VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION?

Den förlrade själen av Emma Eliassn

UPPLEVELSER AV DEPRESSION

Jag kände mig sm ett fysiskt skal utan mål, utan smak, utan åsikt ch utan rk, sm bara existerade

Sinnesstämningen sjönk gradvis, det minns jag. Men sen är det mycket jag inte minns, mycket sm är helt svart.

Jag känner att allt är meningslöst, jag känner mig tm ch har väldigt svårt att se glädje i saker sm jag vet att jag i nrmala fall tycker är rligt. Det värsta är att jag känner att jag inte duger till någt ch kan inte bidra varken praktiskt eller eknmisk

Jag hade aldrig känt mig så nere. Jag hade svårt att smna. Jag åt hela tiden, kände mig fysiskt ch psykiskt svag, helt dum i huvudet. Jag km på cirka 3 idéer m hur jag kunde ta livet av mig per dag

Jag kände mig helt likgiltig. Allt var grått, tmt ch ttalt meningslöst

Tmhet, hpplöshet ch ensamhet; det kändes sm m alla människr var ensamma

Bara en så enkel sak sm att klippa naglarna, det kan kännas helt överstigligt ibland

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP DEPRESSION I DEN ÄLDRE BEFOLKNINGEN SÄREGET UTTRYCK OJÄMLIK RISK Pia Gudmundssn, filsfie dktr Frskare ch Vetenskaplig krdinatr vid Centrum för Åldrande ch Hälsa - AgeCap Enheten för Neurpsykiatrisk Epidemilgi WWW.AGECAP.GU.SE

Vad är depressin? En övergående perid av nedstämdhet, utan andra tecken på psykisk hälsa Ett syndrm/sjukdm där nedstämdhet är ett av flera andra symtm

Vad skiljer depressin från nedstämdhet? Ingen upplevd rsak till nedstämdheten, känslan>rsak Andra symtm utöver att man känner sig nedstämd KÄNSLA TANKE KROPP Saker sm brukar vara rliga är inte rliga längre Minskat intresse för mgvningen Känner likadant varje dag under några veckrs tid

Symptm vid depressin Nedstämdhet Tappad lust ch intresse Ingen mtivatin Orkeslöshet Hpplöshet Värdelöshet Skuldkänslr

Symptm vid depressin Krppen är långsam Sömnprblem Aptitlöshet Kncentratinssvårigheter Obeslutsamhet Dödstankar Självmrdstankar

Depressin hs äldre persner Smärta (bröst, rygg, buk etc.) Trötthet, Sömnstörningar Irritatin Ångest, r Minnesstörningar Kncentratinssvårighteter Reducerad livsglädje Minskat intresse Hpplöshet Initiativlöshet

Depressin hs äldre persner Svårt att upptäcka: Föreställning m nrmaltillstånd Okunskap Hälften av alla depressiner hs äldre upptäcktes inte på vårdcentral! Samsjuklighet Läkemedel Srgereaktin Symptm hindrar hjälpsökande Stigma

Hur vanligt är depressin? 5-8% har pågående depressin (alla åldrar) > 65 år: 5 17% (vanligare ju högre ålder) Livstidsförekmst: 25 % för män, 45 % för kvinnr Kvinnundersökningen i Gbg: 77% någn gång i livet Långt ifrån alla söker hjälp! Även anhöriga påverkas: depressin berör ett strt antal människr!

Varför är depressin vanligare bland kvinnr? Artefakt? Bilgiska skillnader? Scieknmiska skillnader? Skillnader i stressfulla livshändelser? Psyksciala skillnader? Kgnitiva skillnader? Skillnader i könsrller?

Varför är depressin vanligare bland kvinnr? Artefakt? Bilgiska skillnader! Scieknmiska skillnader? Skillnader i stressfulla livshändelser? Psyksciala skillnader? Kgnitiva skillnader? Skillnader i könsrller! * Flkhälsinstitutet, 2009

Knsekvenser av depressin Sänkt livskvalitet Scial islering Missbruk Minskad fysisk aktivitet Övervikt

Knsekvenser av depressin Fysik sjukdm Suicidförsök Suicid 71-97% har depressin, vanligare vid hög ålder Stra kstnader för samhället Även depressiva symptm sm ej uppfyller kriterier för sjukdm relaterade till svåra knsekvenser!

Samsjuklighet depressin Hjärt-kärlsjukdm Strke Diabetes Sköldkörtelsjukdmar Fibrmyalgi Reumatiska sjukdmar Ångestsjukdm Persnlighetsstörning Neurpsykiatriska sjukdmar (ADHD, Autism, demens)

Hönan ch ägget Svårt att undersöka rsaker ch knsekvenser: Depressin återkmmer fta under livet Många studier undersöker faktr ch depressin samtidigt Många riskfaktrer kan även vara knsekvenser av depressin: fysisk sjukdm scial islering berende/missbruk fysisk inaktivitet

Varför drabbas man av depressin? Man vet inte! Trligen en kmbinatin av skyddande- ch riskfaktrer: Ärftliga faktrer Bilgiska faktrer Psyklgiska faktrer Sciala faktrer Beteendemässiga faktrer Miljöfaktrer

Vem sm helst! MEN större risk: Vem drabbas av depressin? är tjej/kvinna (dubbelt) har depressin i släkten (sårbarhet) eknmiska prblem/arbetslöshet fysisk/psykisk sjukdm berende/missbruk stressfulla livshändelser/krniska stressrer inte känner sig behövd Inte känner kntrll över sitt liv negativt tankesätt bristande självkänsla scial islering fysiskt inaktivitet

Ja! Kan man behandla depressin? Metder man vet kan fungera*: Psykterapi (KBT, Prblemlösning) Antidepressiva läkemedel Elbehandling Metder sm kanske fungerar*: Fysisk aktivitet *SBU-rapprt (Statens beredning för medicinsk utvärdering) 2015

Behandling av depressin Behandlingseffekt först efter några veckr, längre hs äldre Sämre effekt hs äldre än yngre De flesta depressiner går över av sig själv, MEN det tar tid! sämre prgns ju längre tid värre/fler knsekvenser Anhöriga viktigt stöd!

Viktigt att skaffa kunskap Viktig hjälp vid behandling Viktig för tillfrisknandet Svårigheter Att upptäcka Att vara anhörig Att persnen inte vill ha hjälp (förväntas nrmalt, skam, hpplöshet) Att inte ge upp Psykisk hälsa hs anhörig

Vad kan man göra?* Våga fråga Att vara anhörig Lyssna utan att värdera Ge infrmatin m depressin Erbjud stöd (praktiskt ch scialt) Uppmuntra till aktiviteter Uppmuntra att söka hjälp Stöd under behandlingen Ta hand m dig själv! * FÖRSTA HJÄLPEN VID PSYKISK OHÄLSA (NASP)

Kan man förebygga depressin? Ja! Viktigare än behandling! Mycket frskning gjrd Olika målgrupper Barn ch ungdmar Gravida ch nyförlösta kvinnr Persner med fysisk sjukdm Äldre persner

Depressinspreventin - nyckelbegrepp Kgnitiv beteendeterapi (KBT): Frskningsgrundad psykterapi med fkus på samspel mellan individ ch mgivning Känna igen/hantera negativa känslr, tankar, tlkningar av händelser Cpingstrategier/verktyg Prblemlösningsterapi Från KBT med fkus på specifika prblem ch lösningar Beteendeaktivering Från KBT med fkus på lustfyllda aktiviteter Bibliterapi Läsning av ch samtal kring självhjälpsbk

Depressinspreventin vad säger frskningen? SAMHÄLLET SJUKVÅRDEN INDIVIDEN

SAMHÄLLET

Minska breda riskfaktrer Fattigdm Våld Scial islering Missförhållande i hemmet Drg-ch alkhlmissbruk Minska risken generellt

Minska risken generellt Gynna skyddande faktrer Förbättra vård ch msrg Persncentrerad ansats Gemensamhetsbenden Prjekt sm minskar ensamhet ch ökar livsglädje

Exempel på lyckad preventin: Lågintensiv fysisk aktivitet Stresshantering Kgnitiv Beteendeterapi (KBT) Prblemlösningsterapi Bibliterapi Äldre persner

SJUKVÅRDEN

Minska risken generellt Identifiera ch behandla persner med symtm Identifiera ch behandla sömnprblem Identifiera ch stödja persner med depressiva symtm (KBT, utbildning m depressin)

Äldre persner Exempel från riktade ansatser: KBT-inriktad stresshantering Prblemlösningsterapi Mdell baserad på utbildning, beteendemässiga aspekter ch identifiering av depressiva symtm Scial- ch/eller beteendeaktivering

INDIVIDEN

Baserat på kända risk- ch friskfaktrer Tillräckligt med sömn Stresshantering Vårda relatiner Psitivt tankesätt Meningsfulla aktiviteter Fysisk aktivitet Sök hjälp i tid Ta stressfulla livshändelser på allvar Undvika tbak, drger, hög alkhlknsumtin

Sammanfattning Depressin hs äldre är en VANLIG, fta OUPPTÄCKT sjukdm KVINNOR verkar drabbas ftare än män SYMPTOMBILDEN skiljer sig fta från yngre åldrar Depressin kan medföra ALLVARLIGA KONSEKVENSER Det kan vara svårt att vara ANHÖRIG Man VET INTE helt varför man blir deprimerad MEN

km ihåg: Det finns lvande förebyggande åtgärder Det finns hjälp att få Ta hand m dig själv Ta hand m de mkring dig

Tack för uppmärksamheten! Vid senare frågr, kmmentarer eller funderingar: pia.gudmundssn@neur.gu.se

Olika typer av depressin Egentlig depressin lindrig måttlig svår Dystymi mildare frm, färre symtm långvarig, minst två år symtmen kan släppa tillfälligt m någt rligt inträffar

Depressinskriterier DEPRESSIV EPISOD enligt ICD-10* (mild, mderat, svår) - Den depressiva episden ska ha pågått under minst två veckr - Det har inte någn gång under individens liv förekmmit hypmaniska eller maniska symptm i den grad att kriterier för hypmanisk eller manisk episd uppfyllts - Episden kan inte förklaras av användning av psykaktiva substanser eller av någn rganisk psykisk sjukdm * Tenth Revisin f the Internatinal Classificatin f Diseases and Related Health Prblems (WHO)

Depressinskriterier Samtliga tre symptm nedan: SVÅR DEPRESSIV EPISOD enligt ICD-10 1. nedstämdhet till den grad att det definitivt är nrmalt för individen ch närvarande större delen av dagen, nästan varje dag, påverkad av mständigheter ch pågående minst två veckr 2. förlust av intresse ch glädje för aktiviteter sm nrmalt upplevs lustfyllda 3. sänkt energi eller ökad uttröttbarhet * Tenth Revisin f the Internatinal Classificatin f Diseases and Related Health Prblems

Depressinskriterier SVÅR DEPRESSIV EPISOD enligt ICD-10* (frts) Ytterligare symptm från listan nedan så att ttala antalet blir minst åtta: 1. förlust av självförtrende ch självkänsla 2. realistiska känslr av självförebråelse eller överdriven ch inadekvat skuld 3. återkmmande tankar på död eller suicid, eller någt suicidalt beteende 4. klagmål eller tecken på minskad förmåga att tänka eller kncentrera sig, såsm beslutsamhet eller tvekan 5. förändring i psykmtrisk aktivitet, med agitatin eller hämning (subjektiv eller bjektiv) 6. sömnstörning av alla typer 7. aptitförändring (minskad eller ökad) med krrespnderande viktförändring * Tenth Revisin f the Internatinal Classificatin f Diseases and Related Health Prblems

Depressinskriterier MAJOR DEPRESSIV EPISODE enligt DSM-IV* - Symptmen ska ha varit närvarande under samma två-veckrsperid - Symptmen rsakar klinisk signifikant nedsättning av funktin - Symptmen berr inte på användning av psykaktiva substanser, medicinskt tillstånd, vanföreställningar eller hallucinatiner - Episden kan inte bättre förklaras av förlust av anhörig eller symptmen kvarstår efter två månader eller medför kraftig funktinsnedsättning * Diagnstic and Statistical Manual f Mental Disrders, Furth Editin (APA)

Depressinskriterier MAJOR DEPRESSIV EPISODE enligt DSM-IV* Fem eller fler av följande symptm varav minst ett är 1. eller 2.: 1. nedstämdhet (subjektiv eller bserverad) 2. påtagligt minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller så gtt sm alla aktiviteter (subjektivt eller bserverat) 3. framträdande viktnedgång eller viktuppgång, eller minskad eller ökad aptit 4. sömnlöshet eller ökad sömn 5. psykmtrisk agitatin eller hämning (bserverad) 6. trötthet eller minskad energi 7. känslr av värdelöshet eller överdrivna eller inadekvata skuldkänslr 8. minskad förmåga att tänka eller att kncentrera sig eller beslutsamhet (subjektivt eller bserverat) 9. återkmmande tankar på döden, återkmmande suicidtankar utan knkreta planer eller någt suicidförsök eller knkreta suicidplaner * Diagnstic and Statistical Manual f Mental Disrders, Furth Editin (APA)