Attityder till arbete

C/D-UPPSATS 2005:11 Attityder till arbete En tudie om tudenter attityder till arbete och Luleå kommun om arbetgivare LEA ADERSSO JOAKIM ILSSO SOCIOLOGI C/D Luleå teknika univeritet Intitutionen för Arbetvetenkap Avdelningen för Indutriell produktionmiljö 2005:11 ISS: 1402-1781 ISR: LTU - C/DUPP - - 05/11 - - SE

ATTITYDER TILL ARBETE - en tudie om tudenter attityder till arbete och Luleå kommun om arbetgivare LEA ADERSSO JOAKIM ILSSO SOCIOLOGI C/D Intitutionen för arbetvetenkap Avdelningen för Indutriell produktionmiljö Vetenkaplig handledare: Eliabeth Berg

Förord Det är många peroner om har varit till tor hjälp under arbetet gång. Vi vill fört och främt tacka alla tudenter om har deltagit i tudien men även alla de lärare om amarbetvilligt har tällt upp på att i amband med föreläningar låta o utföra enkätunderökningen. Vi vill även rikta ett tort tack till vår handledare, Eliabeth Berg, om gett o goda råd på vägen och Mat Jacobon om med tort tålamod och intree fungerat om bollplank vid tatitika frågor. Ett tort tack till Luleå kommun peronalkontor om gav o möjlighet att göra denna underökning. Vägen hit har varit lång men förvånanvärt märtfri. Vi har egentligen inte tött på några törre problem och de gånger det upptått problem har vi fått bra vägledning av Eliabeth och Mat. Det är vår förhoppning att de reultat vi kommit fram till ka vara värdefulla för peronalkontoret i dera arbete med att Luleå kommun externt kall uppfatta om en attraktivare arbetgivare. Lena Anderon och Joakim ilon Luleå 16 Mar 2005.

Abtract Thi paper i written with the cooperation of Luleå city local authority peronnel department. The aim of thi paper i to examine the attitude of tudent at Luleå Technical Univerity to Luleå city a a potential employer and to examine the attitude of tudent to work, baed on a tudy. In the period 2001 to 2011, Sweden local authoritie need to recruit large number of new peronnel a a reult of, for example, retirement. Luleå local authority itelf need to recruit 6600 people during thi period. To attract the peronnel they need, it i important that Luleå local authority know what the future workforce conider important in their work. The reult how that tudent have an individualit attitude toward work. The important factor in their choice of job are pleaant co-worker, intereting and challenging job decription, a good work environment, and the poibility of individualied further training and education. Student believe that Luleå local authority a an employer can, to a certain extent, meet thee requirement.

Sammanfattning Denna uppat är kriven i amverkan med Luleå kommun peronalkontor. Syftet med uppaten är att underöka vilka attityder tudenter vid Luleå teknika univeritet har till Luleå kommun om potentiell arbetgivare amt att underöka vilka attityder tudenterna har till arbete. Detta har gjort genom en enkättudie. Under perioden 2001-2011 behöver Sverige kommuner till följd av bland annat penionavgångar nyrekrytera en tor mängd peronal. Bara inom Luleå kommun måte cirka 6600 peroner rekrytera under denna period. För att attrahera den peronal de behöver är det därför viktigt att Luleå kommun vet vad framtida arbetkraft tycker är viktigt i ett arbete och känner till tudenterna attityder till Luleå kommun om arbetgivare. Reultaten viar att tudenterna har en individualitik intällning till arbete. Viktiga egenkaper i ett bra arbete är trevliga arbetkamrater, att arbetuppgifterna är intreanta och utvecklande, god arbetmiljö amt möjligheter till individuell kompetenutveckling. Studenterna vid tror att Luleå kommun om arbetgivare i vi grad kan uppfylla dea egenkaper.

Innehållförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Kommunal organiation... 2 1.2 Luleå kommun... 4 1.3 Val av uppatämne... 5 1.4 Syfte och frågetällningar... 6 1.5 Val av teori och begrepp... 7 1.6 Dipoition... 7 2. Metod... 8 2.1 Forkninganat... 8 2.2 Metodik... 8 2.3 Enkäten utformning... 9 2.4 Urval... 10 2.5 Index... 11 2.6 Inamling av data... 12 2.7 Bortfall... 13 2.8 Validitet och reliabilitet... 13 2.9 Etika tällningtaganden... 14 3.Teori... 15 3.1 Attityd... 15 3.1.1 Attityder funktioner... 15 3.1.2 Attityder och handlingar... 16 3.2 Värdering... 17 3.2.1 Värderingar uppkomt och förändring... 17 3.3 Attityder till arbete... 18 3.4 Attityder och kön... 22 3.5 Attityder och ålder... 23 3.6 Pot-materialitika och materialitika värderingar... 23 3.7 Ett bra arbete... 24 3.8 Unga männikor intree för olika arbetområden... 26 4. Reultat... 27 4.1 Utvärdering av enkäten... 27 4.2 Enkätvaren... 28 4.2.1 Ett bra arbete... 29 4.2.2 Synen på Luleå kommun... 31 4.2.3 Attityder till arbete... 32 4.2.4 Var vill tudenterna arbeta... 33

5. Dikuion... 36 5.1 Studenterna attityder till arbete och Luleå kommun... 36 5.1.1 Vård och Hälatudenter... 36 5.1.2 Lärartudenter... 37 5.1.3 Pykologi- och ociologitudenter... 38 5.1.4 Ekonomitudenter... 39 5.1.5 Ingenjörtudenter... 40 5.1.6 Ett bra arbete... 42 5.2 ya värderingar växer fram... 43 5.3 Lönen betydele för tudenterna... 44 5.4 Hur har tudenterna bildat den attityd de har?... 45 5.4.1 Kommunantällda påverkan på attityden till kommunen... 46 5.5 Marknadföring av kommunen verkamheter... 46 5.6 Avlutning och fortatta tudier... Källförteckning... 49 Bilaga 1 Enkät och frekvenfördelning Bilaga 2 Statitika beräkningar

Figur och diagramöverikt Figuröverikt Figur 1.1 Ålderfördelningen i Luleå kommun... 4 Figur 1.2 Uppaten huvudteman... 6 Figur 3.1 Berglund attitydindelningar... 21 Figur 3.2 Män och kvinnor prioriteringar av arbetet egenkaper... 25 Figur 3.3 Män och kvinnor preferener om framtida arbetgivare... 26 Figur 4.2.1 Viktiga egenkaper i ett arbete... 29 Figur 4.2.2 Egenkaper om kännetecknar ett arbete inom Luleå kommun... 31 Figur 4.2.3 Attityder kopplat till bra arbete... 33 Figur 4.2.4 Var tänker tudenterna i förta hand öka arbete... 34 Figur 5.1.1 Vård- och hälatudenter... 36 Figur 5.1.2 Lärartudenter... 37 Figur 5.1.3 Pykologi- och ociologitudenter... 38 Figur 5.1.4 Ekonomitudenter... 39 Figur 5.1.5 Ingenjörtudenter... 40 Diagramöverikt Diagram 4.1 Fördelning mellan olika utbildningkategorier och kön... 28

Inledning 1. Inledning Kommunerna i Sverige är oattraktiva om arbetgivare. Detta framkommer i både media, forkningrapporter och kommunerna peronalenkäter. Bland unga männikor framtår idag det privata företaget om idealet i valet av arbetgivare. Kommunerna om arbetgivare tår helt enkel lägre i rang än privata arbetgivare. 1 Sverige kommuner behöver under detta årtionde rekrytera cirka 600 000 nya medarbetare. 2 Därför är det viktigt att kommunen fokuerar på den framtida arbetkraften behov men även tar tillvara och utvecklar den peronal man har. Oraken till det ökade rekryteringbehovet är bland annat ökade penionavgångar, tjänteledigheter och ökade långtidjukkrivningar. 3 Att penionavgångarna är tora inom kommunal ektor beror på att de tora barnkullar om födde på 30- och 40-talet, och om nu går i penion, ökte ig ut på arbetmarknaden under den period då kommunen expanion var om tarkat. 4 En annan orak till det tora rekryteringbehovet är att andelen mycket gamla i Sverige ökar vilket vänta leda till ökat peronalbehov då fler kommer att behöva för att ta hand om de gamla. 5 Bara inom Luleå kommun behöv det rekrytera cirka 6600 peroner mellan åren 2003-2012. 6 Rekryteringbehovet är tort inom de fleta verkamhetområden men det är främt inom kolan och verkamhetområdet för äldre och funktionhindrade om behovet kommer att vara om tört. 7 Det om kan komplicera rekryteringen för kommunerna är att ungdomar intree för utbildningar till kommunala arbeten minkar. 8 Ytterligare en orak om kan förvåra 1 Laren, T. 2000.. 85 2 Svenka Kommunförbundet, 2001.. 1 3 Luleå kommun, 2003.. 1 4 Laren, T. 2000.. 15 5 Svenka Kommunförbundet, 1999.. 11 6 Luleå kommun, 2004.. 1 7 Ibid.. 8 8 Svenka Kommunförbundet, 1999.. 11 1

Inledning rekryteringen är att yrkegrupper om tidigare varit bundna till offentlig ektor fått ökade möjligheter att välja arbetgivare. 9 Kunkap om den framtida arbetkraften om å måningom kommer att ta över 40-taliterna arbeten är mycket värdefullt i arbetet att underlätta rekryteringen och generationväxlingen inom kommunerna. Det kräv en hel del inater för att kommunerna ka kunna attrahera och läppa in den nya generationen arbetare. För att lycka med det måte kommunerna bland annat kaffa ig kunkap om vad unga männikor önkar få ut av itt arbete och på å ätt kunna tillgodoe dera behov. Det är därför denna uppat yfte att ta reda på vilka attityder om finn till Luleå kommun om arbetgivare och vilka egenkaper om ane vara viktiga i ett arbete. 1.1 Kommunal organiation Till följd av urbaniering, indutrialiering och nabba kommunikationer under 1950-1970 talet krävde rationaliering av organiationen för att kommunerna kulle hänga med i amhällförändringen. De dåvarande 2500 måkommunerna log därför amman till 280 törre kommuner. Kommunerna förändrade från en måkalig och lokalt varierande organiation med tort medborgerlig delaktighet till en mer formalierad, trukturerad, torkalig byråkrati. Fata regler, profeionella tjäntemän, hierarkika organiationer, avperonifiering kännetecknade den nya organiationen. Under denna tid förepråkade kommunerna Taylorim med det löpande bandet. Varje individ var utbytbar och hade en enkel och enidig arbetuppgift inom ett detaljplanerat och centraltyrt ytem, utan hänyn till engagemang och peronligt anvar. Jan Wallenberg menar att byråkratika organiationlöningar fungerade bra förr under den offentliga ektorn uppbyggnad- och expanionkede. Vidare kriver Wallenberg Den tayloritik arbetorganiationen lockar numera få, dea principer brukar uppleva mer om ett problem än om en löning, problemet är att vi inte vet hur alternativen er ut. 10 Svenka kommuner befinner ig i en omprövande och ökande fa där gamla löningar inte fungerar riktigt bra, och den nya ännu är oprövat. Det finn ändå klara förändringar i en betämd huvudriktning. Det gäller föröken att komplettera och erätta traditionella organiation- och tyrningprinciper ur den 9 Laren, T. 2000.. 18 10 Wallenberg, J. 1997.. 9-11, 21-27, 30 2

Inledning byråkratika organiationformen med löningar baerade på motivation, delaktighet och peronligt anvar. 11 Kommunerna har idag en avgörande betydele för landet kattenivåer och offentliga utgifter. De är väentliga för arbetmarknadpolitiken och arbetlivfrågor efterom de är arbetgivare för cirka 20 procent av den venka arbetkraften. Hur det kommunala arbetlivet fungerar är av tort intree för betydligt fler än man kan tro, del genom den tora andelen befintlig peronal men även genom den förväntade rekryteringen av ny peronal. Men arbetlivfrågorna ingår endat om en del av en törre helhet i kommunerna, där flera olika faktorer påverkar och balanerar varandra. 12 Kommunalt arbetliv tår på följande ätt i ett komplicerat beroendeförhållande till kommunal tjänteproduktion, lokaldemokrati och rättäkerhet: Tjänteproduktion: kommunerna är tora arbetgivare jut därför att de är anvariga för viktiga amhällfunktioner om påverkar de fleta medborgare vardagliv och många männikor grundläggande trygghet. Det gäller ervicetjänter om kola, äldreomorg och barnomorg. Det gäller myndighetutövande om miljökontroll, bygglov och omhändertaganden och det gäller infratrukturella frågor om gator, vatten, avlopp. Dea anvarområden är avgörande för ett välfungerande amhälle och för medborgarna är det viktigt att kattepengarna använd på bäta ätt. Lokaldemokrati: genom kommunalt jälvtyre och kommunal demokrati komplettera rikpolitiken med ett mer lokalt och direktpräglat folkligt inflytande. Förr fungerade detta genom bredare och lite mer oreglerat medborgerligt deltagande, numera genom färre aktiva partipolitiering och mer trikt reglerad verkamhet. Rättäkerhet: den kommunala verkamheten är till tora delar reglerad i lagar och förordningar, både vad gäller procedurfrågor och innehållet i tjänteproduktionen. Kommunallagen, ocialtjäntlagen och omorglagen kan nämna om exempel. Detta rättäkerhetkrav överordnar ofta det kommunala arbetlivet behov. Särkilt är det 11 Wallenberg, J. 1997.. 120. 12 Ibid.. 9. 3

Inledning möjligheterna till flexibel arbetplatutveckling och lokal anpaning om begräna genom regelverket krav på enhetlighet och likformighet. 13 1.2 Luleå kommun Luleå kommun är landet 26:e törta kommun med cirka 72 000 invånare. Inräknat de fyra grannkommunerna 14 bor det närmare 170 000 männikor i Luleåregionen. Luleå kommun yelätter över 7 000 månadantällda och 10 000 antällda med timvikarier och arvoditer inberäknade och är därmed törta arbetgivaren i Luleå och orrbotten. 15 Figur 1.1 Ålderfördelningen bland antällda i Luleå kommun, procent. 16 16-24 år 4 25-34 år 16 35-44 år 25 45-54 år 34 55-64 år 20 Medelåldern bland de antällda i kommunen är 45,3 år. 17 80 % av de antällda inom Luleå kommun är kvinnor. De törta yrkegrupperna inom Luleå kommun finn inom verkamheter för vård och omorg amt kolan. Stora yrkekategorier är där underköterkor och lärare. 18 Under 2003 har Luleå kommun gjort en enkätunderökning bland månadantällda där yfte var att ge en nulägebekrivning av hur medarbetarna uppfattar in arbetituation. De amlade bedömningarna viar att medarbetarna upplever in arbetituation om poitiv. Av 14 ingående delfaktorer får alla, utom en, ett genomnittligt värde om är mer bra än dåligt. De antällda upplever bland annat arbettillfredtällelen om god och ledarkap, konflikthantering, informationflöden om väl fungerande. Det tyck dock finna ett minöje 13 Wallenberg, J. 1997.. 10-11. 14 Grannkommunerna är Boden, Piteå, Kalix och Älvbyn. 15 Luleå kommun, 2004-12-17 16 Luleå kommun, 2004. 17 Ibid 18 Ibid..8 4

Inledning med kompeten och individuell utveckling, endat 9 % aner att de har goda eller mycket goda utvecklingmöjligheter inom Luleå kommun. Arbetmiljön får ett godkänt genomnitt men den pykika påfretningen är ganka eller mycket högt för 46 %. På flera frågor i medarbetarenkäten var de antällda mer poitiva med tigande ålder och antällningtid. Detta tror Luleå kommun kan bero på att arbetuppgifterna och organiationen är mer anpaad efter den äldre generationen än den yngre generationen. 19 1.3 Val av uppatämne är uppatämne valde atte två klara riktlinjer upp. För det förta ville vi underöka ett aktuellt och exiterande fenomen i amhället och för det andra ville vi att reultatet kulle vara till nytta för intreenter utanför univeritetet. Denna underökning har gjort i amverkan med Luleå kommun peronalkontor. Att vi valde att kriva uppat för Luleå kommun beror på att vi kom i kontakt med dera rapport om det framtida rekryteringbehovet. 20 I rapporten redovia bland annat rekryteringbehovet inom olika verkamhetområden, penionavgångar, rörlighet och ålderfördelningen inom kommunen. Till att börja med intreerade vi o för ett antal övergripande frågor i rapporten. Dea frågor var: 21 Hur kan Luleå kommun kapa bättre förutättningar för att behålla redan antälld peronal? Hur kan Luleå kommun om arbetgivare timulera ungdomar att välja utbildningar inom de områden om har det törta rekryteringbehovet? Hur kan Luleå kommun agera för att attrahera nya grupper på arbetmarknaden och därigenom bredda in rekryteringba? Hur kan Luleå kommun agera å att de externt uppfatta om en attraktiv arbetgivare? Vi inåg nart att vi var tvungna att pecialiera o på en av frågorna för att inte tudien kulle bli alltför omfattande. Efter amrådan med kontaktperoner på Peronalkontoret valde frågan Hur kan Luleå kommun agera å att de externt uppfatta om en attraktiv 19 Luleå kommun, 2004.. 19 20 Luleå kommun, 2003. 21 Luleå kommun, 2003. 5

Inledning arbetgivare. För att ta reda på hur Luleå kommun ka agera för att uppfatta om en attraktivare arbetgivare anåg vi att det var nödvändigt att fört underöka vilka attityder om finn till Luleå kommun om arbetgivare. Både vi och kontaktperonerna på peronalkontoret tyckte att tudenterna vid Luleå teknika univeritet var en intreant grupp att underöka. Därefter har vi jälva formulerat och utvecklat tudien fortatta tankegångar. 1.4 Syfte och frågetällningar Huvudyftet med uppaten är att underöka vilka attityder tudenter vid Luleå teknika univeritet har till Luleå kommun om arbetgivare. Delyftet är att ta reda på vilka attityder tudenterna har till arbete och vilka egenkaper de aner ett bra arbete ka ha. Utifrån detta har följande frågetällningar utformat: Vilka egenkaper aner tudenterna ka ingå i ett bra arbete? Vilka attityder har tudenterna till Luleå kommun om arbetgivare? Vilka attityder har tudenterna till arbete? Hur har tudenterna bildat den attityd de har till Luleå kommun om arbetgivare? edan illutrera kärnan i underökningen. Det vi föröker tydliggöra i figuren är ambandet mellan tudenterna attityd, ett bra arbete och Luleå kommun om arbetgivare amt hur attityder till Luleå kommun har bildat. Figur 1.2 Uppaten huvudteman Hur bilda attityden? Studenterna attityd Luleå kommun om arbetgivare Vad är ett bra arbete? 6

Inledning 1.5 Val av teori och begrepp Vid val av teorier har vi utgått ifrån begreppet attityd. I uppaten bekriv och dikutera attityder betydele, uppkomt och funktion. Även hur attityder förändra bekriv. För att mäta attityder till arbete har Toma Berglund klaificeringar av attityder använt. Att denna teori valde beror på att den innebörd om ligger i de klaificeringar han använder paar bra för att mäta intällningen till arbete ho tudenterna i vår tudie. 1.6 Dipoition Efter denna inledning gör en redogörele av metodologika överväganden. Därefter redovia tidigare forkning på området. Sedan preentera reultaten av enkätunderökningen. I lutet av uppaten dikutera de amband vi har hittat mellan tidigare forkning och det empirika materialet, detta komplettera med egna tankar och reflektioner. Längt bak hitta källförteckning och bilagor. 7

Metod 2. Metod I detta kapitel preentera bland annat val av metod, enkäten utformning, urvalgrupp och vilka etika tällningtaganden om gjort. 2.1 Forkninganat Avikten med underökningen är att tudera och bekriva männikor attityder till ett vit fenomen därför är denna tudie av dekriptiv karaktär. Underökningen grundar ig på en deduktiv forkninganat där vi tödjer o på redan etablerade teorier och begrepp. I vårt fall har detta inneburit en hel del litteraturtudier för att kapa en ökad förtåele och kunkap om ämnet. Efter detta gjorde en datainamling. Slutater har edan dragit gällande killnader och likheter mellan de empirika reultat om framkommit genom enkäterna och de teorier och den tidigare forkning om använt. 2.2 Metodik Efterom uppaten yfte är att tudera och bekriva attityder ho en grupp männikor kommer underökningen baera på en kvantitativ metod. Materialet har vi amlat in genom en enkätunderökning. Att vi valt att använda enkäter beror på att vi ville mäta ambandet mellan olika intällningar och grupper, vilket enklat gör med denna metod. Fördelen med enkäter är att vi haft möjlighet att nå många peroner om fått vara på amma frågor. ackdelen med att använda kvantitativ metod i denna tudie har varit att vi inte kunnat gå tillbaka till repondenterna när något var varit otydligt. Fördelen om vi använt o av kvalitativ metod med intervjuer kulle ha varit att vi kunnat utveckla frågor och tälla följdfrågor om varit anpaade till ituationen. Även miförtånd och tolkningvårigheter kulle då ha kunnat eliminera till en vi grad, efterom vi kulle ha kunnat föra en dialog med repondenterna under intervjun. 22 22 Ejvegård, R. 1996.. 44-50 8

Metod 2.3 Enkäten utformning Samtliga enkätfrågor är hämtade från tidigare forkning, då metadel från forkning om teorier och begrepp är hämtade ifrån. 23 Användningen av redan etablerade frågor anåg vara det met lämpliga för att edan kunna göra jämföreler med tidigare tudier. De fyra förta frågorna i enkäten är tänkta att fungera om underlag för de oberoende variablerna kön, ålder, examenkategori och arbetliverfarenhet. Genom att infoga ett antal bakgrundfrågor i enkäten går det ockå att kategoriera repondenterna, vilket i vårt fall gör att vi kan jämföra medelvärden och frekvenfördelning mellan olika kategorier av tudenter. 24 Huvudyftet med fråga 5A, Vad är viktigt för dig i ett bra arbete?, är att kapa en definition av vad ett bra arbete är för repondenterna. Detta gjorde genom att tudenterna fick ta tällning till hur viktiga 20 olika egenkaper är i det de er om ett bra arbete. Fråga 5B, I hur hög grad tror du att Luleå kommun om arbetgivare känneteckna av dea egenkaper?, har för avikt att bevara i vilken utträckning tudenterna tror Luleå kommun om arbetgivare kännetecknade av dea egenkaper. Syftet med dea två frågor är vidare att göra en jämförele för att e om tudenterna aocierar Luleå kommun om arbetgivare med ett bra arbete. För att inte begräna repondenterna avluta dea frågor med en öppen fråga där ytterligare egenkaper kunnat ange. 25 Fråga 5 A har även om yfte att ligga till grund för att bevara vilka attityder tudenterna har till arbete. Detta gör genom att de egenkaper tudenterna tycker är viktiga i ett arbete relatera till de attityder om Berglund bekriver i in avhandling Attityder till arbete i Väteuropa och USA. 26 De intällningar om underökt med dea frågor är den altruitika, materialitika amt den individualitika. Den altruitika intällningen repreentera av egenkaperna Arbetet tillför andra något poitivt och Arbetet tillför amhället något poitivt. Den materialitika intällningen repreentera av egenkaperna Bra ingånglön, Bra löneutveckling, Att arbetet har en hög tatu, Goda möjligheter till att leda andra männikor/bli chef och Goda karriärmöjligheter. Den individualitika intällningen 23 Wetlander, G. 1995. 12. Ektröm, A. & Haraldon, J. 2001. Bilaga 1. Ungdomtyrelen, 2003.. 316. Berglund, T. 2001.. 80. 24 Bilaga 1 25 Ibid. 26 Berglund, T. 2001. 89 9

Metod repreentera av egenkaperna Tillvaratagande av befintlig kompeten, Möjlighet att prova egna idéer och ta egna initiativ, Möjlighet till individuell kompetenutveckling och flexibla arbettider. De egenkaper om använt för att mäta dea attitydmönter är baerade på de frågor Berglund använder och de egenkaper om använd i Ektröm och Haraldon tudie. 27 Fråga 6 underöker hur tudenterna har bildat ina attityder om Luleå kommun om arbetgivare. Detta är av intree för att kunna koppla tudenterna attityd till teorier om berör attityder och värderingar uppkomt och förändring. Fråga 7 underöker om tudenterna har någon i dera familj eller vänkapkret om arbetar kommunalt. Syftet med denna fråga är att ta reda på om en peron attityd till Luleå kommun påverka om man har någon närtående om arbetar kommunalt. Fråga 8 till 11 är frågor om underöker om tudenterna tror ig e en framtid inom Luleå kommun och om de upplever att Luleå kommun har viat på något ätt att de öker tudenter i framtida rekryteringar. Dea frågor aner vi vara viktiga att ta med för att få en förtåele för hur tudenterna tänker inför yrkeval och om de kan tänka ig att arbeta inom Luleå kommun. Enkäten avluta med ett antal öppna frågor där tudenterna fritt kan vara på vad om kulle få dem att öka arbete ho Luleå kommun amt om det finn någonting om gör att de inte kulle tänka ig att öka ett arbete där. 2.4 Urval Den urvalgrupp om valt är tudenter vid Luleå Teknika Univeritet om läer en utbildning om enare kan leda till arbete inom Luleå kommun. De om ingår i underökningen är till törta del tudenter om läer lärarutbildningen, ociologiprogrammet, pykologiprogrammet, ingenjör, ekonom, jukköterka, jukgymnat och arbetterapeut. Att dea utbildningar valt är för att de kan leda till yrken där det de närmate åren finn ett tort rekryteringbehov inom Luleå kommun. Via utbildningprogram om kan leda till arbete inom Luleå kommun har valt bort detta på grund av att vi ville fokuera på de utbildningar om leder till yrken var rekyteringbehov är om tört. 27 Berglund, T. 2001.. 80 och Ektröm, A. och Haraldon, J. 2001.. 31 10

Metod För att underöka var rekryteringbehovet är tört har vi använt Luleå kommun rekryteringrapport 2003-2012. 28 För att välja vilka utbildningar om var met lämpade att ingå i underökningen har vi utgått från programinformation på Luleå teknika univeritet hemida. 29 För att avgräna tudien är det i förta hand tudenter om är i lutkedet av in utbildning, alltå läer på C- eller D-nivå om medverkar. I de fall då detta inte har varit möjligt att uppnå har itället tudenter på B-nivå fått delta. Oraken till denna avgränning är att vi tror att dikuioner och funderingar kring framtida arbetgivare i högre grad förekommer när man börjar närma ig lutet av in utbildning. I underökningen ingår främt tudenter om läer på program, men även ett fåtal tudenter om läer fritående kur. Anledningen till att vi främt ville att programtudenter kulle delta är för att det kulle bli lättare för o att veta vilken examen tudenten trävar mot och för att under inamlingfaen äkra fördelningen mellan olika utbildningkategorier. Urvalmetoden om använt är kvoturval. Detta innebär att urvalet ammanättning amt hur och när repondenterna kall nå är betämt på förhand. Urvalet är därför en typ av ickeannolikheturval. 30 Att jut denna typ av urval använt beror på att det tidmäigt och ekonomikt var det met lämpade. Att genom något av annorlikheturvalen 31 nå tudenterna anåg av dea anledningar inte lämpligt. Fördelen med kvoturvalet i vårt fall var att det gick att nå tora grupper av tudenter om läte amma utbildning. 2.5 Index Syftet med index är att underlätta datahanteringen genom att låta flera variabler om mäter amma ak få bilda nya variabler om tillamman mäter enkilda fenomen. Itället för att arbeta med en rad olika variabler gör en ny variabel, om i koncentrerad form bekriver den information de olika variablerna innehåller. Den nya variabeln kalla index, de enkilda variablerna om ingår i indexet kalla indikatorer. 32 28 Luleå kommun, 2004.. 8-9 29 Luleå Teknika univeritet, utbildningöverikt, 2004-03-16 30 Hellevik, O. 1996.. 78-79 31 Sannolikheturval: urvalet måte ke på ett ådant ätt att alla enheter i populationen har en känd annolikhet att komma med i urvalet. Enheterna välj ut genom en eller annan lumpmekanim. ibid. 73 32 Hellevik, O. 1996.. 234-2 11

Metod För att mäta attityden till arbete har ett antal index om betår av indikatorer från fråga 5A använt. Den altruitika attityden mät av ett index betående av indikatorerna Arbetet tillför andra något poitivt och Arbetet tillför amhället något poitivt. Den materialitika attityden mät av ett index betående av indikatorerna Bra ingånglön, Bra löneutveckling, Att arbetet har en hög tatu, Goda möjligheter till att leda andra männikor/bli chef och Goda karriärmöjligheter. Den individualitika attityden mät med ett index betående av indikatorerna Tillvaratagande av befintlig kompeten, Möjlighet att prova egna idéer och ta egna initiativ, Möjlighet till individuell kompetenutveckling och Flexibla arbettider. För att e vilka killnader om finn utifrån vilken examen om tudenterna planerar att ta å har ett index om tår för de olika utbildningkategorierna kapat. De olika utbildningkategorierna är Sociologi & pykologi, Vård & häla, Ekonomi, Lärare, Ingenjör och Övriga. Övriga betår av de examenkategorier om enkilt var för få för att bilda ett eget index. De om ingår här är Sytemvetare, Statvetare, ationalekonomer och de tudenter om inte har varat på frågan. De indikatorer om bildat repektive index grundar ig på var från fråga 3 Vilken examen planerar du att ta?. Hur indelningen har gjort preentera av utrymmekäl i bilaga 1.2. 2.6 Inamling av data För att minka bortfall har enkäterna delat ut i amband med föreläningtillfällen, i tället för att kicka ut dem via pot. 33 Fördelen med detta tillvägagångätt är att repondenterna har kunnat få muntlig information amt vi vägledning om något varit otydligt. ackdelen med denna metod kan ha varit att repondenterna upplevde ett krav att delta i tudien. Detta kan ha berott på att enkäten utförde under lektiontid i amråd med lärare. För att minimera detta möjliga problem informerade tudenterna både kiftligt och muntligt om att enkäten var frivillig. Enkätinamlingen kedde under Maj och September 2004. Vår avikt var att ha lutfört enkätinamlingen innan vårterminen lut. På grund av tudenterna examenarbeten och tentamenperiod var detta inte möjligt. 33 Anderon, Å. m.fl. 1997.. 193 12

Metod För att nå tudenter inom de utbildningprogram om valt ut kontaktade de lärare om under den aktuella perioden underviade inom repektive ämneområde. Avikten var att få enkätinamlingen godkänd av anvarig lärare. 2.7 Bortfall Vår målättning var att få in mint 300 enkäter, vi fick in 315 tycken. Det var endat två peroner om valde att inte bevara enkäten. De tudenter om på grund av jukdom eller annan orak inte deltagit vid de föreläningtillfällen då enkätutdelningen ägde rum har inte räknat om bortfall. Vad gäller bortfallet på enkilda frågor å är detta lågt. Bortfall på enkilda frågor framgår i bilaga 1. Den fråga där bortfallet var om högt var fråga 5B, här valde cirka 15 repondenter att inte ta tällning till repektive egenkap. Det bortfall om finn aner vi inte haft någon betydande påverkan på reultatet. 2.8 Validitet och reliabilitet Reliabiliteten bekriver tillförlitligheten och användbarheten av det mätintrument om använt i tudien medan validitet tår för att det man om forkare aver att mäta verkligen är det om mät. 34 För att nå en hög reliabilitet är det viktigt med en å bra utformad enkät om möjligt. Detta är viktigt för att repondenter inte kall miförtå frågan och av den anledningen välja att inte vara på frågan. För att få å tydliga enkätfrågor om möjligt har frågor från tudier med liknande yfte använt. Innan enkätinamlingen utförde tetade enkäten på 10 peroner. Utifrån de ynpunkter om då framkom omformulerade de frågor om miförtod eller av annan anledning inte fungerade om vi hade tänkt. För att minimera riken att repondenter inte kall vara på ett uppriktigt ätt har repondenterna noggrant informerat om att varen inte går att härleda till enkilda peroner. För att äkertälla att det om ave underöka verkligen är det om underök har forkningområdet noggrant tuderat för att förtå de begrepp och teorier om tudien grundar ig på. De frågor vi använt bygger på frågor från tidigare forkning vilket tärker vår validitet på å ätt att frågorna mäter det om verkligen kall mäta. Att vi är två författare 34 Ejvegård, R. 1996.. 67-69 13

Metod ökar validiteten genom att vi löpande under tudien gång har kunnat dikutera de valmöjligheter vi haft amt att vi tillamman har kunnat granka materialet. Detta har gjort att vi hela tiden kunnat fokuera på att rätt ak underök. 2.9 Etika tällningtaganden Under hela arbetet gång har vi rättat o efter de forkningetika principer om gäller för vetenkaprådet ämneråd för humaniora och amhällvetenkap. 35 Hit hör bland annat individkyddkravet om innebär att en individ inte får utätta för pykik eller fyik kada, förödmjukele eller kränkning. Individkyddkravet kan dela in i fyra allmänna huvudkrav, informationkravet, amtyckekravet, konfidentialitetkravet och nyttjandekravet. För att uppfylla informationkravet har repondenterna informerat om tudien bakgrund och de yfte. Även den vint, i form av ny kunkap, om tudien kan leda till har bekrivit. För att uppfylla amtyckekravet har repondenterna innan utdelning av enkäten informerat både muntligt och kriftligt om att enkäten är frivillig. För att uppnå konfidentialitetkravet är enkäten utformad å att den inte innehåller peronuppgifter om kan koppla till enkilda peroner. Efterom att de data om amlat in inte går att härleda till enkilda peroner, varken via enkäten eller reultatet, e inga vårigheter i att uppfylla nyttjandekravet. Data om framkommit genom enkäten kommer endat att använda i dennna tudie. Det färdiga reultatet kommer att redovia till Luleå kommun peronalkontor vilket repondenterna informerat om. 35 Vetenkaprådet, 2002. 14

Teori 3.Teori I detta kapitel preentera de teorier och begrepp om är centrala i tudien. 3.1 Attityd Attityd kan e om pykologika företällningar ho en individ, vad hon tycker, tänker och känner inför in omvärld. Männikor om befinner ig i en likartad ituation har ofta likartade attityder inför in omvärld. 36 Inom ocialpykologik forkning dela attitydbegreppet upp i tre olika komponenter. Den förta komponenten handlar om de företällningar en peron har om ett peciellt objekt, ituation eller individ, denna komponent kalla för tanke- eller kunkapkomponent. Den andra komponenten, känlokomponenten handlar om vilka känlor en peron har för en ituation, individ eller ett objekt. Den tredje, handlingkomponenten, yftar på en peron benägenhet att handla på ett vit ätt i förhållande till den aktuella ituationen, objektet eller peronen. 37 3.1.1 Attityder funktioner Attityder fyller fyra funktioner: 38 1. Attityder hjälper o att förtå den verklighet vi lever i genom att trukturera den information vi möter i vardaglivet och ge o en grund för hur vi ka tolka vardagliga händeler. 2. Attityder bidrar till att tillfredtälla våra behov genom att vi föröker nå upptällda mål om reulterar i belöningar. Våra värderingar har ofta format genom erfarenheter tidigare i livet då vi lärt o vad om belöna och uppkatta repektive vilka företeeler om betraffa. Därför tyr vi vårt handlande mot det vi har poitiva attityder till och undviker det vi har negativa attityder till. 3. Attityder hjälper o att ge uttryck för de värderingar vi har gentemot andra männikor och ociala företeeler, vi talar om för omvärlden vem vi är, vad vi gillar och ogillar. Vi förtärker vår egen jälvbild och den bild andra får av o. 36 Berglund, T. 2001..137-138 37 Angelöw, B. 2000.. 171 38 Ungdomtyrelen, 2003. 20 och Angelöw, B. 2000.. 172, refererar till Katz D. The functional approach to the tudy of attitude, 1960. 15

Teori 4. Attityder har även om yfte att förvara vår jälvkänla och tärka vårt jälvförtroende. Vi kan inta olika attityder i yfte att dölja och förvara o mot ituationer och företeeler om vi uppfattar om till exempel obehagliga. 3.1.2 Attityder och handlingar Socialpykologer har under lång tid förökt bevara frågan i vilken omfattning vi kan förute en peron beteende om man känner till peronen attityder. 39 Reultaten viar att man endat i vi utträckning kan förutäga beteendet. Svårigheten ligger i att männikan har via värderingar och attityder men detta innebär inte att han behöver handlar i enlighet med dem. 40 Anledningen till att vårt beteende inte alltid avpeglar våra attityder kan bero på tidbrit, materiella bekvämligheter, rädla för att avvika från gruppen åikter, eller för att undvika negativa konekvener. Det beror även på hur betydelefulla våra attityder är för o. En annan orak till varför inte attityder och beteende är mer ampelta är att en attityder inte alltid baerar ig på egna erfarenheter. Attityder om grundar ig på egna erfarenheter är mer relevanta för det framtida beteendet jämfört med om man inte har några erfarenheter att falla tillbaka på. 41 Individen kan inte i längden beitta kunkaper om trider mot individen attityder, i och med ökade eller nya kunkaper kommer attityderna ho en individ förr eller enare förändra. 42 39 Ungdomtyrelen, 2003.. 172 40 Ibid.. 24 41 Angelöw, B. 2000.. 173 42 Ungdomtyrelen, 2003. 24 16

Teori 3.2 Värdering Grundläggande trögförändrade orienteringar om tyr männikor attityder och beteenden. En del värden refererar till önkvärda exitentiella mål om frihet, lycka, harmoni, jämlikhet, andra till önkvärda ätt att uppträda, till exempel artig, modig, intellektuell eller kärlekfull. 43 Värderingar är det om ligger till grund för våra attityder. 44 Attityder anta vara mer lättpåverkade av media, läkt och vänner åikter än värderingar. Värderingar är tabilare över tid och är mer reitenta mot yttre påverkan. 45 3.2.1 Värderingar uppkomt och förändring Både teoretik och empirik forkning har företällningar om att värderingar grundlägg under barn- och ungdomtiden när barnet ocialiera och uppfotra till en ocial och kulturell varele. 46 Emile Durkheim definierar begreppet ocialiation om den vuxna generationen påverkan på dem om ännu inte är mogna för amhälllivet. Männikan moralföretällningar, könroller, pråk och jälvuppfattning grundlägg under ocialiationen vilket gör att individen formar in peronlighet. Ofta förklara familjen och kolan vara de intitutioner om påverkar männikan met i ocialiationen. Durkheim menar vidare att ocialiationen är en livlång proce om har in början i barndomen men fortätter hela livet. Individer är dock inte paiva mottagare i ocialiationen utan pelar en aktiv och viktig roll, detta gäller för både barn, ungdomar och vuxna. Genom ocialiationen införlivar individen amhället normer och värderingar och föröker aktivt tillägna ig verkligheten och träva efter att förändra den efter ina behov. 48 Socialiationproceen återpeglar även de förändringar om äger rum i amhället. Det innebär att överföringen av normer och värderingar kan e annorlunda ut från olika generationer, amhällen och epoker. I ett amhälle med hög förändringtakt, om till exempel 43 Ungdomtyrelen, 2003..19 44 Ibid. 19 45 Laren, T. 2000.. 8 refererar till Hagtröm och Johanon, 1999. 46 Ungdomtyrelen, 2003.. 20 Angelöw, B. 2000.. 82-84 48 Ibid.. 83 17

Teori Sverige, kiftar de värderingar och normer om olika generationer växer upp med. 49 Även ålder har betydele när det handlar om värderingar förändringar. Genom livet och livet faer får vi nya erfarenheter och möter nya kontexter om påverkar våra värderingar. 50 Genom till exempel mamedier, reklam och olika politika partier påverka männikor ytematikt att införliva peciella värderingar, denna påverkan kalla tertiär ocialiation. 51 Mamedia har en central roll i pridandet av de attityder om finn till kommunen om arbetgivare, till exempel å har lokalpreen tark påverkan på hur vi uppfattar verkligheten, bildandet av åikter och kunkaper om kommunen och de verkamhet. 52 3.3 Attityder till arbete En av de met kända tudier om gjort på området attityder till arbete är Arbetaren i överflödamhället av John Goldthorpe med flera. Syftet med tudien var att underöka och belya utbredningen av ett fenomen om dikuterade på 50- och 60-talet, detta var arbetarklaen förborgerligande. Med detta menade att arbetaren i törre utträckning prioriterade privatliv och in familj i tället för att engagera ig fackligt och politikt för att förbättra arbetförhållanden och antällningvillkor. Underökningen gjorde i England och de om ingick i underökningen var välbetalda indutriarbetare i åldern 21-46 år, alla var män. 53 Goldthorpe och han kollegor använde ig av tre idealtyper av intällningar till arbete för att analyera attityder till arbete. Dea preentera nedan: 54 Intrumentell intällning, med detta mena att e arbetet om ett medel för att uppnå mål på fritiden. Arbetet betrakta om ett medel för att förvärva den inkomt om fordra för att nå mål på fritiden och leva ett ådant liv man önkar. Arbetet i ig är inte ett centralt livintree och e inte om något jälförverkligande. Den enkilde drar här en grän mellan arbete och fritid, och involverar ig endat i aktiviteter om ger det törta möjliga ekonomika utbytet. 49 Angelöw, B. 2000.. 83 50 Ungdomtyrelen, 2003.. 21. 51 Ibid.. 82 52 Ap, K. 1997.. 285 53 Goldthorpe, J. m. fl. 1971.. 9-19 54 Ibid.. 53-57 18

Teori Byråkratik intällning, innebörden av denna intällning är att vara lojal mot organiationen i utbyte mot tadigt tigande inkomter, ocial tatu och långiktig trygghet. Den byråkratike har moralika element i itt engagemang och er itt ätt att handla om en plikt mot organiationen. Den ekonomika belöningen e inte om en betalning för en vi mängd utfört arbete utan om en förmån om hör amman med en vi grad eller funktion i organiationen. Den byråkratika intällningen innebär ockå att det inte finn någon direkt grän mellan arbete och fritid, den jälvuppfattning och tatu om kapat genom arbetet överför till aktiviteter och relationer utanför arbetet. Solidarik intällning, med detta mena att arbetet är ett centralt intree i livet. För den om har en olidarik intällning e arbetet om en gruppaktivitet om gör att arbetet blir ett mål i ig. Den olidarike drar inte en grän mellan arbete och fritid utan i tället flyter arbete och fritid ihop genom att de till exempel ägnar ig åt fritidaktiviteter om är knutna till arbetet och arbetkamraterna. Den identifikation om den antällde känner kan vara av två lag antigen till hela företaget vilket då leder till en involvering i arbetorganiationen om är av moralik och poitiv natur. Eller å träcker ig den identifikation de känner endat till den egna arbetgruppen vilket gör att involveringen i organiationen till vi mån blir alienerande. Det kapa en vi mot dem känla inom organiationen om är av negativ natur. Arbetet utgör här ett centralt livintree. Förutom den intrumentella betydelen har arbetet tor betydele för tillfredtällandet av expreiva och känlomäiga behov. Författarna till tudien vill dock undertryka att dea tre intällningar inte är tänkta att tå i fulltändig kontrat till varandra. De menar itället att alla arbeten mer eller mindre har en intrumentell ba. Utifrån detta bör därför endat den förta av dea tre, den intrumentella intällningen, e om en idealtyp och den byråkratika repektive olidarika intällningen får då e om avvikeler från den intrumentella intällningen. De nämner att de även kan tänka ig en avvikele i en profeionell riktning, vad om mena med detta kommer vi att ta upp enare i detta kapitel. 55 55 Goldthorpe, J. m. fl. 1971.. 56 19

Teori Reultaten av tudien viar att de indutriarbetare om ingick i tudien till övervägande del hade en intrumentell intällning till arbetet, dv. att arbetet åg om ett medel för att uppnå en hög konumtionnivå för ig och in familj. De om hade denna intällning privatierade i hög grad itt ociala liv, det vill äga de drog en karp grän mellan arbetet och fritiden. Detta ledde då även till att identifikationen med företaget var låg. Ett av de fakta om enligt Goldthorpe är kännetecknade för dem om tenderar att ha en intrumentell intällning till arbetet är att de har ett eller flera hemmavarande barn. Två andra omtändigheter om påverkar intällningen är geografik- och ocial rörlighet, med detta mena att de om flyttar till ny ort för att få arbete amt peroner om jämfört med föräldrar och ykon tår till eller rör ig nedåt i yrketatu tenderar att ha en mer intrumentell intällning till arbetet. 56 Thoma Berglund använder i in avhandling Teorier till arbete i Väteuropa och USA Goldthorpe idealtypika klaificeringar om en teoretik tomme för att bygga vidare på i itt arbete. I avhandlingen underöker han hur attityder till arbete i dagen amhälle och arbetliv kiljer ig mellan olika länder och grupper i amhället. Berglund tar i avhandlingen upp två kiljelinjer om delar Goldthorpe tre typer av intällningar i två olika grupper. För det förta handlar det om vilket materiellt intree den antällde har med itt arbete. Här kiljer ig den byråkratika intällningen från de två övriga genom att det här är en karriär inom organiationen om är primärt materiellt mål. För de med en övervägande intrumentell repektive olidarik intällning är det i tället arbetlönen om är det materiella målet. Den andra kiljelinjen mellan de olika intällningarna är vilka ideella och normativa intreen om finn. I Goldthorpe typologi är dea intreen repreenterade i den olidarika intällningen, genom lojalitet mot arbetgruppen eller organiationen. I den byråkratika intällningen är plikten mot organiationen av tor betydele för den antällde identitet. Här kiljer ig den med en intrumentell intällning från de två övriga då varken lojalitet eller plikt mot organiationen pelar någon roll. För den med intrumentell intällning är inte den normativa och kollektiva ordningen av betydele utan denne agerar i tället om en ekonomik männika för att maximera den egna 56 Goldthorpe, J. m.fl. 1971.. 179-180 20

Teori vinten. Berglund relaterar här till Weber handlingtypologi 57, genom att låta en byråkratik repektive olidarik intällning till arbetet få känneteckna av ett värderationellt handlingätt, medan antällda med en intrumentell intällning får känneteckna av ett målrationellt handlingätt. Figur 3.1 Berglund attitydindelningar. 59 Målrationell Värderationell Karriär Byråkratik Lön Intrumentell Solidarik Den rutan om här är tom, och om enligt figuren logik känneteckna av en målrationell karriärit, är den intällning om Goldthorpe nämner om en ytterligare möjlig typ av intällning och om han kallar profeionell intällning. Berglund kallar denna intällning för en individualitik intällning och bekriver den enligt följande: betonar ina peronliga egenkaper om grund för nya och bättre tjänter. Denne borter då från normer gällande befordringvägar och hänviar itället till in kompeten för att göra karriär. Den individualitike är inte trogen en enkild organiation utan byter arbete om villkor och arbetuppgifter är bättre på annat håll. 60 För att enkätmaterialet Berglund använde kulle kunna mäta de idealtyper Goldthorpe med flera bekriver, var han tvungen att förändra innebörden och namnen på idealtyperna. 61 För att få reda på hur innebörden och namnen på idealtyperna kulle förändra använda han ig av faktoranaly. 62 Berglund fann följande mönter i in analy: Frågorna Hur viktigt är ett arbete där man kan hjälpa andra männikor? och Hur viktigt är ett arbete om är nyttigt för amhället?, mäter till vi del den olidarika intällningen. Efterom det inte handlar om någon olidaritet mot arbetgruppen eller organiationen utan i 57 Weber, M. 1983.. 18-19 Berglund, T. 2001.. 60-61 59 Ibid.. 61 60 Ibid..62 61 Ibid.. 81 och. 89 62 Ibid.. 82-84 Faktoranaly urkiljer förbindeler mellan frågor genom att analyera den korrelationmatri om upptår då frågorna korrelera mot varandra. 21

Teori tället betonar arbetet betydele för amhället och andra männikor å kallar Berglund denna intällning för altruitik. Hur viktig är en hög inkomt? och Hur viktigt är goda karriärmöjligheter?, dea frågor mäter någonting om liknar det Goldthorpe kallar byråkratik intällning men det går dock inte att finna någon koppling till plikt mot företaget eller organiationen. Det om utgör tommen i detta karriärmönter är hög lön och karriär därför kallar Berglund denna typ av intällning till arbete för materialitik. Ett arbete är bara ett ätt att tjäna pengar? och Jag kulle uppkatta att ha ett arbete även om jag inte behövde pengarna?, här är värdena för fråga två omkatade av den anledning att de om är ympatikt intällda i fråga ett är ofta negativt intällda i fråga två. Dea frågor viade ig i faktoranalyen höra amman och mäter då den intrumentell intällning. Hur viktigt är ett arbete där man kan tyra ina arbettider? och Hur viktigt är ett arbete där man får arbeta jälvtändigt?, dea frågor utgör grunden för en individualitik attityd. Hur frågorna koppla till olika typer av attityder kiljer ig dock mellan de olika länderna i Berglund tudie. I USA och Storbritannien koppla dea frågor till den altruitika attityden, och i Sverige och orge till den materialitika. 63 3.4 Attityder och kön En av de beroende variabler om kan vara betydelefull för uppkomten av attityder är kön. Förklaringen till att könmönter uppkommer har att göra med att de värden och normer om män och kvinnor utvecklat under den primära ocialiationen kiljer ig åt. Men även att män och kvinnor ofta befinner ig i trukturellt olika ituationer. Här talar man ofta om olika könregimer om uppkommit genom män och kvinnor relationer till taten, arbetmarknad och familjen. Vad gäller ynen på arbetet kan detta ha påverkat av killnader i deltagande i lönearbete, familjeanvar och beroende av välfärdtaten. 64 Det Toma Berglund kommer fram till i ina reultat är att kvinnor har en mer altruitik attityd till arbete än män. Medan männen har en mer intrumentell intällning. Vad gäller den 63 Berglund, T. 2001.. 84-88 64 Ibid..166-167 22

Teori altruitika intällningen å är denna vanligat bland antällda inom offentlig ektor, vilken ofta dominera av kvinnor. På amma ätt om manuella arbeten dominera av män, med intrumentell attityd. 65 3.5 Attityder och ålder Vad gäller åldern betydele för attityder kan även denna ha olika ociala betydeler. Främt aver man då under vilka generationpecifika förhållanden ocialiationproceen ägt rum. Detta bekriv bland annat av Ronald Inglehart teorier om materiella och potmateriella värderingar. Han menar att värderingar i hög utträckning forma under den primära ocialiationen och en betydande faktor är då under vilka ocioekonomika villkor ocialiationen kett. Har ocialiationen kett under otrygga förhållanden, krig och ekonomika nedgångar leder detta till ett materialitikt ynätt där ekonomik och ocial trygghet värdera högt. Man kan även yfta på ituationbundna villkor under olika faer i individen livcykel. Med detta mena att man utifrån faer och keenden i livet er på ig jälv på olika ätt och värderar olika aker vid kilda tillfällen i livet. 3.6 Pot-materialitika och materialitika värderingar Framtiden tillhör ungdomen och dera värderingar är en möjlig bekrivning av framtiden. 66 Unga männikor värderingar peglar inte bara nuet det är ockå en föraning om vad om komma kall. Åke Anderon med flera menar att unga männikor värderingar är ett tydligt brott med hitorien bland annat gällande dera yn på arbetlivet om i många aveenden är annorlunda än exempelvi 40-taliterna. 67 Enligt Ronald Inglehart håller det väterländka amhället akta på att ändra ina grundläggande värderingar genom att överge gamla och utveckla nya värderingar. De männikor om växt upp under knappa omtändigheter har format ina värderingar efter ett lag normtruktur om karaktärierat av paramhet och 65 Berglund, T. 2001.. 185 66 Anderon, Å. 1997.. 11 67 Ibid.. 11 23

Teori ökande efter trygghet. Med dagen höga nivå av välfärd och tillväxt, är det andra värderingar om präglar uppväxten, vilket ockå leder till nya värderingmönter i amhället. 68 Materiella värderingar äg vara viktiga för tidigare generationer medan å kallade potmateriella värderingar är viktiga för enare generationer. De med materiella värderingar ätter tort värde på bra lön, trygghet, kollektivim och de med potmateriella värderingar ätter i tället törre värde på intreanta arbetuppgifter, frihet, individualim. Man äger att unga männikor värderingar redan nu har anpaat till ett potindutriellt K-amhälle om utmärk av kunkap, kompeten, kreativitet, kommunikation och kultur. Inglehart hypote är att varje ny generation om träder in i vuxenvärlden och i arbetlivet får fler och mer uttalade potmateriella värderingar. Inglehart menar att denna långamma värderingförändring tydligt kan påra i hur männikor värderar arbetet, det vill äga att vid varje given mättidpunkt kommer de yngre att värdeätta till exempel trygghet, fat antällning och hög lön lägre jämfört med de äldre. 69 Inglehart menar vidare att på ikt kommer den yngta generationen potmateriella värderingar ta över och efterhand kommer den materialitika värderingen helt förvinna med ina bärare. Detta kallar han för den tyta revolutionen. 70 3.7 Ett bra arbete Studien 70-taliter, om värderingar förr nu och i framtiden belyer unga männikor yn på bland annat arbete, politik, utbildning, yrke- och familjeliv. Studien bygger på en enkätunderökning om är gjord mellan åren 1988-1996. Drygt 8000 lumpmäigt utvalda ungdomar i 20-åråldern från alla delar av Sverige har deltagit. Underökningen begränar ig till ungdomar om är i lutet av in gymnaietid och inkluderar elever från både teoretiktoch praktikt orienterade utbildninglinjer. är det gäller unga männikor yn på vad om är ett bra arbete viar reultaten att venka ungdomar är intreerade av rörliga och jälvtändiga yrken. Yrket behöver inte innebära en hög tatu eller möjlighet att göra karriär. Att bli chef hör till det mint viktigt. Det ane 68 Ungdomtyrelen, 2003.. 22 om refererar till Inglehart, R. 1997, 1990, 1997 amt Anderon, Å. 1994. 69 Ungdomtyrelen, 2003... 22 70 Ibid.. 22 24