KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET / - OMRÅDE: Segevångsskolan NÄMND: MALMÖ DEN UPPGIFTSLÄMNARE: Agneta Brisfors 1-9 TEL 040-34 69 24 Eva Amylon förskoleklass och fritidshem TEL 040-34 64 04 1
Om vår verksamhet! A. Inledande sammanfattning Det gångna året har innehållit många utmaningar och förändringar. Ledningsorganisationen förändrades vid årsskiftet så att en rektor svarar för skolår 1-9 och en rektor har ansvar för förskoleklass och fritidshem samt två förskolor. Förskoleklassen tog emot en stor barngrupp med flera barn med särskilda behov. Alla tjänster i förskoleklassen var inte klara vid terminsstarten. Samtidigt flyttade verksamheten in i nya fina lokaler. Fritidshemsverksamheten delades in i tre basavdelningar. Två för barn från F-1 och en för de äldre barnen från år 2-3. För elever i skolår 4-6 har fritidsklubbar öppnats och ersätter delvis den traditionella fritidshemsverksamheten. Fritidsverksamhet finns numera inom skolans geografiska område även om den rent organisatorisk tillhör kultur och fritid. Under våren bildades en hem- och skolaförening på initiativ av föräldrar som ville få till stånd ett utökat samarbete med skolan. B. Grundfakta Segevångsskolan är en relativt liten F-9 skola med fritidshem. På skolan finns en kommunikationsklass, som är till för barn med språkstörningar från hela stadsdelen. Det finns också en nystartad förberedelseklass för elever i skolår 7-9. Under året har vi haft en SUgrupp för skolår 7-9 inom befintliga resurser. Cirka 56 % av skolans elever har ett annat modersmål än svenska. Av skolans elever deltar 38 % i modersmålsundervisning. Förutom svenska finns 22 andra språk representerade på skolan. Elevunderlaget har varit stabilt på skolan. Språkutveckling, matematik och miljöfrågor har varit prioriterade områden på skolan. C. Kvalitetsarbete Målen tas fram utifrån läroplanen, Malmö stads skolplan och stadsdelens prioriterade mål. Arbetet utvärderas i huvudsak i slutet av läsåret, men även fortlöpande under året tillsammans med eleverna. På Segevångsskolan genomför vi enkäten Hur trivs du i skolan. Eleverna i skolår 5,7 och 9 svarar varje år på Malmö stads attitydundersökning. Förutom nationella prov har vi screening och tester i skolår F-9 när det gäller språkutveckling. Resultaten av dessa följs upp och bearbetas. Vi fortsätter med LUS (läsutvecklingsschema). Eleverna bedöms 3 gånger om året. Varje år genomför vi minst en större intensivsatsning när det gäller läsning i den årskurs som vi bedömer är mest i behov av detta. I matematik använder vi Diamantdiagnoserna och ALP. 2
D. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Jämfört med läsåret 2007/08 har vi ökat vårt elevantal. Det är andelen yngre elever som ökar. Elever med annat modersmål än svenska har också ökat. Omsättningen av barn är liten. Personalgruppen stabil. För yngre elever med konstaterade språkstörningar har vi en stadsdelsövergripande grupp. Gruppen består av 6 elever. Två specialpedagoger har hand om undervisningen. Logoped finns i den verksamheten en gång i veckan. För nyanlända elever med annat modersmål har vi en förberedelseklass för skolår 7-9. En lärare med utbildning i svenska som andraspråk arbetar med den gruppen. Det är ett nära samarbete med övriga skolan eftersom eleverna så fort som det är möjligt slussas ut för att delta i den vanliga undervisningen. Skolgården är torftig. Grönområdena runt skolan används ofta. Vad ville vi? E. Mål och åtgärder i den lokala arbetsplanen Normer och värden samt trygghet, säkerhet och hälsa Förskoleklass Vi ville hitta nya strategier för att möta elever med särskilda behov läsa boken Explosiva barn av Ross Greene utöka utepedagogiken och använda utemiljöns möjligheter använda gymnastiksalen regelbundet Grundskolan Vi ville hitta nya strategier för att möta elever med andra behov än vad vi tidigare mött utbilda oss i bemötandefrågor få till stånd ett diskussionsforum med IOF hitta en strategi tillsammans med BUP och IOF för arbetet med elever med stor ångestproblematik Fritidshem hitta nya strategier för att möta barn med särskilda behov läsa boken Explosiva barn av Ross Greene att såväl barn som föräldrar skulle känna trygghet och tillhörighet till de nya basavdelningarna utöka utepedagogiken och använda utemiljöns möjligheter använda gymnastiksalen regelbundet 3
Kunskaper, utveckling och lärande, språkutveckling och internationellt/ interkulturellt arbete Förskoleklass Vi ville dela in barnen i fler grupper och på så sätt öka möjligheten för det enskilda barnets lärande dela in barnen i språkgrupper Grundskolan I matematik ville vi anordna en studiecirkel för F-6 som en direkt uppföljning av den studiecirkel som förskolan genomfört revidera våra kursplaner i matematik så att de överensstämmer med målen för skolår 3 göra ett nytt förslag till hur vi ska använda Diamantdiagnoserna med hänsyn tagen till målen i skolår 3 prova ett helt nytt läromedel för de yngre eleverna bygga upp någon form av matematikverkstad I svenska ville vi anordna en studiecirkel i läs- och skrivutveckling revidera våra kursplaner i svenska så de överensstämmer med de nya målen för skolår 3 avsluta den treåriga satsningen på svenska som andraspråk utvärdera och revidera arbetet med informationssökning fritidshemmet Fritidshemmet Fortsätta med och utöka samarbetet med skolbibliotekarien Inreda läsvrår för avkopplande lässtunder Ansvar och inflytande, demokrati och inflytande Förskoleklassen arbetar dagligen i samband med samlingen med inflytande på lärandesituationen. Skolan har 2 elevråd, 2-6 samt 7-9, matråd och caféråd. I klasserna förekommer olika aktiviteter när det gäller möjligheter för eleverna att ha inflytande på sin lärandesituation. Fritidshemmets avdelningar har regelbundna stormöten där barnen har stor möjlighet att komma med förslag på aktiviteter. Utifrån ålder och mognad har barnen olika ansvarsområden. 4
Bedömning och betyg Vi ville klara vårt uppdrag med bra resultat. Att resultatet inte blivit ännu bättre beror på att det funnits elever vars behov är så väldigt stora. Det går inte att tro att vi ska hämta in en hel grundskoletid på en termin.( gäller eleverna i förberedelseklass) Elevfrånvaro giltig och ogiltig frånvaro trendbeskrivning Vi ville följa upp ej anmäld elevfrånvaro i samband med lov eftersom den gruppen har ökat bli bättre på att använda rutinerna i handlingsplanen försöka få fler föräldrar gå in på Skola 24 Vad gjorde vi? F. Arbetet med målområden Normer och värden Förskoleklassen Vi arbetade med livskunskap och konfliktlösning. Vi läste boken Explosiva barn av Ross Greene. Våra psykologer kom till en kvällskonferens och vi hade möjlighet att diskutera boken. Egon Rommedahl föreläste om bemötandefrågor. En dag i veckan hade vi utedag och en dag i veckan var vi i gymnastiksalen. Rastvärdssystemet sågs över och förbättrades. Grundskolan Samtliga hem har fått skolans regler och uppmanats att gå igenom reglerna tillsammans med sitt barn/ungdom hemma. Vi läsårets slut utvärderade vi reglerna för att se om de behövde förändras. Vi har under alla skoldagar haft all personal engagerad i att vara ute under elevernas raster och en vuxen äter alltid tillsammans med varje elevgrupp, allt för att skapa trygghet för våra elever. Vi läste boken Explosiva barn av Ross Greene och hade en kväll tillsammans med våra psykologer där vi diskuterade det vi läst. Egon Rommedahl var hos oss en heldag och föreläste om bemötandefrågor. Vi har diskuterat handledningsinsatser till arbetslag. Vi har fortsatt vårt arbete med livskunskap. 3 pedagoger har gått SET - utbildning. Vi har anordnat simundervisning för skolår 4 samt elever i skolår 5 och 6 som ej var simkunniga. En skolidrottsförening har bildats på skolan där äldre elever har utbildats till ledare för yngre elever och leder olika aktiviteter. Vi håller på att utarbeta en likabehandlingsplan, till vilken vi ämnar knyta vårt antimobbingarbete. Planen är inte klar. 5
Fritidshemmet Vi arbetade aktivt med att lyssna på barn och föräldrars synpunkter gällande de nya basavdelningarna och lade stor vikt vid samtal om trygghet och regler. Vi arbetade med fasta rutiner och permanenta gruppindelningar samt ansvarspedagoger för att öka tydligheten och tryggheten. Stor vikt har lagts vid konflikthantering. Vi använde oss medvetet av utemiljöns positiva möjligheter till aktiviteter. Kunskaper,utveckling och lärande Förskoleklassen Under hösten och början av våren hade vi tre fasta läsgrupper där vi arbetade med Kiwimaterialet. Senare under våren arbetade vi med fyra flexibla läsgrupper. Vi har arbetat med utematematik, haft korta temaarbeten och sångstund en gång i veckan. Vi har deltagit i studiecirkeln i matematik för F-6. Grundskolan Matematik Vi har genomfört en studiecirkel för F-6 som varit en direkt uppföljning på förskolans studiecirkel. Vi har reviderat kursplanerna i matematik. Diamantdiagnoserna har vi sett över och vi har provat ett nytt läromedel i matematik för yngre barn. Vi har fortfarande inte byggt upp någon matematikverkstad men vi har via studiecirkeln blivit medvetna om att vi har en hel del bra matematikmaterial på olika ställen i skolan. 2 pedagoger har varit på utbildning i att bygga matematikverkstäder. Svenska Vi har haft en studiecirkel i läs- och skrivutveckling, reviderat kursplanen i svenska och utvärderat ett arbetsmaterial med informationssökning. Elevfrånvaro Vi har följt upp all ej anmäld elevfrånvaro i samband med lov. Vi harinformerat om Skola 24 på föräldramöten. Fritidshemmet Skolbibliotekarien har under läsåret haft möjlighet att erbjuda lässtunder en eftermiddag i veckan för en mindre grupp barn. Barnen på år 2-3 avdelningen har vid stormöten fått anmäla intresse för att delta i läsgruppen. Lugna läsvrår har inretts i olika delar av huset. Hur blev det? Resultat och måluppfyllelse Normer och värden Förskoleklassen 6
Vi hade en stor grupp, 46 barn, och endast 2 förskollärare till en början. Vi började arbetet med två basgrupper, men vi fick tänka om, göra nya grupperingar och ändra vårt arbetssätt utifrån barnens behov. Med tiden arbetade vi fram en ny gruppering som fungerade bättre och personalstyrkan utökades. Arbetslaget har under året haft handledning 1 gång/vecka från LRT(lokala resursteamet). Vid föräldramöten och föräldrasamtal framkom det behov av utökas samverkan mellan hem och skola. Pedagogerna införde fasta telefontider i sitt schema och vid föräldramöten kom samverkan mellan hem och skola igång gällande regler och barns språkbruk. Grundskolan Reglerna används men behöver utvärderas och förenklas till viss del. Det är allt för många detaljregler. Arbetslag har börjat använda sig av handledning för enskild elev eller grupp av elever. Boken Explosiva barn har varit till stöd för en del av pedagogerna. Simkunnigheten i skolår 5 var 96,7%. Skolidrottsföreningen har haft många olika grupper med många deltagare. 2 av våra äldre elever har varit på läger och utbildats till ledare för aktiviteter inom skolidrottsföreningen. Fritidshemmet Den allt tydligare struktur gällande basavdelningar, regler och rutiner som utformades under läsårets gång gjorde att lugnet i verksamheten ökade. Samtliga avdelningar har dagligen utnyttjat grönområdet i anslutning till fritidshemmet. Här finns en stor fotbollsplan, ett mindre asfalterat område som gränsar till gräsmatta, äng och buskar. I uteverksamheten har barnen kunnat mötas på ett naturligt sätt över avdelningsgränserna. Såväl planerade som fria aktiviteter har genomförts utomhus med goda resultat. Arbetslagen har vid behov fått handledning från CRT för enskilda elever och för grupper av elever. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleklassen Under våren kunde vi ha nivågrupperade läsgrupper och vi genomförde LUS -bedömning i slutet av våren. 76% av eleverna klarade LUS -punkt 4 eller mer. Spridningen var mycket stor från LUS -punkt 3 upp till LUS -punkt 12. Grundskolan I skolår 3 nådde 76,1 % av eleverna LUS -punkt 15 eller mer. I skolår 5 nådde 48,3% av eleverna LUS -punkt 17 eller mer och i skolår 9 nådde 94,5% LUS -punkt 18 eller mer. Det nya läromedlet i matematik var inte bra. Varför blev det så? G. Måluppfyllelse Förskoleklass 7
Med nya lokaler, ny personal och stor elevgrupp hade vi svårt att hitta rätt med våra barngrupperingar. Med stöd från LRT (lokala resursteamet) arbetade vi fram nya grupperingar som bättre passade elevernas behov. Eftersom mycket tid gick till att få fram fungerade grupper så fick annat stå tillbaka. Trygghet och tillit har stått i fokus. Grundskolan Trots att vi arbetar mycket för att skolan ska vara en trygg och säker miljö för våra elever så upplevde vi att det hände mycket under rasterna för de yngsta eleverna. Föräldrar engagerade sig också i denna fråga. Under större delen av våren förstärkte vi därför med fler vuxna ute på gården och det resulterade i minskat antal konflikter. Föräldrarna bildade en Hem och skolaförening som via styrelsen fört fram önskemål inför nästa läsår. När det gäller demokrati och inflytande fortsätter arbetet med olika råd och det fungerar bra. Fritidshemmets regelbundna stormöten med stor möjlighet för barnen att vara med och påverka fungerar väl. Elevernas möjligheter till inflytande över sin lärandesituation varierar. Det är ett utvecklingsområde för skolan. Vi har fått fler elever med annat modersmål än svenska och vi ser ett stort behov av att arbeta mycket med förförståelse och ordförståelse inom området språkutveckling. Vi uppmanar aktivt eleverna och deras vårdnadshavare att ansöka om modersmålsundervisning för att om möjligt säkra att eleverna har ett välutvecklat språk, vilket är en förutsättning för att lära sig ett andraspråk. För elever med stora svårigheter försöker vi bygga upp kompetens omkring så kallade alternativa verktyg, ex Daisyspelare- och mp3spelare samt olika rättstavningsprogram i svenska och engelska. I detta arbete är även vår skolbibliotekarie mycket engagerad och drivande. Det här är ett område som hela tiden måste utvecklas och pedagogerna måste kompetensutvecklas i användandet av dessa hjälpmedel. Vi har uppmärksammat att det finns problem med att hitta litteratur som kan fånga speciellt pojkar. Det är lättare att hitta litteratur för flickor. Segevångsskolan är en liten skola och vi har god kontroll på elevernas lärande. Men vi möter elever med stor problematik, och dessa elever klarar vi inte av att hantera själva utan är i behov av stöd och samarbete med andra institutioner och elevernas vårdnadshavare. Vi har under året haft mycket samverkan med BUP och IoF angående elever med mycket speciell problematik. En förutsättning för att det ska bli bra måluppfyllelse är att eleverna kommer till skolan och att samarbetet fungerar. Fungerar inte detta blir resultatet dåligt. Fritidshemmet Fokus har under året varit att skapa en stabil och trygg verksamhet. En stor barngrupp och barn med särskilda behov har krävt en noggrann planering och samtidigt en stor flexibilitet beroende på hur barngruppens behov växlat över tid. Under senare delen av vårtterminen har den ökade tydligheten gällande avdelningstillhörighet, regler och rutiner och tydlig struktur i det dagliga arbetet skapat en lugnare miljö. Detta har frigjort möjligheter att planera för och genomföra organiserade aktiviteter i ökad omfattning. Hur går vi vidare? H. Framåtsyftande åtgärder 8
Förskoleklassen På lång sikt vill vi lära oss mer om att möta barn med särskilda behov lära oss mer om konflikthantering bygga upp matematik- och språkverkstäder På kort sikt vill vi färdigställa likabehandlingsplanen i början av höstterminen göra LUS -bedömning på hösten forma språkgrupper i samarbete med skolår 1 fortsätta med bokprat i biblioteket jobba aktivt med matematik göra matematiktest på hösten ha regelbunden kontakt med LRT ha livskunskap schemalagd arbeta längre tid med våra teman komma igång med sångstunder tidigare på hösten använda vår utemiljö mer i vårt arbete använda oss mer av arbete i smågrupper påbörja arbete med matematik- och språkverkstäder fortsätta finna goda samverkansformer med föräldrar Grundskolan På lång sikt vill vi bli bättre på att bemöta elever med särskilda behov bli bättre på bemötandefrågor få in fler kompetenser i skolan arbeta med demokratibegreppet, rättigheter -skyldigheter bygga upp matematikverkstäder På kort sikt vill vi färdigställa likabehandlingsplanen i början av hösten använda oss av handledning vid behov utveckla IUP - individuella utvecklingsplaner presentera skolans regler på höstens första föräldramöte ordna en temavecka om demokrati arbeta med studiecirklar i läs- och skrivutveckling samt matematik 9
använda de reviderade Diamantdiagnoserna påbörja arbetet med matematikverkstäder Fritidshemmet På lång sikt vill vi lära oss mer om att möta barn med särskilda behov lära oss mer om konflikthantering utöka samverkan med fritidsklubben På kort sikt vill vi utöka samverkan med skolan färdigställa likabehandlingsplanen i samverkan med skolan finna former för skapande verksamhet i vår atelje utöka det utepedagogiska arbetet och miljöarbetet få utökad tillgång till gymnastiksalen Övriga synpunkter: Eftersom det blir fler och fler elever som är otrygga och har behov av att bli sedda och bekräftade är det väldigt viktigt att det finns tillräckligt med personal i våra verksamheter. Vi behöver få in personal med andra kompetenser i verksamheten eftersom det ofta handlar om arbete inte bara med eleverna utan även arbete riktat mot hela familjesituationen. Vi klarar inte av regelrätt behandlingsarbete och det är inte heller vårt uppdrag, men vi upplever att det förväntas av oss. För många familjer är vår verksamhet inte hotfull myndighet och därför hamnar många frågeställningar hos oss. I. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Agneta Brisfors 1-9 Eva Amylon förskoleklass och fritidshem 10
BILAGOR, med viktiga förutsättningar: Fritidshem: Tabell 1 Antal barn/elever Skolår Antal barn/ elever HT Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska HT HT Antal pojkar med annat modersmål än svenska HT HT Skolår 0 35 37 18 18 17 19 9 10 9 9 Skolår 1 32 32 11 12 21 20 4 4 11 13 Skolår 2 20 24 9 10 11 14 4 4 8 11 Skolår 3 17 17 6 6 11 11 5 4 6 8 Skolår 4 Skolår 5 Skolår 6 Skolår 7-9 S:a antal 104 110 44 46 60 64 22 22 34 41 - fördelning per ålder (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - med annat modersmål än svenska (källa verksamhetkännedom) Tabell 2 Personal Personalkategori Antal personer Personal med pedagogisk högskoleutbildning 7 3,75 Annan personal med utbildning för arbete med barn 3 2,25 Övriga yrkeskategorier i verksamheten Antal omräknat till årsarbetare Andel % omräknat till årsarbetare Personaltäthet, antal inskrivna barn dividerat med antal årsarbetare i arbete med barn - antal personal med pedagogisk högskoleutbildning (källa SCB statistik okt ) - annan personal med utbildning för arbete med barn (källa SCB statistik okt ) 17,33 11
- övriga yrkeskategorier i verksamheten (källa verksamhetskännedom) - personaltäthet (antal anställda som arbetar med barn omräknat till årsarbetare källa SCB okt ) Tabell 3 Ekonomi Område S:a kostnader Bruttokostnad per elev exkl lokalhyra Lokalhyra per elev 25345 3168 - bruttokostnad per elev (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra, källa årsredovisning, verksamhetsmåtten) - lokalhyra (källa årsredovisning) Tabell 4 Lokaler Område /Enhet Lokalyta Yta per elev Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra X Varken bra eller dålig - lokalyta (anges som yta disponibel för fritidshemsverksamhet) - yta per barn/elev anges som disponibel yta dividerad med antalet barn/elever Dålig - bedöm lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet (använd begrepp bra/varken bra eller dålig/dålig) och kommentera särskilt eventuella konsekvenser av att lokaler sambrukas med skolverksamheten. Tabell 5 Omsättning i barn/elevgrupperna Förändring Antal barn/elever under höstterminen Antal barn/elever under vårterminen juli aug sept okt nov dec jan feb mars april maj juni Nyinskrivna - 37 3-3 - 2 1 1 2 - Utskrivna - - - 1 - - 1-1 - 1 S:a förändring - 37 3 1 3-3 1 2 2 1 - antal nyin/ utskrivna barn/elever per månad (källa verksamhetskännedom) Tabell 6 Inflytande Elever Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan Återkommande stormöten på avdelningarna 12
Föräldrar Regelbundna föräldramöten - ange former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan (redovisa råd och liknande formella funktioner samt förekomst av attitydundersökningar och andra instrument för inflytande) Förskoleklass, grundskola och särskola: Tabell 1 Antal elever Skolår Antal elever Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska HT HT HT Antal pojkar med annat modersmål än svenska HT HT Skolår 0 47 46 25 25 22 21 12 11 11 12 Skolår 1 38 39 19 18 19 21 7 7 14 14 Skolår 2 25 26 12 12 13 14 5 5 11 11 Skolår 3 21 21 7 7 14 14 5 5 9 9 Skolår 4 22 24 11 12 11 12 8 9 6 6 Skolår 5 30 31 14 14 16 17 8 8 7 8 Skolår 6 17 17 3 3 14 14 3 3 9 9 Skolår 7 22 25 4 4 18 21 2 2 10 13 Skolår 8 34 37 12 12 22 25 6 6 13 13 Skolår 9 40 41 19 19 21 22 10 10 7 8 Skolår 10 - - - - - - - - - - S:a antal 296 307 126 126 170 181 66 66 97 106 - fördelning per ålder (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - med annat modersmål än svenska (källa verksamhetskännedom) Tabell 2 Personal Personalkategori Antal personer Lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen 31 27,23 Varav lärare med specialpedagogisk kompetens 6 5,5 Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet(bibl,syv) 2 1,2 Övriga yrkeskategorier i verksamheten(även assistent, rektor) 4 3,75 Antal omräknat till årsarbetare Andel % omräknat till årsarbetare Lärartäthet, antal lärare per 100 elever 9,1 13
- antal lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen (källa verksamhetskännedom) - antal lärare med specialpedagogisk kompetens (källa verksamhetskännedom) - antal övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet (källa verksamhetskännedom) - antal övriga yrkeskategorier t.ex. IT personal, sjuksköterska, vaktmästare (källa verksamhetskännedom) - lärartäthet (antal lärare per 100 elever, avser samtliga lärare i SCB statistik okt ) Tabell 3 Ekonomi Område S:a kostnader Bruttokostnad per elev exkl lokalhyra Lokalhyra per elev 48060 9977 - bruttokostnad per barn (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra, källa årsredovisning, verksamhetsmåtten) - lokalhyra (källa årsredovisning) Tabell 4 Lokaler Område Lokalyta Yta per elev Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra 3591 m2 12,13 m2 X förskoleklass - lokalyta (anges som yta disponibel för skolverksamhet) - yta per elev anges som disponibel yta dividerad med antalet elever Varken bra eller dålig X grundskola Dålig - bedöm lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet (använd begrepp bra/varken bra eller dålig/dålig) och kommentera särskilt eventuella konsekvenser av att lokaler sambrukas med fritidshemsverksamheten. Tabell 5 Omsättning i elevgrupperna efter terminsstart/ elevräkning Förändring Antal elever under läsåret Antal flickor Antal pojkar HT HT HT Nyinskrivna 14 6 1 5 13 1 Utskrivna 6 6 2 1 3 5 S:a förändring 20 12 3 6 16 6 - antal nyinskrivna/ utskrivna elever under läsåret efter elevräkning 08/09 per enhet - Förändring avser alla inskrivna och utskrivna elever efter terminsstart/ elevräkning Tabell 6 Inflytande 14
Elever Föräldrar Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan Klassråd, elevråd 2-6,elevråd 7-9, matråd Hem och skolaförening, föräldramöten - ange former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan (redovisa råd och liknande formella funktioner samt förekomst av attitydundersökningar och liknande instrument för inflytande) Tabell 7 Antal elever med upprättade åtgärdsprogram Skolår Antal elever Antal elever med åtgärdsprogram Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret 07/08 08/09 07/08 08/09 Antal flickor med åtgärdsprogram Läsåret Läsåret 07/08 08/09 Antal pojkar med åtgärdsprogram Läsåret Läsåret 07/08 08/09 Skolår 0 36 46 1 3 1 0 0 3 Skolår 1 26 39 7 4 2 1 5 3 Skolår 2 18 26 8 6 1 1 7 5 Skolår 3 26 21 13 10 6 3 7 7 Skolår 4 30 24 5 12 3 4 2 8 Skolår 5 16 31 7 8 0 3 7 5 Skolår 6 25 17 10 13 1 3 9 10 Skolår 7 35 25 11 13 4 1 7 12 Skolår 8 41 37 11 13 2 7 9 6 Skolår 9 24 41 2 9 2 3 0 6 Skolår 10 - - - - S:a antal 277 307 75 91 22 26 53 65 - ange antal elever som har haft behov av särskilt stöd och för vilka ett eller flera åtgärdsprogram har upprättats under läsåret (källa verksamhetskännedom) 15
Bilaga utbildningsresultat: Tabell 1 Nationella prov skolår 3 (Obligatoriskt) Nationella prov Antal elever Otillräckligt % På god väg % Helt % Ej bedömd % Ämne Resultat Svenska/ SVA 21 9,5 % 23,8% 66,7% - Matematik 21 4,8 % 28,5% 66,7% - - Resultatredovisning i ELIT Tabell 2 Övriga testresultat Metod:LUS Antal elever Otillräckligt % På god väg % Helt % Ej bedömd % Ämne Resultat LUS <13 otillräckligt LUS 13,14 på god väg LUS 15 helt 24 21 0 0 54,2 23,8 45,8 76,2 0 0 Tabell 3 Nationella prov skolår 5 (Obligatoriskt) Nationella prov Antal elever Otillräckligt % På god väg % Helt % Ej bedömd % Ämne Resultat Svenska/ SVA 16 31 12,5 9,6 56,3 6,5 31,2 83,9 Matematik 16 31 18,8 9,6 12,5 3,2 68,7 87,1 Engelska 16 31 12,5 12,9 31,3 3,2 56,2 83,9 - Resultatredovisning i ELIT 16
Tabell 4 Övriga testresultat Metod:LUS Skolår:5 Ämne Resultat Antal elever Otillräckligt % På god väg % Helt % Ej bedömd % LUS <16 otillräcklig LUS 16 på god väg LUS 17 helt 16 31 37,5 13 25 38,7 37,5 48,3 0 0 Tabell 5 Nationella prov skolår 9 (Obligatoriskt) Nationella prov Antal elever Ej uppnått målen % Ämne Resultat Godkänd % Väl godkänd % Mycket väl godkänd % Svenska/ SVA 24 39 0 10,2 50 51,3 45,8 38,5 4,2 0 Matematik 23 38 8,7 0 60,9 47,4 30,4 47,4 0 5,2 Engelska 24 38 0 5,3 33,3 42,1 37,5 39,5 29,2 13,1 - Resultatredovisning i ELIT Tabell 6 Betyg skolår 9 (Obligatoriskt) Slutbetyg (före särskild prövning) Ämne Resultat Antal elever Ej uppnått målen % Godkänd % Väl godkänd % Mycket väl godkänd % Svenska/ SVA 24 39 0 10,2 33,3 51,3 45,8 38,5 20,8 0 Matematik 24 39 4,2 2,6 58,3 46,2 29,2 46,2 8,3 5,1 Engelska 24 39 0 5,2 33,3 41 37,5 41 29,2 12,8 17
Slutbetyg (före särskild prövning)forts. Meritvärde Genomsnitt Meritvärde Genomsnitt Antal behöriga till nationellt program Antal behöriga till nationellt program Andel behöriga till nationellt program Andel behöriga till nationellt program Resultat 208,13 198,25 23 35 95,8 % 87,5 % 90 % utan fb-elever - betygssammanställning (ange meritvärde samt uppgift om antal/andel behöriga till nationellt program vid vårterminens utgång) Tabell 7 Sommarskola/ särskild prövning Skolår 9 Svenska/SVA Svenska/SVA Matematik Matematik Engelska Engelska Sommarskola antal deltagare 0 2 1 0 0 2 Skolår 9 Särskild prövning antal deltagare och utfall Svenska/ SV A Svenska/ SVA Matematik Matematik Engelska Engelska Delt. G Delt. G Delt. G Delt. G Delt. G Delt. G 0-2 0 1-0 0-2 0 Skolår 9 Särskild prövning (forts) antal deltagare och utfall Antal behöriga till nationellt program efter särskild prövning Antal behöriga till nationellt program efter särskild prövning Deltagare Behöriga Deltagare Behöriga 1 95,8 % 3 87,5 % 90 % utan fb-elever - utfall av sommarskola/ särskild prövning (ange respektive behörighetsgivande ämne med uppgift om andel behöriga till nationellt program) 18