kommunen. Vad Öckerö kommuns förvaltningar har att avsätta sparande till är reinvesteringar i tillgångar som mestadels används för den tekniska försörjningen i kommunen. Då räcker det med cirka 1 procent av de totala intäkterna. Nu gäller även samma förhållande för nyinvesteringarna. Gäller det nya lokaler sker det i Öckerö Bostads ABs regi och tekniska anläggningar via kommunens förvaltningar. Med den befolkningsökning Öckerö har för närvarande (4,8 procent den senaste tioårsperioden) behöver 2 procent av sparandet avsättas för nya investeringar varav 1 procent tillfaller kommunen. Det innebär att högsta kritiska nivå för sparandet bör ligga på 3,75 procent av de totala intäkterna (1,75+1+1). Eftersom 1 procent av de totala intäkterna motsvarar 6 miljoner kronor och sparnivån de senaste åren är 2,8 procent och därmed cirka 1 procent för låg, saknas 6 miljoner kronor för att nyckeltalet sparnivå ska få betyget. Det är det behovet som riktas mot de tre potentialnyckeltalen skatte- och avgiftshöjningar och kostnadspress. Något annat behov finns inte. Om kommunen pressar upp sparnivån med 1 procent är man A-kommun inom 3 till 5 år. Det är uppgiften i Öckerö. Nyckeltalet kapitalbildning har betyget och det kommer förmodligen att få värdet inom några år eftersom investeringarna de senaste fyra åren ligger under sparnivåerna. Det förutsätts att det förhållandet består även kommande år, se diagrammet under analysfrågan finansiella risker. Vad finns mer att säga om Öckerö som är speciellt? Öckerö Bostads AB innehåller jämfört med andra kommuner en mycket liten andel lägenheter och har aldrig haft kritiska volymer tomma lägenheter. Man har fördubblat ett litet bestånd sedan 1997 och nu gäller det för företaget att särredovisa olika verksamheter i interna resultatenheter så misstankar inte uppstår att kommunal verksamhet subventionerar hyresgästerna eller vice versa. Det kan noteras att den kommunalt beskattningsbara medelinkomsten (skattekraften) växt från 95 procent av rikssnittet 1997 och till 15 procent 29. Likaså har förvärvsfrekvensen ökat till att ligga i underkant av höga 85 procent 27. Öckerö kommun är alltså attraktiv. Rekommendationer Kommunledningen: Det behövs en något fastare ekonomistyrning som höjer sparnivån minst en procent av de totala intäkterna jämfört med åren (som var 2,8 procent). Då styr ni efter kommunallagens hushållningskrav och inte bara efter balanskravet som är långsiktigt otillräckligt. Var inte rädd att styra eftersom det finns finansiella möjligheter och det indikeras relativt höga avgiftspotentialer. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni alldeles för många. Men hur många ni än har varit kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Bevaka även att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle gör anspråk på dem. Överväg av denna anledning att råda kommunen bilda en pensionsstiftelse. Invånare: Du betalar en jämförelsevis låg skatt till en relativt finansiellt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna, som är lite högre än normalt. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Att de goda förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna. Det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Öckerö. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år, innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen blir aktivare i sin ekonomistyrning och håller något högre årliga framtida överskott för att nå A-nivå. I takt med att Öckerö härigenom får bättre ekonomi gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Det gör även skattesänkningar. 62 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

63 Öckerö Företagare och investerare: Har Öckerö komparativa fördelar för ditt företag kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Öckerö. Överväger du lokaliseringar i Göteborgs närhet i en mindre kommun är Öckerö en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Öckerö kommuns ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B-kommunen Öckerö så finns en B-kommun till i omgivningarna, men också en A- kommun. Tierps kommun Kristinehamns kommun Kungälvs kommun Skurups kommun Framtidens ekonomi redan idag! ehandel.kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner På ehandel.kommunexperten.se kan du bland annat köpa kompletta nummer av analystidningen Kommunexperten, enstaka kommunanalyser, fristående artiklar, temapaket och beställa prenumeration på tidningen Kommunexperten allt i PDFformat. Kristinehamn Rockwell Bibliotekskunder Kristinehamn Palatino använder webbplatsen som PDF-bibliotek och kan Kristinehamn ladda hem alla Goudy typer av material. Besök ehandel.kommunexperten.se! Namn:... Frankeras ej. Mottagaren betalar portot. Företag/kommun:... Antal prenumerationer:... Förlaget Kommunexperten AB Faktureringsadress:... SVARSPOST Postadress: Uppsala Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, E-post:...

64 Avsändare: Förlaget Kommunexperten AB Smedsgränd 2a Uppsala B Porto betalt I detta nummer: Helsingborg Karlsborg Krokom Mörbylånga Vallentuna Vimmerby Vänersborg Öckerö I nästa nummer: Arvidsjaur Enköping Hallstahammar Höganäs Linköping Nässjö Ovanåker Torsby