Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne



Relevanta dokument
Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning

Lokal anvisning

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Multiresistenta bakterier

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Lokal anvisning

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås

VRE - hygienrekommendationer

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

MRSA - utbrott på neonatalenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

Antibiotikaresistens

Multiresistenta bakterier

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Yttrande över motion 2015:1 av Kerstin Mannerqvist (S) om åtgårder mot vårdrelaterade infektioner inom sjukvård och kommunal omsorg

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Veckoscreening - ett framgångsrikt verktyg för att förebygga smittspridning på neonatalavdelning?

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Städning i vården Vem sa att det skulle vara enkelt?

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Multiresistenta bakterier

Basala hygienrutiner

Motion om finansiering och införande av hygiensköterskor i kommunal vård och omsorg förslag till svar

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Innehåll: Inledning sid 1

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Hygienombud NUS utbildning 2015 program

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Vårdhygienisk expertservice till primärvården en utmaning

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Clostridium Difficile

Att brottas med VRE Riskytor, utrustning och möbler inom räckhåll

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

BESLUT Dnr: /2009

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten. MRB-teamets verksamhet

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

Multiresistenta bakterier

Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Infektionsambassadör. Vad är det?

De tio viktigaste källorna till smittspridning är dina tio fingrar.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

zccompany Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Vårdhygien och hygienombud. Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)

Rena händer och rätt klädd

Regionalt nätverk neonatalvård och vårdhygien- Ett gott exempel

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) och SKABB. Anna Lindström Vårdhygien

Lokal anvisning

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos

MRSA. Information till patienter och närstående

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Vårdhygien i kommunal vård och omsorg. - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien?

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

ESBL. Information till patienter och närstående

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Antibiotikaresistens Antibiotikaförskrivning Vårdrelaterade infektioner. Bengt Wittesjö Smittskydd/Vårdhygien Strama/Infektionsverktyget

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

VRI Vårdrelaterade infektioner

Transkript:

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000 5000 4000 3000 PRP MRSA VRE ESBL 2000 1000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011*

Procent 10 9 8 Andel resistenta bakterier i blod- och likvorodlingar hos svenska patienter Källa: ECDC 7 6 5 4 PRP (I+R för pc) MRSA VRE (E. faecium) E coli R (~ ESBL) 3 2 1 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Vårt största hot idag

MRB kostar Fördubblad kostnad för vård av patient med svår infektion med MRB jämfört med känslig bakterie Dyrare antibiotika, förlängd vårdtid, ökat behov av vårdresurser Fördubblad risk för dödlig utgång av infektionen Utbrott kostar Behandling & vård, isoleringsvård, smittspårning, screening, inställd elektiv verksamhet, stängda avdelningar, ombyggnation Förlorad förutsättning för modern sjukvård

Vad behövs för att lyckas? Snabb och korrekt diagnostik Goda rutiner i vård och Bra lokaler, omsorg bemanning och utrustning Stark vårdhygienorganisation

Snabb och korrekt diagnostik Art- och resistensbestämning Screening Adekvat antibiotikabehandling svår infektion med MRB Undvika bredspektrumantibiotika för säkerhets skull Förkorta tiden för MRB-isolering Förebygga smittspridning Speciella rutiner och vårdplacering (enkelrum/isolering) Ökad medvetenhet om att vårdar pat. med MRB

Snabb och korrekt diagnostik Typning Krävs lokalt för att veta om smittspridning/utbrott föreligger Avgör ambition på smittspårning och andra åtgärder

Hot trängd ekonomisk situation Minskad benägenhet att odla, screena och typa Ej ta in/utveckla snabb diagnostik

Goda basala rutiner Basala hygienrutiner Adekvat städning OBS! Toaletter Ej flytta pat. i onödan Optimerade vårdrutiner Screening för hitta pat. med bärarskap av resistenta bakterier God handhygien hos patienter och besökare

Goda specifika rutiner Journalmärkning, kommunikation Specifika vårdrutiner för patienter med känd eller misstänkt smitta Specifik vårdplacering av patienter med känd eller misstänkt smitta

Bra lokaler och bemanning Tillräckligt med vårdplatser Ej trängsel Tillräckligt med toaletter Riskmiljö: Multiresistenta tarmbakterier nu volymmässigt och behandlingsmässigt det största problemet Tillräckligt med enkelrum Användas för de värsta smittorna Tillräckligt med personal Följsamhet till basala hygien- och andra rutiner Krävs för isolerings- och kohortvård

Hot idag För få enkelrum Behövs för pat. med de värsta bakterierna För få toaletter Riskmiljö: Multiresistenta tarmbakterier nu volymmässigt och behandlingsmässigt det största problemet Överbeläggningar Trängsel lättare smittspridning Stress slarv med basala hygien- och andra rutiner Relativ personalbrist Stress slarv med basala hygien- och andra rutiner Begränsar möjligheterna att isolera eller kohortvårda Bristande kvalitet på städning Bakterier som överlever i miljön

Stark vårdhygienorganisation Kunskapsförmedlande till all vårdpersonal i landstinget Rådgivning Riktlinjer Utbildning Övervakning Stöd till förvaltningsledningar, patientsäkerhetsansvariga och chefer Mandat Vårdhygien bör vara organisatoriskt placerad nära högre chefer och patientsäkerhetsansvariga Riktlinjer förankrade hos chefer och patientsäkerhetsansvariga

Hinder idag Vårdhygien ofta decentraliserat placerade Svårt att höras Ej vårdhygienisk expertis till all vård och omsorg i länet Verksamheter dåligt förberedda Rådgivande och riktlinjer ej tillräckligt starkt förankrade Gehör för åtgärdsförslag kan bli svagt Trängd ekonomi leder till minskad vilja att betala för vårdhygienisk exeprtis

Vad behövs för att lyckas? Snabb och korrekt diagnostik Goda rutiner i vård och omsorg Bra lokaler, bemanning och utrustning Stark vårdhygienorganisation Behandling av och utbrott med MRB kostar Förebyggande arbete måste få kosta