Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20
Bakgrund Denna förstudie har genomförts med medel från VärmSam för att närmare studera gruppen unga personer i Värmdö som tillhör personkrets 1 enligt LSS och som med stöd kan ha möjlighet att komma ut i arbete. Flera rapporter har konstaterat att det är få unga som lämnar aktivitetsersättning för arbete eller studier och att de flesta saknar erfarenhet från arbetslivet. Samtidigt ökar antalet personer med aktivitetsersättning, inflödet är högre än utflödet. Vid genomgång av Försäkringskassans ärenden i början av 2013 fanns det 38 personer i Värmdö som hade aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av en diagnos som kan ge rätt till insatser enligt LSS. I en utredning som genomfördes av Socialstyrelsen 2008 framkom att det i stort sett inte finns några som gått från daglig verksamhet till lönearbete i Sveriges kommuner. I samma utredning framkom att tillfrågade på dagliga verksamheter ansåg att ca tio procent av deras deltagare skulle kunna och ville gå vidare till annan sysselsättning (1). Många unga med aktivitetsersättning behöver förberedande insatser innan de kan gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering eller arbete. Steget till arbetslivsinriktad rehabilitering är ofta för stort.(2). Som handläggare upplever vi att det finns ett behov av utökat samarbete mellan de olika myndigheterna och att det ibland saknas lämpliga insatser för att fler i målgruppen ska lyckas komma ut i arbete. Ett mål är att undersöka om det finns unga personer med varaktiga funktionsnedsättningar i Värmdö som tillhör personkrets 1 enligt LSS och som kan ha potential att närma sig arbetsmarknaden om de får ett utökat stöd. Det andra målet är att undersöka om det finns ett utökat behov av samverkan mellan handläggarna kring dessa personer. Ett övergripande syfte med förstudien är att undersöka förutsättningar för mer riktade insatser för personer i målgruppen. 1. Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning, återrapportering enligt regleringsbreven för 2011 2. SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen
Hur vi gått tillväga Genomgång av ärenden för personer som har aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga och bor i Värmdö. Kartläggning av de personer som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och tillhör personkrets 1 och som skulle kunna vara aktuella för en insats mot arbete, nu eller på sikt. Kartläggning av antal, pågående insatser och vårdkontakter, omfattning av samverkan och beskrivning av svårigheter och behov av stöd utifrån det som skrivs i läkarutlåtanden. Kartläggning av inskrivna personer på Arbetsförmedlingen bosatta i Värmdö med funktionshinderkod. Genom att titta på inskrivna personer med funktionshinderkod har vi kunnat se hur många som tillhör personkrets 1 och som är inskrivna, vilken insats som pågår, vilka insatser som föregåtts och i vissa fall samverkan. Besök hos handläggarna på funktions- och biståndsenheten i Värmdö kommun för information om förstudien. Samtal med tre av fyra LSS-handläggare. Samtal med chef på Arbete och försörjning, Värmdö kommun. Samtal med arbetsförmedlare. Samtal med psykolog på vårdcentral Genomgång av projekt inom andra samordningsförbund. Målgrupp Det vi ville undersöka var om det i Värmdö finns unga personer 19-29 år som tillhör personkrets 1 enligt LSS och som kanske kan närma sig arbetsmarknaden om de får rätt stöd. Utifrån kartläggningen på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och med samtal med handläggare på kommunen kan vi göra antagandet att dessa personer finns. Det har dock inte varit möjligt att ta reda på exakt antal. Eftersom det råder sekretess mellan myndigheterna har vi inte kunnat särskilja vilka personer som endast finns på en myndighet och vilka som finns på flera. Det skulle krävts att vi fått ett samtycke från alla individer för att kunna utesluta och särskilja vilka individer som finns på en myndighet eller på flera. Utifrån kartläggningen kan vi konstatera att i september 2014 finns det nitton personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och som tillhör personkrets 1 och som skulle kunna vara aktuella för en rehabilitering alternativt förberedande insats mot arbete. Förutom detta kan vi även se att det finns tre personer som arbetar deltid efter flera års stödinsatser och sju som deltar i förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Kartläggningen visar också att det är 32 personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen som tillhör personkrets 1 utifrån diagnos. De flesta av dessa 32 får ett extra stöd på olika sätt genom Arbetsförmedlingens program. För några av dem skulle mer stöd än vad som finns i befintliga insatser behövas.
Vid samtal med biståndshandläggarna framgår att det finns ca 20 personer som beviljats insatser någon insats inom LSS och går på daglig verksamhet eller inte gör något på dagarna som skulle kunna delta i en insats om de får ett samordnat och extra stöd. Det är inte alla inom personkrets 1 19-29 år som har aktivitetsersättning och som kan antas ingå i målgruppen. De finns troligen de som kanske inte vill eller förmår ansöka eller så kan de fått ett avslag. Därför har vi även ställt frågan till chef inom Arbete och försörjning på Värmdö kommun om det kan finnas personer inom målgruppen som har försörjningsstöd och vid samtalet framkom att dessa personer finns ibland. Kartläggning Målgruppen och aktivitetsersättning Vid genomgång av Försäkringskassans ärenden framkom att den 15 september 2014 fanns det 75 personer som hade aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga i Värmdö. Av dessa var det 57 som har rätt till insatser enligt LSS utifrån diagnos på läkarutlåtanden. Tabell 1 antal personer med aktivitetsersättning i Värmdö september 2014 Diagnosgrupp Antal Somatiska sjukdomar 6 Psykiska sjukdomar (ADHD, depression, schizofreni m m) 12 Varaktiga funktionsnedsättningar enligt LSS 57 Totalt 75 Vid genomgång kunde tjugo personer uteslutas direkt på grund av alltför omfattande svårigheter och vid närmare granskning bedömdes ytterligare åtta personer inte ingå i målgruppen. De återstående 29 personerna tillhör målgruppen utifrån att de har en varaktig funktionsnedsättning och bedöms kunna uppnå eller ha en arbetsförmåga i någon omfattning. Av dessa deltar sju i rehabiliteringsinsatser genom förstärkt samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och tre personer har ett arbete på deltid och partiell aktivitetsersättning. Kvar återstår alltså nitton personer som kan antas ha potential att komma närmare arbetsmarknaden och som inte deltar i någon insats.
Tabell 2 - personer med aktivitetsersättning p g a varaktig funktionsnedsättning med diagnos enligt personkrets 1 Rehabiliteringspotential Ej möjligt pga mycket omfattande funktionsnedsättningar Antal 28 rehabiliteringspotential 19 deltar i insatser arbetar i någon omfattning 7 3 Totalt 57 Samtliga av de tre personer som arbetar i någon omfattning är män och samtliga har fått stöd under en längre tid. Två har deltagit i tidigare projekt i Värmdö, båda var med i KomAn och en i Vågen. De har därefter fått sius-stöd från Arbetsförmedlingen under flera år. De arbetar nu halvtid med trygghetsanställning och har beviljats halv aktivitetsersättning. Den tredje personen arbetar tio timmar per vecka och har trefjärdedels aktivitetsersättning. Anställningen tillkom efter att han praktiserat på arbetsplatsen via daglig verksamhet ca tre år. Han hade vilande aktivitetsersättning en period. Sju personer, fem män och två kvinnor, deltar i förstärkt samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Sex har diagnoser inom autismspektrumtillstånd. Fem har kontakt med LSShandläggare och fyra har boendestöd. I tre av fallen, samtliga män, har det förstärkta samarbetet initierats av Arbetsförmedlingen, dvs de har redan varit inskrivna på Arbetsförmedlingen när de ansökt om aktivitetsersättning. Tre personer har varit med i andra projekt i Värmdö såsom Vågen och KomAn. I ett fall har ett avstämningsmöte genomförts där även LSS-handläggare varit med. De som kanske kan närma sig arbete Av de nitton personer som bedöms ha potential till att delta i en insats mot arbete är det dock inte klarlagt att de verkligen kan delta i en arbetsförberedande eller arbetslivsinriktad insats. Den information som finns beskriven i form av utlåtanden och/eller andra uppgifter i Försäkringskassans ärenden ger bara stöd för att de antingen har motivation eller förmåga att någon gång kunna utföra ett arbete i någon omfattning. Det går heller inte att utesluta att det finns någon av dessa som aldrig kommer klara av ett arbete men utifrån de uppgifter som finns i ärendet är det inte möjligt att fastställa. Inom målgruppen går det att särskilja på två diagnosgrupper utifrån de diagnoskoder enligt ICD 10 som anges i läkarutlåtanden. Det är psykisk utvecklingsstörning (eller tillstånd som ligger bakom eller finns samtidigt med utvecklingsstörningen såsom Downs syndrom och fragile-x) och diagnosgruppen genomgripande utvecklingsstörning som inkluderar autism, Atypisk autism, Aspergers syndrom och genomgripande utvecklingsstörning UNS. Dessa grupper kommer fortsättningsvis benämnas som utvecklingsstörning och autism eller autismliknande tillstånd vilket är vad som anges i LSS.
Om man delar upp målgruppen utifrån diagnoskoder framgår att tretton personer har en diagnos inom autism eller autismliknande tillstånd, tabell 3, och sex personer har en diagnos inom gruppen utvecklingsstörning, tabell 4. I gruppen med autism eller autismtillstånd har tio personer ytterligare någon diagnos såsom exempelvis tvångssyndrom, paniksyndrom, depression eller någon uppmärksamhetsstörning. Nio har pågående vårdkontakter, sju av dessa på Capio Hjärnhälsan. Tio personer har en pågående kontakt med LSS-handläggare. Fem deltar i sysselsättning på daglig verksamhet och fem har boendestöd eller ledsagare. Uppgifterna kan dock vara i underkant eller förändrats över tid eftersom de är tagna ur Försäkringskassans journaler. När det gäller samarbete mellan myndigheter framkommer att två avstämningsmöten har skett med vården, LSS-handläggare och Försäkringskassan och två avstämningsmöten har hållits mellan vården och Försäkringskassan. Sju personer har deltagit i tidigare projekt såsom KomAn och Vågen. Tabell 3 ärenden i diagnosgruppen autism eller autismliknande tillstånd Kön Antal Fler diagnoser Pågående vårdkontakt LSSkontakt Daglig verksamhet LSS-insats utöver eller tillsammans med daglig verksamhet Myndigheter samarbetar Kvinnor 2 2 2 2-2 - Män 11 8 7 8 4 5 2 Totalt 13 10 9 10 4 7 2 I diagnosgruppen utvecklingsstörning har samtliga beviljats ersättning med läkarutlåtanden från vårdcentral. I ett ärende pågår medicinsk behandling och utredning. Fem personer har kontakt med LSS-handläggare och fyra deltar i sysselsättning inom daglig verksamhet. I ett ärende framgår att det pågår ett samarbete mellan kommun, vården och Försäkringskassan. Tabell 4 ärenden i diagnosgruppen utvecklingsstörning Kön Antal Fler diagnoser Pågående vårdkontakt LSSkontakt Daglig verksamhet LSS-insats utöver eller tillsammans med daglig verksamhet Myndigheter samarbetar Kvinnor 3 1 1 3 3 2 1 Män 3 1-2 1 1 - Totalt 6 2 1 5 4 3 1
Inskrivna på Arbetsförmedlingen Genomlysningen av inskrivna arbetssökande med funktionsnedsättning genomfördes den 18 september 2014. Det framkom att det var totalt 117 unga med funktionsnedsättning boendes på Värmdö. Av dessa var det 32 personer inom LSS personkrets 1. 21 av dem har en utredning som visar på diagnoser inom autism. Resterande elva finns inom det Arbetsförmedlingen kodar som generella inlärningssvårigheter, alltså utvecklingsstörning. Av de 32 är det sju som har hel aktivitetsersättning och ingår i förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Två personer som själva har skrivit in sig på Arbetsförmedlingen bedöms ha behov av mer hjälp än vad som finns idag. Det har framkommit att en av dem har hel aktivitetsersättning och den andra personen har större behov än befintliga insatser och gemensam kartläggning kommer att initieras av Arbetsförmedlingen för dessa. Femton personer i gruppen arbetar. Sex arbetar heltid med anpassat stöd i form av utvecklingsanställning eller trygghetsanställning. Två har trygghetsanställning på 50% och halv aktivitetsersättning. Båda är män och ansökte om aktivitetsersättning på halvtid efter att anställningarna börjats. Ytterligare sju personer arbetar deltid mellan 25-75%, men har ingen kontakt med Försäkringskassan. Av dessa är det fyra som har trygghets- eller utvecklingsanställning. Övriga sju har olika insatser genom arbetsförmedlingen exempelvis arbetsträning och en person får stöd inför studier. Av de 32 personerna är det tio som har eller har haft sius-stöd. Två personer ingår i projektet SE (Värmsam) och två i Unga Vuxna (Värmsam). Tio stycken har tidigare deltagit i KomAn, två har även deltagit i Vågen. Tabell 5 Gruppen autismtillstånd inskrivna på Arbetsförmedlingen kön Förstärkt samarbete Arbete med anställningsstöd Arbete utan stöd Övriga inskrivna Sius Deltagit/deltar i andra projekt Kvinnor 1 1 1 2 1 Män 5 4 2 5 5 5 Totalt 6 5 3 7 5 6 Tabell 6 Gruppen utvecklingsstörning på Arbetsförmedlingen Kön Förstärkt samarbete AF/FK Arbete med anställningsstöd Arbete utan stöd Övriga inskrivna Sius Deltagit/deltar i andra projekt kvinnor 1 2-3 1 män 6-2 2 4 Totalt 1 8-2 5 5
Samarbetet och behovet av stöd I ansökan står att vi vill skapa samverkansformer och undersöka hur man kan skapa rutiner för att fånga upp de personer som skulle kunna närma sig arbetsmarknaden. Det är ett omfångsrikt arbete och låter sig inte göras i denna förstudie. Men genom samtal med LSS-handläggare och vid kartläggningen av ärenden på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har vi fått en bild av att det finns både önskemål om och behov av utökat samarbete och att det skulle gynna de personer vi arbetar för. Samarbete mellan myndigheterna Vid kartläggningen och samtal med LSS-handläggare framgår att utöver det formaliserade samarbete som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har genom gemensam kartläggning och förstärkt samarbete sker samarbete endast i några enstaka ärenden. Vid genomgången av Försäkringskassans ärenden kan man tydligt se att 22 av 29 personer har kontakt med LSS-handläggare. Men eftersom uppgifterna är tagna ur journalanteckningar på Försäkringskassan kan antalet vara högre. Vid kartläggningen framgår att det är endast i fem av dessa ärenden där myndigheterna samarbetat eller samarbetar. I två har avstämningsmöten genomförts hos läkare tillsammans med LSS-handläggare (2014). I ett ärende har avstämningsmöte genomförts både med vården och LSS och i möte på daglig verksamhet (2013). Två av dessa möten har skett på Gustavsbergs vårdcentral och ett på Capio Hjärnhälsan i Värmdö. I ytterligare ett ärende har avstämningsmöte hållits med LSS (2013). I ett ärende har ett möte hållits med samtliga myndigheter närvarande. I detta ärende deltar personen nu i förstärkt samarbete och har stöd av sius-konsulent som har kontakt med daglig verksamhet. Av samtalen med LSS-handläggare framkommer att det är i få enstaka fall som de har haft kontakt med Arbetsförmedlingen. En handläggare säger att hon hjälpte en till Arbetsförmedlingen för flera år sen. En annan handläggare uppger att hon blivit kontaktad av Arbetsförmedlingen som önskade att kommunen hjälpte till med en sysselsättningsplats för en som Arbetsförmedlingen bedömt inte klara av att arbeta. En handläggare säger att det finns en person som har en pågående insats hos MISA via Arbetsförmedlingen men att det inte pågår något samarbete i ärendet. Av samtalen framgår att det händer att man hänvisar personer som inte går på daglig verksamhet till Arbetsförmedlingen men då har man inte tagit kontakt utan endast gett upplysning om Arbetsförmedlingen. Beträffande kontakten med Försäkringskassan säger en LSS-handläggare att hon vare sig haft kontakt med eller tagit kontakt med Försäkringskassan. Däremot nämner hon för personer om de insatser eller ersättningar som finns på Försäkringskassan men det handlar oftast om de personer som har mer omfattande behov såsom assistansersättning och personlig assistans. En handläggare vet inte vilka ärenden där de skulle kontakta Försäkringskassan eller vad samarbetet skulle behövas i och säger att det inte finns några upparbetade rutiner kring det. En handläggare säger att hon inte kontaktat Försäkringskassan själv men att Försäkringskassan hört av sig någon enstaka gång om rehabilitering. Frågor har ställts till arbetsförmedlare om de saknar något i samarbetet med andra myndigheter och om de ser ett behov av utökat samarbete och i så fall kring vad. Det framkom att de inte ser en enkel
och naturlig väg till samarbete utanför det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De känner inte till andra former för samarbete och anger en otydlighet hur man går tillväga och vad man kan samarbeta kring när man ser ett behov, detta gäller både LSS och Försäkringskassan. En arbetsförmedlare beskriver en situation med en arbetssökande där man ser behovet av stöd utanför Arbetsförmedlingen. Personen har svårt att komma iväg hemifrån, har svårt med struktur, rutiner och tider i vardagen, att gå och lägga sig, gå upp på morgonen, äta mat, och behöver påminnas att gå till läkaren. Trots svårigheterna i vardagslivet klarar personen ifråga arbetsuppgifterna om och när han kommer till arbetsplatsen. Av tillfrågade arbetsförmedlare är det endast en som haft kontakt med en LSS-handläggare vid ett tillfälle. Samtliga uppger ett behov av ökat samarbete med både Försäkringskassan och vid behov även LSS-handläggare. Av samtalen med LSS-handläggarna framgår att samtliga tycker att det skulle finnas en nytta med mer samarbete och ett extra stöd. Framför allt för individen men även för handläggarna. En handläggare tror att fler som går på daglig verksamhet idag har en kapacitet till något slags arbete och att om de får stöd i början skulle de kunna klara av ett jobb men att de här personerna behöver mer stöd än vi vanliga. Hon säger att det behövs någon som puttar på eller stöttar personerna när de har en sämre period. Och att det behövs en länk mellan myndigheterna som tar ansvaret för samordningen, en speciell person som handläggarna kan vända sig till och som stöttar på en arbetsplats. Hon säger också att det behövs täta uppföljningar så att personen inte blir lämnad och att personerna kan ha en rädsla att tappa sin försörjning och att det finns ett behov av att införliva anhöriga eller gode män vid försök att komma ut i arbete. En handläggare säger att det behövs att någon har ett övergripande ansvar, någon som håller i alla trådar med kontakter. De här personerna ska ha samma rättigheter som alla andra men det är krångligare för dem, de har svårigheter som normalstörda inte har och behöver ett annat stöd när de inte har samma förmåga. En annan handläggare säger att det finns högfungerande personer som klarar boende m m men inte klarar arbete eftersom man behöver någon som påminner en om bland annat tider, någon som kan fungera som spindel i nätet. En handläggare säger att om alla samarbetar skulle det underlätta för personen och ge ett bättre stöd när det är många kontakter som ska tas och även för handläggarna skulle det underlätta att få mer insyn och veta vem som ansvarar för vad. Beskrivning av problem och behovet av stöd i läkarutlåtanden Vid genomgång av de läkarutlåtanden som legat till grund för beviljande av aktivitetsersättning är det inte alltid tydligt vad det är som gör att en individ har förutsättningar att klara/inte klara av en insats mot arbete. Många gånger beskrivs svårigheter i allmänna ordalag utifrån den diagnos som fastställts men ofta framgår det inte vad det innebär för just denna individ. Det är dessutom vanligt att det saknas nyligen genomförda utredningar. Har man som barn fått en diagnos att man har en varaktig funktionsnedsättning verkar det inte finnas krav på att göra en ny. Den tidigare utredningen kanske fastställer att man har en utvecklingsstörning men beskriver inte vilka förmågor, funktionsnedsättningar eller behov av stöd som individen har som vuxen. Även om man har en varaktig funktionsnedsättning betyder det inte att man inte utvecklas som människa och en utredning som gjordes i barndomen beskriver inte hur personen fungerar idag. Av läkarutlåtanden framkommer att i diagnosgruppen autismtillstånd har samtliga svårigheter med socialt samspel och social interaktion som medför att man har svårt att kommunicera, att förstå och uttrycka sociala signaler. Många får ångest i sociala situationer och de flesta har nedsatt
stresstolerans. I några utlåtanden anges att har man tvång, ångest eller depression riskerar man att försämras vid stress och ökad belastning. Det framgår även svårigheter att planera, organisera och komma igång med aktiviteter och man har nedsatt koncentration och minne. I ett utlåtande anges att personen inte varit ute själv sedan 2012 och i ett annat skriver läkaren att patienten har svårt att klara personlig hygien. Rekommendationer och behov av stöd som kan ligga till grund för bedömning av rehabiliteringspotential eller vilket stöd man kan behöva är inte så utförliga för denna grupp. I ett ärende står att personen möjligtvis kan klara ett anpassat arbete på max 25% samtidigt som funktionen bedöms varaktigt helt nedsatt. I ett annat utlåtande står att personen så småningom eventuellt kan klara någon form av anpassat arbete. De hjälpbehov som anges är i några fall att man behöver påminnas och få stöd att klara vardagliga saker och några behöver strikta rutiner och tydliga regler och tydlig struktur. I fyra utlåtanden står att ny bedömning får göras efter planerad eller pågående terapi. I läkarutlåtandena för gruppen utvecklingsstörning är utlåtandena mindre utförliga avseende svårigheter och även om behoven beskrivs är de allmänt hållna och det är inte möjligt att ta ställning till rehabiliteringspotential till arbete utifrån utlåtandena. De svårigheter som anges är bland annat: svårt att klara tider, motorisk långsam och kan inte utföra ett planerat arbete, klarar ej självständig sysselsättning, klarar sig inte utan hjälp och vägledning, kognitiv begränsning, klarar inte för höga krav. De behov som uttrycks är att personerna är beroende av stöd och hjälp i många uppgifter och att man behöver påminnelse om aktiviteter. Man har behov av tillsyn och hjälp för att kunna utföra uppgifter och man behöver tydliga och noggranna instruktioner. Trots de stora behov som uttrycks i utlåtandena framgår också att det finns de som kommer att utveckla sina förmågor. I ett utlåtande står att personen troligen kan ta ett lämpligt arbete med lönebidrag om ett par år, att hon kan träna upp sina färdigheter och bli mer självständig. Och i två ärenden, där läkarutlåtandet anger stort behov av stöd, framgår det av Försäkringskassans utredning att personerna själva är mycket motiverade till att få ett arbete. LSS-handläggarnas kontakter med vården Vid samtalen med LSS-handläggarna ställdes frågan om vårdkontakter med vårdcentral, psykiatrin och habiliteringen. Det framgår att man ytterst sällan har kontakt med vårdcentralen men att det händer och att det i så fall gäller hjälp med intyg eller liknande. Man har mer kontakt med psykiatrimottagningen. Ibland hör handläggarna av sig dit om någon mår dåligt och ibland är de med på nätverksmöte eller vårdplaneringsmöte på Capio Hjärnhälsan. Vad gäller kontakten med habiliteringen är det en handläggare som har kontakt med habiliteringen i några specifika ärenden. De övriga har kontakt med habiliteringen i samband med utredningar och på de regelbundna nätverksmöten man har två gånger per år. De säger att de informerar och tipsar personerna i målgruppen om vilken hjälp de kan få på habiliteringen. Samtal med psykolog på vårdcentral Ett samtal med psykolog på vårdcentral har genomförts. Det framkom att denne sällan har kontakt med någon i målgruppen men ser att personer i målgruppen skulle kunna vara hjälpta av att få tillgång till vården på vårdcentralen och att de kan behöva hjälp för att komma dit. Enligt psykologen hamnar personer i målgruppen ofta i kläm. Även de kan ha behov av stöd vid stress eller sömnsvårigheter som alla andra men de kan ha svårare att ställa rätt frågor och att hitta till vården och psykiatrin arbetar med svårare problematik. Vården är inte riktigt anpassad för dem, exempelvis
behöver de längre tid för samtal. Hon anser att en psykolog skulle kunna göra kompletterande bedömningar vid behov och ge stöd till personer med stora sociala svårigheter samt stöd till personer att lära sig se sina styrkor och svagheter. Projekt i andra samordningsförbund Det har varit svårt att finna någon annan enhetlig metod utöver Supported Employment. Vi har tittat på andra projekt inom samordningsförbunden och valt att redovisa tre projekt där målgruppen i stort motsvarar vår. Det är UFFE i kommunerna Kristianstad och Ystad, START i Botkyrka kommun och Trampolinen i Trollhättans och Lilla Edets kommun. Samtliga är projekt finansierade av samordningsförbund. UFFE är ett projekt som drivits av Försäkringskassan i Kristianstad tillsammans med Arbetsförmedlingen. Målgruppen är unga i LSS med aktivitetsersättning som har en förmåga till arbetslivsinriktad rehabilitering. Diagnoser hos deltagarna är lindrig utvecklingsstörning och Aspergers syndrom. I projektet arbetar två halvtidsanställda handläggare från Försäkringskassan och två heltidsanställda SE-handledare (Supported Employment-handledare) från Arbetsförmedlingen som har beslutsbefogenheter gällande eventuella programbeslut och bidrag vid anställning. De arbetar i nära samarbete med kommunernas arbetsanpassare och LSS-handläggare. Enligt Annica Nilsson i samordningsförbundet Kristianstad erbjuds deltagarna både ett stöd i början, handledning på arbetsplatsen och ett mer långvarigt stöd. Projektet har pågått sedan oktober 2011 där flertalet har gått vidare till anställning, studier eller praktik. Annika Nilsson säger i samtal den 23 september att de arbetat med att knyta en SE-handledare till deltagaren direkt, då behövs inte en stor del av vanligt kartläggningsarbete, att det handlar om att skapa förtroende. Viktigt har varit att kunna ge trygghet för deltagare och deras anhöriga att våga gå vidare. Mycket av arbetstiden för de som arbetar i projektet har gått till möten med information om ersättningsfrågor samt täta uppföljningar med deltagare, anhöriga och kommun. Hon sade att kommunens stöd varit viktigt för att få deltagare att våga testa och att försäkringskassans handläggare varit med i fler möten och uppföljningar utöver vad som är vanligt. Deltagarna har kunnat ha kvar ett LSS-beslut i starten och enligt Annica Nilsson har man kunnat göra ekonomiska beräkningar att kommunen gjort vinster. Hon sade att en slutsats hon gjort är att även kommunen borde fått Finsammedel till personal vid starten och att det är viktigt att handplocka SE-handledare. Inom samordningsförbundet Huddinge, Botkyrka, Salem, drivs projektet START - stöd till arbete - med Botkyrka kommun som huvudman. Projektet kom igång 2011. Enligt hemsidan ska projektet erbjuda ett samordnat stöd och arbetsbefrämjande insatser för personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och förvärvade hjärnskador. START arbetar med metoden Supported Employment och i projektet samarbetar en arbetsterapeut, två SE-handledare och en arbetsmarknadshandledare. Av utvärderingen av projektet i augusti 2014 framkommer att arbetssätt och metoder är resurskrävande. Utvärderarna skriver att menar man allvar med att personer ur målgruppen ska komma ut i arbete eller studier krävs det insatser som är mer resurskrävande än insatser för personer som står närmare arbetsmarknaden. De skriver att de faktorer som förklarat de goda resultaten är att man använt sig av Supported Employment, SEhandledarnas kunskaper om och engagemang för målgruppen samt god resurstillgång.
I Samordningsförbundet i Trollhättan och Lilla Edet finns Trampolinen som en myndighetsgemensam verksamhet. Målgruppen är unga vuxna med funktionsnedsättning i åldern 20-29 år, som har behov av extra stöd för att nå arbetsmarknaden och som bedöms kunna försörja sig genom förvärvsarbete på främst ordinarie arbetsmarknad. Det är unga vuxna med nedsatta intellektuella, neuropsykiatriska eller psykiska funktioner som aldrig förvärvsarbetat och som är i behov av stöd från fler än en samverkande organisation. Syftet är att utifrån ungdomars individuella behov stötta och stödja dem att hitta arbete för att de ska kunna bli självförsörjande. Det var från början ett samverkansprojekt (2008-2011) men sedan 2012 är det implementerat i respektive organisationer. Enligt en uppdragsbeskrivning på samordningsförbundets hemsida finansieras detta med att ingående parter står för en halvtidspersonal vardera och samordningsförbundet ersätter den myndighet som har personal som arbetar mer än 50% samt de administrativa kostnader såsom exempelvis lokalhyra m m. 2014 består kompetensen i Trampolinen av arbetsförmedlare (1,8), försäkringskassehandläggare (0,75) samt specialpedagog (0,5). Teamet har även tillgång till psykolog och under året ges möjlighet till handledning. I en artikel på Fia, Försäkringskassans intranät, beskriver en handläggare att en viktig framgångsfaktor är att de sitter tillsammans och att de arbetar nära. Hon säger att de försöker skapa en trygghet för deltagarna och att stärka dem att hitta det som fungerar för dem. Deras metod går ut på att hjälpa individerna att hitta sina starka sidor men också att göra dem medvetna om sina begränsningar
Avslutande kommentarer Det övergripande syftet var att undersöka förutsättningar för mer riktade insatser för att personer i målgruppen ska kunna närma sig arbetsmarknaden. Kartläggningen visar att målgruppen finns. Vi kan se att det finns behov av ett riktat och utökat stöd för personer i målgruppen. Detta framkommer också vid genomgång av de projekt i andra samordningsförbund vi tittat på där man pekar på vikten av extra resurser för denna målgrupp. Studien visar också att det finns en vilja till utökat samarbete inom myndigheterna. Det som framkommer vid kartläggningen av de med aktivitetsersättning på Värmdö är att antalet personer som har diagnoser inom personkrets 1 ökar. Vid jämförelse mellan våren 2013 och hösten 2014 har antalet ökat från 28 till 57, idag det 76% av alla med aktivitetsersättning på Värmdö. Av kartläggningen framgår också att de flesta i målgruppen har kontakt med mer än en myndighet men att det är i få ärenden som myndigheterna samarbetar kring en person. I endast fem av 29 ärenden med aktivitetsersättning med diagnos enligt personkrets 1 har det skett ett samarbete mellan Försäkringskassan och LSS. Vi har dock kunnat se att viljan till utökat samarbete finns. Men det är inte alltid är tydligt vad man kan samarbeta kring. Idag är det inte helt självklart för myndigheterna att veta när en person är redo för arbetsmarknaden. Inte heller är det tydligt vad och hur omfattande stöd som behövs. Det är inte ovanligt att personerna utöver funktionsnedsättningen även har en psykiatrisk problematik. Vid genomgång av de medicinska underlagen hos Försäkringskassan ser vi att det är svårt att bedöma behovet av och möjlighet till en rehabiliteringsinsats. Vi tror att ett närmare samarbete skulle kunna underlätta bedömningen av personernas förutsättningar och fånga upp när de är redo, vad de klarar av samt uppmärksamma stödbehovet för att det ska fungera. Vi gör också antagandet att i ett nära samarbete ökas tryggheten för individen att våga pröva. Och kanske är det först när individen verkligen prövar som det framkommer vad personen klarar av och att det även kan underlätta för myndigheterna att ge det stöd som verkligen behövs. Vi tror att fler personer i målgruppen skulle kunna komma ut i arbete om de får ett extra stöd och om myndigheterna har ett närmare samarbete med ett gemensamt mål. Vi uppfattar att många personer med varaktiga funktionsnedsättningar har resurser och möjligheter. Den bild vi ser är att det definitivt finns förutsättningar för arbete inom målgruppen, av de inskrivna på Arbetsförmedlingen inom personkrets 1 är närmare hälften redan ute i någon form av anställning. Det framgår dock att många har haft behov av stöd över lång tid för att komma ut i och behålla ett arbete. Till exempel har flera deltagit i tidigare projekt och fått fortsatt individuellt stöd även efter att projektet avslutats. Vi upplever att det saknas något mellan daglig verksamhet och reellt arbete för dessa personer på Värmdö. Det kan vara ett alltför stort kliv för någon med de svårigheter som beskrivs i studien att gå direkt från daglig verksamhet till ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Vad kan överbrygga detta?