3/2013 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Villkoren i Sacos inkomstförsäkring ändras Medlemsundersökning visar att tandläkare inte tycker sig kunna styra sin lön Domslut gav ersättning för arbetsskada När kan en uppsägning ske? Lär dig mer om pension på Riksstämman
Styrelse och kansli 2013 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 3/2013 Ordförande Kenth Nilsson 0292-533 00 (b) 018-611 09 80/90 (a) kenth@tjanstetandlakarna.se Kanslichef Björn Petri 08-54 51 59 81 bjorn@tjanstetandlakarna.se Ledare s. 3 Många upplever att de inte kan påverka sin lön s. 4-5 Slutförhandlingar om ett nytt pensionsavtal s. 5 Vice ordförande Hans Göransson 0155-24 58 41 hans.goransson@dll.se Susanna Magnusson ombudsman 08-54 51 59 84 susanna@tjanstetandlakarna.se När kan en anställning upphöra? s. 6-8 Dom från Arbetsdomstolen rörande uppsägning s. 8-11 Domslut gav ersättning för arbetsskada s. 12-13 Gunilla Carlsson 070-577 12 54 gunilla.carlsson@nll.se Mats Olson ombudsman 08-54 51 59 83 mats@tjanstetandlakarna.se Fokus på vikten av preventiv tandvård s. 14-15 Politiker intresserade av tandvårdsfrågor s. 15 John Bratel 031-741 34 00 john.bratel@vgregion.se Aino Landes ekonomi 08-54 51 59 85 aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88 Utbrändhet het fråga i Almedalen s. 16 Konkurrens, förhandlingar och pensioner i årets NOAT s. 17 Villkoren i Saco inkomstförsäkring ändras s. 17 Lär dig mer om pension s. 18-20 Chaim Zlotnik 08-12 31 52 34 chaim.zlotnik@ftv.sll.se Lena Rignell 031-86 15 72 lena.rignell@vgregion.se Eva Dovresjö informatör 08-54 51 59 82 eva@tjanstetandlakarna.se Foto: Michael Melanson/Urban Orzolek Nytt på arbetsmarknadsfronten s. 22-23 Fråga Ombudsmannen s. 23 Ditt lokala ombud s. 24 www.tjanstetandlakarna.se 2
Ledare Kenth Nilsson TTKANALEN TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Ett pensionsavtal i tiden Layout Eva Dovresjö Tryck Hallvigs Reklam AB Bredgränd 5 111 30 Stockholm Tel 08-54 51 59 80 Fax 08-660 34 34 kansliet@tjanstetandlakarna.se www.tjanstetandlakarna.se Den kommunala sektorn ligger nu i slutskedet av förhandlingar om ett nytt pensionsavtal. Därmed blir antagligen frågan om vilket pensionssystem vi ska ha avgjord för avsevärd tid. Det är på sätt och vis skönt för det nya avtalet blir det femte på ungefär 30 år. Det låter kanske inte så mycket, men det betyder faktiskt att man under ett yrkesliv kan ha omfattats av ganska många system. Det nya avtalet är helt avgiftsbaserat. Innebörden av det är att vi lämnar idén om att pensionen ska förhålla sig till lönen åren före pensionering på ett förutbestämt sätt. Pensionen blir i stället en konsekvens av hur det gått med det kapital som avsatts under yrkeslivet. Enkelt uttryckt avsätts 4,5 procent av lönen för lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp/år (ca 35 375 kr/mån) och 30 procent av lönen för lönedelar däröver. Det är pensionsavsättningar på samma nivåer som den privata sektorn. Som facklig företrädare och förhandlare måste jag ställa mig frågan om det här är ett bra systemskifte. Samtidigt är det en fråga som är närmast omöjlig att besvara eftersom ett sådant antagande måste utgå ifrån många osäkra faktorer. Det handlar om pensioner som ska ges ut om flera decennier. Det finns ändå några viktiga aspekter som gör att avtalet kan accepteras i vissa delar och till och med gillas i andra delar. En omständighet som gör avtalet acceptabelt är att det är en lång övergångstid. Avtalet ska bara gälla för dem som är födda 1986 och senare. Det är alltså ingen som kommer att få nya förutsättningar sent i yrkeslivet, utan i stort sett kommer alla som pensioneras i det nya systemet ha levt med det hela tiden. Särskilt för tandvården har vi sett en strukturförändring där tandläkare i högre grad flyttar mellan olika arbetsmarknadssektorer. Sett från anställningsvillkorens utveckling brukar sådan rörlighet vara bra. Ett helt avgiftsbaserat system som vi nu är på väg in i fungerar väl på en rörlig arbetsmarknad genom att det förhåller sig neutralt till hur länge man är hos en viss arbetsgivare eller när i yrkeslivet man har sina bästa inkomstår. Sammantaget gör jag bedömningen att det är ett bra avtal för kommande generationers tandläkare. Kenth Nilsson Oktober 2013 3
Medlemsenkät 2013 TTkanalen 1/2013 Många upplever att de inte kan påverka sin lön För tredje gången har föreningen genomfört en medlemsundersökning. Tidigare har det gjorts 2001 och 2006. Vi har den här gången riktat oss till alla medlemmar som är registrerade som yrkesverksamma i Sverige. 51 procent av de tillfrågade har lämnat svar. Inriktningen på undersökningen är att få ett grepp om medlemmarnas inställning till sina arbetsvillkor. Av särskilt intresse är förstås om det finns områden där missnöjet är påtagligt som föreningen bör lägga extra kraft på. Undersökningen bygger på 36 positiva påståenden som de svarande får ta ställning till genom att ange i vilken grad man instämmer med påståendet. För varje påstående anges om man instämmer helt, delvis, knappast eller inte alls. Det bör noteras att andelen som instämmer i påståendena är få i båda mätningarna. Även om siffrorna blivit bättre, är det långt kvar till ett tillfredsställande resultat. Trivsamt på jobbet Det är fortfarande arbetet och arbetskamraterna som får de mest positiva omdömena i enkäten. De fyra påståendena som får högst grad av instämmanden är kopplade just till arbetskamrater och arbete. Ljusnande tendens Vid en jämförelse av resultaten från 2001 och 2006 är det tydligt att inställningen blivit mer positiv till de olika påståendena både från 2001 till 2006, men även från 2006 till 2013. De största förändringarna återfinns i synen på om tandläkare har en rimlig ersättning och om det finns utrymme för lönesättande chef att sätta individuella löner. Påstående Jag upplever att min chef har tillräckligt utrymme för att kunna sätta verkligt individuella löner när vi löneförhandlar Jag tycker att tandläkare har en rimlig ersättning för sitt arbete Instämmer helt 2013 (2006) 9 % (7 %) 13 % (7 %) Instämmer delvis 2013 (2006) 27 % (19 %) 45 % (15 %) Instämmer knappast 2013 (2006) 36 % (27 %) 26 % (25 %) Instämmer inte alls 2013 (2006) 28 % (47 %) 16 % (53 %) Påstående Jag trivs med mina arbetskamrater Jag upplever att andra yrkeskategorier på min arbetsplats respekterar min kompetens som tandläkare Jag tycker fortfarande att det är utvecklande att arbeta som tandläkare På min arbetsplats ställer vi upp och hjälper och stöttar varandra Instämmer helt 2013 Instämmer delvis 2013 Instämmer knappast 2013 67 % 30 % 2 % 1 % 67 % 28 % 4 % 1 % 62 % 30 % 6 % 2 % 55 % 40 % 4 % 1 % Instämmer inte alls 2013 4
TTkanalen 3/2013 Krävande Det framstår som att det mest positiva på arbetet är kopplat till yrket och kontakter med patienter och arbetskamrater. Förhållandet till andra yrkeslivsaspekter uppvisar dock en mer tveksam inställning. En övervägande del av medlemmarna tycker sig hinna med arbetet på ett bra sätt och känna sig stolta över vad de gör. Samtidigt överväger inställningen att man knappast eller inte alls jobbar mot realistiska mål. Det är också väldigt tydligt att man anser att arbetsgivarna saknar bra metoder att mäta resultatet av arbetet. Kompetensutveckling En viktig fråga är möjligheterna till kompetensutveckling. 80 procent instämmer helt eller delvis i att de får möjlighet till den kompetensutveckling de behöver. Samtidigt är det nästan två tredjedelar som inte anser sig hinna bevaka den odontologiska kunskapsutvecklingen på arbetstid. Vad gör vi med resultatet? Just nu arbetar föreningsstyrelsen med verksamhetsplanering inför 2014. Enkätresultatet kommer att vara en viktig utgångspunkt för prioriteringarna framöver. Bland annat framstår det som tydligt att det finns ett betydande avstånd mellan intentionerna i det lönesystem vi har i folktandvården, där huvuddelen av medlemmarna finns, och medlemmarnas uppfattning om lönesystemets funktionssätt. En bärande idé i lönesystemet är att det ska finnas tydliga kriterier för lönesättning och vad individen kan göra för att påverka sin lön. 57 procent instämmer knappast eller inte alls i att de kan påverka sin lön. Som framgår ovan är det också en stor övervikt för uppfattningen att chefen inte heller har handlingsutrymme för individuell lönesättning. Ett fortsatt arbete med att få lönesystemet att fungera bättre kommer säkert att vara ett prioriterat område även framöver. Björn Petri Betalar du medlemsavgiften via faktura? Ansök om autogiro via hemsidan, www.tjanstetandlakarna.se, klicka på Medlemskap Slutförhandlingar om ett nytt pensionsavtal De kommunala arbetsgivarna sade upp gällande pensionsavtal förra hösten och förhandlingar har pågått sedan dess. Med kommunala arbetsgivare avses både SKL och Pacta vilket innebär att reglerna gäller för både förvaltningsdriven och bolagiserad folktandvård. En principöverenskommelse gjordes redan vid årsskiftet som reglerade att ett nytt avtal ska bygga på ett avgiftsbaserat system, vara långsiktigt hållbart och syfta till att ge bra och trygga pensioner. Förhandlingarna har nu kommit så långt att klara förslag finns och att samsyn finns i ett antal viktiga frågor. De viktigaste förändringarna är följande: Ett nytt avtal ska vara avgiftsbaserat. Det innebär att arbetsgivaren löpande sätter av premier i form av procent på lönen till ett fondval som arbetstagaren gör. Premien är 4,5 procent av lönen upp till 35 375 kr/mån och 30 procent däröver. Avtalet innehåller också rekommenderade lösningar för de arbetstagare som på grund av att de har flera arbetsgivare inte uppnår 30 procentsgränsen hos var och en, ändå kan få pensionsavsättningar som om hela lönen kommer från en enda arbetsgivare. Det nya avtalet ska gälla för arbetstagare födda 1986 och senare. Äldre arbetstagare behåller nuvarande pensionsavtal. Den pensionsgrundande lönen är förutom lön även lönebortfall som uppkommer när man är ledig med sjukpenning, graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning, ledighet enligt föräldraledighetslagen eller ledighet för fackligt uppdrag. Avsikten är att avtalet, som har namnet AKAP-KL, ska börja gälla 2014. Björn Petri 5
6
TT-kanalen 3/2013 När kan en anställning upphöra? En situation har uppstått på arbetsplatsen där en anställd har hamnat i en kontrovers och därför blivit kallad till ett möte med chefen. Vad kan ett sådant möte handla om och vad innebär det? Kan jag bli av med jobbet? Många situationer kan uppstå i arbetslivet som kan leda till funderingar på vad det kan innebära för anställningen. Det kan vara funderingar kring sådant som kan påverka anställningen på både kort och lång sikt. En vanlig situation är vid sjukdom, vad händer om jag inte orkar jobba kvar? Har arbetsgivaren någon skyldighet att erbjuda mig något annat? Andra funderingar kan röra sig kring oenighet. Hur många varningar kan jag få innan arbetsgivaren kan göra sig av med mig och kan jag få varningar för allt? Vad händer om det är för lite patienter och vi inte fyller våra tidböcker? Alla situationer som uppstår i arbetslivet ser olika ut och därför går det sällan att ge ett enkelt och enhetligt svar på dessa frågor. Det är alltid olika om och men, helt enkelt olika omständigheter, som gör varje situation speciell och unik. Utgångspunkten inom detta område är LAS, Lagen om anställningsskydd, och de domar som finns inom området. En uppsägning från arbetsgivarens sida måste alltid vara sakligt grundad. Det regleras i den sjunde paragrafen i LAS och får nog anses vara den viktigaste paragrafen i lagen. En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att arbetsgivaren bereder arbetstagaren ett annat arbete hos sig. En uppsägning från arbetsgivarens sida måste alltid vara sakligt grundad När kan man då bli uppsagd? Enkelt uttryckt finns det två skäl för uppsägning och det är endera Personliga skäl eller Arbetsbrist Allt som inte är uppsägning på grund av arbetsbrist kategoriseras sålunda som uppsägning av personliga skäl. Som så ofta i det praktiska livet är det ändå inte alltid så enkelt med kategoriseringar. En uppsägning på grund av arbetsbrist behöver inte bara bero på att till exempel en klinik läggs ner eller för att antalet patienter minskar. Det kan också bero på faktorer som omorganisation eller förändring av verksamheten som leder till att vissa anställda inte längre behövs eller har fel kompetens. Däremot utgör en företagsöverlåtelse eller motsvarande i sig inte grund för uppsägning. Har arbetsgivaren försökt bereda de anställda annat arbete men det ändå blivit anställda över i förhållande till kavarvarande tjänster finns regler för hur turordningen ska gå till. Vad skulle då kunna tänkas utgöra saklig grund för en uppsägning av personliga skäl? Som redan tidigare konstaterats är det nästan omöjligt att säga något generellt kring det eftersom alla situationer är unika och även utspelar sig i olika former av verksamheter. Dessutom är ju mycket föränderligt i arbetslivet idag, inte minst på det tekniska planet. Grunder för en uppsägning av det här skälet kan ändå exemplifieras med misskötsamhet av olika slag, grava samarbetsproblem, illojalitet mot arbetsgivaren Forts. nästa sida Lagen om anställningsskydd (LAS) LAS är den lag som skyddar arbetstagare vid uppsägning och avskedning i Sverige. Lagen gäller för alla arbetstagare, med undantag för personer i företagsledande ställning. I LAS regleras bland annat tidsbegränsade anställningar, uppsägningstider, hur besked om uppsägning ska skötas och vilka typer av uppsägningar som är giltiga. Lagen är tvingande, men kan inskränkas genom kollektivavtalsskrivelser. Den nuvarande formen av LAS instiftades 1982. 7
Anställningsvillkor eller bristande kompetens. Vid en eventuell tvist i domstol kring om uppsägningen är sakligt grundad eller inte görs en genomgång av omständigheterna och på vilket sätt arbetsgivaren försökt komma tillrätta med problemet. Det är viktigt att den anställde har informerats om det som arbetsgivaren anser brister och därigenom haft en möjlighet att anpassa sig. I praktiken brukar det innebära ett stort antal samtal, ofta under en lång period, mellan arbetsgivare och arbetstagare för att komma tillrätta med de problem som finns. Många gånger finns även ytterligare aktörer med från exempelvis facket, företagshälsovården och HR-avdelningen. Var kommer då begreppet avsked in i bilden och vad är skillnaden mellan ett avsked och en uppsägning? Den allra största skillnaden är att vid ett avsked avslutas anställningen i princip omedelbart, så snart arbetsgivaren har slutfört förhandlingen med den fackliga organisationen. Här finns alltså ingen uppsägningstid. Ett avskedande får ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åliggande mot arbetsgivaren. Det kan vara saker som våld eller stöld på arbetsplatsen som utgör skälet för ett avsked eller att den anställe gör annat som arbetsgivaren helt enkelt inte anses behöva tåla. Susanna Magnusson Dom från Arbetsdomstolen, augusti 2013, rörande uppsägning. Mannen har sedan 1998 varit anställd som driftoperatör i en stor industri med mer än 400 anställda. Mannen lider av alkoholsjukdom och psykisk ohälsa och har blivit uppsagd på grund av att han varit olovligt frånvarande från arbetet samt att han inte medverkat till sin rehabilitering och fullföljt det upprättade rehabiliteringskontraktet. Det Arbetsdomstolen hade att ta ställning till var om uppsägningen var sakligt grundad vilket mannens fackförbund hävdade att den inte var. Fackförbundets uppfattning: Mannen har under en längre tid haft problem med alkohol och i september 2009 började han må allt sämre psykiskt och sjukskrevs till och med den sista november med diagnosen svår depressiv episod med psykotiska symptom. Det ökade alkoholintaget, tillsammans med hans psykiska sjukdom, medförde en ökad kortidsfrånvaro under 2010 vilket uppmärksammades av arbetsgivaren och vid åtminstone tre tillfällen hade arbetsledaren samtal med honom om detta. I december detta år finns ett rehabiliteringssamtal protokollfört, några andra rehabiliterande insatser vidtogs inte det året. I februari 2011 lämnar mannen in ett läkarintyg där det framgår att han har problem med nedstämdhet och paranoida idéer som ofta kommit efter alkoholintag och att diagnosen då var depressiv episod. Läkarintyget föranledde ingen 8 rehabiliteringsinsats från arbetsgivaren. I april försämrades mannens psykiska hälsa och alkoholsjukdomen förvärrades. Trots ökad frånvaro från arbetet vidtogs ingen rehabiliteringsåtgärd från arbetsgivaren. I slutet av juni 2011 fick arbetsgivaren del av ett läkarintyg från psykiatrin där det framgick att mannen var depressiv efter alkoholkonsumtion samt att han också försökt ta sitt liv. Först i slutet på augusti hölls ett rehabiliteringsmöte på vårdcentralen där mannen informerade arbetsgivaren att han via kommunens missbruksenhet erbjudits en plats på ett behandlingshem i september 2011. Det var alltså inte arbetsgivaren som initierade rehabiliteringen även om man medverkade i den. Mannens hälsotillstånd försämrades under oktober med tvångsvård som följd men i slutet på oktober påbörjades behandling vid behandlingshemmet. Han bodde då på behandlingshemmet fram till slutet av januari 2012 och förhöll sig då också nykter. Under denna tid separerade han och hans hustru och den gemensamma bostaden skulle säljas. Den 23 januari 2012 fick arbetsgivaren information om att mannen stannat kvar på behandlingshemmet då han kände att han mådde sämre. Den 25 januari återföll han i sin alkoholsjukdom och lämnade behandlingshemmet. Den 30 januari fick han en skriftlig varning för frånvaro från arbetet den 26 januari. Arbetsgivaren visste att han återfallit i alkoholsjukdom och samma dag gjordes också
TT-kanalen 3/2013 en överenskommelse mellan mannen och arbetsgivaren om att han skulle delta i ett vårdprogram. Programmet innebar att han skulle göra utandningsprov inför varje arbetspass, att han skulle komma med ett förstadagsintyg vid varje sjukdomstillfälle och att han skulle delta i eftervården vid behandlingshemmet. I början på april ringde mannen till sin arbetsledare för att sjukanmäla sig då han mådde mycket dåligt. Arbetsledaren uppmanade honom att kontakta psykiatrin. Ytterligare några dagar senare ringde mannen och meddelade arbetsledaren att han inte kunde komma till ett inplanerat möte dagen efter då han var i dåligt psykiskt skick samt druckit alkohol och han tas senare under dagen in för psykiatrisk tvångsvård. Innan han tas in har mannen brukat amfetamin, vilket han inte försökt dölja för arbetsgivaren och det har inte heller upprepats. Han skrevs ut från tvångsvården den 17 april och ett möte hålls den 19 april där arbetsgivaren meddelar att de avser att inleda en förhandling om uppsägning vilket verkställs den 29 maj. Förbundet anlitar en specialist i allmän- och rättspsykiatri som efter en personlig undersökning av mannen och en genomgång av omfattande journalanteckningar anser att det med långsiktigt arbete och rätt kompetens är fullt möjligt att rehabilitera honom. Sammantaget anser förbundet att bolaget inte har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar. Man anser inte att arbetsgivaren utrett mannens arbetsanpassnings- och rehabiliteringsbehov vilket ligger i arbetsgivarens ansvar. Istället har arbetsgivaren vid flera tillfällen hotat med uppsägning vilket förvärrat situationen. Förbundet bestrider också att mannen inte medverkat i sin egen rehabilitering. Att en person återfaller i alkoholsjukdom är inte ovanligt och får ses som en del av rehabiliteringen. Arbetsgivarens uppfattning: Verksamheten vid bolaget är mycket riskfyllt och därför ställs höga krav på säkerhet inom hela fabriksområdet. Bolaget har policy inom missbruksfrågor och rehabiliteringsområdet. När missbruk konstateras ska ett kontrollerat rehabiliteringsprogram genomgås. Slumpvisa drogtester kan ske av alla anställda och vid misstanke om missbruk utförs alkoholtester. Mannen har över tid varit föremål för olika rehabiliteringsinsatser. Först under sommaren 2011 fick arbetsgiva- Forts. nästa sida Arbetsdomstolen Arbetsdomstolen inrättades den 1 januari 1929 och är en specialdomstol med uppgift att pröva arbetsrättsliga tvister. Som arbetstvist räknas varje tvist som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vissa typer av arbetstvister kan dras direkt inför Arbetsdomstolen. Domstolen är då första och enda domstol. I andra typer av arbetstvister väcks talan vid tingsrätten och om en part är missnöjd med tingsrättens dom kan domen överklagas till Arbetsdomstolen. I båda fallen innebär Arbetsdomstolens dom ett slutligt avgörande av tvisten. 9
Anställningsvillkor ren kännedom om att mannens kortidsfrånvaro berodde på alkoholkonsumtion. I slutet på januari 2012 meddelade behandlingshemmet att mannen skulle bo kvar där under en övergångsperiod och han skulle då få arbeta dagtid, allt för att underlätta hans rehabilitering. Han arbetade i två dagar, därefter lämnar han behandlingshemmet utan att informera arbetsgivaren. Han har dömts för grovt rattfylleri två gånger under 2012 vilket lett till fängelse i två månader. Av domen framgår bland annat att mannen sedan mars 2012 varit avstängd från eftervårdsbehandlingen på grund av återfall i alkoholmissbruk och att han inte var intresserad av någon behandling. Han har fått en skriftlig varning för att han olovligen uteblivit från arbetet. Det hålls flera möten mellan mannen och arbetsgivaren och den närmaste chefen rekommenderar honom att ta all hjälp som kan erbjudas. Eftersom mannen kört bil utan körkort erbjuds han också dagtidsarbete för att han lättare ska kunna ta sig till arbetet. Mannen accepterade dock inte dagtidsarbetet. Mannen tilldelas varningar både för att han inte lämnat förstadagsintyg och för att han varit olovligt frånvarande från arbetet, han uteblir också från flera möten med arbetsgivaren. Den 16 maj 2012 uteblir mannen från ett möte med arbetsgivaren och samma dag hålls en förhandling med förbundet där arbetsgivaren förklarar att man avser att säga upp mannen med anledning av att han inte deltagit i sin egen rehabilitering. Uppsägningstiden var sex månader och arbetsgivaren klargjorde att uppsägningen skulle återtas om mannen klarade av att förbättra sin situation. Att ge den anställde ytterligare en chans är en väl etablerad praxis som med stöd av den lokala fackliga organisationen tillämpats vid flera tillfällen inom företaget. Den 21 maj har mannen blivit inlagd för psykiatrisk vård och den 23 maj kontaktar han sin närmaste chef för att meddela att han mår bra. Något läkarintyg lämnas inte in men han uppger att han ska infinna sig på arbetsplatsen den 28 maj för att arbeta dagtid. Han anländer till arbetet först vid lunchtid och hans chef har då sökt honom på morgonen utan att få kontakt. Den 29 maj 2012 verkställs uppsägningen. Under uppsägningstiden ska mannen ta antabus och följa det avtal som tidigare överenskommits. Efter förhandling mellan parterna ogiltigförklarar förbundet uppsägningen den 5 juli 2012. Därefter bokar arbetsgivaren in mannen för samtalsstöd hos en terapeut Sönderstressad? Ont i ryggen? Som medlem i Tjänstetandläkarna får du avgiftsfritt delta i Rygginstitutets yrkesinriktade rehabiliteringskurs för personer med besvär i rörelseorganen eller Rygginstitutets arbetslivsinriktade rehabiliteringskurs för personer med stressrelaterade besvär. För ytterligare information kontakta: Susanna Magnusson, tel: 08-54 51 59 84 eller Eva Dovresjö, tel: 08-54 51 59 82 Eller kontakta det Rygginstitut som ligger närmast din ort: Rygginstitutet, Luleå Tel: 0920-26 85 50 Rygginstitutet, Stockholm Tel: 08-54 43 11 10 Rygginstitutet, Sundsvall Tel: 060-64 73 00 Rygginstitutet, Växjö Tel: 0470-70 74 40 10 www.rygginstitutet.se Fåtal platser kvar!
TT-kanalen 3/2013 eftersom mannen uppgett att han inte fått det stöd som han behövde från psykologen vid sjukhuset. Han kom aldrig till det mötet och han uteblev också från avtalade möten med arbetsgivaren. Mannen kom även alkoholpåverkad till arbetet och fick därför skickas hem igen och han var också olovligt frånvarande från arbetet. Mannen meddelade den 18 september att han var inlagd på ett behandlingshem och den 25 september meddelar han att han på eget bevåg avslutat behandlingen och att han vill börja arbeta igen. Från behandlingshemmet erhåller arbetsgivaren information om att mannen varit drogpåverkad där och därför inte fick stanna kvar på behandlingshemmet. Mannen skulle få komma tillbaka till arbetet under förutsättning att han var nykter och tog antabus. Han kom inte till arbetet och i början av oktober fick arbetsgivaren kännedom om att han tagits in på behandlingshemmet. Därmed var han återigen olovligt frånvarande från arbetet. Sammantaget anser arbetsgivaren att de vidtagit alla åtgärder som rimligen kan krävas för att rehabilitera mannen från hans alkoholsjukdom. Han har inte medverkat i de rehabiliteringsinsatser som vidtagits utan avbrutit dessa vid flera tillfällen. Rehabiliteringen har också omöjliggjorts av hans upprepade olovliga frånvaro. Mannen har fått tre skriftliga varningar utan att rätta sitt beteende, han har också brutit mot bolagets drogpolicy och det behandlingskontrakt som upprättades mellan honom och arbetsgivaren. Arbetsdomstolens domskäl Enligt den princip som Anställningsskyddslagen bygger på och etablerad praxis ska sjukdom eller handlingar som beror på sjukdom inte utgöra saklig grund för uppsägning. Den principen är ändock inte helt undantagslös. En uppsägning anses ändå kunna ske om arbetstagarens arbetsförmåga har stadigvarande nedsatts så att inget arbete av betydelse längre kan utföras. I det här fallet är frågan om arbetsgivaren uppfyllt sina skyldigheter att rehabilitera den anställde och om den anställde medverkat i dessa rehabiliteringsinsatser. Om en anställd utan giltigt skäl vägrar att delta i en rehabilitering kan det leda till att arbetsgivaren anses ha fullgjort sina rehabiliteringsskyldigheter. Det finns goda skäl för arbetsgivaren att utifrån de säkerhetskrav som verksamheten fordrar ställa stränga krav på nykterhet och drogfrihet hos de anställda i deras arbete. Det är därför begripligt att bolaget har varit angeläget om att få den anställde att delta i det upprättade vårdprogrammet för att han på så sätt skulle komma tillrätta med sitt alkoholproblem. Enligt Arbetsdomstolens mening borde det ändå funnits utrymme för arbetsgivaren att i högre utsträckning ta hänsyn till att det erfarenhetsmässigt tar tid för den som lider av alkoholsjukdom att bli fri från sitt beroende och man får också räkna med bakslag. Det framkommer inte något i utredningen som tyder på att mannen motsatt sig rehabiliteringen även om han inte i alla delar klarat av att fullfölja intentionerna i vårdprogrammet. Specialisten i allmän- och rättspsykiatri uttryckte sin förvåning över att mannen inte varit sjukskriven under den här tiden. Bolaget där mannen haft sin anställning är en förhållandevis stor arbetsgivare och det har inte gjorts gällande att verksamheten drabbats av några mera framträdande störningar till följd av mannens frånvaro. Samtidigt konstateras att det för mannen som arbetat länge hos bolaget måste vara väldigt betydelsefullt för en lyckad rehabilitering att ha kvar sin anställning. Arbetsdomstolens sammanfattande bedömning av uppsägningsfrågan är att den frånvaro som lagts mannen till last bedöms ha sin grund i den alkoholsjukdom och psykiska ohälsa som han lider av. Vid tidpunkten för uppsägningen var, enligt Arbetsdomstolens uppfattning, alla rehabiliteringsmöjligheter inte uttömda. Det fanns inte heller grund för att anse att mannen underlåtit att medverka i de rehabiliteringsinsatser som erbjudits så att arbetsgivaren därför ändå skulle anses ha fullgjort sin rehabiliteringsskyldighet. Arbetsdomstolen kommer därför fram till att uppsägningen av mannen inte är sakligt grundad och ska därför förklaras ogiltig. Arbetsdomstolen, dom nr 65/13, mål nr 167/12 Susanna Magnusson 11
Arbetsskadeförsäkringen Domslut gav ersättning för arbetsskada Försäkringskassan gav inte full ersättning för tandvård i samband med en arbetsskada. Patienten fick rådet att driva frågan vidare och ärendet togs upp i förvaltningsdomstolen. Kampen om vad som skulle ersättas lönade sig, i kammarrätten utfärdades en dom till målsägandes fördel. Patienten hade råkat ut för en arbetsskada som orsakat en entandslucka och remitterades till specialist. Specialisten bedömde att för att återställa patientens funktion utan att skada de fullt friska intilliggande tänderna så krävdes ett implantat, helt enligt lege artis. Försäkringskassan godkände inte åtgärden till den utfärdade diagnosen utan bedömde att priset på protetik var för högt utifrån det regelverk som gäller för tandvårdsstödet. Istället skulle patientens skada ha ersatts med en bro och patienten nekades ersättning. Patienten fick vid den tidpunkten stöd och uppmuntran från Folktandvården i Sörmland att driva ärendet vidare. Hans Göransson, Tjänstetandläkarnas vice ordförande, jobbar med vårdkvalitetsfrågor och patientärenden där och blev snart inkopplad i fallet där han agerat rådgivare i vårdfrågan. Försäkringskassan har i det här fallet frångått principerna som gäller för arbetsskadeförsäkringen och använt sig av referenspriserna inom tandvården när kostnaden för 12 Arbetsskadeförsäkringen Alla som förvärvsarbetar i Sverige, oavsett om de är anställda, uppdragstagare eller egna företagare, omfattas av den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som regleras av Försäkringskassan. En arbetsskada är en skada eller sjukdom som uppstår i samband med, eller är orsakad av, arbetet eller arbetsförhållanden. Med arbetsskada avses: arbetsolycksfall olycksfall i arbetet färdolycksfall olycksfall under färden till eller från arbetet arbetssjukdom genom annan skadlig inverkan i arbete än olycksfall Försäkringskassan har i det här fallet frångått principerna som gäller för arbetsskadeförsäkringen vad som ska ersättas räknats ut, förklarar Hans. Reglerna för försäkringen skiljer sig från reglerna i tandvårdsstödet och ska inte baseras på prislistan. I arbetsskadeförsäkringen är det Hans Göransson, Tjänstetandläkarnas vice ordförande. istället så att ersättning ska ges för den vård som behövs för att återställa patienten i ett skick som så långt det är möjligt är likt det patienten befann sig i innan skadan uppkom. Vi har i ett tidigare nummer av TTkanalen (nr 2/2013, s. 16-17) skrivit om problematiken när regelverk blandas ihop som kan leda till att patienten själv får bära stora delar av kostnaden för behandlingen. Risken är då stor att patienten väljer bort den behandling som rekommenderas till fördel för ett billigare alternativ av sämre kvalitet. I slutändan får patienten ändå på sikt högre kostnader för reparativ tandvård. Patienten rekommenderades alltså att inte nöja sig med Försäkringskassans beslut. Med stöd från Ftv Sörmland drev patienten ärendet vidare till förvaltningsrätten som delvis dömde till patientens fördel. Då såg det ut som att patienten skulle få ersättning för en del av behandlingen, men inte hela. Patienten råddes att fortsätta driva ärendet, som togs upp i kammarrätten. Där konstaterades det att behandlingen var väl motiverad och domen gick helt i linje med patientens önskemål att få ersättning för hela behandlingen.
TT-kanalen 3/2013 Förvaltningsdomstolen Förvaltningsdomstolarna består av tre instanser, förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen. Där avgörs tvister, främst mellan enskilda och myndigheter i mål som bland annat gäller bistånd, socialförsäkring och skatt. Hans förklarar att kärnfrågan i det här ärendet ligger i begreppet återställas baserat på vårdbehovet och inte på tandvårdsstödets begränsningar. Skillnaden här är behovet av specialisthjälp och protetik för att inte skada de två fullt friska tänderna som en bro skulle hängts upp på. Det var ett odontologiskt riktigt beslut att förespråka den behandling som utfördes vilket också visade sig i kammarrätten. Domen innebär att patienten till sist fick över 23 000 kr utbetalt i ersättning av Försäkringskassan och Hans är mycket nöjd med beslutet. Att kammarrätten gick på patientens linje innebär inte bara en ekonomisk lättnad för den enskilda personen utan är också viktig som statuerande exempel. Beslutet innebär att patienten får den nödvändiga vård som denna har rätt till i arbetsskadeförsäkringen utan att hindras av regler som upprättats för andra ändamål. Tandvårdsstödet är ett ekonomiskt ersättningssystem medan arbetsskadeförsäkringen syftar till att återställa funktionen och de har egentligen ingenting att göra med varandra. Domslutet visar att det är vårdbehandlingen som ska styra vad man kan få ersättning för i arbetsskadeförsäkringen. Eva Dovresjö 14-16 NOVEMBER 2013 STOCKHOLMSMÄSSAN STUDENT Välkommen till årets Riksstämma och till Studerandeföreningens föreläsning: I huvudet på en rekryterare Fredag 15 nov kl 13.15-14.15 Ett seminarium som ger dig som är på väg ut i arbetslivet eller söker sommarjobb handfasta råd kring vad du ska tänka på när du söker jobb. Rekryterare från Folktandvården och Praktikertjänst ger dig ett försprång på vägen till drömjobbet! Studentloungen Få ditt CV gransakt, träffa blivande arbetsgivare, diskutera framtiden tillsammans med inspirerande och spännande personer från olika delar av tandvårdsbranschen och mycket mer. Du hittar loungen på Swedental, monter A21:48 Läs mer och anmäl dig www.ors2013.se Vad betyder Akademikernas ansvar för dig? Delta i Sacos fototävling med din tolkning Läs mer på www.saco.se/fototavling 13 TTkanalen stud.indd 1 9/17/2013 1:58:06 PM
Tandvårdspolitik Fokus på vikten av preventiv tandvård Under årets besök i Almedalen uppstod ett spontant möte med Tandvårdsberedningen i Stockholms läns landsting. Eftersom det fanns ett gemensamt intresse att utveckla diskussionen som påbörjades där träffades representanter från Tjänstetandläkarna och SLL:s Tandvårdsberedning i början av hösten för ett djupare samtal. Mötet kretsade kring tandvårdsfrågor i stort och smått, men kanske framförallt om problematiken när den preventiva tandvården försakas. Det handlar bland annat om att många patienter undviker att gå till tandläkaren eller hygienist för att göra en vanlig undersökning, eftersom det vid besöket kan upptäckas något som kräver mer omfattande och kostsam vård. Catrin Mattsson (C), ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden och ordförande i Tandvårdsberedningen i Stockholms läns landsting, resonerade kring vikten av att fånga upp de unga vuxna när de inte längre erbjuds gratis tandvård. Staten bekostar vård i förebyggande syfte för barn och ungdomar, men avbryter patienterna all kontakt med tandvården när de själva ska börja betala är mycket av syftet med gratis tandvård för unga bortkastat. Vi måste arbeta mer med att hålla kvar kontakten med de unga vuxna för att de inte ska försvinna ur systemet. Enligt Catrin finns det ett behov av mer information om vikten av preventiv vård och mer information kring det allmänna tandvårdsbidraget (ATB) för att få fler att komma på regelbundna kontroller. Det skulle till exempel kunna vara att en fysisk tandvårdscheck skickas hem till var och en. Checken skulle 14 Tandvårdsberedningen Beredningen består av 15 ledamöter som bevakar frågor inom området tandvård och bereder ärenden inom området till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar i sin tur för att det finns ett utbud av hälso- och sjukvård som svarar mot befolkningens behov. Nämnden upphandlar och träffar avtal med sjukvårdsproducenter och ansvarar för patientval och andra ersättningssystem. göra det mer tydligt att man får en del av tandvården betald och tillsammans med den kan information om vikten av att underhålla sina tänder finnas med. Det skulle kunna få fler att inte försumma tandvårdsbesöken. Tjänstetandläkarnas ordförande, Kenth Nilsson, förklarade att Tjänstetandläkarna hellre ser att man i det långa loppet inkluderar tandvården i sjukvårdens hälso- och avgiftssystem Catrin Mattsson (C), ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden och ordförande i Tandvårdsberedningen i Stockholms läns landsting. och som ett steg i den riktningen först och främst tar bort både det nedre karensbeloppet och ATB:t. Att få subventionerad tandvård från första kronan skulle göra att fler har råd att besöka tandläkaren, även utan ATB:t. Priset på både undersökningarna och eventuella behandlingar som behövs skulle bli mer överkomligt. Vi tandläkare informerar redan om vikten av preventiv vård, men välkomnar naturligtvis att det sker på andra sätt också för att påminna patienterna. Ett annat problem när det gäller oral hälsa är den situation som många hamnar i när den egna förmågan att sköta sina tänder minskar. Det kan handla om olika sjukdomstillstånd eller att en olycka drabbat så illa att patienten måste få hjälp av vårdpersonal att sköta sin munhygien. Catrin reflekterar över att det då är viktigt att vårdkedjan hålls intakt när det gäller att uppfylla ansvaret för nödvändig tandvård. Ett exempel på det är att en dement patient som uppträder aggressivt och skapar problem för både personal
TT-kanalen 3/2013 och övriga patienter mycket väl kan göra det av en annan orsak än själva demensen, till exempel tandvärk som inte uppmärksammats. Därför är det nödvändigt att personalen är tillräckligt utbildad i munhygien för att kunna undvika problem. Kenth kommenterade detta med att en analys av vad som egentligen är orsaken till olika problem alltid måste göras och att det krävs att personalen är väl utbildad för att både upptäcka likande problem och hålla munnen ren på patienterna. Tandhälsan hos barn i Stockholms län har förbättrats under de senaste åren och de största förbättringarna har skett i särskilt utsatta områden. Även om skillnaderna i tandhälsa har minskat, är det fortfarande stora skillnader mellan olika områden och grupper. För att ytterligare förbättra tandhälsan bland barn och ungdomar i områden med sämre tandhälsa kommer preventionsprogram med bland annat fluorsköljningar att fortsätta, berättar Catrin. Nästa år får vi ta del av resultaten av ett forskningsprojekt som går under namnet Stop Caries Stockholm (SCC). Jag är väldigt hoppfull inför detta. Catrin förhörde sig också om hur samarbetet mellan Tjänstetandläkarna och landstingen fungerade och vilka de stora arbetsmiljörelaterade frågorna är just nu. Eftersom arbetsgivare och fackliga aktörer har samma mål friska och nöjda medarbetare som bidrar till verksamheten på bästa sätt men föreslår olika tillvägagångssätt att komma dit, krävs det stundtals ganska tuffa förhandlingar för att landa i en gyllene medelväg. Det viktiga är att Tjänstetandläkarna ska ses som en samarbetspart och inte en motpart, förklarade Kenth. Eva Dovresjö Politiker intresserade av tandvårdsfrågor Tidigare under året har Tjänstetandläkarna haft kontakt med ett antal partipolitiker för att diskutera tandvård ur olika perspektiv. Under försommaren intensifierades kontakten med både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som tagit del av föreningens arbete med det statliga tandvårdsstödet. Vi är naturligtvis nöjda med det efterspel som de här Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande mötena har lett till och ställer självklart upp på fortsatta diskussioner med politikerna, säger Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande. Under hösten fortsätter föreningen att diskutera tandvård med ett antal partier. Tappat bort ditt ex av TTkanalen? Eva Dovresjö Inga problem, samtliga nummer av TTkanalen hittar du på vår hemsida, där du också kan läsa om mycket annat som berör dig som anställd tandläkare. www.tjanstetandlakarna.se Följ oss på Facebook Gilla vå sida och ta del av det som är på gång inom föreningen. Sök på Tjänstetandläkarna på Facebook eller gå in direkt på www.facebook.com/tjanstetandlakarna 15
Tandvårdspolitik Utbrändhet het fråga i Almedalen Tjänstetandläkarna var på plats i Visby under sommarens Almedalsvecka och vice ordförande Hans Göransson deltog i en rad seminarier som berörde tandvård, ehälsa, socialförsäkringar, arbetsmiljö och andra områden som berör tandläkare. Hans deltog själv i flera av seminariernas efterföljande debatter och kommenterade bland annat förslag om att förändra kollektivavtal som en anpassning till dagens arbetsmarknad. En av de frågor som dominerade i Almedalen och som vi på Tjänstetandläkarna har märkt är betydande även inom tandvården är den om psykosocial arbetsmiljö. Generellt sett finns det ofta ett glapp mellan hur fysiska arbetsskador tas om hand och rutinerna för stressrelaterade sjukdomar. Många arbetsgivare har över lag bristfällig kunskap om hur anställda som drabbas av utbrändhet ska få hjälp att komma tillbaka och samverkan mellan Försäkringskassan, företagshälsovården och arbetsgivaren fungerar inte alltid som den ska. På flera seminarier delade patienter med sig av starka historier om vad som händer när en person trillar mellan stolarna. En sak är säker, om arbetsmiljön är dålig utgör det en risk inte bara för personalen själva, utan även för patientsäkerheten. I det annars så tajta schemat hann Hans även med att mingla med ett antal tandvårdspolitiker och andra aktörer inom tandvården, som till exempel representanter för arbetsgivarsidan, PRO och andra förbund. Hans Göransson, Tjänstetandläkarnas vice ordförande, i högsommarsolen i Visby. Hans argumenterar för ett starkt kollektivavtal som minskar risken för lönedumpning när förutsättningarna på arbetsmarknaden förändras. Almega, Ledarna och akademikerförbunden i Saco-P, som också Tjänstatandläkarna är anslutna till, anordnade seminariet som handlade om att anpassa kollektivavtalen i det föränderliga samhället. 16 Hans minglar på Privattandläkarnas mingel för tandvårdsaktörer. Här i samspråk med Guy Lööv, ombudsman för vårdoch omsorgsfrågor på PRO. Eva Dovresjö
TT-kanalen 3/2013 Konkurrens, förhandlingar och pensioner var huvuddragen i årets NOAT För tjugofjärde året i rad hölls i mitten av juni det nordiska mötet NOAT, där företrädare för den centrala förhandlingsgruppen inom Den Norske Tannlegeforeningen (NTF), De Offentlige Tandlæger (DOFT) och Tjänstetandläkarna träffades. Syftet med mötet är att utbyta erfarenheter och dela med sig av kunskap i olika frågor knutna till föreningarnas uppgifter. Den danska föreningen agerade värdar för mötet som hölls i Louisiana. De berättade bland annat att det i Danmark kommer att införas sex nya specialiteter, vilket innebär att det inom tandvården kommer att finnas samma specialistområden som i Sverige. I Norge har det uppmärksammats att den offentliga tandvården be- talar ut bonus till de anställda tandläkare som tar emot vuxenpatienter utanför sin ordinarie arbetstid, något som de egenföretagande tandläkarna anser snedfördelar konkurrensen eftersom tandvården ges i lokaler som ägs av staten. De norska kollegorna berättade också om den diskussion som förs i Norge kring pensionssystemen, en diskussion som liknar den vi har här i Sverige just nu. I övrigt kretsade diskussionen mycket kring löneförhandlingsfrågorna inom de nordiska länderna. Nästa års möte hålls i Norge då NTF har värdskapet. Eva Dovresjö Teckna inkomstförsäkring innan villkoren ändras Från den 1 januari 2014 ändras villkoren i Saco Inkomstförsäkring. Slutåldern höjs från 62 år till 65 år och inträdesåldern sänks från 60 år till 55 år. Att teckna en inkomstförsäkring innebär att du om du skulle bli arbetslös får ut 80 % av din lön upp till 50 000 kr, vilket för de flesta är betydligt mer än maxbeloppet på 14 960 kr/månad som gäller i ersättning från a-kassan. Alla som är medlemmar i ett Saco-förbund har möjlighet att teckna försäkringen och har du funderat på att göra det kan det vara bra att få det gjort innan försäkringsvillkoren förändras vid årsskiftet. Förändringen innebär att ersättningen från Saco Inkomstförsäkring kan betalas ut så länge som a-kassa kan betalas ut, vilket är fram till månadsskiftet före din 65-årsdag. Från den 1 januari 2014 går det att teckna Saco Inkomstförsäkring till och med december månad det kalenderår man fyller 55 år. Försäkringen tecknas på www.inkomstforsakring.com, där du också kan läsa mer om vad som gäller. Har du frågor om försäkringen är du också välkommen att kontakta Akademikernas Inkomstförsäkring på tel: 0770-78 20 50 eller e-post: kundservice@inkomstforsakring.com Eva Dovresjö 17
Pension Lär dig mer om pension TT-kanalen har tidigare skrivit en del om pensioner och de diskussioner och förhandlingar som förs både vad gäller avtalspension och den allmänna pensionen. Av erfarenhet vet vi att många medlemmar tycker att det här med pension är både svårt, krångligt och kanske till och med lite tråkigt att sätta sig in i. Av alla de telefonsamtal vi på Tjänstetandläkarna får rörande pension vet vi att trots allt ovanstående är det ändå ett ämne som känns angeläget för många. Det är ju naturligtvis inte heller att undra på. Vi lever en allt längre del av livet som pensionärer och då blir det alltmer viktigt att man under de åren kan leva på ett sätt som känns bra. Det är när man är ung som man verkligen kan påverka sin situation För att göra det lite enklare för de som vill bli något mer insatta i detta komplexa ämne passar Tjänstetandläkarna på att vara med och arrangera en pensionsföreläsning på årets Odontologiska Riksstämma. Föreläsare är Eva Wistrand från KPA. Eva reser land och rike runt och pratar om den avtalspension som finns inom kommun- och landstingssektorn. Efter att ha arbetat i många år på KPA blev Eva för två år sedan organisationsansvarig vilket innebär att hon nu enbart jobbar mot fackförbund. När jag pratar med Eva inför upplägget på den här föreläsningen och vad hon tror om tidsåtgången utropar hon entusiastiskt jag kan prata om pensioner hur länge som helst. Vi konstaterar ändå raskt att vid ett sådant tillfälle som Riksstämman med mängder av många intressanta föreläsningar som lockar deltagarna får föreläsningen begränsas till 45 minuter. En sak som Eva betonar på en gång är åldern på deltagarna. Ofta kommer de som snart ska gå i pension på de här föreläsningarna, och det är naturligtvis jättebra, men det är när man är ung som man verkligen kan påverka sin situation. Därför slår vi ett slag Eva Wistrand, organisationsansvarig på KPA, redan nu för att den här tipsar om hur man bör föreläsningen är intressant för alla, oavsett ålder. sätta guldkant på tillvaron planera för att få råd att Ju yngre du är och ju mer efter pensioneringen. kunskap du har desto mer kan du påverka din framtida inkomst som pensionär. När Eva föreläser ser grupperna olika ut. Ibland är det till alla fackliga organisationer inom en kommun och/ eller ett landsting, ibland är det till ett visst förbund. Ju mer Eva vet om gruppen hon ska föreläsa för desto mer kan hon skräddarsy informationen till just den gruppens specifika behov. Det Eva noterat genom åren är att läkare och tandläkare ofta har samma typ av frågeställningar! Missa inte föreläsningen Pension är toppen - men vad gäller egentligen? som Eva håller under årets Odontologiska Riksstämma. När? Torsdagen den 14 november kl. 9.00-9.45. Håll utkik i programmet för mer information. Du kan också passa på att träffa Eva Wistrand i Tjänstetandläkarnas monter på Tandläkartorget under torsdagen kl. 10.30-11.30. 18
TT-kanalen 3/2013 vilket beror på att deras löner generellt sett är högre än de andra gruppernas. Ju högre lön desto viktigare är det att veta hur det man gör påverkar pensionen. En vanlig fråga från tandläkare är vad som händer när man byter jobb och en fråga som nu dyker upp allt oftare är vad som händer när man är kvar på jobbet men det ändå blir en ny arbetsgivare. En naturlig fråga i kölvattnet av bolagisering och företagsförsäljning. Eva håller med mig om att pension är ett komplicerat ämne men ju mer hon själv arbetar med frågorna desto mer har hon genom årens lopp insett hur oerhört viktigt det är för den enskilde att faktiskt sätta sig in i dem. Hon har själv ett förflutet som anställd i kommun och har således omfattats av detta pensionsavtal i många år. Med två barn tänkte jag inte närmare på konsekvenserna av att jag arbetade deltid under många år då de var små. Nu ser jag hur mycket det påverkat min pension, säger Eva, som ofta tar sig själv som utgångspunkt under sina föreläsningar. Det är som sagt många saker att tänka på i de val man gör. Pengar är inte allt här i världen, det är ett flitigt använt talesätt som det ligger mycket i. Det gäller ändå att veta vilka val man gör och vad de får för konsekvenser, betonar Eva. Att gå ner på deltid under de sista yrkesverksamma åren kan ur ett ekonomiskt hänseende få oerhört negativa konsekvenser. Likaså att under vissa perioder i yrkeslivet arbeta för två olika arbetsgivare eller att helt byta sektor på arbetsmarknaden och därigenom pensionssystem. Det finns olika saker man kan göra i vissa situationer som påverkar en uppkommen situation positivt eller negativt. Det gäller bara att känna till dem och det kommer jag att prata om på föreläsningen den 14 november. Det gäller att veta vilka val man gör och vad de får för konsekvenser Ett exempel Eva ger är att det för den som lämnar sin anställning inom folktandvården efter 61 års ålder för att börja arbeta inom privat eller statlig sektor kan vara betydligt mer lönsamt att börja ta ut sin avtalspension vid det tillfället och inte vänta med det tills man helt slutat att arbeta. Förklaringen till det stavas livränta. För den som slutar sin anställning utan att gå i pension räknas en livränta fram, livräntan är således det man tjänat in till sin avtalspension, inom ramen för sin anställning hos arbetsgivaren. Den arbetade tiden är en viktig komponenet i Forts. nästa sida Ta kontakt med en pensionshandläggare och diskutera igenom din situation innan du gör något som kan förändra dina förutsättningar för den framtida pensionen, är ett av de råd Eva delar med sig av. 19
Pension beräkning av pensionen och livräntan och max får 30 års arbete tillgodoräknas. Den som tar ut sin avtalspension efter 61 år men före 65 års ålder får ändå räkna åren fram till 65 år som arbetad tid, således kan det i vissa situationer vara mer lönsamt att börja ta ut pensionen innan 65 år. Vad som är lönsamt för en person behöver ändå inte vara det för en annan och därför vill Eva slå ett slag för pensionshandläggaren som finns hos arbetsgivaren. Står man i begrepp att göra en förändring i arbetslivet kan det vara bra att ta kontakt med pensionshandläggaren och be denne att titta på vad vissa förändrade förutsättningar kan innebära. Börjar jag närma mig pensionsåldern och vill gå över till den privata sektorn till exempel, som har ett helt annat system för avtalspension, kan det vara en väl värd investering för den framtida pensionen att vara lite grundlig och undersöka konsekvenserna av arbetsbytet. För att göra det hela lite extra utmanande har det nu slutits ett nytt pensionsavtal för anställda inom kommun- och landstingssektorn vilket börjar gälla från den 1 januari 2014. Självklart kommer Eva att prata även om denna förändring. Verkar det krångligt? Visst, men vem har sagt att pensioner och livet är enkelt? Det är därför du som har möjlighet ska passa på att komma och lyssna på Eva. Dessutom har Eva lovat att stanna kvar även en stund efter föreläsningen för den som har ytterligare frågor att dryfta rörande detta spännande och svåra men ack så viktiga ämne. Susanna Magnusson Träffa oss över en fika på Tandläkartorget! Den 14-16 november hålls årets Odontologisk Riksstämma och Swedental i Stockholm. Vi finns som vanligt på Tandläkartorget, där du har möjlighet att träffa förtroendevalda och ombudsmän från föreningen. Med oss kan du diskutera allt som rör din anställning, som t ex lön, arbetsvillkor och arbetsmiljö. Dessutom finns pensionsexperten Eva Wistrand på plats i montern kl 10:30-11:30 på torsdagen den 14 november. Tillsammans med Tandläkarförbundet bjuder vi dig på kaffe/te och en macka mot att du visar upp en kupong som skickas ut senare i höst. Du kan också delta i vår tävling det finns fina priser att vinna! Vi ses på Tandläkartorget! 20