Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Grubbeskolan www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se 1
Ladda ner anmälningsformuläret på din dator innan du börjar fylla i det. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom du skriver i dem.) Skolans namn: Skolans verksamhetsform: Grubbeskolan Kommunal högstadieskola Skolans län: Västerbotten Skolans kommun: Umeå Skolans kommunkod: AC, 2480 Skolans gatuadress: Lagmansgatan 37 Skolans postnummer: 903 55 Skolans postort: Umeå Skolans telefonnummer: 090-162656 Skolans e-post: Skolans hemsida: Kontaktperson Namn: kerstin.mogren@umea.se http://www.skola.umea.se/grubbeskolan Claes Emteryd, Maria Fredriksson Telefon: 090-162675, 090-162670 E-post: claes.emteryd@umea.se, a.maria.fredriksson@umea.se Rektor/förskolechef Namn: Klas-Göran Stridh Telefon: 090-16 26 61, 070-326 72 24 E-post: klas-goran.stridh@umea.se 2
1. Delaktighet Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har organiserat verksamheten så att alla barn, elever och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet med hållbar utveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med delaktighet: Under de år som vi haft utmärkelsen har mycket hänt inom skolan. Vi har fått ny läroplan med nya kursplaner, en ny skollag samt andra förändringar som har varit nödvändiga att ta till oss och förhålla oss till. Den nya kursplanen har ett tydligt tryck på området hållbar utveckling och vi har i vår senaste arbetsplan skrivit mål och aktiviteter för samtliga ämnen angående hur vi arbetar med hållbar utveckling. I vissa ämnen känns det så klart mer naturligt att arbeta med detta område men allt eftersom tiden gått har vi även blivit mer och mer vidsynta gällande begreppet hållbar utveckling något som både gör det enklare och svårare att fånga in vad som ingår. Enklare på det sättet att det egentligen är nästan allt som vi håller på med och svårare därför att det blir ett så vitt begrepp att det är svårt att fånga och förmedla till eleverna. Arbetsplanen, där alla ämnen och arbetslag preciserat deras tankar, finns som bilaga. Arbetet med hållbar utveckling har mottagits positivt av personalen på skolan, det har känts som ett område där kollegor varit/ är engagerade och ett arbete där vi alla vill göra skillnad. Eleverna har gjorts delaktiga genom en mängd aktiviteter och dialoger t ex genom elevråd, där de diskuterat återvinning på skolan, likabehandling mm, kamratstödjare genom diskussioner om likabehandling, vid lektionstillfällen genom att läsa och diskutera Lgr 11 och därigenom få en inblick och förståelse för hur många delar som ingår i hållbar utveckling. Lektionsinnehåll och arbetsområden är i perioder valt med tanke på hållbar utveckling. Vi har ett otroligt spännande samarbete med en skolan på Borneo, se nedan, där vi fick inspiration till att införa "Environment Month" vilket i praktiken innebär att personal och elever under en månad har ett större folkus på hållbar utveckling. Det kan handla om allt ifrån de texter som väljs till hur eleverna beter sig mot varandra. Inför läsåret 2013-2014 tog Umeå kommun ett beslut i skolområdeschefsdialogen att samtliga skolor ska arbeta med hållbar utveckling. Vecka 44 genomförde naturskolan Umeå i samarbete med den globala skolan en metodfestival med inspirerande föreläsningar. Denna har följts av nätverksträffar där syftet är att ge inspiration och skapa egna nätverk med ett f-9 perspektiv i samtliga skolområden. Vi är i ett spännande skede där vi nu har identifierat vissa områden som känns angelägna att arbeta med under barnen/ elevernas hela skolgång. Ett sådant är så klart maten. Under vårterminen har Grubbeskolan alltid en temavecka, denna har haft olika innehåll beroende på vilket arbetslag som man tillhör. Förra året var det första året då hela skolan, förutom de elever som läser musikinriktning eftersom de har ett eget 3
innehåll, arbetade årskursvis med ett gemensamt innehåll nämligen hållbar utveckling. Perspektivet är i åk 7 - "Jag och Umeå", åk 8 - "Sverige" samt i åk 9- "Världen". Samtliga årskurser har perspektiven social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Under temaveckan är eleverna ute och arbetar under en dag, deras uppgift är att göra något bra för någon annan, informera om Mangroveträdens betydelse samt att (frivilligt) bidra med pengar till återplantering av Mangroveträd. De pengar som kommer in skickas till vår partnerskola på Borneo och deras elever återplanterar Mangrove där den tidigare skövlats för att istället illegalt odla jätteräkor. Under hela året kan eleverna panta flaskor i elevcafeterian, även dessa pengar går till återplanteringen av Mangrove. Vad har fungerat bra? -Temaveckan har fungerat bra och kommer i år att utvecklas för att bli ännu bättre. Eleverna har möjlighet att vara delaktiga i planering av veckan men själva temat är bestämt, det är hållbar utveckling. -Att jobba med hållbar utveckling i det vardagliga arbetet har också fungerat bra. Arbetet har blivit tydligare då våra tankar och idéer lyfts in och konkretiserats i arbetsplanen. Genom det systematiska kvalitetsarbetet lyfts arbetsplanen vid ett flertal tillfällen under året både i ämnes- samt arbetslagskonferenser. - Elevengagemanget, att t ex samla in pengar till ett konkret projekt där vi vet att pengarna når fram och gör skillnad, har fungerat bra. Hur kommer ni att arbeta vidare med att utveckla ert arbete gällande delaktighet? Vi kommer att fortsätta ha hållbar utveckling på dagordningen på konferenser samt att uppmuntra eleverna till att vara med och bestämma innehåll samt arbetsformer i det arbetet. 4
2. Ny personal Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har arbetat med ny personal. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här har vi arbetat med ny personal: I samband med rekrytering av ny personal informeras vid anställningsintervjun övergripande om skolan, villkor samt innehåll i tjänsten. En del där har varit att informera om de utvecklingsarbetet som vi bedriver på skolan inom bl.a HUT-området, IKT mm och vad som förväntas av den person vi söker. Vid anställning introduceras den nyanställde om skolans värdegrund, rutiner och skolans inre arbete och aktuella policydokument. Rektor, mentorskollega, utvecklingsledare, kollegor i arbetslag, ämnesledare, kollegor i ämnet, bidrar sedan till att introducera den nyanställde inom olika delar av jobbet på skolan så att läraren får ett stöd i arbetet och lättare kan bidra till skolans utveckling och ett hållbart lärande Efter en tid följer rektor upp hur den första tiden på det nya jobbet varit, rektor och den nyanställde kommer överens om vad ytterligare som behövs för att komma in i jobbet på bästa sätt. Rektor gör lektionsbesök och varje år genomförs utvecklingssamtal Vad har fungerat bra? Vi upplever att ny personal har fått ett bra mottagande och fått en god introduktion i arbetet av kollegor och skolledning. Det sätt vi samverkar och skapar rutiner kring hur vi får vårt arbete hållbart över tid, ger förutsättningar för att våra elever ska få en så bra utbildning som möjligt. Hur kommer ni att fortsätta arbeta med att utveckla rutiner för ny personal? Att fortsätta som vi gör nu (se ovan) att snabbt involvera ny personal i vår skolans arbete för en hållbar skolutveckling och i arbetet utifrån bl.a styrdokumentens mål för en hållbar utveckling. 5
3. Kompetensutveckling Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har arbetat med kompetensutveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här har vi arbetat med kompetensutveckling: Sedan föregående ansökan har en stor del av den tid vi haft till förfogande för kompetensutveckling ägnats åt Lgr 11, den nya läroplanen och de nya kursplanerna men också den nya skollagen. Då "hållbar utveckling" lyfts fram så tydligt i styrdokumenten har vi blivit utmanade att ta ytterligare steg i vårt sätt att tänka och jobba för att nå målen i den nya läroplanen och i de nya kursplanerna. Vi har också genom införandet av "1-1" och vårt engagemang som pilotskola för ett interaktiva digitala läromedel med vår ITK-pedagog haft/har kontiuerlig fortbildning inom IKT-området. Umeå kommun har haft olika gemensamma kompetensutvecklingstillfällen för all skolpersonal kring olika ämnen. Nu senast den 14 augusti 2013 var all pedagogisk personal i Umeå samlade kring föreläsningar om Hållbar utveckling. Lärare från vår skola bidrog där med en föreläsning om hur vi jobbat med hållbar utveckling i undervisning och fortbildning. En viktig del i skolans kompetensutveckling under läsåren 2011-2014 har varit de skolledar- och pedagogutbyten som Grubbeskolan har/har haft med och partnerskolan La Salle Secondary School i Kota Kinabalu på Borneo i Malaysia. (Se vidare under punkt 4 Kontakter med omvärlden.) En målsättning har varit/är att olika pedagoger på skolan varje år deltar i dessa utbyten så att satsningen genomsyrar hela skolans arbete. Ett annat sätt vi kompetensutvecklar oss sedan ett antal år tillbaka är genom nätverksträffar mellan lärare från olika skolor som undervisar inom samma ämne. 4-5 gånger per läsår möts dessa lärare för att utveckla undervisningen. Det har varit värdefulla möten som berikat utvecklingen på skolorna. Vi har också skapat nätverk inom olika ämnesområden inom vårt skolområde som består av ett antal förskolor, f- 6-skolor och vår egen 7-9-skola för att få ett 0-9-årsperspektiv på elevernas lärande. Sedan i höstas är ett nytt nätverk skapat som jobbar med hållbar utveckling detta finns beskrivet ovan. På skolan har vi kompetensutvecklat oss gemensamt hela skolan, i arbetslag och enskilt. Lärare har också i allt högre utsträckning samplanerat undervisningsmoment 6
och lärande. I vårt kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete jobbar vi tillsammans för att göra en bra skola ännu bättre, genom utveckla en skolan,undervisningen och lärandet på ett sätt som är hållbart över tid. Vad har fungerat bra? Vi är nöjda med det sätt vi tillsammans planerat använt och genomfört ovan beskrivna kompetensutvecklingsinsatser på skolan. Vi är också stolta över det utvecklingsarbete vi genomfört gällande HUT och den kompetensutveckling vi fått genom våra utbyten med vår partnerskola på Borneo. Det sätt vi infört 1-1, interaktiva digitala läromedel och den kontinuerliga IKTfortbildning i vardagen har också fungerat på ett mycket bra sätt. Hur kommer ni att fortsätta arbeta och utveckla ert arbete med kompetensutveckling? Vi kommer att fortsätta att gemensamt prioritera och genomföra kompetensutvecklingsinsatser som är angelägna. Viktigt blir det fortsatta utvecklandet av ännu mer av kollegial samverkan och lärande. Insatser inom HUT och IKT fortsätter men ett visst fokus kommer det kommande året att ligga på att ytterligare utveckla matematikundervisningen. Vår skola och skolområde kommer under läsåret 2014/15 att engagera oss i matematiklyftet. 7
4. Samverkan med omvärlden Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har informerat och delat med er av era erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling och hur samarbetet med omvärlden har fungerat. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med samverkan med omvärlden: Under läsåren 2011-2014 har Grubbeskolan i Umeå och partnerskoan La Salle Secondary School i Kota Kinabalu på Borneo i Malaysia genomfört besök genom skolledar- och pedagogutbyten. Syftet med besöken är att etablera personliga relationer till pedagoger och elever för att ta del av och lära oss av deras lokala problem och frågor inom det aktuella området, att förstå deras förutsättningar, tekniska utveckling och tankar kring hur man kan lösa de aktuella problemen. Vi vill hitta det som förenar och skiljer samt att formulera och dokumentera arbetsområden, undervisningsplaner eller arbetssätt, gemensamma eller olika, med syftet att båda skolorna ska uppnå ett aktivt undervisande och lärande om hållbar utveckling. Exempel på vad pedagogerna har tagit del av under besöken är bl a: - Lektioner och föredrag där hållbar utveckling belystes. (T ex elever som valt miljöinriktning beskrev tillverkning av lerbollar innehållande bakterier för att rena närområdets dagvattensystem. Andra elever studerade biotoper i närliggande våtområde, ytterligare elever studerade vattnets kretslopp och rening i den egna staden. Det fanns t.o.m. elever som åskodliggjorde hållbar utveckling genom dramalektioner utifrån dikten War against trees. ) - Studiebesök tillsammans med elever som återplanterade Mangrove för att konservera Mangroveträsken vid en beslagtagen räkfarm i närområdet. Vad har fungerat bra? Resorna till Borneo har gjort att hela skolans engagemang i frågor rörande hållbar utveckling ökat. Vi har medvetet verkat för en spridning i personalgruppen för att ge många inspiration. Detta har gett ett positivt genomslag på hela skolan både för personal och elever. Hur kommer ni att fortsätta arbeta och utveckla ert arbete med samverkan med omvärlden? Vår vision med projektet är att alla ledare och pedagoger inom skolan i Umeå och Kota Kinabalu, i enlighet med styrdokument och läroplan, ska planera undervisningen utifrån de hållbara glasögonen så att lärande om hållbar utveckling ligger till grund för elevernas undervisning, samt att globala elev- och pedagogkonstellationer ska tränas i att kommunicera och samarbeta för att delge varandra kunskaper och lösa framtida frågor tillsammans. För att bidra till detta bör projektet fortsätta med sitt 8
arbete att utveckla Grubbeskolan och La Salleskolan till pilotskolor inom hållbar utveckling med möjlighet för alla skolledare och pedagoger att bidra, samt fortsätta att utveckla och befästa samarbetet med vår partnerskola kring globala frågeställningar med globala pedagog- och elevgrupper. 9
5. Måluppfyllelsen (valfritt antal) Beskriv hur ni under de senaste tre år som ni har haft utmärkelsen har arbetat med måluppfyllelse kopplat till aktuella styrdokument. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Vårt första mål: Att göra alla ämnen delaktiga i arbetet med hållbar utveckling Så här har vi arbetat med målet: Under studieresan till Borneo september 2012 skapades en arbetsgrupp som tog fram riktlinjer för temaveckan 2013. Denna gjorde en genomgång av hela läroplanen och samtliga kursplaner för att identifiera vad som stod om hållbar utveckling. Syftet med detta var att ge våra kollegor inspiration till att genomföra en gemensam temavecka. Vårt mål med temaveckan är att skapa en gemensam temavecka för hela skolan där det ska finnas en tydlig progression årskursvis med en tydlig koppling till de styrdokument som vi har att tillgå. Eleverna ska ha möjlighet att påverka men ramen är hållbar utveckling. Temaveckan genomfördes och det resulterade bl a i att vår nuvarande arbetsplan innehåller mål och aktiviteter för hållbar utveckling inom samtliga ämnen och arbetslag. Inspirationen som studieresorna till Borneo givit är oerhört värdefull och vi jobbar för att personer från olika arbetlag och ämneskompetenser ska få möjlighet att göra samma resa. I och med inspirationen från våra kollegor från Borneo skapade vi även "Environment Month" inom olika ämnesområden. Detta har inneburit ett större fokus på HUT. Som vi beskrivit ovan känns det mer naturligt att jobba med HUT inom vissa ämen men fokus under denna månad är att knyta an till området t ex genom att välja texter med anknytning till HUT på olika sätt. Inom andra ämnen t ex hkk känns det så otroligt självklart att lyfta hållbar utveckling i det dagliga arbetet och då handlar det om allt ifrån livsmedelsproduktion till jämnställdhet.vi har även haft gemensamma föreläsningar och kompetensutveckling med hållbar utveckling som tema. Vad har varit bra? Inspirationen från studieresorna, det ger ett helt annat intresse hos eleverna när vi som pedagoger kan berätta om självupplevda erfarenheter. T ex att berätta hur det ser ut där mangroven är nedhuggen för att ge plats till räkodlingar eller att visa bilder på de enorma palmoljeplantagen som man själv tagit och kunna berätta om de konsekvenser och svårigheter detta medför. Att skapaen gemensam temavecka har länge efterfrågats men det har inte funnits tid eller ork att göra de initiala åtgärder som krävs för att få igång arbetet. Nu ser vi många vinster bl a, tydligt för eleverna, samarbete mellan lärarna, likvärdighet mellan arbetslagen men ändå med möjlighet att forma innehållet efter den egna elevgruppen. Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det? Ännu mer kompetensutveckling för personalen. Det är mycket som händer inom området hållbar utveckling och personalen behöver lära mer. Detta ger dessutom effekt för eleverna som blir mer intresserade och inspirerade av uppdaterade lärare Vårt andra mål: Att alla elever ska känna síg delaktiga i arbetet med hållbar utveckling Så här har vi arbetat med målet: Eleverna inbjuds till att vara delaktiga i planeringen av temavecka, komma med idéer om studiebesök eller andra aktiviter. I olika ämnen inbjuds til diskussioner kring hållbar utveckling, dock med den viktiga utgångspunkten att ge eleverna hopp om att vi tillsammans kan göra skillnad samt att det är deras kunskaper som ska hjälpa dem att göra kloka val. Deras val påverkar hur hållbar vår värld kommer att 10
vara! Eleverna har möjlighet att konkret göra skillnad genom att panta deras PETflaskor och burkar för att vi sedan ska kunna skänka pengarna till vår partnerskola och deras elever plantera mangrove. Genom elevrådet och kamratstödjarna kan eleverna konkret påverka och ta upp egna diskussioner rörande hållbar utveckling. Det är bl a elevrådets uppgift att lämna papper från klassrummen till återvinning. Kamratstödjarna jobbar mycket med de sociala målen inom hållbar utveckling och gör fina insatser i att vara pedagogerna behjälpliga att se vad som händer i korridorer och andra gemensamma utrymmen där det inte alltid finns vuxna närvarande. Vad har varit bra? Det som gör oss mest inspirerade att fortsätta och som gör att vi känner att vi är på rätt väg är gensvaret från eleverna där de berättar att de anser det vara meningsfullt i att arbeta med frågor som rör hållbar utveckling. Vi som pedagoger ser även att dagens elever får en betydligt större medvetenhet kring frågor som rör hållbar utveckling. Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Ytterligare ta tillvara på och fånga elevernas idéer t ex genom att ge dem möjlighet att vara delaktiga i planering och utformning av arbetsområden inom ämnen, ämnesövergripande arbete och temavecka där hållbar utveckling är i fokus. Vårt tredje mål: Att alla arbetslag ska vara delaktiga i arbetet med hållbar utveckling Så här har vi arbetat med målet: Se ovan, genom temavecka, sätta upp mål och aktiviteter i arbetsplanen mm Vad har varit bra? Samtliga delar Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Att bli ännu tydligare med att få in hållbar utveckling som stående punkt på dagordningen i samtliga arbetslag, detta skulle innebära att det blir kortare tid mellan de tillfällen då dessa frågor lyft. Vårt fjärde mål: Att fortsätta med och utveckla vårt internationella samarbete Så här har vi arbetat med målet: Se beskrivning ovan Vad har varit bra? En fantstisk inspirationskälla både för de pedagoger som varit iväg samt de som är hemma. Detta eftersom vi delat med oss av de erfarenheter som vi fått. Även det faktum att pedagoger från Borneo besökt oss har gett inspiration till hela skolan, både elever och lärare. Ett positivt gensvar från eleverna som upplever att det är intressant att höra om och diskutera hållbar utveckling i ett internationellt perspektiv. Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Samarbetet kommer att fortsätta. Våra kollegor från Borneo besöker oss vecka 13 och ytterligare ett utbyte är planerat till höstterminen 2014 av kollegor från Grubbeskolan som besöker Borneo. Vårt femte mål: Så här har vi arbetat med målet: Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? 11
Förnyad ansökan 6. På vilket sätt har barnen och eleverna gjorts delaktiga i arbetet med Hållbar utveckling. (Skriv i det grå fälten. Det expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med barnens och elevernas delaktighet i arbetet med Hållbar utveckling Se ovan Vad har fungerat bra? Vad kan utvecklas? Bifoga gärna dokument som stöd för er ansökan Ifylld ansökan med ev. bilagor skickas via e-post till skolverket@skolverket.se Ytterligare information kan fås via e-post av eva.engdell@skolverket.se 12