PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN

PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) Serviceproducent X Privat serviceproducent Namn: Folkhälsan Välfärd Ab Serviceproducentens FO-nummer: 1801682-8 Kommun Kommunens namn: Esbo Samkommun Samkommunens namn: Samarbetsområde eller social- och hälsovårdsområde Områdets namn: Verksamhetsenhetens namn Servicehemmet Nystugan Verksamhetsenhetens förläggningskommun och kontaktuppgifter Esbo, 09-315 5812, 09-315 5802 Serviceform; klientgrupp för vilken service produceras; antal klientplatser Dygnet runt serviceboende för personer med funktionsnedsättning, 11 hyresgästplatser Verksamhetsenhetens gatuadress Vindgränden 6 C Postnummer 02100 Verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare Annika Vahanen Postort Esbo Telefon 09-315 5808 E-post annika.vahanen@folkhalsan.fi Uppgifter om verksamhetstillstånd (privat socialservice) Tidpunkt för beviljande av regionförvaltningsverkets/valviras tillstånd (privata enheter som tillhandahåller verksamhet dygnet runt) 15.10.2010 Service för vilken tillstånd beviljats Serviceboende för personer med funktionsnedsättning Anmälningspliktig verksamhet (privat socialservice) Kommunens beslut om mottagande av anmälan Tidpunkt för regionförvaltningsverkets registreringsbeslut Service som anskaffats som underleverans samt producenter Matservice från Folkhälsans kosthåll Städtjänster från Folkhälsans städenhet Fastighetsservice från Folkhälsans fastighetsunderhåll kirjaamo@valvira.fi PB 210, 00531 Helsingfors Fågelviksgränden 4, 00530 Helsingfors Fax 0295 209 700 Telefon 0295 209 111 Koskenranta 3, 96100 Rovaniemi Fax 0295 209 704 www.valvira.fi

VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER (4.1.2) Verksamhetsidé Folkhälsan har arbetat för en bättre hälsa och livskvalitet i närmare ett sekel. Idag täcker Folkhälsans verksamhet ett brett fält av hälsofrämjande, serviceproduktion och forskning. De gedigna arbetssätten inom Folkhälsan skapas genom att kombinera dessa tre områden. Folkhälsan är landets största svenskspråkiga social- och hälsovårdsorganisation med ca 1900 anställda. Folkhälsan Välfärd Ab står för tjänsteproduktionen i södra Finland, och producerar tjänster inom social- och hälsovård, ss olika former av boendeservice för personer med varierande behov av tillsyn, vård och service i hemmet eller resurserat serviceboende, dagverksamhet barndagvård, eftermiddagsverksamhet för barn, barnskydd samt olika serviceformer inom medicin. Alla verksamheter genomsyras av ett hälsofrämjande tankesätt och arbete. Servicehemmet Nystugan som grundades år 1980 i östra Baggböle flyttade till Folkhälsanhuset i Hagalund i oktober 2010. Nystugan, som består av ett gruppboende med 8 hyresgästplatser beläget på bottenvåningen i Vindarnas Hus, samt tre separata lägenheter, erbjuder serviceboende för personer med olika slag av funktionsnedsättning i enlighet med deras livsstil. Värderingar och principer Folkhälsans gemensamma värdegrund Kompetens, Engagemang och Omsorg ligger till grund för verksamhetsprinciperna på Servicehemmet Nystugan och styr de praktiska valen i vardagen. Man utvecklar sin kompetens så väl på allmänt som på ett individspecifikt plan bl.a. genom fortbildningar, samarbetsmöten, både interna och externa. Personalen engagerar sig i varje invånares behov och önskemål. Omsorgen syns i praktiken i vardagens skräddarsydda lösningar, kreativitet och flexibilitet. Verksamheten bygger på en salutogen tankeram där vi vet att personens upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet stärker hälsan. Detta innebär att vi i vår verksamhet utgår från de individuella resurserna och arbetar för att hyresgästerna skall känna att de hanterar sin vardag, är delaktiga i sitt eget liv och upplever att livet är meningsfullt. Utgångspunkten är att alla har resurser som kan stödas och uppmuntras. Resurserna kan ligga på den fysiska eller på den psykosociala sidan. Målet är att personer med funktionsnedsättning ska uppnå och bibehålla bästa möjliga fysiska och psykosociala funktionsförmåga. Hyresgästernas åsikter, önskemål och förväntningar är grunden för verksamheten. Oberoende av funktionsnedsättning blir var och en bemött och bekräftad som den unika individ han eller hon är. Den som bor på Nystugan väljer sin livsstil och får stöd för att upprätthålla och utveckla sitt sociala nätverk. För att upprätthålla funktionsförmågan eller förebygga att den försämras vill personalen i samråd med hyresgästen hjälpa denne att använda sina egna resurser och handleder och hjälper med det som han/hon inte klarar av själv. Verksamheten konkretiseras i de individuella vård- och serviceplanerna där friskhetsfaktorerna är byggstenarna för att göra vardagen meningsfull. Vi följer upp hur vi lyckats med hjälp av olika mätare (TAK, Respons, samt RAI). Handboken för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder är vårt konkreta redskap för ett kvalitativt arbete. 2

RISKHANTERING (4.1.3) System och förfaranden för riskhantering Arbetsfördelning vid riskhantering Folkhälsan har en för alla Folkhälsan enheter gemensam godkänd rikshanteringspolicy. Enhetsansvariga ansvarar för att varje enhet kontinuerligt gör en riskkartläggning utgående från verksamheterna samt har en skriftlig plan för riskhantering. Folkhälsanhuset i Esbos skyddschef, Annika Vahanen, ansvarar för att en skriftlig räddningsplan för boendeserviceenheten som har godkänts av räddningsmyndigheten finns. Teamledare Gun-Viol Lång ansvarar för säkerheten på Nystugan och att den enhetsspecifika säkerhetsplanen ständigt är uppdaterad. Uppdateringen görs tillsammans med personalen och samtliga i personalen är förtrogna med säkerhetsföreskrifterna. Nystugans personal övar i praktiken räddningsplanens funktion årligen. Övningarna görs genom säkerhetspromenader, brand- och utrymningsövningar. Senaste brand- och utrymningsövning med hela personalen gjordes 1.9.2015 Alla lokaliteter i Folkhälsans Esbohus är utrustade med ett automatiskt brandvarningssystem som har godkänts av räddningsmyndigheterna. Samtliga utrymmen är utrustade med sprinklers samt rök- och värmedetektorer som mäter mängden rök och temperatur och är kopplat direkt till brandvarningssystemet. I räddningsplanen för Folkhälsan huset i Esbo finns instruktioner för eventuellt möte av hot och våld. I säkerhetsplanen för Nystugan finns den enhetsspecifika riskkartläggningen och plan för hur personalen skall agera. För eventuella olycksfall har samtliga i personalen gått första hjälps utbildning och instruktioner för hur agera i situationer av t.ex. skärsår, blödningar etc. finns på enheterna samt som bilagor i säkerhetsplanen. Olycksfall, farliga- och närapå situationer registreras, utvärderas, rapporteras vidare och följs upp i organisationen månatligen. Allvarliga olycksfall och farliga situationer anmäls omedelbart vidare till ledningsgruppsansvarig inom Folkhälsan Välfärd Ab samt till Esbo kommun som svarar för tillsynen och övervakningen. En väsentlig del av kundsäkerheten utgör trygghetsalarmsystemet Vivago Vista. Systemet möjliggör en uppföljning av den personliga aktivitetsnivån och kan ställas att alarmera vid avvikande aktivitetsnivå. Invånaren kan alarmera hjälp under dygnets alla timmar genom att trycka på alarmet. Vivago Vista kan även ställas in för att ge alarm då personen avlägsnar sig genom dörren, stiger upp ur sängen eller att automatiskt öppna dörren då personen närmar sig den. Miljön i Folkhälsanhuset i Esbo är planerad för att vara trygg och anpassad till verksamheten på enheten. Golvmaterialet är valt med tanke på att undvika fallolyckor och utrymmena är anpassade för att personer skall kunna röra sig med hjälpmedel. Folkhälsans Esbohus har planerats så hinder fritt som möjligt. I planeringsskedet har man tagit i beaktande de olika utrymmenas säkerhet samt belysnings-, färgsättnings- kontrast- och materialval samt akustik. I ett välplanerat hinder fritt boende minskar behovet av hjälpmedel, det aktiverar till självständighet och rörelse och minskar olycksfallsrisken. För varje hyresgästs del dokumenteras i den personliga vård- och serviceplanen hur man minimerar och förebygger riskerna och säkerställer ett tryggt liv. 3

Säkerhetskort för social och hälsovård Målsättningen är att alla som har sitt namn i räddningsorganisationen eller minst en per enhet skall genomgå en utbildning omfattande 8 h enligt SPEK s utbildningsprogram där deltagarna får ett säkerhetskort som är i kraft 5 år. Folkhälsans egna kursledare koordinerar, planerar och genomför kurserna kontinuerligt i respektive regioner. Personalen utbildas till ett allmänt säkerhetstänkande och detta stärker säkerhetskulturen på enheten. Detta sker genom att personalen regelbundet (minst en gång i året) är med om: - riskkartläggning, säkerhetspromenader. - lära sig förstahandssläckning - kontinuerlig I-hjälputbildning. Första hjälps utrustning finns i en första hjälps väska i kansliet på enheten. Ett intimt samarbete med arbetarskyddet är viktigt. För förebyggandet av fallolyckor har Folkhälsan utarbetat en handbok Arbetarskyddet utför riskkartläggning på samtliga enheter samtidigt med personalens hälsogranskningar minst vart tredje år. Bilaga 2a: Riskkartläggning på Nystugan Bilaga 2b: Förebyggande av fallolyckor Bilaga: Säkerhetsplan 2016 Bilaga: RÄDDNINGSPLAN Esbo 2016. I bilagan till denna finns en utrymningssäkerhetsutredning Bilaga: Vindarnas hus utrymningssäkerhetsutredning 15.9.2015 Bilaga 7: Beskrivning av Vindarnas hus brandvarningssystem Identifiering av risker På vilket sätt tar personalen upp de missförhållanden, kvalitetsavvikelser och risker som de har observerat? Personalen har blivit informerade om innehållet i 48 i socialvårdslagen 164/2014. All personal som ingår i socialvårdens personal eller arbetar med motsvarande uppgifter ska utan dröjsmål meddela den person som ansvarar för verksamheten om han eller hon vid skötseln av sina uppgifter lägger märke till eller får kännedom om ett missförhållande eller en uppenbar risk för ett missförhållande vid tillhandahållandet av socialvård för klienten. Den person som tar emot anmälan ska anmäla ärendet till den ledande tjänsteinnehavaren inom kommunens socialvård. Anmälan kan göras trots sekretessbestämmelserna. Samtliga avvikelser dokumenteras på enheten på en för ändamålet avsedd blankett av den person/de personer som varit i arbetstur då avvikelsen inträffat. Tillbudet rapporteras till enhetsansvarig som ansvarar för att behövliga åtgärder vidtas för att undvika upprepning av avvikelsen. Enhetsansvarig arkiverar blanketten och rapporterar allvarliga avvikelser omedelbart till ledningsgruppsmedlemmen. Alla avvikelser rapporteras månatligen till ledningsgruppen. De missförhållanden, kvalitetsavvikelser och risker som personalen observerat analyseras. Enhetsansvariga ansvarar för att processer uppdateras och samtliga i personalen informeras om åtgärder som vidtagits. Antalet avvikelser är ett av mätetalen i processperspektivet i vårt styrkort. Hantering av risker På vilket sätt behandlas negativa händelser och tillbud i enheten och hur sker dokumenteringen? Avvikelsen samt de korrigerande åtgärderna behandlas också på följande personalmöte. Enhetsansvariga arkiverar blanketten och rapporterar allvarliga avvikelser omedelbart till ledningsgruppsmedlem. Alla avvikelser rapporteras månatligen till ledningsgruppen. 4

Händelsen analyseras och enhetsansvariga ansvarar för att processer uppdateras och samtliga i personalen informeras om åtgärder som vidtagits. Då avvikelsen direkt berör en kund informeras anhöriga omgående om händelsen samt vilka åtgärder som vidtagits. Korrigerande åtgärder På vilket sätt reagerar man vid enheten på observerade kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser? Händelsen analyseras och diskuteras i teamet, enhetsansvariga ansvarar för att processer uppdateras och samtliga i personalen informeras om åtgärder som vidtagits. Då avvikelsen direkt berör en hyresgäst informeras anhöriga omgående om händelsen samt vilka åtgärder som vidtagits. Information om förändringar På vilket sätt informeras personalen och andra samarbetsparter om förändringar i arbetet (inklusive observerade eller realiserade risker och korrigerandet av dem)? Personalen informeras vid skiftbyte och med skriftliga direktiv. Vid följande personalmöte behandlas de korrigerande åtgärderna. För information till samarbetspartners ansvarar alltid ansvarig ledningsgruppsmedlem. UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (3) Person/-er som ansvarar för planeringen av egenkontrollen Planen för egenkontroll görs upp i samarbete mellan verksamhetsenhetens ledning och personal. Olika delområden av egenkontrollen kan också ha egna ansvariga personer. Vilka har deltagit i planeringen av egenkontrollen? Teamledare Gun-Viol Lång Ansvarig sjukskötare Anne Styf-Gareis Enhetsansvarig Annika Vahanen Kontaktuppgifterna till den som ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontrollen: Enhetsansvarig Annika Vahanen Telefon: 09-315 5808 E-post: annika.vahanen@folkhalsan.fi Uppföljning av planen för egenkontroll (punkt 5 i föreskriften) Planen för egenkontroll uppdateras efter ändringar i verksamheten som anknyter till servicekvalitet och klientsäkerhet. På vilket sätt har uppdateringen av planen för egenkontroll ordnats vid enheten? Enhetsansvarig för enheten ansvarar för att planen för egenkontroll uppdateras och ansvarar för att verksamheten följer planen för egenkontroll. Enhetsansvarig ansvarar för att leda och organisera arbetet för egenkontroll. Team-ansvariga rapporterar till enhetsansvariga och kan delegeras ansvar för att praktiskt förverkliga delar av egen kontrollen. Kvalitetsarbetet grundar sig på Folkhälsans Karta och Kompass vilket för verksamhetsenheternas del konkretiseras i årliga verksamhetsplaner. Planen för egenkontroll uppdateras enligt följande: 1. Då det sker en förändring i någon av de punkter eller bilagor som hör till denna plan 2. Under januari månad årligen, planen sänds till ansvarig ledningsgruppsmedlem för godkännande. 3. Tidigare versioner av plan för egenkontroll överförs i en mapp avsedd för ändamålet och förvaras i 10 år. Offentlighet av planen för egenkontroll Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd? Planen finns i elektronisk form på Folkhälsans hemsida, planen finns också i en mapp på Nystugan 5

KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) Bedömning av servicebehovet På vilket sätt bedöms klientens servicebehov vilka mätinstrument används vid bedömningen? För att bedöma klientens servicebehov använder vi oss av RAI-programmet som mätinstrument. Varje hyresgäst har en utnämnd kontaktperson/ egen vårdare som är ansvarig för utvärdering och uppgörande av vård- och serviceplanen tillsammans med hyresgästen och vid behov också anhöriga. På den tredje dagen efter inflyttningen börjar en RAI bedömning. I bedömningen deltar hyresgästen och de anhöriga efter förmåga och önskan. RAI-bedömningen tar fasta på bl.a. fysisk -, kognitiv- och social funktionsförmåga samt psykosocialt välbefinnande, hjälp- och omsorgsbehov, hälsotillstånd, vårdbehov utgående från totalt ca 400 frågor. När en ny hyresgäst flyttar in ordnas också ett möte med socialarbetare från dennes hemkommun, för att reda ut vilka stödformer, hjälpmedel etc. hyresgästen behöver och har rätt till (enligt Handikappservicelagen) för att möjliggöra att denne kan leva ett meningsfullt liv enligt egen önskan och förmåga. På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Utgångsläget är att hyresgästen och de anhöriga deltar i bedömningen efter förmåga och önskan. Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Vård- och servicebehovet inskrivs i en individuell plan om klientens dagliga vård, service eller rehabilitering. Målet för planen är att hjälpa klienten att uppnå de mål som ställts upp för livskvalitet och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella service-/klientplanen och med vilken servicegivaren informeras om de förändringar som inträffar i klientens servicebehov. På vilket sätt görs vård- och serviceplanen upp och hur sker uppföljningen av den? Då RAI-bedömningen är utförd i sin helhet uppgörs en RAI-vårdplan utgående från de vårdbehov och individuella resurser (RAPS) bedömningen pekar på. Vård- och serviceplanen baserar sig på uppgifter om personens liv, människorelationer, värden, övertygelser, preferenser, viktiga händelser i livet, intressen osv. Information erhålls genom bl.a. samtal, diskussioner och livsberättelse. Målsättningen är att ta tillvara och stöda hyresgästernas fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga. I planen antecknas målen för den individuella servicen, vården och den goda vardagen samt konkreta metoder för att uppnå målen. Daglig uppföljning dokumenteras i det elektroniska dokumentations programmet RAI-Soft. Vi är måna om att använda de redskap som finns för bedömning, uppställande av mål och planering av vardagen, vård och omsorg, samt dokumentering för ett objektivt och professionellt förhållningssätt. Egenvårdarna jobbar aktivt med att göra dokumenteringen så levande att de i dokumenteringen får RAI-utvärdering, vårdplan, dagsplan och daglig dokumentation att hänga ihop. Bedömning och vårdplan uppdateras var sjätte månad eller då funktionsförmågan väsentligt förändras. På vilket sätt säkerställs det att personalen känner till innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? Vård- och serviceplanen finns i elektronisk form i RAI-programmet. Nya planer och förändringar tas upp och diskuteras med hela personalen på personalmöte. Bemötandet av klienten Stärkande av självbestämmanderätten På vilket sätt stärks olika delområden av klienternas självbestämmanderätt vid enheten, såsom rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål? Självbestämmanderätten beaktas enligt de grundläggande principerna i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). Kundernas rätt att besluta själv beaktas i alla situationer. Självbestämmanderätten gäller också för personer med utvecklingsstörning eller nedsatt funktionsförmåga, vid behov 6

konsulteras expertis, t.ex. sakkunniga inom Handikappförbundet. I fråga om klienter med utvecklingsstörning får dock hänsyn till självbestämmanderätten inte leda till att vården försummas. Eftersom frågorna om självbestämmanderätt i dessa fall kan vara mycket svåra och komplicerade fäster personalen speciell uppmärksamhet vid att bedöma var gränsen dras mellan klientens självbestämmanderätt och kraven på god vård. Ifall hyresgästen och de anhöriga har olika önskemål och åsikter om vården respekteras i första hand kundens önskemål. Utifrån de individuella vård- och serviceplanerna, de årliga TAK-enkäterna, hyresgästmöten och den dagliga kontakten med hyresgästerna tar vi fasta på deras självbestämmanderätt och delaktighet i planeringen av en god vardag. Principer för begränsning av självbestämmanderätten Vilka principer om begränsande åtgärder har man kommit överens om vid enheten? Med begränsande vårdåtgärder avses åtgärder som vidtas av säkerhetsskäl, som begränsar klientens rörelse- eller handlingsfrihet och som kan uppfattas som tvång. Användningen av dessa åtgärder minimeras genom en kultur där människan som en unik person alltid är i centrum. Frågor kring begränsande handlingar behandlas återkommande på personalmöten, utbildningar och vid diskussioner om värdegrunden för verksamheten. Genom att handlingarna bör grunda sig på en utvärdering, lov av läkare, information till klient och de anhöriga samt en plan för vilken handling vidtas, hur den utvärderas och vilken är tidsdimensionen strävar man till att säkerställa att handlingen är genomtänkt och grundar sig på klientens behov. I vissa situationer kan det med tanke på hyresgästens hälsa, risk för olycksfall eller av andra motsvarande skäl vara nödvändigt att vidta dessa åtgärder. Inom Folkhälsans handikappomsorg vidtas dessa åtgärder endast efter allvarligt övervägande om det är absolut nödvändigt med tanke på vården och om alla andra alternativa möjligheter utretts. Ifall begränsande vård handlingar används sker det efter att läkare konsulterats och han givit tillstånd till detta. Om möjligt begärs hyresgästens samtycke, i annat fall vidtalas anhöriga eller intressebevakare. Begränsande vårdhandlingar är alltid tidsbundna varefter en ny bedömning bör ske. Blanketten vilken utarbetats för ändamålet bör fyllas i och arkiveras i kundens journalhandlingar Bilaga15: Blankett för statistik över begränsande handlingar För diskussion: På vilket sätt utvärderas verksamheten och arbetsrutinerna med hänsyn till hur kravet på självbestämmanderätt uppfylls (rutiner, besökstider, måltider, användning av internet och telefon mm.) Bemötandet av klienten I planen för egenkontroll inskrivs på vilket sätt ett sakligt bemötande av klienterna säkerställs och vilket förfarande som tillämpas om osakligt bemötande observeras. På vilket sätt behandlas en inträffad negativ händelse eller risksituation med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga eller närstående? Folkhälsan har noll tolerans för dåligt bemötande i alla sina verksamhets områden. Varje vårdare är skyldig att ingripa vid misstanke om osakligt eller kränkande bemötande. Enhetsansvarig samtalar med personalen ifråga och kommer överens om hur garantera att liknande situationer inte uppkommer i fortsättningen. En varning uttfärdas om förutsättningarna för en sådan uppfylls. Är personalens beteende återkommande övervägs ifall arbetsförhållandet kan fortsätta. Enhetsansvariga ansvarar för att hyresgästen får den hjälp och omhändertagande som han behöver för att bearbeta situationen. Samtliga avvikelser dokumenteras på enheten på en för ändamålet avsedd blankett av den person/de personer som varit i arbetstur då avvikelsen inträffat. Responsen behandlas enligt Folkhälsans allmänna handlingsplan för respons: med berörda personer, på enheten i samband med personalmöten. Allvarlig negativ respons rapporteras omedelbart till ansvarig ledningsgruppsmedlem. Hela personalen är uppmärksam på respons och ansvarar för att den åtgärdas på lämpligt sätt. Speciellt egenvårdarens och förmannens ansvar betonas. Enhetsansvariga ansva- 7

rar för att en person som gett respons och gett sina kontaktuppgifter får muntligt eller skriftligt svar omgående men senast inom 3 dagar. Årliga enkäter (TAK) riktade till klienter, anhöriga och personal ingår i responssystemet. Resultatet av TAK enkäten presenteras för klienter och anhöriga. Klientens delaktighet Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklandet av kvaliteten och egenkontrollen vid enheten Insamling av respons Hur deltar klienterna och deras närstående i att utveckla enhetens verksamhet, kvalitet och egenkontroll? På vilket sätt samlar man in respons från klienterna? Folkhälsan har formulerat en responspolicy som gäller alla verksamheter. Såväl spontan respons (kommentarer, kritik, förslag) som riktad respons (enkäter) förs vidare, besvaras och behandlas. Responsen utgör en viktig grund för utveckling av verksamheten. Inom handikappomsorgen kan den spontana responsen bestå t.ex. av den respons hyresgästen ger i den dagliga kontakten med personalen, den respons anhöriga ger vid besök, vid kontakt med personalen, vid anhörigträffar och vårdmöten, respons som ges på responsblanketter i en s.k. ris- och roslåda, vilket kan ske anonymt Behandling och användning av respons i utvecklingen av verksamheten Positiv respons framförs tillsammans med tack till berörda personer och används för att lyfta fram verksamhetens starka sidor. Negativ respons föranleder diskussioner med personerna ifråga och en plan för förbättring och utveckling görs upp. Planen kan innehålla stödsamtal, utbildning e.d. Negativ respons av mer allmän art behandlas på enhetens personalmöten och gemensamma riktlinjer för att förbättra verksamheten överenskommes Klientens rättsskydd a) Mottagare av anmärkningar Våra hyresgäster kommer från olika kommuner i huvudstadsregionen, samtliga kommuners kontaktuppgifter finns på enheten. Vid missnöje med bemötande kontaktas i första hand enhetsansvariga och den socialarbetare i hemkommunen som beviljat betalningsförbindelsen. b) Socialombudsmannens namn och kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Samtliga kommuners socialombudsmäns uppgifter finns på Nystugan. Kommunens socialombudsmans uppgifter: Unto Ahvensalmi, tfn 09-8165 1032 c) Konsumentombudsmannens namn, kontaktuppgifter och uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Konsumentombudsmannen, Konsumentverket Aspnäsgatan 4 A, PB5, 00531 Helsingfors, tel: 09-77261 (växel) Konsumentombudsman; Päivi Hentunen Konsumentrådgivningens telefonnummer: 029 553 6902 (vardagar kl. 9 15). Tilläggsinformation om konsumentsäkerhet: hälsoinspektör Leena Pyyhkälä p. 046 877 1519 etunimi.sukunimi@espoo.fi d) På vilket sätt behandlas anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut och hur beaktas de i utvecklingsarbetet? Eventuella anmärkningar behandlas alltid av den ansvariga ledningsgruppsmedlemmen. En anmärkning föranleder alltid en omedelbar utredning. Om den som gjort anmärkningen har lämnat sina kontaktuppgifter kontaktas denne omedelbart för ett gemensamt möte. Om resultatet föranleder att enheten behöver se över sina rutiner och arbetssätt så behandlas det på personalmöte och processerna på enheten ses över och diskuteras. 8

e) Målsatt tid för behandling av anmärkningar En anmärkning föranleder alltid en omedelbar utredning. Om den som gjort anmärkningen har lämnat sina kontaktuppgifter kontaktas denne omedelbart för ett möte. Skriftligt svar på anmärkningen ges inom utsatt tid eller högst inom en vecka. EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt a) Främjande av klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga och välbefinnande Vårt hälsofrämjande arbetssätt innebär att vi i vardagen finner och tar fram det som får en människa att må bra. Det här gör vi bl.a. med hjälp av livsberättelsen och RAI-instrumentet som vi använder för utvärdering, planering och dokumentering. Personalen arbetar dels med att stöda hyresgästen att i enlighet med sin förmåga bli en aktiv producent av sin egen omvärld och dels med att möjliggöra en vardag med livets vanliga glädjeämnen. I praktiken innebär det att man stöder hyresgästen i sin självständighet och delaktighet i vardagens rutiner och göromål. Den viktigaste aspekten i det dagliga arbetet i den goda vården och den meningsfulla vardagen är att personalen ständigt ytterligare utvecklar en uppriktig individrespekterande kontakt i god växelverkan med hyresgästen. Att se varje person som en självständig individ med sin egen historia, sina egna tankar och erfarenheter, sina egna preferenser och källor till välmående är viktigt för personalen. Allt detta oberoende av funktionsnedsättningen. Man är mån om att visa sitt uppriktiga intresse och sin bekräftelse för den person man ser i varje möte. Personalen har en viktig roll att möjliggöra för hyresgästen att trots sin funktionsnedsättning kunna leva en vardag var hon kan känna sig betydelsefull och behövd. Vårdarna fungerar som modell och skapar möjligheter för samvaro, vänskap och trevnad. Samvaron innebär också olika former av kreativitet och upplevelser: På Nystugan är det vanligt att vi tillreder mat, bakar och äter gott tillsammans, ordnar filmkvällar, går på kulturevenemang som teater och konserter, gör utflykter och resor, firar födelsedagar samt kalenderårets högtider. Regelbundna husmöten hålls för att ta upp gemensamma frågor till behandling. Ärenden som lyfts fram kan t.ex. vara gemensam planering för olika högtider, resor, och utfärder, information som berör hyresgästerna Personalen assisterar och uppmuntrar hyresgästerna att använda motomed, ribbstol, hantlar, göra gångövningar med Eva-ställning och väggräcke, bollkastning etc. Hyresgästernas rätt till fysioterapi och rehabiliteringskurser utnyttjas liksom också olika handikapporganisationers utbud av kurser och läger, även så rätten till stödpersoner och personliga assistenter för fritid Varje person har en utnämnd kontaktperson/ egenvårdare, som ansvarar för att informationen, planen för vård, omsorg och vardagen finns dokumenterad och är i enlighet med den hyresgästens behov, önskemål och resurser. Invånarna i Folkhälsans Esbo hus får händelsekalendern Kompassen med programutbud, aktiviteter och händelser sammanställd för en månad i taget. Där är det lätt att följa med de dagliga händelserna. Hyresgästerna kan enligt intresse delta i föreläsningar, författarträffar, andakter och diskussionsgrupper. b) Ordnande av motion och fritidssysselsättning för barn och unga 9

I klienternas vård- och serviceplaner inskrivs mål som hänför sig till daglig motion, friluftsliv, rehabilitering och rehabiliterande aktiviteter. På vilket sätt följer man upp hur målen uppfylls i fråga om verksamhet som främjar klienternas funktionsförmåga, välmående och rehabiliterande aktiviteter? Viktiga hjälpmedel för att finna de personliga resurserna är RAI-instrumentet (Resident Assessment Instrument) och livsberättelserna. Vårdplanerna utgår från hälsofrämjande målsättningar och hur vi uppnått dessa mäts genom individuella RAI-bedömningar minst var sjätte månad. Näring På vilket sätt följer man inom egenkontrollen upp klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionskvalitet? Ansvaret för matservicen handhas av Folkhälsanhuset i Esbos kök. Köket följer för verksamheten centrala näringsrekommendationer och har tillräcklig och kompetent personal. Köket har färdighet att leverera specialkost enligt ordination. Hygienbestämmelser, kvalitetskontroller och myndighetskrav beaktas vid tillverkning och distribution. Morgonmål, eftermiddagskaffe samt kvälls och nattbit tillreds på Nystugan. Under dygnet serveras morgonmål, lunch, kaffe, middag, kvällsmål och vid behov ett senare nattmål för att undvika att nattfastan överstiger 10 timmar. Personalen på enheten har hygienpass. Måltiderna är en viktig del av vardagen. De individuella önskemålen och behoven beträffande mat beaktas och respekteras. Frukosten intas på eget rum eller i den gemensamma matsalen enligt eget önskemål. Färskt bröd, god gröt, ägg, fil, joghurt och frukt finns alltid att få. Till kvällsmål sätts uppskärningar, grönsaker och frukt fram på vackra fat. Till lunch och middag kan man välja mellan två lunch och två middagsalternativ alla dagar. Veckomenyerna fås till hemmen i god tid så att man har möjlighet att välja alternativ som passar den egna smaken. Detta medför ofta diskussioner om smak och tycke, matminnen och traditioner. Måltiderna är för många dagens höjdpunkt: att sitta ned i lugn och ro, äta tillsammans, initiera diskussioner, utbyta tankar och erfarenheter, se och bekräfta varandra. De som föredrar att äta hemma hos sig väljer det. Många tycker om att ibland gå ned till restaurang Vindängen och äta där. I det gemensamma köket i hemmet tillreds favoriträtter som de äldre önskat få laga och bjuda sina grannar på. Favoriter från barndomen, delikatesser ur släktens hemliga recept framställs tillsammans i köket. De individuella matvanorna står alltid dokumenterade i dagsplanen. Hyresgästernas näringstillstånd uppföljs genom regelbunden vägning och dokumenteras i de personliga vårdhandlingarna i RAI. Hygienpraxis Enhetens verksamhetsanvisningar och klienternas individuella vård- och serviceplaner ställer mål för hygienpraxis i vilka ingår att klienternas personliga hygien har ordnats samt att spridningen av smittsamma sjukdomar hindras. På vilket sätt följer man upp den allmänna hygiennivån vid enheten och hur säkerställer man att hygienpraxis som motsvarar klienternas behov genomförs enligt givna anvisningar och enligt klienternas vård- och serviceplaner? Nystugan följer myndigheternas och kommunens föreskrifter Folkhälsan Syd ordnar årligen utbildning i hygien. Enheten har skriftliga föreskrifter för hygien Varje hyresgäst på Nystugan har rätt till en god hygien i enlighet med sina egna vanor. De egna önskemålen och behoven beträffande hygienen och behovet av hjälp, stöd och uppmuntran, står dokumenterade i vårdplanen samt konkretiserade i dagsplanen. En städdimensionering över underhållsstädningen har gjorts på alla enheter i Vindarnas hus och de uppdateras kontinuerligt. Varje grupphem har dessutom en egen städplan, ur vilken framgår utrymmen, 10

städfrekvenser och arbetsmoment. Städmetoder, redskap och medel som används är miljövänliga. Städmaskiner används regelbundet så att ytorna hålls fina och den fysiska belastningen för städpersonalen blir mindre. Städpersonalen deltar vid behov i enhetens tvätt hanterings rutiner. Varje enhet och fastighet har direktiv för avfallshanteringen och städpersonalen följer dessa. Enhetens personal handhar tvätt- och klädservicen. För ändamålet finns ett hemvårdsrum med egen tvättmaskin, torktumlare och deco. Bilaga 6c: Yleiset hygieniasuositukset_piho_10 8 2011 Bilaga 6a: Käsihygieniaohjeet Folkhälsan Syd Bilaga 6b: Hygieniskt arbetssätt på Nystugan Bilaga: Egenkontroll för hygien Vindarnas hus Hälso- och sjukvård För att service ska kunna tillhandahållas på lika villkor ska varje enhet ha anvisningar om vilken praxis som tillämpas vid ordnande av tandvård och icke-brådskande och brådskande sjukvård för klienterna. Varje verksamhetsenhet ska även ha en anvisning för oväntade dödsfall. a) På vilket sätt säkerställs iakttagandet av de anvisningar som utfärdats om tandvård, icke-brådskande sjukvård, brådskande sjukvård och brådskande sjukvård samt oväntade dödsfall? Nystugans hyresgäster är berättigade till kommunala läkartjänster i Esbo oberoende av hemkommun. (Kvällar, nätter och veckoslut kontaktas HVC-dejouren på Jorv-sjukhus). Läkaren ger vid behov remisser till röntgen och laboratorieprov. Laboratorieproven tas av ansvarig sjukskötare på Nystugan. Ifall hyresgästen önskar, kan han/hon anlita privat läkare, men den privata sektorn kan inte remittera lab- och röntgenundersökningar till den kommunala sektorn och står således själv för kostnaderna för dessa. Vid behov kan hemsjukhuset i Esbo inkallas. Personalen har beredskap för grundläggande sjukvård som injektioner, sårvård och mätning av blodtryck. Uppföljning av hälsotillståndet och kroniska sjukdomar diskuteras med HVC-läkaren. Vårdpersonalen är observant på hyresgästens hälsotillstånd och om det sker förändringar rapporteras de till läkaren som sedan tar ställning till eventuella fortsatta åtgärder. Årlig hälsokontroll ordnas i samband med hyresgästens födelsedag. Läkaren skriver labremiss före årskontrollen. Personalen ansvarar för att hyresgästerna får hjälpmedel, vårdförnödenheter och tandvårds/munhygien tjänster enligt samma premisser som övriga kommuninvånare. Blodtrycket följs upp regelbundet minst en gång per månad, vid behov oftare. Anhöriga kontaktas genast vid akuta sjukdomsfall. I vård- och serviceplanen finns det antecknat vem man kontaktar om hyresgästen insjuknat akut och om det eventuellt finns speciella önskemål, som till exempel att inte ta kontakt nattetid. Om situationen kräver sjukhus- eller läkarbesök tillfrågas de anhöriga om de vill följa med, i vårdplanen står också om man på hyresgästens bekostnad kan anlita privata hemläkartjänster. Om situationen kräver sjukhusvård sänder vårdpersonalen med information där födelsetid, allergier, medicinering, grundsjukdomar och det akuta läget framgår. Även anhörigas och enhetens kontaktuppgifter står på remissen. Vid akuta situationer är en noggrann dokumentation viktig. b) På vilket sätt främjas och uppföljs hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar? Uppföljning av hälsotillståndet och kroniska sjukdomar görs dagligen av vårdpersonalen, vid behov kontaktas läkare c) Vem svarar för klienternas hälso- och sjukvård vid enheten? Utsedd läkare på Hagalunds HVC, hyresgästerna kan också välja privat läkare 11

Läkemedelsbehandling En säker läkemedelsbehandling bygger på en läkemedelsbehandlingsplan som regelbundet följs upp och uppdateras. I socialoch hälsovårdsministeriets handbok Säker läkemedelsbehandling anges bland annat principerna för hur läkemedelsbehandlingen genomförs och ansvarsfördelningen i samband med den samt minimikrav som ska uppfyllas vid varje enhet som genomför läkemedelsbehandling. Anvisningarna i handboken gäller såväl privata som offentliga servicegivare som genomför läkemedelsbehandling. Varje enhet ska enligt handboken ha en utnämnd ansvarig person för läkemedelsbehandling. a) På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens läkemedelsbehandlingsplan? En plan för läkemedelshantering, uppgjord på enhetsnivå, finns på alla enheter. Planen baserar sig på den senaste versionen av Nationell handbok för genomförande av läkemedelsbehandling inom socialoch hälsovården. Läkemedelsplanen innehåller en beskrivning av personalens ansvarsområden, skyldigheter och arbetsfördelningen samt beskriver metoderna för att garantera att den personal som har hand om läkemedelshantering har tillräckliga kunskaper för att sköta uppgiften. Dessutom ska planen omfatta en beskrivning av tillståndsförfarandet för läkemedelshantering och utvärdering av läkemedelsbehandlingseffekter. Planen omfattar också dokumentation och uppföljning. På Nystugan ansvarar enhetens ansvariga sjukskötare Anne Styf-Gareis för att en läkemedelsplan görs upp enligt gällande direktiv. En namngiven läkare som är anställd eller anlitad av Folkhälsan godkänner planen med sin underskrift. Då planen uppdateras krävs ett nytt godkännande av läkaren. Personal som hanterar läkemedel ska ha ikraftvarande tillstånd som är utfärdat av en namngiven läkare som är anställd eller anlitad av Folkhälsan. Enhetens ansvariga sjukskötare försäkrar sig om att varje person som deltar i läkemedelshantering genom utbildning har tillräckliga kunskaper i läkemedelshantering samt att personen i praktiken visar tillräcklig kunskap i att administrera läkemedel. Därefter dokumenteras påvisad kunskap och läkaren beviljar tillstånd för läkemedelshantering som gäller verksamheterna enhetsvis och förvaras på enheten i medicinskåpet. Läkemedelsavvikelser dokumenteras och rapporteras enligt Folkhälsans direktiv. Bilaga 12: Plan för läkemedelshantering b) Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen vid enheten? Ansvarig sjukskötare Anne Styf-Gareis Samarbete med andra servicegivare En klient inom socialvården kan behöva flera parallella serviceformer till exempel kan en klient inom barnskyddet behöva tjänster från skolan, hälso- och sjukvården, psykiatriska tjänster, rehabilitering eller tjänster inom småbarnsfostran. För att den samlade servicen ska fungera och motsvara klientens behov måste servicegivarna samarbeta med varandra. Det är särskilt viktigt att kunskapsförmedlingen mellan de olika aktörerna fungerar. Hur ordnas samarbetet och informationsutbytet mellan de övriga servicegivare inom social och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet? Med kundens lov Tjänster som produceras av underleverantörer (punkt 4.1.1 i föreskriften) På vilket sätt säkerställer man att de tjänster som produceras av underleverantörer motsvarar de krav som ställts på innehåll, kvalitet och klientsäkerhet? 12

KLIENTSÄKERHET (4.4) Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerheten och hur bedrivs samarbetet med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer? Den teknik/utrustning (Brandvarningssystem, sprinkler, övertrycksblåsare) som bereder kilentsäkerheten sköts och servas av bostadsbolaget. Tekniken motsvarar brandmyndigheternas krav. Systemet är alltid i funktionsskick. Personal Antalet anställda i vård och omsorg, personalstruktur och principer för anlitande av vikarier a) Antal anställda inom vård och omsorg samt personalstruktur? Personaltätheten är 0,95 för 11 platser vilket innebär 10,45 personarbetsår Personalen består av: 1 Enhetsansvarig 100% i administrativa uppgifter 4 Sjukskötare eller annan yrkeshögskoleutbildning inom social- och hälsovårdsbranschen 7 närvårdare, varav en teamledare Övrig personal: Matservice från Folkhälsans kosthåll Städtjäntster från Folkhälsans städenhet Fastighetsservice från Folkhälsans fastighetsunderhåll Enhetsansvarig ansvarar för uppföljningen av personaltätheten genom att kontrollera att de planerade och förverkligade timantalet motsvarar personaltäthetens timram. b) Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier? Folkhälsan Syd har en gemensam personalpool. För detta ändamål finns en person anställd inom organisationen med huvudsaklig arbetsuppgift att rekrytera vikarier. Enheterna beställer vikarier via ett elektroniskt datasystem. För akuta situationer har alla enheter en förteckning över vikarier och den person som är i ansvarstur kallar in vikarier. Vid anställning av vikarier är förutsättningen att personen i fråga har utbildning inom vårdbranschen alternativt är i slutskedet av sina studier enligt servicekonceptet med Esbo stad. Vikarier anställs alltid för sjuk- och semester frånvaro så att personaltätheten uppfylls. c) På vilket sätt säkerställs tillräckliga personalresurser? Teamledaren ansvarar för att minimi timramarna för verksamheten aldrig underskrids. Samtliga i personalen omfattar principerna för vikarie användning samt hur vikariepoolen på Folkhälsan fungerar. Principer för rekrytering av personal a) Vilka är principerna för rekrytering av personal till enheten? Folkhälsan prioriterar tillsvidareanställningar. Vid rekrytering av vårdpersonal förutsätts utbildning inom branschen. Enhetsansvariga/teamledaren ansvarar för kontroll av originalbetyg och för kontroll av att sjukskötare, närvårdare, socionomer och annan vårdpersonal är upptagan i Valviras register. Alla anställningar föregås av personlig intervju. Har sökande en arbetshistoria ansvarar enhetsansvariga för att kontrollera referenser från tidigare arbetsgivare. Vid anställning beaktas personens specialkunnande i jämförelse med enhetens verksamhetsprofil och kompetensbehov samt lämplighet och intresse att arbeta i enlighet med Nystugans värdegrund och vision. 13

b) På vilket sätt beaktas lämplighet och pålitlighet av personer som arbetar i klienternas hem och med barn? En beskrivning av inskolningen av personalen samt fortbildning a) På vilket sätt ombesörjer enheten arbetstagarnas och studerandenas inskolning i klientarbetet, behandlingen av klientuppgifterna och datasekretessen? Förmannen eller en annan utsedd ansvarsperson ansvarar för att varje nyanställd person får en god introduktion i arbetet på Folkhälsan. En allmän introduktion om Folkhälsan som arbetsplats ges i personalguiden och vid behov av personalavdelningen/den personalansvariga/förmannen. För introduktionen i arbetet på Nystugan finns en plan som följs vid introduktion av nyanställda, vikarier, anställda som byter uppgifter inom Folkhälsan och i tillämpliga delar också vid introduktion av studerande. I planen anges vad introduktionen omfattar, hur och av vem den ges (personligen, i form av skriftligt material etc.), vem som ansvarar för den och för varje punkt anges en tid när introduktionen ska ges (genast, inom en vecka etc.). Förmannen följer upp hur introduktionen framskrider och hur medarbetaren kommer in i sitt arbete och gemenskapen på arbetsplatsen. Introduktionen skall omfatta åtminstone följande: Handbok för serviceboende för personer med funktionshinder, enhetens verksamhetsplan, enhetens processer, mötesrutiner, vård- och serviceplaner, plan för egenkontroll, journaler och dokumentering, utvärderingsinstrument (t.ex. RAI, arbetsfördelning, arbetskamrater, samarbete, teamarbete, specialområden, medicinhanteringen, användning av apparatur (vårdinstrument, datorer), förfarande vid olika akuta situationer och vid dödsfall, säkerhetsplan, riskhantering. Bilaga1: Verksamhetsenhetens introduktionsplan b) På vilket sätt har fortbildningen ordnats för enhetens personal? Folkhälsan är en hälsofrämjande arbetsplats. Att skapa en välmående arbetsplats kräver ett målinriktat samarbete. En hälsofrämjande arbetsplats ska ge medarbetarna trygghet, trivsel och arbetsglädje. Riktlinjerna för Folkhälsans personalpolitik beskrivs i Folkhälsans personalpolicy och ledarskapspolicy. Genom fortbildning, team- och utvecklingsarbete utvecklar Folkhälsan personalens kunnande och yrkesskicklighet. Utbildningsplanen fastställs utgående från utbildningsbehoven vid enheten och vid individuella behov som evalueras årligen i samband med utvecklingssamtal. Varje medarbetare deltar i minst tre fortbildningsdagar årligen. Viktiga redskap för att kartlägga enhetens utbildningsbehov är klienternas funktionsförmåga (kognitiv, fysisk och social), TAK-enkäten och FBA-enkäten. Lokaler Principer för användningen av lokalerna Nystugan består av ett gruppboende med 8 platser, där hyresgästerna bor i egna handikappanpassade rum (30 m2) med kokvrå, rymligt badrum med toalett, samt balkong eller fransk balkong. Dessutom finns det tre separata handikappvänliga servicelägenheter (49-52,5 m2) med ett litet kök och avgränsad sovalkov. Man möblerar med egna möbler, vid behov höj- och sänkbar säng från kommunen. I alla rum finns det möjlighet att installera taklift. På gruppboendet finns ett gemensamt vardagsrum/matsal med trivsam sittgrupp, öppen spis och TV, ett eget kök, samt ett uterum med grill. Till förfogande finns motomed, ribbstol, Eva-ställning samt annan rekvisita för motionsaktiviteter. Dessutom finns ett litet rum med plint för bl.a. fysioterapeuter. På Nystugan finns även ett hemvårdsrum för ombesörjning av klädtvätt, förråd, städskrubb, läkemedelsrum/ kansli. Anhöriga har möjlighet att övernatta i en egen bostad med bastu i samma hus. 14

Nystugan är beläget i Folkhälsanhuset i Esbo. Hyresgästerna har därför även tillgång till husets Lunchrestaurang Vindängen, var man kan välja att äta lunch under vardagar(ingår i servicen) Bastu med tillhörande bastuavdelning (ingår i servicen) Frisör Bibliotek Gemensamma aktiviteter i Folkhälsans vardagsrum arrangerade av bl.a Folkhälsans förbund, Medborgarinstitutet, olika föreningar och intresseorganisationer, kyrkan Aktiviteter arrangerade av Esbo stads kultur tjänster så som författarträffar, vernissager, teater, musik Konserter och musik i husets konsertsal framförda av elever från Kungsvägens Musikinstitut som är beläget i samma hus På husets gårdsområde i anslutning till restaurangen finns en stor ute terrass. På gården finns också en friluftspark med bärbuskar och bänkar. År 2016 planteras där även äppelträd och bärbuskar Hur har städning och tvätt av linne och kläder ordnats vid enheten? En städdimensionering över underhållsstädningen har gjorts på alla enheter och de uppdateras kontinuerligt. Varje grupphem har dessutom en städplan, ur vilken framgår utrymmen, städfrekvenser och arbetsmoment. Grundstädningar och fönstertvätt utförs en gång per år eller efter behov. Dessa utför Folkhälsans städenhets egen personal. Städpersonalen som arbetar på Vindarnas hus har dessutom hygienpass och kunskaper i första hjälp. Tre av förmännen är utbildade Clean Card kvalitets-coacher. Städmetoder, redskap och medel som används är miljövänliga. Städmaskiner används regelbundet så att ytorna hålls fina och den fysiska belastningen för städpersonalen blir mindre. Städpersonalen deltar vid behov i enhetens tvätthanterings rutiner. Varje enhet och fastighet har direktiv för avfallshanteringen och städpersonalen följer dessa. Tvätthantering: Enhetens personal handhar tvätt- och klädservicen. För ändamålet finns hemvårdrum på varje grupphem med egen tvättmaskin, torktumlare och deco. Bilaga 11: Avfallshantering i Helsingfors regionen Tekniska lösningar En väsentlig del av kundsäkerheten utgör trygghetsalarmsystemet Vivago Vista. Systemet möjliggör en uppföljning av den personliga aktivitetsnivån och kan ställas att alarmera vid avvikande aktivitetsnivå. Kunden kan även alarmera hjälp under dygnets alla timmar genom att trycka på alarmet. Vivago vista kan även ställas in för att ge alarm då personen avlägsnar sig genom dörren eller att automatiskt öppna dörren då personen närmar sig den. Bilaga 9: Processbeskrivning av trygghetsalarmet På vilket sätt säkerställer man att de säkerhets- och larmapparater som klienterna har till sitt förfogande fungerar och att larm besvaras? Den teknik/utrustning (Brandvarningssystem, sprinkler, övertrycksblåsare) som bereder klientsäkerheten sköts och servas av bostadsbolaget. Tekniken motsvarar brandmyndigheternas krav. Systemet är alltid i funktionsskick. 15

Anskaffning av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, handledning i användningen och service På vilket sätt säkerställer man att de hjälpmedel som klienterna behöver anskaffas på ett tillbörligt sätt, klienterna instrueras i användningen av dem och underhållet fungerar? Egenvårdaren ansvar för att hyresgästen får de hjälpmedel denne behöver. Alla i personalen hjälper och instruerar hyresgästen att använda de nya hjälpmedlen. Egenvårdaren hjälper också hyresgästen att beställa service och underhåll. Teamledaren ansvarar för beställning av nya takliftar, fastighetsskötare Nicklas Ekström ansvarar för beställning av årsservice för dessa. Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för produkter och utrustning inom hälso- och sjukvård Egenvården ansvarar för att hyresgästen vid behov får nya hjälpmedel och att dessa blir reparerade eller servade. Ifall hyresgästen har en egen fysioterapeut kan denna sköta om processen. Carola Tigerstedt-Nyman (närvårdare) beställer blöjor, katerpåsar och katetrar. Ansvarig sjukskötare Anne Styf- Gareis ansvarar för anskaffning av eventuella sjukvårdsartiklar. Behandling av klient- och patientuppgifter a) På vilket sätt säkerställer man att verksamhetsenheten följer den lagstiftning som gäller dataskydd och behandling av personuppgifter samt de anvisningar och myndighetsbeslut som gäller vid enheten i fråga om registrering av klient- och patientuppgifter? Våren 2014 övergick Nystugan till elektronisk dokumentation i det elektroniska dokumentationsprogrammet RAI. Uppgifter relaterade till hälso- och sjukvård dokumenteras skilt för att särskiljas från den dokumentation som hänför sig till socialvårdslagstiftningen. Skriftliga, godkända av äldreomsorgens högsta ledning, anvisningar finns i Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder. När Folkhälsan ingår avtal om serviceproduktion med en kommun följs kommunens regler för dokumentering och arkivering. Om en hyresgäst byter vårdenhet överlåts samtliga socialvårdshandlingar till den nya vårdenheten. Hälso- och sjukvårds dokumentation arkiveras vid Folkhälsan men för den fortsatta vården nödvändiga dokument kopieras och överlåts med klientens eller intressebevakarens tillstånd. Syftet med dokumentationen är att skapa förutsättningar för kontinuitet i vården och servicen och för att arbetet skall löpa smidigt samt att trygga tillgången på information som behövs för vård och service samt säkerställa att vårdarbetet utförs och uppföljs. Dokumentationen skall ge en klar bild av klientens totala vårdbehov, av målsättningar, med vilka metoder de uppnås och vilka resultat som uppnåtts. Med dokumentation av vården avses registrering av alla uppgifter som är av betydelse för vårdarbetet som helhet. I dokumentationen ingår vårdplan, uppföljning av funktionsförmåga och hälsotillstånd, anteckningar om hur vård- och servicarbetet utförs och annat som är av väsentlig betydelse för vården och servicen. Med journalhandlingar avses sådana dokument, i pappersform eller elektronisk form, som används, uppgörs eller emottas i samband med vården och servicen och som innehåller uppgifter om en persons hälsotillstånd, vård och livsstituation och andra personliga uppgifter. De uppgifter som insamlas och antecknas i journalhandlingarna skall vara riktiga, behövliga och nödvändiga för bedömningen och planeringen av vården och servicen. Rättelser i anteckningarna (då anteckningar ändras, avlägsnas och kompletteras) görs så att den ursprungliga och den rättade anteckningen är synlliga. Den som gör rättelsen antecknar namn, tjänsteställning, datum och grunden för rättelsen. Alla uppgifter i journalhandlingarna är sekretessbelagda och skall hanteras konfidentiellt. Journalhandlingarna hanteras av personal med yrkesutbildning inom hälsovården. Den yrkeskunniga personalen har ansvar för de anteckningar som görs och de uppgifter som skrivs in i jounalhandlingarna. Anteckningar kan också göras på yrkespersonalens direktiv av annan personal som deltar i eller utför sådant arbete som ansluter sig till vården av klienten. Inom ramen för sina praktiska studier eller inlärning i arbete kan hälsovårdsstuderande under handledning av hälsovårdsutbildad personal göra anteckningar i journalhandlingarna. Handledaren skall med sin underskrift godkänna studerandens anteckningar. (Handbok för serviceboende för personer med funktionshinder) 16

b) På vilket sätt inskolas personalen och praktikanterna i behandlingen av personuppgifter samt informationssäkerheten och hur ordnas fortbildningen? Folkhälsan Syd ordnar fortlöpande fortbildning i dokumentering och journalhantering. Nystugans teamledare eller RAI-ansvariga Eva Strand ansvarar för distribution av användarrättigheter samt handledning och inlärning av RAI dokumentationsprogrammet för nyanställda och vikarier. Ny personal introduceras systematiskt i dokumentering och journalhantering. c) Var finns enhetens registerbeskrivning och dataskyddsbeskrivning framlagda till påseende? Om endast en registerbeskrivning har gjorts upp för enheten, hur informeras i så fall klienterna om de frågor som gäller behandlingen av uppgifterna? På anslagstavlan och i mapp d) Den dataskyddsansvariga personens namn och kontaktuppgifter Jan Selén Telefon: 019/27811 (växel) jan.selen@folkhalsan.fi SAMMANDRAG AV UTVECKLINGSPLANEN De utvecklingsbehov som kommit från klienter, personal och via riskhanteringen samt tidsschema för genomförande av korrigerande åtgärder Information om utvecklingsbehov inom servicekvalitet och klientsäkerhet för varje enhet kommer från flera olika källor. Inom riskhanteringsprocessen behandlas alla anmälningar om missförhållanden och utvecklingsbehov som kommit till kännedom, och beroende på hur allvarlig risken är kommer man överens om en plan för hur saken rättas till. Planen för egenkontroll bygger på Folkhälsans lednings- och kvalitetssystem. Systemet omfattar mål, mätetal och rapporteringar vilket garanterar en kontinuerlig uppföljning. Folkhälsan har formulerat en responspolicy som gäller alla verksamheter. Både spontan respons som riktad respons förs vidare, behandlas och besvaras. Responsen utgör en viktig grund för utvecklingen av verksamheten. GODKÄNNANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (Planen för egenkontroll godkänns och fastställs av verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare) Ort och datum Esbo 6.4.2016 Underskrift Annika Vahanen 17

VID UPPGÖRANDET AV BLANKETTEN HAR FÖLJANDE HANDBÖCKER, ANVISNINGAR OCH KVALITETS- REKOMMENDATIONER ANVÄNTS: Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia ry, Yrkesetiska nämnden: Vardagen, värden, livet, etiken. Etiska regler för yrkesmänniskor inom socialbranschen. - http://www.talentia.fi/files/3673/pa_svenska_net_eettinenopas_14.pdf Social- och hälsovårdsministeriets publikationer (2011:16): Riskhantering och säkerhetsplanering. Handbok för ledning och säkerhetsexperter inom social- och hälsovården - http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderid=2765155&name=dlfe-20758.pdf Social- och hälsovårdsministeriets publikationer (2014:5): Kvalitetsrekommendation för barnskyddet - http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderid=9882186&name=dlfe-30870.pdf Social- och hälsovårdsministeriets publikationer (2013:15): Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen - http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderid=6511564&name=dlfe-27331.pdf Social- och hälsovårdsministeriets handböcker (2003:4): Yksilölliset palvelut, toimivat asunnot ja esteetön ympäristö. Vammaisten ihmisten asumispalveluiden laatusuositus (på finska) - http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderid=28707&name=dlfe- 3779.pdf&title=Vammaisten_asumispalveluiden_laatusuositus_fi.pdf Potilasturvallisuus, Työsuojelurahasto & Teknologian tutkimuskeskus VTT: Vaaratapahtumista oppiminen. Opas sosiaali- ja terveydenhuollon organisaatiolle (på finska) - http://www.vtt.fi/files/projects/typorh/opas_terveydenhuoltoorganisaatioiden_vaaratapahtumista_oppimiseksi.pdf Valtakunnallisia ohjeita ja suosituksia omavalvonnan suunnittelun tueksi ikäihmisten palveluissa (på finska) http://www.thl.fi/fi/tutkimus-ja-asiantuntijatyo/tyokalut/iakkaiden-neuvontapalvelut-ja-hyvinvointia-edistavat-kotikaynnit/laitsuositukset-kirjallisuus-kasitteet/valtakunnallisia-ohjeita-ja-suosituksia Till stöd för planeringen av säker läkemedelsbehandling: - Handboken Säker läkemedelsbehandling: http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderid=28707&name=dlfe- 3913.pdf&title=Saker_lakemedelsbehandling_sv.pdf Valviras föreskrift om anmälan om riskhändelser i samband med produkter och utrustning för hälso- och sjukvård: - Valviras föreskrift 4/2010: http://www.valvira.fi/files/tiedostot/f/o/foreskrift_4_2010_anmalan_om_riskhandelse_anvandare.pdf Tietosuojavaltuutetun toimiston ohjeita asiakas- ja potilastietojen käsittelyyn - Rekisteri- ja tietoturvaselosteet: http://www.tietosuoja.fi/sv/index/materiaalia/lomakkeet/rekisterijatietosuojaselosteet.html - Henkilötietolaki ja asiakastietojen käsittely yksityisessä sosiaalihuollossa: http://www.tietosuoja.fi/material/attachments/tietosuojavaltuutettu/tietosuojavaltuutetuntoimisto/oppaat/6jfpsyynj/ - Henkilotietolaki_ja_asiakastietojen_kasittely_yksityisessa_sosiaalihuollossa.pdf - Kuvaus henkilöstön perehdyttämisestä ja osaamisen varmistamisesta liittyen tietosuoja-asioihin ja asiakirja hallintoon sekä muuta lisätietoa sosiaalihuollon asiakasasiakirjoista: http://www.sosiaaliportti.fi/file/eef14b19-bacf-4820-9f6e- 9cc407f10e6d/Sosiaalihuollon+asiakasasiakirjat.pdf) (på finska) INFORMATION TILL DIG SOM ANVÄNDER BLANKETTEN: Blanketten är avsedd till stöd för serviceproducenterna vid uppgörandet av en plan för egenkontroll. Blanketten har utarbetats i enlighet med Valviras föreskrift (1/2014). Föreskriften träder i kraft 1.1.2015. Blanketten omfattar samtliga sakhelheter som ingår i föreskriften, och varje verksamhetsenhet tar i sin egen plan för egenkontroll upp de omständigheter som i praktiken gäller dem. Blanketten beskriver för varje innehållsområde de frågor som bör tas med i den aktuella punkten. När en egen blankett färdigställs bör överflödig text strykas och Valviras logo bytas ut mot serviceproducentens logo, varefter planen för egenkontroll gäller verksamhetsenhetens egen verksamhet. 18