Rapport 2012:08 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro September 2012 Max Jakobsson
Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Av Max Jakobsson Regionförbundet Örebro Rapport 2012:08 Dnr: 11-105 ISBN 978-91-980576-5-2
Innehållsförteckning Inledning... 7 Åldersstrukturen i nod öst... 7 Nattbefolkning... 7 Dagbefolkning... 8 Definition av sysselsättning... 9 Definition av okänd branschsektor och ickespecificerade yrken... 9 Branschstrukturen i nod öst... 10 Del 1. Prognos om kompetensbehovet... 13 Förväntade pensionsavgångar... 13 Medelålder... 13 Åldersfördelning... 14 Rekryteringsbehov inom olika branschsektorer... 15 Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov... 17 Vård och omsorg samt skola... 17 Goda pendlingsmöjligheter är avgörande... 17 Samverkan kring kompetensförsörjning... 18 Skola och utbildning... 19 Att vara en attraktiv arbetsgivare... 20 Jämställdhet och mångfald... 21 Statliga verksamheter... 23 Jämställdhet och mångfald... 24 Branschsektorerna industri och bygg... 25 Hänger utbildningen med i industrins kunskapsutveckling?... 26 Samverkan kring kompetensförsörjning... 27 Jämställdhet och mångfald... 28 Branscher inom handel och transport... 28 Samverkan kring kompetensförsörjning... 30 Jämställdhet och mångfald... 31 Branscher inom service- och tjänstesektorn... 32 Jämställdhet och mångfald... 32 Utbildningsnivå... 35 Åldersstruktur... 35 Förankring på arbetsmarknaden... 35 Samverkan kring kompetensförsörjning... 36 Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån möjligheterna och utmaningarna för kompetensförsörjningen i nod öst... 38 1. Den åldrande befolkningen... 38 Utmaningar för kompetensförsörjningen... 38 2.Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden... 38 Utmaningar för kompetensförsörjningen... 40 3.Utbildning och matchning... 40 Utmaningar för kompetensförsörjningen... 42 4.Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden... 43 Utmaningar för kompetensförsörjningen... 48 5.Pendling... 48 Utmaningar för kompetensförsörjningen... 52 Referenser Bilagor Sysselsättningens fördelning i nod öst Lekebergs kommun Örebro kommun Kumla kommun Material och metod Bakgrund
Figurförteckning Figur 1. De sysselsattas fördelning inom 13 branschsektorer i nod öst,.... 10 Figur 2. Fördelning av sysselsatta (antal) inom olika näringsområden i branschsektorn Företagstjänster (FoU), nod öst,.... 11 Figur 3. Utbildningsinriktning hos sysselsatta inom bemanningsföretag i nod öst,.... 11 Figur 4. De fem största näringsgrenarna inom branschsektorn Handel,. Andelar (%) av den totala sysselsättningen inom branschsektorn.... 12 Figur 5. Andel sysselsatta som var 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod öst, *. 13 Figur 6. Förändring av medelålder år 1990 till 2008, dagbefolkning i nod öst.... 14 Figur 7. De sysselsattas åldersfördelning inom olika branschsektorer i nod öst,.... 14 Figur 8. Sysselsättningsförändringar inom sex branschsektorer i nod öst, år 1990-2008 (Index 1990 = 100).... 25 Figur 9. Utbildningsnivå bland sysselsatta inom Industrin år 1990 samt 2008.... 26 Figur 10. Utbildningsnivån inom Handel, Transport samt hela arbetslivet i nod öst,... 29 Figur 11. De sysselsattas åldersfördelning inom Handel och Transport samt hela arbetslivet i nod öst,.... 30 Figur 12. Fördelning av män och kvinnor bland sysselsatta inom branschsektorn Handel i nod öst,.... 31 Figur 13: Könsmässig fördelning i tre yrkesgrupper inom branschsektorn Handel i nod öst,.. 31 Figur 14. Fördelning av män och kvinnor bland sysselsatta inom branschsektorn Transport i nod öst,.... 32 Figur 15. Könsfördelning bland sysselsatta inom branschsektorn Hotell- och restaurang, nod öst,.... 33 Figur 16. Könsfördelning bland sysselsatta inom branschsektorn Bank, finans och försäkring i nod öst,.... 33 Figur 17. Utbildningsnivå inom branschsektorerna Bank, finans och försäkring samt Hotell och restaurang i nod öst,... 35 Figur 18. Fördelning av stark respektive svag förankring på arbetsmarknaden bland sysselsatta inom olika branschsektorer i nod öst,.... 36 Figur 19. Utbildningsinriktning för individer som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete i nod öst,.... 39 Figur 20. Utbildningsinriktningar fördelat på nattbefolkningen (20-64 år) i nod öst,.... 41 Figur 21. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå fördelat på män och kvinnor i nod öst,.... 42 Figur 22. Grad av förankring på arbetsmarknaden. Nattbefolkningen (20-64 år) i nod öst, fördelad på män och kvinnor.... 43 Figur 23. Könsfördelning inom 13 branschsektorer i nod öst,.... 44 Figur 24. Utbildningsinriktningar hos nattbefolkningens (16 år och äldre) i nod öst fördelad på kön,.... 45 Figur 25. Sysselsatta utlandsfödda i nod öst fördelade på olika branschsektorer,.... 47 Figur 26. Inpendlare från andra län till nod öst,.... 49 Figur 27. Inpendlare till nod öst från andra kommuner i Örebro län,.... 50 Figur 28: Mottagarlän för utpendlare från nod öst,.... 50 Figur 29. Mottagarkommuner i andra delar av Örebro län för utpendlare från nod öst,.... 51 Figur 30. Utbildningsnivå i nod öst,.... 51
Tabellförteckning Tabell 1. Nattbefolkning i nod öst samt Örebro län, år 2011, i antal.... 8 Tabell 2. Nattbefolkning i nod öst, Örebro län samt riket, år 2011, andelar i procent (%).... 8 Tabell 3. Dagbefolkning i nod öst och i Örebro län, fördelad på åldersgrupper,.... 8 Tabell 4. Rekryteringsbehov för olika branschsektorer i nod öst.... 15 Tabell 5. Medelålder och könsfördelning inom de fem största branschsektorerna i nod öst,.. 16 Tabell 6. Utbildningsnivå bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst,.... 18 Tabell 7. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov för olika yrkesgrupper inom branschsektorn Utbildning i nod öst.... 19 Tabell 8. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov* för olika yrkesgrupper inom Sjukvård/sociala tjänster i nod öst.... 21 Tabell 9. Könsfördelning bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst,.... 22 Tabell 10. Könsfördelning inom yrkesgrupper i branschsektorn sjukvård/social omsorg, nod öst,.... 22 Tabell 11. Könsfördelning inom yrkesgrupper i statliga verksamheter, nod öst,.... 23 Tabell 12. Födelseland för sysselsatta inom olika sektorer i nod öst,.... 24 Tabell 13. Sysselsättningsförändringar inom två branschsektorer samt totala näringslivet i nod öst, år 1990-2008 (Index 1990 = 100).... 29 Tabell 14. Könsfördelning inom några yrkesgrupper i tjänste- och servicesektorn i nod öst,. 34 Tabell 15. Sysselsatta fördelade på födelseland/region, nod öst,.... 34 Tabell 16. Sysselsättningsstatus för olika åldersgrupper i nod öst,.... 39 Tabell 17. Nattbefolkningens (16 år och äldre) studiedeltagande i nod öst,.... 40 Tabell 18. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Örebro län,.... 41 Tabell 19. Prognos för antal elever i gymnasieskolan läsåren 2010/2011-2019/2020... 43 Tabell 20. Könsfördelning inom de 10 vanligaste yrkesgrupperna i nod öst,.... 44 Tabell 21. Utlandsfödda (16 år och äldre) i nod öst, fördelat på födelseregion och kön,.... 45 Tabell 22. Utlandsföddas förankring på arbetsmarknaden i nod öst,.... 46 Tabell 23. Utbildningsnivå bland svensk- och utlandsfödda i nod öst,.... 46 Tabell 24. Sysselsättningsstatus för hög utbildade svenskfödda och utlandsfödda i nod öst,. 47 Tabell 25. Pendlare mellan kommunerna inom nod öst,... 48
Inledning Den här rapporten redovisar en kartläggning av arbetsmarknaden i kommunerna Lekeberg, Kumla och Örebro (nod öst). Även en prognos om framtidens kompetensbehov i de tre kommunerna kommer att presenteras. Kartläggningen grundar sig dels på registerdata och dels på intervjuer med representanter från olika branscher i arbetslivet, utbildningsverksamheter och den kommunala verksamheten. 1 Rapporten består av tre kapitel: Del 1. Prognos om framtidens kompetensbehov Avsnittet innehåller statistik om pensionsavgångar, branschsektorernas åldersstruktur och beräkningar om hur behovet av arbetskraft ser ut till olika branscher. Del 2. Perspektiv på kompetensförsörjningen och kompetensbehov Kapitlet redovisar och analyserar statistik samt intervjuer med representanter från arbetslivet. Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån kompetensförsörjningens utmaningar och möjligheter i nod öst Prognosen identifierar och presenterar fem utmaningar som har stor betydelse för framtidens kompetensförsörjning: (1) Den åldrande befolkningen, (2) Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden, (3) Den etniskt och könsmässigt segregerade arbetsmarknaden, (4) Utbildning och matchning samt (5) Pendling. Åldersstrukturen i nod öst Karläggningen och prognoserna utgår ifrån befolkningens ålderssammansättning i alla tre kommuner. I rapporten kommer statistiken att dela upp befolkningen enligt begreppen dagbefolkning och nattbefolkning. Nattbefolkning är alla som har sitt boende i någon av kommunerna i nod öst. Nattbefolkningens åldersstruktur, sysselsättning och utbildningsstruktur och pendlingsmönster utgör en viktig del i kartläggningen av arbetsmarknaden i den här rapporten, men framför allt kommer den dagbefolkningen utgöra en central del för hur prognosen och bilden av framtidens kompetensbehov ser ut. Dagbefolkningen är den förvärvsarbetande delen av nattbefolkningen (16 år och äldre) plus inpendlare, minus utpendlare. Nattbefolkning Nattbefolkningen i de tre kommunerna utgör nästan 60 procent (164 854 individer) av den totala befolkningen i Örebro län år 2010. Både för länet i sin helhet och för länsdelarna utanför Örebro har skevheten sett till befolkningens åldersstruktur varit en viktig utgångspunkt (Jakobsson, 2012). Riktigt samma obalans finns inte i nod öst. I jämförelse med genomsnitt för såväl länet som för riket har nodens nattbefolkning en förhållandevis ung åldersstruktur (tabell 1, tabell 2). 1 I bilaga 5 presenteras material och metod för kartläggningen. 7
Tabell 1. Nattbefolkning i nod öst samt Örebro län, år 2011, i antal. Åldersgrupp Lekeberg Örebro Kumla Nod öst Örebro län 0-6 704 12 035 1 839 14 578 22 487 7-15 705 13 102 2 344 16 151 27 079 16-19 361 7 068 1 119 8 548 14 746 20-44 2 024 48 779 6 466 57 269 88 435 45-64 1 974 32 540 5 027 39 541 71 963 65-84 1 264 20 032 3 190 24 486 48 644 85-W 191 3 565 525 4281 8 218 Totalt 7 223 137 121 20 510 164 854 281 572 Källa: SCB/rAps Tabell 2. Nattbefolkning i nod öst, Örebro län samt riket, år 2011, andelar i procent (%). Åldersgrupp Lekeberg Örebro Kumla Länet Riket 0-6 9,7 8,8 9 8 8,3 7-15 9,8 9,6 11,4 9,6 9,5 16-19 5 5,2 5,5 5,2 5,2 20-44 28 35,6 31,5 31,4 32,7 45-64 27,3 23,7 24,5 25,6 25,5 65-84 17,5 14,6 15,6 17,3 16,1 85-W 2,6 2,6 2,6 2,9 2,7 Totalt 100 100 100 100 100 Källa: SCB/rAps Tabell 2 visar att andelen av befolkningen i åldersintervallet 20-44 år i Örebro kommun är betydligt större i jämförelse med länet, men även gentemot riket. Det kan bland annat bero på inflyttningen av studenter till Örebro universitet. Dagbefolkning Tabell 3. Dagbefolkning i nod öst och i Örebro län, fördelad på åldersgrupper,. Åldersgrupp Dagbefolkning i nod öst (antal) Nod öst, andel (%) av dagbefolkningen Örebro län, andel (%) av dagbefolkningen 16-19 7 775 8,4 8,4 20-24 9 053 9,8 8,9 25-29 8 734 9,5 8,5 30-34 9 232 10 9,4 35-39 9 833 10,7 10,5 40-44 9 919 10,8 11 45-49 8 625 9,4 9,7 50-54 8 537 9,3 9,7 55-60 8 818 9,6 10,1 61-65 7 804 8,5 9,1 66+ 3 699 4 4,6 8
Sammantaget är dagbefolkningens medelålder i nod öst likvärdig med den genomsnittliga medelåldern i länet. Den genomsnittliga medelåldern för Örebro län var 42 år,, vilket var den samma som i nod öst. Det är dock väsentliga skillnader inom noden. I Örebro kommun låg medelåldern för dagbefolkningen på 41 år, i Kumla kommun låg den på 43 år och i Lekebergs kommun på 45 år. (SCB/BeDa) Om vi antar att de sysselsatta i nod öst som var 50 år eller äldre lämnar arbetsmarknaden vid 65 års ålder, kommer 30 514 personer kommer att behöva ersättas fram till år 2023 för att uppnå samma sysselsättningsvolym som. Med denna övergripande bild i bakgrunden kommer de följande kapitlen ge en mer detaljerad inblick i nodens framtida kompetensbehov. Bland annat kommer analyser och prognostiseringar för enskilda branschsektorer och yrken att presenteras. Definition av sysselsättning I det statistiska materialet kommer definitionen av individernas sysselsättningsstatus vara indelad utefter tre olika kategorier: 1. Stark förankring på arbetsmarknaden Personer som har kontrolluppgift för förvärvsarbete eller inkomst från näringsverksamhet i november månad. 2. Svag förankring på arbetsmarknaden Personer som saknar kontrolluppgift i november, men har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under annan tid på året. 3. Ingen förankring på arbetsmarknaden Personer som helt saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete. Personer som ingår i den första kategorin anses utgöra den starkaste förankringen på arbetsmarknaden. I den andra kategorin hamnar vanligen säsongarbetare eller personer med andra tillfälliga arbeten (till exempel sommarjobbare eller ålderspensionärer som arbetar tillfälligt 2 ). Med andra ord har individer i denna grupp en svagare förankring på arbetsmarknaden. I prognosen används både kategori 1 och 2 för att definiera sysselsättning. År 2008 fanns 84 procent, 77 623 individer, av nodens befolkning i kategori 1. Samma år återfanns 16 procent, 14 406 individer, i kategori 2. Här skiljer sig branschsektorerna hotelloch restaurang samt jord- skog och fiske sig åt då sysselsättningen inom kategori 2 står för drygt 30 procent i dessa. Definition av okänd branschsektor och ickespecificerade yrken I statistiken och analyserna förekommer begreppen okänd branschsektor och ickespecificerade yrken. Då kategorierna utgör en stor andel av den totala sysselsättningen både sett till branschsektorer såväl som yrken är det viktigt att klargöra vad begreppen innebär. 2 En granskning av åldersstruktur inom kategorin okänd visar att cirka 30 procent av de sysselsatta utgörs av ungdomar 16-19 år, och cirka 25 procent av sysselsatta som är 65 år och äldre. 9
Närmare 80 procent av individerna i kategorin okänd branschsektor hade kontrolluppgift för förvärvsarbetet någon gång under året, men ej i november månad. Det innebär att den största andelen av de individer som inte har blivit knuten till någon specifik bransch i statistikmaterialet har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under året men ej i november. Det handlar bland annat om tillfälliga vikariat och säsongsarbetande ungdomar. Om endast novemberuppgiften för sysselsättning användes i analysen hade kategorin okänd blivit väsentligt mindre. När det gäller individer i kategorin ickespecificerade yrken har närmare 55 procent kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under året men ej i november. Det är alltså frågan om en stor andel vikariat och säsongsarbete även inom denna grupp. Kontrollkörningar visar att gruppen består till 42 procent ungdomar i ålderskategorin 16-20 år. De återfinns i huvudsak branschsektorerna Företagstjänster/FoU, Handel, Utbildning och Industri. Branschstrukturen i nod öst I nod öst är Sjukvård/sociala tjänster den största branschsektorn. Det kan delvis hänga samman med Örebro universitetssjukhus lokalisering och storlek som arbetsplats i Örebro. Inom den här branschsektorn finns majoriteten av de sysselsatta inom kommunal vård- och omsorg (SCB/BeDa). Figur 1. De sysselsattas fördelning inom 13 branschsektorer i nod öst,. Sjukvård, sociala tjänster 17% Jord, skog, fiske 2% Rekreation, pers. tjänster 5% Okänd 2% Industri 12% Bygg 7% Handel 13% Utb, inkl. förskola 12% Off förv, försvar m.m. 7% Företagstj, FoU 14% Hotell och rest. 3% Transport 4% Bank, finans, försäk 1% Post och tele 1% Jämfört med övriga länsdelar visar nod öst upp en betydligt mer diversifierad branschstruktur. En märkbar skillnad är bland annat att industrin inte har samma dominerande roll som vi kan se i andra länsdelar (jämför Jakobsson, 2012, och Jakobsson, 2012). En stor del av industrisysselsättningen finns dock i den näst största branschsektorn, Företagstjänster/FoU, där bemanningsföretagen finns. Figur 2 visar hur olika näringsområden är fördelade inom branschsektorn Företagstjänster/FoU. Bemanningsföretagen utgjorde den största enskilda näringsgrenen inom 10
just den branschsektorn, 1 670 personer,. Hur stor andel av dessa som jobbar inom industrin går dock inte att se i det statistiska materialet. Däremot kan vi, om vi tittar på dessa personers utbildningsinriktning, göra en sannolik bedömning av att en stor del av de som är anställda via bemanningsföretag jobbar inom industrin. I figur 3 kan man se att närmare en fjärdedel av de förvärvsarbetande inom bemanningsföretagen har en utbildningsinriktning mot teknik och tillverkning. Sannolikt arbetar merparten av dessa inom industrin. Att en stor andel av de sysselsatta inom bemanningsföretagen återfinns inom industrin bekräftas även av intervju med en företrädare för ett bemanningsföretag i Örebro. Dock anges att även verksamheter inom bland annat lager och transport är centrala för bemanningsföretagen. Figur 2. Fördelning av sysselsatta (antal) inom olika näringsområden i branschsektorn Företagstjänster (FoU), nod öst,. Intressebevakande verksamhet**; 132 Fastighetsverksamhet; 2093 Uthyrning av fordon maskiner mm; 238 Databehandlingsverksamhet; 1282 Övriga företagstjänster*; 9154 Forskning och utveckling; 99. * I Övriga företagstjänster utgörs huvuddelen av de sysselsatta inom bemanningsföretag. ** Inom Intressebevakande verksamheter finns bland annat sammanslutningar av arbetsgivare, t.ex. branschförbund, handelkamrar m.fl. Figur 3. Utbildningsinriktning hos sysselsatta inom bemanningsföretag i nod öst,. Hälso o sjukvård social omsorg 6% Lant o skogsbruk djursjukvård 1% Teknik o tillv 24% Naturvet matematik data 3% Tjänster 7% Okänd inriktning 3% Samh juridik handel adm 17% Allmän utb 28% Pedagogik o lärarutb 3% Humaniora o konst 8% 11
Den tredje största branschsektorn i nod öst är Handel. Något som kännetecknar den här kategorin är de många olika och enskilda näringsgrenarna. Den största bland dessa är livsmedelshandeln (figur 4). Figur 4. De fem största näringsgrenarna inom branschsektorn Handel,. Andelar (%) av den totala sysselsättningen inom branschsektorn. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Livsmedelshandel (ej varuhus) Handel med personbilar Partihandel med elartiklar Partihandel med övriga maskiner för industri, handel och sjöfart Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 12
Del 1. Prognos om kompetensbehovet Förväntade pensionsavgångar Figur 5 visar att andelen sysselsatta som är 50 år eller äldre och som förväntas gå i ålderspension fram till år 2023 (15 år framåt från och 11 år framåt från år 2012), utgör en tredjedel eller mer i majoriteten av branschsektorerna (rödfärgade staplar). Endast i tre branschsektorer, Företagstjänster/FoU, Handel samt Hotell och restaurang, utgör arbetskraften som är 50 år eller äldre mindre än 30 procent. Figuren visar dock inget om inflödet eller hur sysselsättningen är fördelad i åldersgrupperna under 50 år. Figuren ska därför tolkas som en indikator på att det kan komma att behövas ett stort inflöde av arbetskraft i branschsektorer med en hög andel personer över 50 år, inom de närmaste 1-15 åren. Längre fram i rapporten kommer åldersfördelningen inom respektive branschsektor studeras mer i detalj. Figur 5. Andel sysselsatta som var 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod öst, *. Okänd Jord, skog, fiske Off förv, försvar mm Bank, finans, försäk Rekreation, pers tj Sjukvård, sociala tj Utb, inkl. förskola Transport Post o tele Industri Bygg Företagstj, FoU Handel Hotell o rest 0 10 20 30 40 50 60 70 80 * De röda staplarna representerar branschsektorer där en tredjedel eller fler av de sysselsatta var 50 år eller äldre. Medelålder Tittar man på de sysselsattas medelålder har det skett en viss höjning under mätperioden år 1990-2008 med tre år. Detta är dock ingen dramatisk höjning generellt sett. I den största branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster är dock höjningen av medelåldern den dubbla, cirka 6 år. I Figur 6 framgår att medelåldern inom Sjukvård/sociala tjänster var lägre än den genomsnittliga medelåldern för samtliga branschsektorer vid ingångsåret 1990. Vid mätperiodens slut är dock medelåldern inom samma branschsektor drygt ett år högre än för det övriga arbetslivet i noden. Vi ser alltså en relativt snabbare ökning av medelåldern inom branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster. 13
Figur 6. Förändring av medelålder år 1990 till 2008, dagbefolkning i nod öst. Medelålder (år) 44 43 42 41 Sjukvård, sociala tj Alla branschsektorer 40 39 38 37 36 35 34 år 1990 år 1993 år 1996 år 1999 år 2002 år 2005 Åldersfördelning Figur 7 visar de sysselsattas åldersfördelning inom de tre största branschsektorerna samt för sysselsättningen i samtliga branschsektorer. Figur 7. De sysselsattas åldersfördelning inom olika branschsektorer i nod öst,. 16 14 12 Sjukvård, sociala tj Företagstj, FoU Handel Samtliga branschsektorer 10 8 6 4 2 0 16 19 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 60 61 65 66+ Figuren visar flera intressanta fakta som har betydelse för kompetensförsörjningen. Figuren visar bland annat att åldersgrupperna 35-39 år samt 40-44 år är de största kategorierna för hela sysselsättningen i nod öst. Man kan också se en relativt jämn spridning av de sysselsatta inom de olika ålderskategorierna. Bortsett från den äldsta gruppen (66+) skiljer det endast tre procentenheter mellan åldersgrupperna där flest respektive minst andel finns. Sett till den 14
största branschsektorn, Sjukvård/sociala tjänster, är dock skillnaderna större mellan ålderskategoriernas storlek. Inom denna branschsektor skiljer det åtta procentenheter mellan de största och minsta (16-19 år) ålderkategorierna. Figuren visar också att åldersstrukturen inom Sjukvård/sociala tjänster är relativt hög jämfört med den genomsnittliga åldersfördelningen för samtliga branscher bortsett Företagstjänster/FoU och Handel. Inom så väl Företagstjänster/FoU som Handel finns de största andelarna av de sysselsatta i de yngre åldrarna. Det framgår tydligt att åldersstrukturen inom dessa två branschsektorer är relativt ung i jämförelse med den genom snittliga åldersfördelningen för alla branscher i nod öst. Rekryteringsbehov inom olika branschsektorer Tabell 4 visar hur många personer i som behöver komma in i respektive branschsektor fram till år 2023 för att ersätta de som går i pension. Detta kallar vi för rekryteringsbehov. Tabellen visar att merparten av inflödet behöver gå till den största branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster. Det nästa största rekryteringsbehovet finns i den fjärde största branschsektorn Utbildning inklusive förskola. Tabell 4. Rekryteringsbehov för olika branschsektorer i nod öst. Antal sysselsatta, Rekryteringsbehovets andel (%) av totala sysselsättningen Rekryteringsbehov* Branschsektor fram till år 2023 Sjukvård, sociala tj 16 001 5 453 34,1 Företagstj, FoU 12 998 3 328 25,6 Handel 12 106 2 655 21,9 Utb, inkl. förskola 11 321 3 917 34,6 Industri 10 844 3 113 28,7 Off. förv, försvar m.m. 6 156 2 727 44,3 Bygg 6 057 1 745 28,8 Rekreation, pers tj 4 582 1 666 36,4 Transport 3 429 1 100 32,1 Hotell och restaurang 2 799 218 7,8 Jord, skog, fiske 1 733 1 005 58,0 Okänd 1 654 1 115 67,4 Post och tele 1 322 399 30,2 Bank, finans, försäkring 1 027 417 40,6 Totalt 92 029 28 858 31,4. *Rekryteringsbehov = Antal som behöver komma in i branschsektorn för att uppnå samma volym som. 15
Tabell 5 visar att medelåldern är högre i de kvinnodominerande branschsektorerna Sjukvård/sociala tjänster och Utbildning. Den högsta medelådern finner vi inom Sjukvård/sociala tjänster, där också det största rekryteringsbehovet finns. Tabell 5. Medelålder och könsfördelning inom de fem största branschsektorerna i nod öst,. Branschsektor Medelålder Medianålder Andel kvinnor (%) Sjukvård, sociala tj 43 44 81,2 Företagstj, FoU 39 37 43,2 Handel 38 37 42,7 Utb, inkl. förskola 42 43 71,1 Industri 41 41 23,9 16
Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov I det här kapitlet kompletteras statistiken med citat och analyser utifrån intervjuer som har genomförts med några av kommunernas största arbetsgivare samt med andra representanter som till exempel personalchefer, platschefer, verkställande direktörer, verksamhetschefer och näringslivschefer. Detta ger en fördjupad kunskap om kompetensförsörjningen utifrån det lokala arbetslivets perspektiv. Vård och omsorg samt skola Inom branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster har representanter inom kommunala verksamheter med ansvar för övergripande rekryteringsfrågor och näringslivsutvecklingen i tre kommunerna blivit intervjuade. Även företrädare för landstinget samt privata aktörer har medverkat i intervjuerna. För branschsektorn Utbildning/skola har företrädare för Örebro universitet samt privata utbildningsanordnare också deltagit. Sjukvård/sociala tjänster är den enskilt största branschsektorn i nod öst. Det är också i denna branschsektor som vi ser det största rekryteringsbehovet framöver. Från fram till år 2023 kommer drygt 5 400 personer, enligt beräkningarna i rapportens första kapitel, att behöva komma in i branschsektorn. Prognosen har inte tagit hänsyn till ökade vårdbehov som hänger samman med att en större del av befolkningen kommer nå äldre åldrar, 85 år och äldre (så kallade äldre-äldre). Rekryteringsbehovet är med andra ord lågt räknat. Tittar vi på enskilda yrkesgrupper inom branschsektorn kommer det framförallt att finnas ett stort behov av undersköterskor. Det finns också ett stort behov av att ersätta bland sjuksköterskor, skötare och vårdbiträden. Även i storleksmässigt mindre yrkesgrupper där rekryteringsbehovets andel av den totala sysselsättningen inom yrkesgruppen är 50 procent eller större finns det ett stort rekryteringsbehov. Det gäller till exempel distriktssjuksköterskor, barnsjuksköterskor samt övriga sjuksköterskor med specialistkompetens. Goda pendlingsmöjligheter är avgörande Utifrån intervjuerna anser representanterna inom branschsektorn att rekryteringen och kompetensförsörjningen fungerar bra idag. Jämfört med andra företrädare i andra delar av länet är man mindre orolig för framtiden i nod öst. En orsak till detta är den mer gynnsamma åldersstrukturen hos nattbefolkningen. Representanterna för de mindre kommunerna i nod öst berättar att de goda möjligheterna till arbetspendling, framför allt till och från Örebro, är en viktig faktor för den framtida kompetensförsörjningen. Man får tag i det folk man behöver, och jag tror att det hänger ihop med närheten till Örebro och att det är relativt lätt aven att pendla från Örebro och hit om det skulle behövas. Ser man till statistiken sker det en betydande in- och utpendling över länsgränserna till nod öst. Ett tydligt mönster för personerna som pendlar är att de ofta är högutbildade. Universitetslärare är ett exempel på en yrkesgrupp som hör till denna grupp 3. 3 Läs mer i kapitel 3. 17
Samverkan kring kompetensförsörjning En av de intervjuade företrädarna menar att de sysselsatta inom den kommunala verksamheten präglas av en hög utbildningsnivå. Tabell 6 visar att nästan hälften av de sysselsatta inom den kommunala sektorn i nod öst är högutbildade. Dock är andelen högutbildade större inom såväl landsting som inom statliga verksamheter. Den generellt lägsta utbildningsnivån ser vi bland sysselsatta inom den privata sektorn. Tabell 6. Utbildningsnivå bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst,. Sektor Låg Medel Hög Ej uppgift Totalt Statlig 7,1% 37,4% 55,4% 0,2% 100,0% Kommunal 7,3% 43,8% 48,8% 0,1% 100,0% Landsting 2,2% 27,4% 70,3% 0,1% 100,0% Privat 14,5% 60,5% 24,7% 0,3% 100,0% Övriga organisationer 10,0% 44,1% 45,8% 0,1% 100,0% Totalt 11,0% 51,1% 37,7% 0,2% 100,0%. * Sysselsatta har avgränsats till sysselsatta inom åldersspannet 20-64 år, samt till sysselsatta som har kontrolluppgift för förvärvsarbete november månad. Flera av de kommunala företrädarna berättar att de ser en stor utmaning i att rekrytera tillräckligt med förskollärare och ingenjörer inom den närmaste framtiden. Flera av dem upplever redan idag även svårigheter med att rekrytera IT- och dataspecialister. Den regionala försörjningen av specialutbildad personal och akademisk kompetens är därför viktig för kommunerna, men även för andra aktörer inom Sjukvård/sociala tjänster och Utbildning. En av de intervjuade menar att den kommunala verksamheten har en speciell situation när det gäller rekrytering. Personen menar på att för många jobb inom kommunen som kräver specialkompetens inom smala områden finns i hela landet. Det innebär att kommuner emellan står i en ganska hård konkurrenssituation om dessa kompetenser. I intervjuerna framhåller man att Örebro universitets lokalisering i Örebro och dess utbildningar mot framför allt skola och vård är en konkurrensfördel och viktig för den framtida kompetensförsörjningen, bland annat när det gäller lärare och personal inom vård och omsorg. Samarbete och samverkan med aktörer för strategisk kompetensförsörjning fungerar, enligt de intervjuade, tillfredssällande. Dock berättar en av de intervjuade att en ökad grad av samordning och fokusering vore önskvärd utifrån ett kommunalt perspektiv. Det är väldigt många olika konstellationer. Universitetet driver, regionförbundet driver, Handelskammaren driver, andra utbildningsanordnare driver och företagen driver själv sådana typer av nätverk. Jag tror inte att det är brist på samverkan [för strategiskt arbete med framtida kompetensförsörjning], men det är nog brist på fokusering tror jag. Från landstinget understryker man att samverkan är mycket viktigt för rekryteringen och kompetensförsörjning. Där har man etablerade former för samverkan med olika utbildningsaktörer, bland annat med universitetet kring akademiska utbildningar, men även med utbildningsanordnare av icke-akademiska utbildningar som har relevans för landstingets 18
verksamhet. Gällande samverkan lyfts också Vård- och omsorgscollege fram som en viktig arena för samverkan kring kompetensfrågor på lokal nivå. I Vård- och omsorgscollege samlas vi arbetsgivare (privata och offentliga) samt utbildare på gymnasienivå för att diskutera behov och efterfrågan på det här området och för att klargöra arbetsgivarnas behov av utbildning. Det har vuxit till en riktigt bra dialog och ett bra forum som visar hur man ska jobba. Det känns riktigt, riktigt bra. När det gäller samverkan mellan mer kvalificerade utbildningar samt det lokala arbetslivet framträder olika bilder. Det kan bero på att flera aktörer anser att olika former av samverkan med högskolor och universitetet handlar om kompetensutveckling och kompetensförsörjning för den egna verksamheten, men att detta inte är det uttalade syftet för samverkan eller samarbetet. En representant för en större statlig verksamhet berättar till exempel att man driver sommarkurser tillsammans med Örebro universitetet. Från deras perspektiv är detta en viktig form av samverkan för att hitta och attrahera ny personal till verksamheten, även om det uttalade målet inte handlar om samverkan för kompetensförsörjning. Skola och utbildning Tabell 7 visar att gymnasielärare är den enskilda yrkesgrupp inom branschsektorn Utbildning där det största rekryteringsbehovet finns, därefter följer yrkesgrupperna barnskötare och förskollärare. Vi kan dock räkna med att antalet förskollärare som behöver rekryteras kommer att vara betydligt större då många kommuner är inne i en process med att växla upp kompetensnivån från barnskötare till förskollärare. Detta betyder att utbildningsnivån kommer att höjas på sikt. Uppväxlingen av kompetens inom förskolan har medfört ökade kostnader för kompetensutveckling i flera kommuner i länet, även i nod öst. Så här säger en av de intervjuade gällande kompetensutveckling för personalen: En del utbildar vi själva. Nu orkar vi inte ge oss på så jättemycket. Uppdragsutbildningar på universitet är rätt så dyra. Vi har till exempel gjort förskollärarutbildning. Tabell 7. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov för olika yrkesgrupper inom branschsektorn Utbildning i nod öst. Yrkesgrupp Medelålder Rekryteringsbehov* Rekryteringsbehov andel (%) av totala sysselsättningen Gymnasielärare 46,7 552 39,5 Barnskötare 41,3 531 32,7 Förskollärare och fritidspedagoger 44,6 525 33,2 Grundskollärare 43,9 499 32,5 Övriga pedagoger 48,5 321 46,7 Universitets- högskolelärare 47,3 301 41,7.* Rekryteringsbehov står för antalet som behöver komma in i yrkesgruppen för att uppnå samma volym som. Rekryteringsbehovet är beräknat på sysselsatta som hade kontrolluppgift för november månad. När det gäller universitets- och högskolelärare ser kompetensförsörjningen lite annorlunda ut. Vid Örebro universitet räknar man med att kunna behålla vissa lärarkategorier i arbete efter 19
65 års ålder, vilket inte är ovanligt för lärare på denna nivå. Detta gör att man skjuter utmaningarna med att ersätta lärare längre fram i framtiden. Idag kvarstår merparten av de som är 65 i anställning tills de 67 år. Det innebär att just nu så skjuter vi den här problematiken något eller några år framför oss [ ] Men förr eller senare kommer vi hamna i ett läge som kan vara lite problematiskt med mycket pensionsavgångar. Att vara en attraktiv arbetsgivare Flera av de intervjuade har tagit upp frågan och vikten av framstå som en attraktiv arbetsgivare för att lyckas attrahera och rekrytera personal inför framtiden. Flera av de intervjuade företrädarna ser detta som en stor och svår utmaning. Vi ser att våra stora yrkesgrupper inom till exempel vården, inte är ett attraktivt yrke. Det är för få som söker och det är allt färre som vill ha de här jobben, skulle jag säga. Det är klart att det är en strategisk utmaning för oss att vända den bilden. I rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2011) kan man konstatera att antalet studenter som väljer utbildningar inom vård och omsorg har sjunkit under 2000-talet. Samtidigt kan man också konstatera att ett stort rekryteringsbehov väntar inom flera yrkesgrupper i branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster (tabell 8). Det är framför allt inom yrkesgrupperna undersköterskor, övriga sjuksköterskor, skötare och vårdbiträden som det volymmässigt största behovet finns. Den samlade bilden utifrån intervjuerna är att många gör stora ansträngningar för att göra reklam för vårdyrken och för att skapa och sprida en positiv bild av arbetet inom vård och omsorg. Vi försöker synas på en mängd olika ställen inom hälso- sjukvård, först och främst. Vi försöker vara attraktiva för alltifrån ungdomsåren till att rekrytera vuxna [ ] försöker marknadsföra oss som en god organisation där man lyssnar på individen, vi försöker arbeta aktivt tillsammans med andra aktörer inom länet med olika förvaltningar för att gemensamt annonsera ut tjänster. Vi finns på mässor och så vidare Fler företrädare inom Sjukvård/sociala tjänster har på ett liknande sätt beskrivit ett omfattande arbete för att marknadsföra verksamheten gentemot tänkbara framtida medarbetare. I en av intervjuerna använder man begreppet employer branding för att beskriva detta arbete. Utifrån den växande trenden att med reklammässig teknik marknadsföra sitt varumärke och en arbetsplats i syfte att locka ny personal, säger utbildningsanordnare så här: Det har gått mycket mode i employer branding och sådana saker, vad är det för något egentligen? Hur mycket man än håller på med kosmetiska saker och har en massa snygga broschyrer så handlar det i slutändan om vilken verksamhet man har. Det är verksamheten som måste funka. 20