23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Relevanta dokument
Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

få kontroll över din diabetes

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Individualiserade kostråd

Bilaga 6 B Praxisundersökning

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

10 Vad är ett bra HbA1c?

6. Farmakologisk behandling vid debut

En guidad tur i kostdjungeln

% Totalt (kg) Fetma >

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Allmänläkardagarna

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

VESTA Vårprogrammet Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p

Bohusgården. HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Inspirationsfilm HFS matvanor

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Fett, Dieter och Myter

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Min personliga diabetesbok

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Medelhavskost i Norden?

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer

SNSF s Vårmöte Malmö maj 2015 Skärmsjukan den nya hälsofaran

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Yvonne Wengström Leg. Dietist

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

Användarmanual Blodtrycksmätare

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Till dig som har typ 2-diabetes

Hälsoeffekter av motion?

Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt jan 2008

Vipidia 25 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 12,5 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 6,25 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin)

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Kolhydrater sjuksköterskan uppgift att prata om? Matthias Lidin Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Sjukhuset

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Mer psykosmedel ges.ll unga stjälper eller hjälper. Anders Forslund Barnläkare Akademiska Barnsjukhuset

Diabetes i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet?

Rapport, SVT1, , kl. 9.30, inslag om en fettdiet; fråga om opartiskhet och saklighet

Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid)

Maten under graviditeten

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Typ 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping

Integrerande MEQ fråga DX1. Totalt 18 poäng. Anvisning:

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.

Transkript:

Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3 years Anna Norhammar, Docent i kardiologi Hjärtläkare vid Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Anna Norhammar Intense medical treatment + Revascularisation vs. Intense medical treatment only Anna Norhammar 2013 och vi och vår omvärld har förändrats! Lättillgänglig mat och fysiskt inaktiva Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3 years Fetma i världen (OECD rapport 2011) med BMI > 30 i olika länder 11.2% Intense medical treatment + vs. Intense medical treatment only 33.8% (OECD Health Data 2011) Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012 PROGNOS Antal i världen år 2012 Ny prognos år 2030 ANTAL 371 miljoner 552 miljoner 35 Hjärtkärldödlighet minskar i Sverige Så vi gör en hel del bra saker! Riks-HIA 1994-2010 Tidstrend i ettårsdödlighet efter hjärtinfarkt med och utan diabetes 30 23% i Kuwait 1-årsmortalitet (%) 20 15 10 5 Yes No 25 Diabetes 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Diabetiker Norhammar et al Heart J 2007;Swedeheart årsrapport 2011 Figur 27j. Utvecklingen av 1-årsmortalitet vid hjärtinfarkt i relation till diabetes hos patienter, <80 år, 1995-2007. Ej diabetiker 1

Risk factor Rökning Diabetes Hypertoni INTERHEART Ålder, kön och världsdel justerad risk för hjärtinfarkt Minskad Ökad risk Förändrat riskfaktorpanorama i Sverige Hjärtinfarktpatient Bukfetma Psykosociala faktorer Frukt & grönsaker Fysisk aktivitet Alkohol ApoB/ApoA1 (kolesterol) Odds kvot 0.25 0.5 1 2 4 8 16 Rökare VD, typ A stress Högt kolesterol och BT Ej ledigt på lördagar Död utanför sjukhus Fysiskt inaktiv Låg utbildning Metabolt syndrom, diabetes typ 2 Låg egenkontrol, typ B Överlever infarkt Rosengren et al JIM;2009: 266 Förändrat riskfaktorpanorama i Sverige Hjärtinfarktpatient Hjärtinfarktpatienter 60-65% har oupptäckt sockerstörning Norhammar et al Lancet 2002; 359: 2140 Sockerbelastning Typ 2 DM Idag vanligt med diabetes och metabolt syndrom OGTT 31% 34% 35% Prediabetes Normal Rosengren et al JIM;2009: 266 Senaste kostråden från ESC Eur Heart J 2012;33:1635, www.escardio.org ESC CV prevention; a healthy diet Mättat fett < 10%, ersätt fett med fleromättat fett Transfetter minimiera, <1% naturliga < 5g salt/dag 30-45 g fibrer/dag från frukt, gryn, grönsaker 200 g frukt/dag (2-3 portioner) 200 g grönsaker/dag (2-3 portioner) Fisk minst 2 ggr/v en gång fet fisk Alkohol max 2 glas/d för män, 1 glas/d för kvinnor (20g/d för män, 10g/d för kvinnor) Norhammar egna fall Hjärtmottagning Varierande behov! K, 60 år Hjärtsvikt M, 60 år Hypertoni Förmaksflimmer Olika behov M, 27 år Familjär hyperlipidemi K, 64 år PCI M, 56 år By-pass opererad 2

Diabetesskola Varierande behov! Från diabetesskola Norhammar egna fall K, 60 år T2DM, Stroke M, 60 år T1DM, VD Svängande socker Olika behov M, 27 år Nydebut T1DM, idrottare K, 57 år T2DM, BMI 37 Insulin, Högt HbA1c M, 56 år Ny T2DM +AMI Norhammar egna fall Kostdagbok Frukost: Smörgåsar, ost, te - Hungrig, hungrig Till skolan: Frukt, choklad - Sugen, Sugen Hem: Korvmojen, Korvrulle - Sugen, sugen Middag: Fisk och potatis - Ingen efterrätt! Kväll,TV: Chips - Sugen, sugen Basbehandling vid typ 2 diabetes SBU 2009 Insulinnivåer Insulinnivåer och blodsocker efter testmål minskar efter måltid hos de med breakers Minska insulinresistens med livsstilsförändring 1. Ökad fysisk aktivitet 2. Kostförändring SBU rapport, December 2009 Intensiv glukossänkning vid diabetes Copyright 2011 American Diabetes Association, Inc. Dunstan D et al. Diabetes Care 2012; 35:976-83. Kostråd vid diabetes och övervikt Viktnedgång är centralt vid övervikt och fetma för att nå ett bra blodsocker Minskar fett i lever och pankreas Ökar insulinproduktion/insulinkänslighet Förbättrar upptag av socker i muskler Blodfetter förbättras Flera typer av kostråd vid diabetes Målet Ta fram kostråd som kan 1. Stabilisera blodsocker 2. Förhindra komplikationer (HbA1c) 3. Påverka risk för hjärtkärlsjukdom 4. Senarelägga behov av läkemedel Vetenskaplig effekt på HbA1c Blodfetter Vikt 3

Flera typer av kostråd vid diabetes Typer av kostmönster vid diabetes Fyra (fem) typer av kostförslag 1. Traditionell diabeteskost 2. Måttlig kolhydratkost 3. Medelhavskost 4. Traditionell diabeteskost med låg GI 5. Extrem lågkolhydratkost 1-4; Vetenskaplig effekt på HbA1c, blodfetter, vikt 5; Effekt på vikt < 6 mån Om extrem lågkolhydratkost: Välj omättat fett, kontrollera blodfetter! Viktnedgång vid fetma (BMI>30kg/m2, >102 resp 88cm) Flera alternativ finns Mat vid fetma SBU 2013 < 6 månader; strikt eller måttligt strikt kolhydratkost mer effektivt än råd om lågfettkost > 6 månader; ingen skillnad mellan strikt och måttlig lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost med låg glykemisk belastning, kost med hög andel enkelomättade fetter Vid diabetes hög hjärtkärlrisk! Om extrem lågkolhydratkost: Välj omättat fett, kontrollera blodfetter! Ofta förekommande problem vid de olika kosttyperna Att tänka på Om höga blodsocker och höga blodfetter samt tendens till viktuppgång - välj kolhydrater med kostfibrer och lägre energiinnehåll som frukt, grönsaker, baljväxter, rotfrukter! När mängden kolhydrater minskar ökar risken att mängden fett ökar mer än tänkt (energiinnehåll) med viktuppgång och LDL- stegring - byt gärna animaliska fetter till vegetabiliska omättade! Risk att bra kolhydrater väljs bort, tex morötter, havregryn, bär och frukt Långtidseffekter av LCHF-kost mycket osäkra, tänk på den höga hjärtkärlrisken! Vår patients behov K, 57 år T2DM, BMI 37 Insulin, Högt HbA1c Minska insulinresistens med livsstilsförändring Det är aldrig försent att ändra livsstil! 1. Viktnedgång 2. Ökad fysisk aktivitet, FaR 3. Kostförändring minska snabba kolhydrater 4. Ökad mättnad, smarta val! 4

Förhindra typ 2 diabetes Patienter n = 3 234 M = 1 043, F = 2 191 Age 51±11; BMI 34±7; IGT Förhindra typ 2 diabetes Insjuknande i typ 2 diabetes -31% -58% Placebo n = 1 082 Metformin 850 mg x2 n = 1 073 (DPP N Engl J Med 2002; 346:393) Livsstil n = 1 079 Rådgivning om Viktminskning >7% Motion >150min/v Kostpyramid Kost mot höga kolesterol (DPP N Engl J Med 2002; 346:393) Prevention av CVD med Medelhavskost 55-80 år, n = 7 447, Spanien år 2003-2009 Hög hjärtkärlrisk eller DM BMI 30 kg/m2, Midja 100cm, DM 48%, Lipidstörning 72% Avslutad efter 4.8 år Prevention av CVD med Medelhavskost Risk att få hjärtkärlsjukdom (Hjärtinfarkt, Stroke, CV död) 30% Dödlighet Utan några kända biverkningar Kontroll Reducera fett Medelhavsmat Olivolja, 1l/v Medlehavsmat Nötter, 30g/dag Estruch et al N Engl J Med 2013;368:1279-90. Olivolja HR 0.70 (0.53-0.91) 0.81 (0.63-1.05) Nötter HR 0.70 (0.53-0.94) 0.95 (0.73-1.23) Absolute rate (3.8%)(3.4%) vs. control group(4.4%). Estruch et al N Engl J Med 2013;368:1279-90. Prevention av diabetes med Medelhavskost Prevention av diabetes med Medelhavskost Insjuknande i ny diabetes Insjuknande i diabetes eller död Kontroll Reducera fett SUBGORUP 55-80 år, n= 3541 utan diabetes, 55-80 år, panien år 2003-2009 Hög hjärtkärlrisk BMI 30, midjemått 90 cm Avslutad efter 4.8 år Medelhavsmat Olivolja, 1l/v Medlehavsmat Nötter, 30g/dag Estruch et al N Engl J Med 2013;368:1279-90. 30% Olivolja Adj HR 0.69 (0.51-0.92) 80 st Nötter Adj HR 0.82 (0.61-1.09) 92 Båda Adj HR 0.75 (0.58-0.96) 101 ; (6.9%) vs. (8.8%) Salas-Salvado et al Ann Intern Med 2014;160:1-10. 5

Diabeteskost Kolhydrater centralt för blodsockret men inte allt! Hjärtkärlrisken motiverar en hjärtskyddande kost med bra fettkvalitet Skräddarsydda kostråd för individen och en god helhet! Full av debatt!! Tack Öppen för arena uppmärksamheten för diskussion!! Publikationer fortsätter öka Omgivningen ändras Vi förändras Anna Norhammar 6