Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3 years Anna Norhammar, Docent i kardiologi Hjärtläkare vid Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Anna Norhammar Intense medical treatment + Revascularisation vs. Intense medical treatment only Anna Norhammar 2013 och vi och vår omvärld har förändrats! Lättillgänglig mat och fysiskt inaktiva Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3 years Fetma i världen (OECD rapport 2011) med BMI > 30 i olika länder 11.2% Intense medical treatment + vs. Intense medical treatment only 33.8% (OECD Health Data 2011) Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012 PROGNOS Antal i världen år 2012 Ny prognos år 2030 ANTAL 371 miljoner 552 miljoner 35 Hjärtkärldödlighet minskar i Sverige Så vi gör en hel del bra saker! Riks-HIA 1994-2010 Tidstrend i ettårsdödlighet efter hjärtinfarkt med och utan diabetes 30 23% i Kuwait 1-årsmortalitet (%) 20 15 10 5 Yes No 25 Diabetes 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Diabetiker Norhammar et al Heart J 2007;Swedeheart årsrapport 2011 Figur 27j. Utvecklingen av 1-årsmortalitet vid hjärtinfarkt i relation till diabetes hos patienter, <80 år, 1995-2007. Ej diabetiker 1
Risk factor Rökning Diabetes Hypertoni INTERHEART Ålder, kön och världsdel justerad risk för hjärtinfarkt Minskad Ökad risk Förändrat riskfaktorpanorama i Sverige Hjärtinfarktpatient Bukfetma Psykosociala faktorer Frukt & grönsaker Fysisk aktivitet Alkohol ApoB/ApoA1 (kolesterol) Odds kvot 0.25 0.5 1 2 4 8 16 Rökare VD, typ A stress Högt kolesterol och BT Ej ledigt på lördagar Död utanför sjukhus Fysiskt inaktiv Låg utbildning Metabolt syndrom, diabetes typ 2 Låg egenkontrol, typ B Överlever infarkt Rosengren et al JIM;2009: 266 Förändrat riskfaktorpanorama i Sverige Hjärtinfarktpatient Hjärtinfarktpatienter 60-65% har oupptäckt sockerstörning Norhammar et al Lancet 2002; 359: 2140 Sockerbelastning Typ 2 DM Idag vanligt med diabetes och metabolt syndrom OGTT 31% 34% 35% Prediabetes Normal Rosengren et al JIM;2009: 266 Senaste kostråden från ESC Eur Heart J 2012;33:1635, www.escardio.org ESC CV prevention; a healthy diet Mättat fett < 10%, ersätt fett med fleromättat fett Transfetter minimiera, <1% naturliga < 5g salt/dag 30-45 g fibrer/dag från frukt, gryn, grönsaker 200 g frukt/dag (2-3 portioner) 200 g grönsaker/dag (2-3 portioner) Fisk minst 2 ggr/v en gång fet fisk Alkohol max 2 glas/d för män, 1 glas/d för kvinnor (20g/d för män, 10g/d för kvinnor) Norhammar egna fall Hjärtmottagning Varierande behov! K, 60 år Hjärtsvikt M, 60 år Hypertoni Förmaksflimmer Olika behov M, 27 år Familjär hyperlipidemi K, 64 år PCI M, 56 år By-pass opererad 2
Diabetesskola Varierande behov! Från diabetesskola Norhammar egna fall K, 60 år T2DM, Stroke M, 60 år T1DM, VD Svängande socker Olika behov M, 27 år Nydebut T1DM, idrottare K, 57 år T2DM, BMI 37 Insulin, Högt HbA1c M, 56 år Ny T2DM +AMI Norhammar egna fall Kostdagbok Frukost: Smörgåsar, ost, te - Hungrig, hungrig Till skolan: Frukt, choklad - Sugen, Sugen Hem: Korvmojen, Korvrulle - Sugen, sugen Middag: Fisk och potatis - Ingen efterrätt! Kväll,TV: Chips - Sugen, sugen Basbehandling vid typ 2 diabetes SBU 2009 Insulinnivåer Insulinnivåer och blodsocker efter testmål minskar efter måltid hos de med breakers Minska insulinresistens med livsstilsförändring 1. Ökad fysisk aktivitet 2. Kostförändring SBU rapport, December 2009 Intensiv glukossänkning vid diabetes Copyright 2011 American Diabetes Association, Inc. Dunstan D et al. Diabetes Care 2012; 35:976-83. Kostråd vid diabetes och övervikt Viktnedgång är centralt vid övervikt och fetma för att nå ett bra blodsocker Minskar fett i lever och pankreas Ökar insulinproduktion/insulinkänslighet Förbättrar upptag av socker i muskler Blodfetter förbättras Flera typer av kostråd vid diabetes Målet Ta fram kostråd som kan 1. Stabilisera blodsocker 2. Förhindra komplikationer (HbA1c) 3. Påverka risk för hjärtkärlsjukdom 4. Senarelägga behov av läkemedel Vetenskaplig effekt på HbA1c Blodfetter Vikt 3
Flera typer av kostråd vid diabetes Typer av kostmönster vid diabetes Fyra (fem) typer av kostförslag 1. Traditionell diabeteskost 2. Måttlig kolhydratkost 3. Medelhavskost 4. Traditionell diabeteskost med låg GI 5. Extrem lågkolhydratkost 1-4; Vetenskaplig effekt på HbA1c, blodfetter, vikt 5; Effekt på vikt < 6 mån Om extrem lågkolhydratkost: Välj omättat fett, kontrollera blodfetter! Viktnedgång vid fetma (BMI>30kg/m2, >102 resp 88cm) Flera alternativ finns Mat vid fetma SBU 2013 < 6 månader; strikt eller måttligt strikt kolhydratkost mer effektivt än råd om lågfettkost > 6 månader; ingen skillnad mellan strikt och måttlig lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost med låg glykemisk belastning, kost med hög andel enkelomättade fetter Vid diabetes hög hjärtkärlrisk! Om extrem lågkolhydratkost: Välj omättat fett, kontrollera blodfetter! Ofta förekommande problem vid de olika kosttyperna Att tänka på Om höga blodsocker och höga blodfetter samt tendens till viktuppgång - välj kolhydrater med kostfibrer och lägre energiinnehåll som frukt, grönsaker, baljväxter, rotfrukter! När mängden kolhydrater minskar ökar risken att mängden fett ökar mer än tänkt (energiinnehåll) med viktuppgång och LDL- stegring - byt gärna animaliska fetter till vegetabiliska omättade! Risk att bra kolhydrater väljs bort, tex morötter, havregryn, bär och frukt Långtidseffekter av LCHF-kost mycket osäkra, tänk på den höga hjärtkärlrisken! Vår patients behov K, 57 år T2DM, BMI 37 Insulin, Högt HbA1c Minska insulinresistens med livsstilsförändring Det är aldrig försent att ändra livsstil! 1. Viktnedgång 2. Ökad fysisk aktivitet, FaR 3. Kostförändring minska snabba kolhydrater 4. Ökad mättnad, smarta val! 4
Förhindra typ 2 diabetes Patienter n = 3 234 M = 1 043, F = 2 191 Age 51±11; BMI 34±7; IGT Förhindra typ 2 diabetes Insjuknande i typ 2 diabetes -31% -58% Placebo n = 1 082 Metformin 850 mg x2 n = 1 073 (DPP N Engl J Med 2002; 346:393) Livsstil n = 1 079 Rådgivning om Viktminskning >7% Motion >150min/v Kostpyramid Kost mot höga kolesterol (DPP N Engl J Med 2002; 346:393) Prevention av CVD med Medelhavskost 55-80 år, n = 7 447, Spanien år 2003-2009 Hög hjärtkärlrisk eller DM BMI 30 kg/m2, Midja 100cm, DM 48%, Lipidstörning 72% Avslutad efter 4.8 år Prevention av CVD med Medelhavskost Risk att få hjärtkärlsjukdom (Hjärtinfarkt, Stroke, CV död) 30% Dödlighet Utan några kända biverkningar Kontroll Reducera fett Medelhavsmat Olivolja, 1l/v Medlehavsmat Nötter, 30g/dag Estruch et al N Engl J Med 2013;368:1279-90. Olivolja HR 0.70 (0.53-0.91) 0.81 (0.63-1.05) Nötter HR 0.70 (0.53-0.94) 0.95 (0.73-1.23) Absolute rate (3.8%)(3.4%) vs. control group(4.4%). Estruch et al N Engl J Med 2013;368:1279-90. Prevention av diabetes med Medelhavskost Prevention av diabetes med Medelhavskost Insjuknande i ny diabetes Insjuknande i diabetes eller död Kontroll Reducera fett SUBGORUP 55-80 år, n= 3541 utan diabetes, 55-80 år, panien år 2003-2009 Hög hjärtkärlrisk BMI 30, midjemått 90 cm Avslutad efter 4.8 år Medelhavsmat Olivolja, 1l/v Medlehavsmat Nötter, 30g/dag Estruch et al N Engl J Med 2013;368:1279-90. 30% Olivolja Adj HR 0.69 (0.51-0.92) 80 st Nötter Adj HR 0.82 (0.61-1.09) 92 Båda Adj HR 0.75 (0.58-0.96) 101 ; (6.9%) vs. (8.8%) Salas-Salvado et al Ann Intern Med 2014;160:1-10. 5
Diabeteskost Kolhydrater centralt för blodsockret men inte allt! Hjärtkärlrisken motiverar en hjärtskyddande kost med bra fettkvalitet Skräddarsydda kostråd för individen och en god helhet! Full av debatt!! Tack Öppen för arena uppmärksamheten för diskussion!! Publikationer fortsätter öka Omgivningen ändras Vi förändras Anna Norhammar 6