Kursen ingår som obligatorisk kurs i läkarprogrammet, termin 8, inom huvudområdet kirurgi.

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING Ortopedi vårterminen 2016 Grundnivå, termin 8, läkarprogrammet Syftet med kursen är att förmedla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt så att du efter genomgången kurs på ett evidensbaserat sätt skall kunna diagnostisera och inleda behandling av vanliga sjukdomar och skador i rörelseorganen, samt ge förslag på förebyggande åtgärder. Målet med undervisningen är att du skall kunna handlägga de vanligaste skadorna och sjukdomarna som drabbar skelett och leder samt känna till de tillstånd som är potentiellt farliga. Du ska också kunna söka, tolka och tillämpa vetenskaplig information inom ämnesområdet. Kursen ingår som obligatorisk kurs i läkarprogrammet, termin 8, inom huvudområdet kirurgi. Denna studiehandledning beskriver ramarna för kursen och ger dig närmare riktlinjer för genomförande av dina studier och redovisning av dina studieresultat. I. Kursbeskrivning Under kursen förmedlas kärnkunskap i muskuloskeletala sjukdomar och skador med särskild inriktning mot ortopedi. Det finns inte någon tydlig avgränsning mot andra specialiteter som arbetar med rörelseorganens sjukdomar och skador såsom reumatologi, rehabiliteringsmedicin, allmänmedicin, handkirurgi och geriatrik. Kursen koncentrerar sig på följande kunskapsområden: Extremitets- och ryggtrauma Led- och mjukdelstillstånd Ryggsmärta Ben- och mjukdelstumörer Osteoporos II. Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas du kunna: analysera och värdera symptom och sjukdomsförlopp ta en anamnes som är relevant för rörelseorganens sjukdomar och skador utföra och värdera fysikaliskt status anpassat till frågeställning och situation besitta ett förhållningssätt och en kommunikationsförmåga som behövs för att handlägga akuta och kroniska muskuloskeletala problem analysera och värdera val av diagnostiska metoder och behandlingar avseende rörelseorganen utifrån struktur och patofysiologiska mekanismer analysera skillnader i sjukdomsmanifestationer och behandling beroende av ålder och kön

2 värdera och utföra vanliga diagnostiska metoder avseende rörelseorganens sjukdomar och skador värdera sjukdomsbilder samt självständigt kunna sätta in och, i viss utsträckning, genomföra behandling och uppföljning vid vanliga sjukdomar och skador i rörelseorganen analysera och värdera risker för uppkomst av sjukdom hos en enskild individ och kunna initiera preventiva åtgärder strukturerat dokumentera anamnes och status i en journal anpassat till frågeställning och situation III. Arbetsformer/undervisningens utformning Kursen bygger vidare på det teoretiska och praktiska kunnande som du tillägnat dig under tidigare terminer på läkarprogrammet. Undervisningen är i huvudsak problemorienterad vilket innebär att eget aktivt kunskapssökande, kritiskt tänkande, problemlösning och integration utgör centrala delar. Kursen innehåller översiktsföreläsningar, temadagar, seminarier, gruppundervisning, falldiskussioner, redovisning av fördjupningsarbete, studentmottagning samt klinisk tjänstgöring på operationsavdelning/mottagning/akutmottagning. Information under kursen till kursdeltagarna sker i stor utsträckning via GUL Göteborg Universitets Lärplattform. Information om GUL finner du på: IV. Obligatoriska moment och hur de examineras. Bedömning av uppnådda lärandemål sker kontinuerligt under kursens gång via deltagande i seminarier och falldiskussioner, studentmottagning, redovisning av fördjupningsarbete samt skriftligt kunskapstest ( dugga ). Studentmottagning: Vid studentmottagning kallas patienter som remitterats för ortopedisk bedömning. Remissgranskaren har särskilt valt ut dessa fall som lämpliga för studentmottagning och patienterna har informerats om formerna för mottagningen och haft möjlighet att avböja deltagande. Varje student skall handlägga en patient under handledning av amanuens. Studenten skall ta upp anamnes, utföra en relevant undersökning, efter samråd med handledare föreslå behandling/handläggning/utredning, informera patienten och diktera mottagningsanteckning. För godkänt krävs att du kan analysera och värdera symptom och sjukdomsförlopp, ta en relevant anamnes, utföra och värdera fysikaliskt status anpassat till frågeställning och situation, samt att du besitter ett förhållningssätt och en kommunikationsförmåga som behövs för att handlägga det aktuella problemet.

3 Undervisning i undersökningsteknik: Undervisning i undersökningsteknik sker i grupp och studenterna tränar status på varandra. Undersökningsteknik avser hand/handled, fot/fotled, knäled, höftled/bäcken, axelled, armbåge, samt hals-, bröst- och ländrygg. Inför momentet rekommenderas studenterna att förbereda sig genom att titta på de instruktionsfilmer i undersökningsteknik som ligger på under fliken utbildning. För godkänt krävs aktivt deltagande. Färdigheter i undersökningsteknik kan komma att testas vid eventuell praktisk examination i anslutning till examensveckan samt i samband med SIM-tentamen. Amanuensledd placering på akutmottagningen: Under en halvdag tjänstgör varje student på akutmottagningen tillsammans amanuensen. Amanuensen väljer ut lämpliga och förhoppningsvis illustrativa akutfall. Studenten skall ta upp anamnes, utföra en relevant undersökning, efter samråd med handledare föreslå behandling/handläggning/utredning, informera patienten och diktera akutmottagningsanteckning. För godkänt krävs att du kan analysera och värdera symptom och sjukdomsförlopp, ta en relevant anamnes, utföra och värdera fysikaliskt status anpassat till frågeställning och situation, samt att du besitter ett förhållningssätt och en kommunikationsförmåga som behövs för att handlägga det aktuella problemet. Seminarier: Under kursen ges fem problemorienterade seminarier som behandlar: Ortopediskt trauma Skador och sjukdomar i leder och senvävnad Artros och ledproteskirurgi Ryggsjukdomar Skelett- och mjukdelstumörer För godkänd placering krävs aktivt deltagande i seminarierna. Falldiskussioner: Under kursen diskuteras fem-sex olika patientfall. Inför varje falldiskussion utser gruppen inom sig en student som ordförande och en student som sekreterare. Alternativt leder amanuensen en interaktiv diskussion kring patientfallen.

4 V. Former för bedömning och kriterier för godkänt Du ska klara att lösa eller resonera om samtliga fall Du ska aktivt delta i diskussionen Redovisning av fördjupningsuppgift: Den kliniska placeringen vid ortopeden avslutas med att studenterna presenterar varsin fördjupningsuppgift för varandra. Amanuensen tilldelar ämne för uppgiften. Redovisningen är muntlig och sker i grupper om cirka 3-4 studenter. Problemen avser vanliga symptom från rörelseorganen som patienter ofta söker för i primärvården. Presentationen tar 5 (max 10) minuter (använd gärna power-point presentation med max 10 bilder). Därtill skall uppgiften sammanfattas på en A4-sida (maximalt 3000 tecken inkl blanksteg) och delas ut som hand-out till de andra i gruppen. Presentationen skall innehålla de vanligaste sjukdomstillstånden som orsakar symptomen, översiktlig patogenes och etiologi, olika behandlingsalternativ och prognos. För godkänd kurs krävs att presentation och skriftlig sammanfattning överensstämmer med instruktionerna ovan. Dugga Ortopediplaceringen avslutas med ett skriftligt kunskapstest i form av korta fakta- och förståelsefrågor. För godkänd placering krävs 1/2 av maximal poäng. Godkänd kurs För godkänd placering krävs godkänt skriftligt kunskapstest och redovisning av fördjupningsuppgift. Därtill krävs aktivt deltagande i seminarier, gruppundervisning, falldiskussioner och studentmottagning. Obligatoriska moment är studentmottagning, amanuensledd placering på akutmottagningen, redovisning av fördjupningsarbete samt skriftligt kunskapstest ( dugga ). Vid sjukdom, annat frånfälle eller underkänd prestation måste obligatoriska moment tas igen efter samråd med amanuens. Godkänd placering är obligatorisk för att erhålla godkänd kurs och därmed få lov att tentera. För Termin 8 gäller att godkänd kurs motsvarar 20 hp och godkänd tentamen 10 hp Tentamen Kirurgkursen avslutas med en skriftlig tentamen där ortopedin utgör en del. Tentamen efterfrågar fakta-, förståelse- och färdighetskunskaper inom rörelseorganens sjukdomar och skador. En femtedel av den totala poängsumman utgörs av frågor som rör förkunskap. Tentamen består av MEQ-frågor, essäfrågor och korta svarsfrågor. MEQ står för Modified Essay Question och utgår från kliniska fall där man följer ett förlopp och ställer frågor om bland annat symtom/statusfynd och dess koppling till patogenes eller skademekanism, etiologi, radiologisk och annan bilddiagnostik, kirurgisk och ickekirurgisk behandling samt profylax.

5 VI. Litteratur Ortopedi av Urban Lindgren och Olle Svensson, 4:e upplagan, Liber, ISBN VII. Kontaktinformation Kursansvarig: Professor Henrik Malchau, Amanuenser: Specialistläkare Per-Erik Johanson, Specialistläkare Henrik Hedelin, Intendent: Linda Johansson, Bilaga: I den fördjupade studiehandledningen har lärandemål brutits ner som en ledning för din inlärning av teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter.

6 FÖRDJUPAD STUDIEHANDLEDNING 1. Basal kompetens i klinisk handläggning och diagnos Anamnes Att skilja onormalt från normalt genom att ta en anamnes som är relevant för rörelseorganen (smärta, instabilitetskänsla, stelhet, svullnad och begränsning av funktion och aktivitet). Att genom en screening anamnes som en del av en allmän undersökning fråga om smärta, stelhet, svullnad och funktionell begränsning. Att kunna ta en relevant anamnes de vanligast tillstånden engagerade: Skelett, inkluderande fraktur, malignitet, infektion, osteoporos Leder, inkluderande artros och andra degenerativa ledsjukdomar, reumatoid artrit och andra artriter Bindväv, inkluderande bursit, tendinit, tenosynovit, entesopati Nervvävnad, inkluderande nervinklämning, perifer neuropati, radiculopati Muskelvävnad inkluderande kongenitala tillstånd, inflammatorisk eller neurologisk påverkan Att kunna ta en relevant anamnes i förhållande till hög- och lågenergetiska skador. Att kunna utvärdera akut och kronisk smärta i förhållande till svårighetsgrad, typ och modulerande faktorer. Att förstå hur kronisk sjukdom i rörelseorganen påverkar individen vad gäller begränsning i funktion, aktivitet och möjlighet att delta i samhällslivet. Undersökning Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen. Att kunna göra en relevant undersökning vid muskuloskeletalt trauma (inspektion, palpation, rörelseomfång, distalstatus, (färg, cirkulation, sensibilitet, motorik)). Att kunna utföra en relevant undersökning av större leder (knä, höft, skuldra) samt hand och kunna beskriva smärta, ömhet, svullnad, deformitet, muskelatrofi, svaghet, onormalt rörelseomfång och funktionell begränsning. Att kunna genomföra en relevant undersökning av hals-, bröst- och ländrygg samt sacroiliacaleder. Professionellt förhållningssätt Att besitta det förhållningssätt och den kommunikationsförmåga som behövs för att handlägga akuta och kroniska muskuloskeletala problem. Att ha en förståelse för de problem som personer med muskeloskeletala problem har och den betydelse det har för individen och för dem som deltar i vården. Att ha ett holistiskt synsätt på patienten 2. Handläggning av specifika problem

7 Akuttillstånd och varningssignaler Att veta när man omedelbart skall remittera en patient till specialist för handläggning. Detta ska göras utifrån anamnes, klinisk undersökning och eventuellt andra relevanta undersökningar (tex röntgen) vad gäller : Öppen fraktur Fraktur med nerv- eller kärlpåverkan Cauda equinasyndrom Kompartmentsyndrom/kärlpåverkan Ledinfektion Mjukdelsinfektion Skelettinfektion Extremitets trauma Att kunna identifiera, karakterisera och differentiera mellan dessa tillstånd genom anamnes och undersökning. Detta kräver att man kan: Ta upp en relevant anamnes kring trauma och fraktur (inkluderar frakturer på rörben, lednära frakturer, ledluxationer, stukningar och sträckningar). Identifiera och karaktärisera skador. Utvärdera energin i traumat och dess betydelse för typen av skada, behandling och läkningsförlopp. Icke traumatiska extremitetsproblem Att kunna identifiera, karakterisera och differentiera mellan dessa tillstånd genom anamnes och undersökning. Detta kräver att man kan: Ta upp en relevant anamnes i förhållande till större icke traumatiska extremitets problem. Ledsjukdom (artros, reumatoid artrit) Mjukdelsskador (bursit, tendinit, tendinos, tenosynovit, entesopati, nervinklämning) Skelettsjukdomar (malignitet och infektion) Att kunna identifiera och karakterisera tillstånd som inkluderar: Ledinflammation och/eller ledskada så som artros och reumatoid artrit Mjukdelstillstånd som bursit, tendinit, tendinos, tenosynovit, entesopati och nervinklämning Skelettsjukdomar som malignitet och infektion Ryggbesvär Att kunna identifiera, karakterisera och differentiera mellan dessa tillstånd genom anamnes och undersökning. Detta kräver att man kan: Ta upp en relevant anamnes för: Ospecifik ryggsmärta och lumbago

8 Ryggsmärta med påverkan på ryggmärg/nervrötter Traumatisk kotfraktur Kotkompression av osteoporotiskt ursprung Inflammatorisk ryggvärk (spondylit) Spinal deformitet, tex skolios Destruktion (infektiös eller tumör) ryggsmärta (tex tuberkulos, metastas, vissa primära skelettmetastaser). Problembaserad symtomatiskt synsätt Med utgångspunkt från detta till utlösande mekanismer ska man också konstruera tillämpliga differentialdiagnoser och relatera. Muskuloskeletalt trauma Ledsmärta poly-, mono- och periartikulär Ryggsmärta Regional smärta och stelhet Generell smärta och stelhet Nedsatt eller förlorad rörelseförmåga och svaghet Förändrad känsel Deformitet Resistens Detta ska sättas i relation till möjliga orsaker (detta tas också upp nertill under kunskap): Traumatisk (tex lågenergi som vid osteoporos, arbetsskador eller sportskador) Vaskulär/ischemisk (tex kompression eller laceration av kärl) Neurologiskt (tex kompression) Infektiös (tex led eller skelett) Degenerativ (tex led eller rygg) Autoimmun eller immunmedierad (tex reumatoid artrit) Metabol - toxisk (tex osteoporos och gikt) Medfödd (tex skolios) Neoplastisk (tex myelom) Psykologisk (tex kroniskt smärtsyndrom, fysiologisk) 3. Kunskapsbasen kring huvudkarakteristika och principer för handläggning och rehabilitering av vanliga muskuloskeletala sjukdomar och skador Fraktur/skada/trauma Baserat på teoretisk grundkunskap kunna: Specificera symtom och omedelbara komplikationer. Beskriva handläggning och relevant utredning. Beskriva handläggning på kort och lång sikt av en patient med:

9 Vanliga vuxenfrakturer Ledluxation Mjukdelsskada Akut ryggskada, inkl ryggmärgskada Multitraumapatient Ledinstabilitet (tex knä, finger) Tillägna sig klinisk erfarenhet från alla stadier av skada och läkning. (Från akutvård till rehabilitering). Led- och mjukdelstillstånd Baserat på teoretisk grundkunskap kunna: Specificera symtom, kliniska fynd och predisponerande faktorer Beskriva handläggning och relevant utredning Föreslå ett begränsat antal differential diagnoser Beskriva principerna för omhändertagandet av patient med: Artros Kroniska inflammatorisk artrit tex reumatoid artrit, spondyloartrit Mjukdelslesioner entesopati tex rotatorcuff och/eller tennisarmbåge Fibromyalgi/kroniskt generaliserad smärta. Kristall artropartier Rygg Baserat på teoretisk grundkunskap kunna: Specificera symtom, kliniska fynd och predisponerande faktorer. Beskriva handläggning och relevant utredning Föreslå ett begränsat antal differentialdiagnoser Beskriv principerna för handläggning av en patient med: Ländryggsmärta och ischias Tumörer Baserat på teoretisk grundkunskap kunna: Specificera symtom, kliniska fynd och predisponerade faktorer. Beskriva handläggning och relevant utredning. Beskriva principer för handläggning av en patient med: Metastasering till skelett Primär skelett- eller mjukdelstumör Benmetabolasjukdomar Baserat på teoretisk grundkunskap kunna:

10 Specificera symtom, kliniska fynd och predisponerade faktorer. Beskriva handläggning och relevant utredning. Föreslå ett begränsat antal differential diagnoser. Beskriva principer för handläggning av en patient med: Osteoporos Osteomalaci Relaterad kunskap Kunna beskriva den relativa prevalensen, effekten på hälsa och ekonomi, prognos och utgång av tillstånd i rörelseorganen. Fraktur på grund av hög respektive låg energi våld. Ländryggsmärta. Vanliga mjukdelslesioner så som problem från rotator cuffen och tennisarmbåge. Artros höft och knä. Reumatoid artrit. 4. Kärnkunskap som stödjer diagnos och handläggning Basal kunskap Att kunna identifiera skelettets ben och leder. Att kunna specificera större muskelgrupper, deras funktion samt innervation, även i relation till nervrötter. Att kunna specificera större kärl och nerver relaterade till muskuloskeletala problem. Att beskriva basal fysiologi, cellbiologi och patologi relaterad till rörelseorganens sjukdomar. Detta inkluderar effekten av ålder, skada och läkningsprocesser (inklusive mekanisk, traumatisk, metabol, vaskulär, degenerativ, inflammatorisk, immunomedierade tillstånd, tumör, arv och utveckling). Kunskap kring metoder för handläggning och behandling Strategi för handläggning Kunna beskriva strategier för handläggning inklusive rehabilitering vid akut respektive kronisk sjukdom i rörelseorganen. Detta inkluderar utbildning, läkemedelsbehandling, fysioterapi, avslappning, psykosocial och social intervention samt indikationer för remiss till specialist /generalist Att känna till vilka faktorer som påverkar compliance vid handläggning. Farmakologi Att känna till huvudindikationer, biverkningar, interaktioner och kontraindikationer för de läkemedel som vanligen används vid handläggning av patienter med sjukdomar i rörelseorganen. Akut och kronisk smärtbehandling Disease modifying treatment

11 Detta inkluderar analgetika, NSAID, antidepressiva vid smärtbehandling, steroider, hypourikemiska läkemedel, disease modifying och cytotoxiska läkemedel samt behandling för osteoporos. Detta innefattar också kännedom om effekten av placebo och medvetenhet kring särskilda situationer, så som graviditet, i samband med användande av dessa läkemedel. Icke kirurgisk behandling vid trauma Att kunna beskriva principerna för frakturhandläggning, reposition, fixation och immobilisering samt multitrauma. Att känna till de vanligaste icke operativa behandlingarna för fraktur och luxation. Detta inkluderar sluten reposition, gips och elastiskt bandage. Vanliga skador inkluderar fraktur av fingrar, handled, proximala humerus, axelluxation och fotledsdistorsion. Kirurgisk behandling Att kunna beskriva kirurgiska principer för reposition, fixation och immobilisering av fraktur och handläggning av multitrauma. Detta inkluderar kännedom om behandling av de vanligaste frakturerna så som höft, handled och fotled. Att känna till de vanligaste operativa ingreppen vid fraktur och luxation. Detta inkluderar öppen reposition, användning av interna och externa fixation metoder. Att kunna beskriva de vanligaste operationerna för rörelseorganens sjukdomar. Artroskopi av knä Höft- eller knäledsartroplastik Ryggkirurgi tex diskbråck Amputation, synovektomi, osteotomi, artrodes, klyvning av ligament (ex karpaltunnel) Att kunna beskriva fördelar och eventuella komplikationer vid höft- och knäledsplastik. Dessa inkluderar djup ventrombos, infektion och lossning samt förväntad implantat överlevnad. Andra procedurer Att kunna indikationerna för samt fördelar och risker med: Ledpunktion Injektion i led, i mjukdelar och i rygg. Rehabilitering Att känna till fördelarna med rehabilitering vid rörelseorganens sjukdomar och hur de påverkar slutresultatet samt patientens totala funktion. Detta gäller vid olika rörelseorganens sjukdomar så som vid amputation, spinal skada, trauma, fraktur, osteoporos, artros, reumatoid artrit, mjukdelslesioner (senor, senfästen), nack- och ryggsmärta samt atrofier vid långvarig immobilisering. Rehabilitering så som fysioterapi och arbetsterapi.

12 Skillnaden i problem som uppstår vid amputation av övre jämfört med nedre extremitet. Att känna till de vanligaste ortoserna samt andra hjälpmedel till exempel användande av gips, kryckor, käpp, rollator, korsett och hjälpmedel för ADL. Prevention Att känna till preventionsstrategier för de vanligaste sjukdomarna i rörelseorganen. Strategierna inkluderar fördelar och risker avseende livsstilsfaktorer, fysisk aktivitet, immobilisering och undvikande av specifika risker. Specifika exempel kan inkludera trauma, fraktur, osteoporos, artros, skelett- och ledinfektioner, mjukdelsproblem samt hals- och ländryggsmärta. Kunskap kring metoder för att underlätta diagnostik och utredning Laboratorieundersökningar Att visa att man kan använda och tolka laboratoriesvar för att underlätta diagnos. Blod - Hb och vita. Akut fasreaktion. Sänkningsreaktion (SR) Reaktivt protein (CRP) Analys av ledvätska (cellräkning vita blodkroppar, glukos, kristaller, odling). Bildtolkning Att visa hur man korrekt använder röntgenundersökningar för att understödja diagnostik, till exempel slätröntgen, CT, MR, skelettdensitometri, scintigrafi, ultraljud.