Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.



Relevanta dokument
88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi

Kursen ingår som obligatorisk kurs i läkarprogrammet, termin 8, inom huvudområdet kirurgi.

Curriculum muskuloskeletala sjukdomar.

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT Lovisa Brydolf

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Skuldran. Sjukdomar och skador. SUS Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson

Ortopedi. Arbetsterapeutprogrammet VT 2015

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp)

HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.

Akut Ortopedi. Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ

Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare

Ortopedisk onkologi. cancer metastaser skelettmetastaser skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Förtydligande av lärandemål för Stadium III, Termin 9

Distorsion knä och fotled

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård

Handledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Svar: 0,5. Svar: 0,5 1

Ortopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten!

S K E L E T T R Ö N T G E N

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

HANDBOK ORTOPEDI. Målbeskrivning och SVENSK ORTOPEDISK FÖRENING. HANDBOK för specialiseringstjänstgöring i ORTOPEDI

SP station: Ortopedi 14,5 min

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

Ditt Examinandnummer (eller namn om du provskriver):

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT

Diskussionsfall Reumatologi

Område: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning

Integrerande uppgifter relevanta för Tema 4

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012

Målbeskrivning Skelett

Ryggkirurgi t7. Del 2 / 6 Trauma. Yohan Robinson, MD Ortopedkliniken. yohan.robinson@surgsci.uu.se

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen


Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

TERMIN 4 SKELETT. Artur Tomson/ Maria Blomberg ST-läkare

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr

Regional riktlinje för medicinsk fotvård

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel Maj 2015

Stukningar och luxationer kandidatföreläsning. Brynjólfur Jónsson Ort klin UMAS

Inst. för hälsa, vård och samhälle

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

Avlastning med t.ex. käpp, Sjukgymnastik, Viktminskning, Ortos, operation med knäplastik

Giltighetstid: längst t om

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

LÄKARPROGRAMMET TERMIN

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS.

Radiusfraktur kvinna år Lågenergitrauma. AVC - Borås. Hem. Ort mottagning efter 1 vecka

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR. - smärta

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska

Beskrivning. Medicinska indikationer

sjukvård i Region Skåne ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Ortopediska infektioner

Skelett och mjukdelar. Strängnäs Marianne Jarfelt

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

Ledbandskador i fotleden

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE

5. ORTOPEDI max 14 poäng Skrivning VT 2016

Medicinska Prioriteringar

Kontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T STUDENT

LÄKARPROGRAMMET TERMIN

MMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn...

Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning november 2019

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger diabeteshandboken.se

VÅRDPROCESSPROGRAM OSTEOPOROS 2011

Barnortopedi. Mattias Ahlinder Ortopeden

Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning oktober 2018

Kirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011

Kursplan inklusive målsättning mars

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

Ortho- Paedrak. barn. Nicolas Andry. Orthopaideia (gr) Tillseende att barnen hålla sig raka. Nicolas Andry 1741

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

Del 4_5 sidor_13 poäng

Skelettundervisning termin 4

Ligamentskador i fotleden

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN GENOMFÖRANDET AV IMMOBILISERINGSBEHANDLING

CELLPLEX TCP SYNTETISKT SPONGIÖST BEN

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit

5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Transkript:

Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin: S1) enkel (ex. känna till, identifiera) S2) sammansatt (ex. redogöra för, beskriva) S3) relaterad (ex. analysera, relatera) S4) utvidgad (ex. teoretisera, analysera) Färdigheterna är nivåindelade enligt Millers pyramid: M1) veta M2) veta hur man utför M3) kunna visa M4) kunna utföra yrkesmässigt A Basal kompetens i klinisk handläggning och diagnos Anamnes (M3 S3) Att skilja onormalt från normalt genom att ta en anamnes som är relevant för rörelseorganen (smärta, instabilitetskänsla, stelhet, svullnad och begränsning av funktion och aktivitet). Att kunna ta en relevant anamnes för: Skelett, inkluderande fraktur, malignitet, infektion, osteoporos Leder, inkluderande artros, reumatoid artrit, andra artriter och degenerativa ledsjukdomar Bindväv, inkluderande bursit, tendinos, tenosynovit, entesopati Nervvävnad, inkluderande nervinklämning, perifer neuropati Muskelvävnad, inkluderande muskelbristningar, neurologisk påverkan Att kunna ta en relevant anamnes i förhållande till hög- och lågenergetiska skador akut och kronisk smärta i förhållande till svårighetsgrad, typ och modulerande faktorer. hur kronisk sjukdom i rörelseorganen påverkar individen vad gäller begränsning i funktion, aktivitet och möjlighet att delta i samhällslivet. Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen. Att kunna göra en relevant undersökning av rörelseapparaten efter trauma, d.v.s. inspektion, palpation, rörelseomfång, relevanta tester, samt distalstatus. Att kunna utföra en relevant undersökning av extremiteter och leder och kunna beskriva smärta, ömhet, svullnad, deformitet, muskelatrofi, svaghet, onormalt rörelseomfång och funktionell begränsning. Att kunna genomföra en relevant undersökning inklusive neurologiskt status av halsrygg, bröstrygg och ländrygg, samt av sacroiliacaleder.

B Specifik kompetens i klinisk handläggning och diagnos Akuttillstånd (S3) Att veta när man omedelbart skall remittera en patient till specialist för handläggning. Detta ska göras utifrån anamnes, klinisk undersökning och eventuellt andra relevanta undersökningar beträffande: Öppen fraktur Fraktur med nerv- eller kärlpåverkan Cauda equinasyndrom Compartmentsyndrom Ledinfektion Mjukdelsinfektion Skelettinfektion Extremitetstrauma (S2) Identifiera och karaktärisera frakturer, luxationer, stukningar. Utvärdera energin i traumat och dess betydelse för typen av skada, behandling och läkningsförlopp. Extremitetsproblem, icke traumatiska (S2) Ledsjukdom (artros, reumatoid artrit) Mjukdelsskador (bursit, tendinos, tenosynovit, enthesopati, nervinklämning) Skelettsjukdomar (malignitet och infektion) Ryggproblem Ospecifik ryggsmärta och lumbago (S3) Ryggsmärta med påverkan på ryggmärg eller nervrötter (S3) Kotkompression orsakad av trauma respektive ostoporosrelaterad (S2) Destruktion (infektiös eller tumörrelaterad ryggsmärta) (S2) Spinal deformitet, t.ex. scolios (S1)

C Basal kunskap för handläggning av vanliga muskuloskeletala sjukdomar. Fraktur/skada/trauma (M2 S3) Specificera symtom, handläggning och komplikationer av en patient med: Frakturer hos vuxna (clavikel, proximal humerus, distal radius, höft, fotled) Luxation (axel, finger) Mjukdelsskada Akut ryggskada Multitraumapatient Ledinstabilitet (ACL, MCL, UCL) Led- och mjukdelstillstånd (S3) Specificera symtom, kliniska fynd och predisponerande faktorer, beskriva handläggning och relevant utredning, samt föreslå ett begränsat antal differentialdiagnoser vid: artros infektion Rygg (S3) Specificera symtom och kliniska fynd samt principerna för handläggning av en patient med: ländryggsmärta ischialgi rizopati pseudoclaudicatio neurologiska bortfall Tumörer (S1) Specificera symtom och kliniska fynd samt principerna för handläggning av en patient med: primär skelett- eller mjukdelstumör metastasering till skelett Barnortopedi (S1) Känna till principerna för omhändertagande av barn med, samt sena komplikationer vid: Höftledssjukdomar (höftledsluxation, coxitis simplex, Perthes sjukdom, epiofysiolys) Relaterad kunskap (S1) Känna till effekten på hälsa och ekonomi vid sjukdomar i rörelseapparaten.

D Kärnkunskap som stödjer diagnos och handläggning. a) Basal kunskap. Identifiera (S3) ben och leder i det humana skelettet. Specificera (S3) större muskelgrupper och deras funktion samt innervation. Specificera (S3) större kärl och nerver relaterade till muskuloskeletala problem. Beskriva (S2) basal fysiologi, cellbiologi och patologi relaterad till rörelseorganens sjukdomar, inkluderar effekten av ålder, skada och läkningsprocesser. b) Kunskap kring metoder för handläggning och behandling. Strategi för handläggning Beskriva (S3) strategier för handläggning inklusive rehabilitering vid akut respektive kronisk sjukdom i rörelseorganen. Farmakologi Känna till (S3) huvudindikationer, biverkningar och kontraindikationer för de vanligaste läkemedel som används vid handläggning av patienter med sjukdomar i rörelseorganen (analgetika, NSAID, antibiotika, trombosprofylax) Icke kirurgisk behandling vid trauma Beskriva (S3) principerna för reposition, fixation och immobilisering vid luxation, fraktur och multitraumahandläggning. Känna till (S3) de vanligaste icke operativa procedurerna för fraktur och luxation. Detta inkluderar sluten reposition, användning av externfixation i form av gips och elastiskt bandage vid vanliga skador inkluderande fraktur av handled, proximala humerus, axelluxation och fotledsdistorsion. Kirurgisk behandling Beskriva (S3) kirurgiska principer för reposition, fixation och immobilisering för luxation, fraktur och multitraumahandläggning. Känna till (S3) behandling av de vanligaste frakturerna i höft, handled och fotled. Beskriva (S2) de vanligaste operationerna för rörelseorganens sjukdomar: Artroskopi av knä Höft- eller knäartroplastik Beskriva (S2) komplikationer vid höft- och knäartroplastik. frakturkirurgi Andra procedurer Kunna (S3) indikationer samt fördelar och risker med ledpunktion och injektion i led. Känna till (S2) fördelarna med rehabilitering såsom arbetsterapi och sjukgymnastik vid rörelseorganens sjukdomar samt hur den påverkar resultatet och patientens totala funktion. Känna till de vanligaste ortoserna (t.ex. knä, fotled) samt andra hjälpmedel, t.ex. kryckor, käpp, rollator, korsett och hjälpmedel för ADL.

Prevention Känna till (S2) preventionsstrategier för de vanligaste sjukdomarna i rörelseorganen, d.v.s. fördelar och risker avseende livsstilsfaktorer, rökning, fysisk aktivitet, immobilisering och undvikande av specifika risker. c) Kunskap kring metoder för att underlätta diagnostisering och utredning. Laboratorieundersökningar Att veta (S3) att man kan använda laboratorieanalyser för att underlätta diagnos. Hb, vita, SR, CRP Analys av ledvätska (vita, glukos, laktat, kristaller, odling). Bildtolkning Att veta (S3) hur man använder bilddiagnostik för att understödja diagnostik, t.ex. röntgen, DT, MRT, scintigrafi, ultraljud.