PROJEKTMATERIAL Studiefrämjandet Örebro-Värmland Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1
Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 84... 3 Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation... 3 1. Bakgrund:... 3 2. Syfte:... 3 3. Aktörer:... 4 4. Den egna organisatoriska miljön :... 4 5. Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande... 5 6. Utbildningens uppläggning:... 5 7. Utbildningens organisation:... 5 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete:... 6 9. IT-stöd i projektet:... 6 10. Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat... 8 11. Kursekonomi:... 8 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln:... 8 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna:... 9 14. Utvärdering av projektet:... 10 2
KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 84 Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska: Kontakter har etablerats med engagerade byagrupper i Örebro och Värmlands län som erbjudits möjligheten att starta IT-verksamhet och distanskommunikation från den egna bygdegården eller föreningshuset. IT-verksamheten / aktiviteterna har sedan integrerats i de lokala utvecklingsfrågorna om bygden. Small counryside village communities in the region of Örebro and Värmland started IT-activities from their own village-centers. Distance activities and computer coursers was involved in the local development strategi for the community village. A. Projektansvariga Projektledare: Aulis Syväjärvi Informationsansvarig: Aulis Syväjärvi Utvärderingsansvarig: Aulis Syväjärvi B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Det kändes mycket angeläget och helt rätt i tiden att medverka till att landsbygden och dess eldsjälar i form av aktiva utvecklingsgrupper fick möjlighet och tillgång till nya redskap och kunskaper i deras fortsatta strävan efter en utkomst / utveckling av den egna hembygden. Att erbjuda detta koncept innebar att kommunikation och information till övriga samhället/världen inte var längre bort än till den egna bygdegården, vi som folkbildare och studieförbund fick en unik möjlighet att erbjuda en ny bärare av kunskap och information som komplement till traditionella bokeliga kunskaper. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Vi ingen tidigare erfarenhet av IT-verksamhet/distanskommunikation med lokala utvecklingsgrupper. Tidigare har vi medverkar vid traditionella kulturarrangemang och studiecirklar och dylikt. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi ville uppnå en verksamhet i byarna som ledde fram till kompetenshöjning inom data och ny kommunikation. Samtidigt skulle data aktiviteterna ge utvecklings- 3
grupperna nya vyer, näring och kompetens för att bedriva framtidsfrågorna vidare i byn. I bästa fall sår det frön till framtida distansarbeten och studier. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Projektledningen har samarbetat och planerat med studiefrämjandets lokala kontor vid respektive kommun. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Vi samarbetade med Fellingsbro Folkhögskola, de har tidigare erfarenhet av distanspedagogik samt bra tekniskt kunnande. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Studiefrämjandets grundsyn är att det egna kunskapsökandet skall utgå från individens egna behov och möjligheter. Studierna skall vara flexibla och bygga på det demokratiska förhållnings-sätt som den lillla gruppen i studiecrkeln erbjuder, på så vis utvecklas människor i sin egen takt och på sina egna villkor. Våra stora ämnesområden är natur, djur, miljö, kultur och musik. Förutom studiecirkeln anordnar vi föreläsningar och varierande kulturarrangemang. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja. Intresset och behovet att fortsätta är stort hos våra grupper. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja, intresset för dataverksamhet har ökat markant hos våra medarbetare vid våra lokala kontor, dataverksamheten har medfört helt nya kontakter för oss på landsbygden vilka vi skall utveckla i framtiden. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Engagerade utvecklingsgrupper i småbyar samt intresserade bybor. Varför vände sig kursen till just dessa? Syftet med projektet var att utveckla framtidskompetens hos aktiva människor på landsbygden. Hur informerades om projektet? Personliga besök hos tänkbara byalag, efter detta anordnades stormöten med fler bybor och intresse-anmälningar utformades. 4
Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Bra. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Ja. Eftersom vi samarbetade med utvecklingsgrupperna och de var med i utformande och genomförande av rekrytering. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Den pedagogiska idén byggde på att ingen åkte in till staden för att gå på kurs med andra. Studiecirklarna genomfördes därför i den egna bygdegården med en utbildad cirkelledare från byn. All kunskap investerades således i den egna byn och det kom ingen förståsigpåare utifrån, på så vis behöll man kompetensen för det framtida arbete i byn. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Allt eftersom deltagarna kände sig mogna för internet eller First Class kommunikation fick man prova på detta med stöd av ledarna. Däremellan lärde man sig allmän data eller mer avancerat beroende på behovet. Distanskommunikationen via FC var oberoende av tid och plats. Våra ledare fick separata utbildningar av oss innan projektet startade på allvar i bygdegårdarna. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Ja, vi ser tydligt att aktiviterna i byn har ökat markant, idéer flödar och nya visioner och frågor har uppstått som vi skall samarbeta med. Man har samlats utifrån ett verkligt lokalt behov och till sin hjälp fått ny teknik, det har varit positivt. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Ja Hur många och hur långa? 3 st ledarträffar samt 24 studiecirklar + 1 kurs i Hemsidor. Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Ledarträffarna genomfördes hos utbildningsanordnaren, studiecirklarna på respektive hemort. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Delvis, distanskommunikationen via FC samt internet var oberoende av tid och rum (en del hade dator i hemmet också. Studiecirklar och andra träffar var mer eller mindre planerade. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? 5
Ja, rekryteringen var rullande eftersom alla grupper inte var i fas samtidigt. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Ja, vissa moment i studiecirklarna var planerade. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja, vi upplever att det har fungerad bra, intresset att fortsätta vidare är stort och dessa frågor har inte varit föremål för några diskussioner. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Det fanns nästan ingen erfarenhet, några personer hade kommit i kontakt med det ytligt. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Projektledningen samt lärare från Fellingsbro Folkhögskola har haft kontinuerlig kontakt via nätet samt även telefon med grupperna och ledarna i distanskommunikationen. Cirkelledarna har ansvarat för studiecirklarna. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har ingen erfarenhet att relatera till. Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Annat? Har ingen erfarenhet att relatera till. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja, kontinuerligt. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja, vi har försökt ge cirkelledarna det stöd de har efterfrågat för att klara av sin uppgift. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Datorer med internet uppkoppling samt First Class samt telefon. Varför valde ni detta/dessa medier? Med First Class fick vi tillgång till ett elektroniskt konferensrum samt att vi kopplade in oss på Bygde net. Internet gav möjlighet till informations-sökning. Telefon användes vid support och vid vissa oklarheter. Hur användes de i projektet? 6
Grupperna länkades ihop i en elektronisk konferens där man kunde utbyta erfarenheter med varandra samt med projektledningen. På så vis fick man också träna upp sin förmåga för datakommunikation. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Några hade lite erfarenhet, de flesta inget alls. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Traditionella driftstörningar i form av tekniktrassel, samt abonnemangsstrul. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Samma som ovan Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Visuell kontakt hade varit upplyftande. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Haft möjlighet till en tekniksupport närmare varje byagrupp. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Mycket bra. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Inget svar aktuellt. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Mycket positivt. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Inget svar aktuellt. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Bra. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Inget svar aktuellt. 7
D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? 220 000 kr. Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. 251 449 kr. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Vi har ej genomfört något liknande tidigare, därför har vi inget att jämföra med. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Alla. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? De tryckta studiematerialen har fyllt sin funktion i vissa moment och framförallt vid hemstudier vid sidan om cirkelträffarna. Vid cirkelträffarna har ledarens kompetens tagits tillvara. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Nyttan med datorkommunikationen har varit viktig på så sätt att man har fått en naturlig fallenhet och vana för att öppna post och medskickade dokument, svara vidare och ha en fortsatt elektroniskt dialog, chatta ibland samt söka information på Bygde net eller internet. Nyttan har varit mera av användarträning i realiteten istället för traditionell ämneskunskap. Datorkommunikation med andra studerande? Samma svar som ovan. Kursmaterial och kursadministration på web? Obefintligt. Databassökningar? Nej. 8
Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Intressant och roligt med IT-kunskap. Det går att lära sig data med. Att vi har en datastuga på hemmaplan. Jag blir nog en Hacker jag med. Inte anade vi när vi gick med i dataprojeket att det skulle resultera i att vi knallade in i Rockhammars skola med datorer och att vi skulle få en stor del av befolkningen i Rockhammarsbygden med oss på skolbänken. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Tekniskt krångel är inte kul. Vi hann inte med Webdesign. Man hinner inte så mycket som man tänkt sig från början. Man borde ha en dator hemma också, man glömmer lätt mellan träffarna. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Behovet och intresset av ny teknik och kommunikation på landsbygden är mycket stort, det är mycket stimulerande att få erbjuda möjligheter till sådan verksamhet som berör både gammal som ung. Ålderstrukturen vid våra cirklar har varit mycket varierande vilket tyder på att får man chansen att lära sig data i hemma byn så ställer många upp. Sedan ger dessa kunskaper nya möjligheter till byautvecklingen. Vi upplever att vi har fått människor att träffas fysiskt ofta med stöd av ny teknik, tekniken har varit en anledning till att träffas. Externa aktörer i form av folkhögskolan t. ex är utmärkt som komplement till studieförbundens utåtriktade verksamhet. Negativt är teknikbehovet och dess alla kostnader som inte går att finansiera med vanliga studiecirkelavgifter som då blir alltför kostsamma. En pedagogisk nöt att knäcka är förstås hur man motiverar människor till egna initiativ när ledaren inte är närvarande i ÖFL. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Dessa förutsättningar är goda och vi tror att det kan vara nödvändigt att samverkan med tanke på all teknik plus all uppdaterad kunskap som behövs ideligen. Kan man hitta ett koncept där man kompletterar varandra med både teknik, pedagogik och nya visioner är vi definitivt inte främmande för samverkan, tvärtom. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Det finns hur mycket frågor som helst att besvara, vi har ju knappt börjat med dessa frågor. Hur ser arenan ut om c:a 6-7 år när alla har dator hemma, bredbandtekniken med snabb bildöverföring, digital TV med beställarbibliotek etc etc?? Förutsättningar för ÖFL ökar och förändras hela tiden och vi måste därför ständigt vara med och bevaka våra intressen utifrån ett folkbildningsperspektiv. En folkbildningens IT smedja bör inrättas som bevakar våra intressen. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? 9
Saknaden av kompetens inom IT och ÖFL hos folkbildningen samt omvärldsanalys om vad som händer inom IT-branschen som folkbildningen kan utnyttja. Folkbildningen har gjort ett litet steg i rätt riktning i och med ÖFL projektet, detta får ej bli en dagslända utan ett avstamp för vidare utveckling. 14. Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Muntligen genom intervjuver 10