Jämställdhets- och likabehandlingplan 2010-2011



Relevanta dokument
Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2013 (inklusive konkreta mål för likabehandling av studenter och åtgärdsprogram mot sexuella trakasserier)

Jämställdhetsplan - institutionen för Klinisk Mikrobiologi

Lokalt kvalitetssystem

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Jä mstä lldhetsplän vid Kriminologiskä institutionen fo r 2013.

Information om förfarandet och bedömningen av disciplinärenden gällande studenter

IBG:s jämställdhetsplan omfattar personalen som är anställd vid IBG-kansliet och studenter på olika nivåer.

Årlig jämställdhets-, mångfalds- och likabehandlingsplan (jml-plan)

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

Nationella jämställdhetsmål

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med Fastställda av fakultetsnämnden

Riktlinjer för anställda

Organisationsbeskrivning för Temainstitutionen

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor Dnr L 2014/85

Likabehandlingsplan Kompetenscenter, Köping

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen )

HÄLLEFORS KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige

Bildningsförvaltningen

Medicinska fakulteten

Yttrande över Sophiahemmet Högskolas ansökan om tillstånd att utfärda barnmorskeexamen. Ansökan och ärendets hantering

Rektor Högskolan i Gävle Gävle. Maud Quist BESLUT Reg.nr

29 JANUARI Jämställdhetsredovisning för 2009

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen , omförhandlade lönekriterier

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen Dnr HIG-STYR 2014/137

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15

Jämställdhetsplan 2007/2008

Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling

STUDENTBAROMETERN HT 2012

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.

Antagande av övergripande Jämställdhetsplan

Sammanställning kursutvärdering

STUDIE- HANDLEDNING KOMVUX Inför ansökan till Komvux KOMVUX

Beslut för vuxenutbildningen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp

Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola

Riktlinjer för likabehandling

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan

Fallärenderapport. Verksamhetsår HT2012 till VT2014 Örebro studentkår

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Dnr HS 2011/ Handledning och studieuppföljning inom utbildning på forskarnivå vid Högskolan i Skövde

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret

Upprättad av elever och lärare

Diskussionsunderlag för introduktion av nyantagen doktorand

Informationshäfte Psykologprogrammet

Dnr: LNU 2012/359. Anställningsordning. för anställning av lärare vid Linnéuniversitetet. Beslut Reviderad

Bil 1 till utbildningsplan Lärarprogrammet /300 hp Lärarprogrammet 90 hp

Antagningsordning GIH

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde

Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2009

BESLUT Dnr Mahr /244

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

1. Student i akademin 1.1. Avgifter Studentinflytande Studievägledning

Rektorer enligt sändlista

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

LIKABEHANDLINGSPLAN 2006

KVALITETSREDOVISNING

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan

Jämställdhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige 28/5 2001, 15

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för odontologi

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen

Utvärderingar VFU läsåret 2014/ Katja Cederholm

Lokalt arbetstidsavtal för lärare

Mitthögskolan Rektor. Mitthögskolans yttrande Mitthögskolan har i yttrande till Högskoleverket anfört följande.

Anvisningar för Rapporterande kursutvärderingar på LTH

Anställningsordning för Högskolan Kristianstad

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Informationshäfte Psykologprogrammet

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet?

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box Trollhättan. Maud Quist BESLUT Reg.nr

Jämställdhets- och mångfaldsplan

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

Studeranderätt på Oskarshamns Folkhögskola

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Transkript:

Jämställdhets- och likabehandlingplan 2010-2011 Designhögskolan vid Umeå universitet Fastställd i institutionsstyrelsen 2010-05-12 Aktivitetsplaner, se bilagor 1 och 2 Designhögskolan

Sid 2 (11) Institutionsstyrelsen ansvarar för jämställdhetsarbetet, för att lämpliga åtgärder vidtas samt för att resultatet utvärderas varje år. Jämställdhetsgruppen vid Designhögskolan består av: Jämställdhetsombud: Peter Lundholm (sammankallande) Jämställdhetsombud: Linda Bogren Studerandeombud: Lynn Bui, Maria Niva, Hampus Edström De övergripande målen för universitetets jämställdhetsarbete är såväl kvantitativa som kvalitativa. De kvantitativa målen syftar till att uppnå balans mellan män och kvinnor inom grund- och forskarutbildningen, inom olika yrkesgrupper och för olika uppdrag. De kvantitativa målen omfattar också löne-, kompetensutvecklings- och anställningsfrågor. De kvalitativa målen kan ses som ett jämställt inflytande och ett likvärdigt tillvaratagande av kvalifikationer och erfarenheter. Designhögskolans plan är utarbetad enligt universitetets rekommendation och utgörs av följande delar: a) Uppföljning av föregående års plan för att klargöra om mål och aktiviteter uppfyllts och genomförts. b) Kartläggning och analys av jämställdhetssituationen. c) Resultatet av kartläggningen analyseras och där brister upptäcks sätts mål upp. d) Utifrån målen presenteras slutligen en handlingsplan för innevarande år. Uppföljning av föregående års jämställdhetsplan Under 2009 har ett projekt genomförts i syfte att öka andelen kvinnliga sökande till utbildningarna genom att på institutionens hemsida publicera filmer med studenter som berättar om studiemiljön, vardagen och händelserna vid Designhögskolan. Bildurvalet på hemsidan har också setts över för att i högre grad lyfta fram människor, sociala sammanhang och lärprocesser. Under 2009 har en pedagogisk kurs för interna och externa lärare hållits, där bland annat frågor om likabehandling och mångfald i lärandesituationer och examination tagits upp. Vid anställningsförfaranden har inte representanter för jämställdhetsgruppen deltagit, men anställningskommittéerna har aktivt diskuterat och tagit hänsyn till jämställdhets-, genus- och mångfaldsaspekter vid bedömningar, intervjuer och anställningar. Vid uppföljningen av föregående års plan (se bilaga 3) konstaterar jämställdhetsföreträdarna att handlingsplanen inte genomförts i sin helhet, och att arbetet inte har prioriteras i den omfattning som skulle behövas. Detta resulterade i att flera mål och aktiviteter inte varit möjliga att genomföra. Dessa förs vidare in i årets handlingsplan, se bilaga 1 och 2.

Kartläggning och analys Sid 3 (11) Anställda Förebyggande av trakasserier Institutionen tillåter inte kränkande särbehandling och uppmanar all personal och studenter att i förekommande fall kontakta jämställdhetsombuden vid institutionen. Under år 2009 anmäldes inte något fall av sexuella trakasserier. Om en händelse uppdagas är institutionens policy att vara tydlig och öppen i processen. Det skall finnas möjlighet för samtliga att diskutera händelsen och situationen skall följas upp. Situation Personalen omfattar totalt 34 personer varav 11 kvinnor (32 %) och 23 män (68 %). I gruppen teknisk/administrativ personal är fördelningen 58 % män och 42 % kvinnor. Professorn är man. Två vakanta professurer finns. Bland lärarna finns 75 % män och 25 % kvinnor. Doktoranderna är i maj 2010 två kvinnor och en man. Se tabell nedan för 2009. Sammanfattningsvis kan konstateras att det i kategorin professorer inte finns någon kvinna representerad. Docenten vid institutionen är man. Bland adjunkterna är kvinnorna underrepresenterade. I kategorin T/A personal ligger könsfördelning närmast målet 40 60 %. Anställdas könsfördelning i olika anställningsformer/kategorier (december 2009) Teknisk/administrativ personal Omf % Män Kvinnor Heltid kvinnor 100 5 Heltid män 100 9 Halvtid 50 1 10 (58 %) 5 (42 %) Professorer Omf % M K Deltid män 50 1 Lärare/forskare Omf % Heltid kvinnor Deltid kvinnor Heltid män Deltid män Doktorander Omf % Man 100 Kvinna 100 1 (100 %) 0 (0 %) 100 4 1 100 10 70 1 11 (75%) 5 (25 %) 1 1 1 (50 %) 1 (50 %) Totalt: 23 (72 %) 9 (28 %)

Ledningsstruktur och könsfördelning inom olika ledningsuppdrag och andra viktiga roller Sid 4 (11) Den nuvarande, under 2009 konstituterade, institutionsstyrelsen består av ordföranden som är man, fyra representanter för lärare/forskare varav 2 är kvinnor, två representanter för TA-personal varav en är kvinna, rektor som är kvinna samt tre representanter för studerande, varav en är kvinna. Kommentar: Baserat på antal anställda kvinnor/antagna kvinnliga studenter är könsfördelningen i styrelsen relativt god. I institutionsledningen finns följande fördelning: prefekt är man, rektor är kvinna och biträdande prefekt är kvinna. Programansvariga: Ansvarig för kandidatprogrammet är kvinna och ansvariga på de tre mastersprogrammen är män. Biträdande programansvariga på två av programmen är kvinnor. Ordförande i utbildningsgruppen är kvinna. Ordförande i supportgruppen är man. Huvudhandledaren för doktoranden är man. Arbetsmiljöombudet är man och ersättaren är man. Vid institutionen finns två jämställdhetsombud, båda könen är representerade. Könsfördelning i relation till arbete, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder Institutionen ska verka för att all personal ska kunna meritera sig genom kontinuerlig kompetensutveckling utifrån sina personliga behov och önskemål (och institutionens ekonomiska möjligheter). Kompetensutvecklingsinsatserna skall fördelas jämt mellan könen. Kommentar: I dagsläget finns inte några individuella kompetensutvecklingsplaner, ej heller någon uppföljning av hur många dagar för utbildning och kompetensutveckling som görs av personalen per år. Därför kan inte någon jämförelse mellan könen göras. Anställningar Annonser skall vara könsneutrala i sin utformning och uppmana underrepresenterat kön att söka. Jämställdhetsaspekten beaktas vid tjänstetillsättningar. Ett jämställdhetsombud ska sitta med i anställningsgruppen. Doktorandanställningar Vid institutionen finns två aktiva doktorander med doktorandtjänst, en kvinna och en man. Vid rekrytering av doktorander beaktas att annonser skall vara könsneutrala i sin utformning. Löner Lönekartläggning (november 2009) Kategori Medellön män (kr) Medellön kvinnor (kr) Kvinnors andel T/A 24,800 29,735 45% Lärare (adjunkt, lektor, prof) 29,220 33,921 46 Forskare 27,700 30,200 48 Medellönen för TA-anställda män var 29 735 SEK och för TA-anställda kvinnor 24 800 SEK. Kvinnornas lön utgjorde 45% av den totala inom TA-gruppen. Medellönen för manliga lärare var 33 921 SEK och för kvinnliga lärare 29 220 SEK. Kvinnornas lön utgjorde 46 % av den totala inom lärargruppen.

Sid 5 (11) Kommentar: Konstateras kan, att kvinnornas löner i samtliga anställningskategorier ligger lägre än männen. Vid varje års lönesamtal går prefekten igenom såväl de centrala som de lokala lönekriterierna med samtliga anställda. Institutionens lönekriterier är satta i enlighet med universitetets centrala lönekriterier. De gör däremot inte någon skillnad mellan olika anställningskategorier för att på så sätt förmodas vara mer likabehandlande. Sjukfrånvaro Totalt har personalen varit frånvarande på grund av sjukdom i 359 dagar fördelade på 11 tillfällen. Sjukfrånvaro 2009 Kvinnor Män Korttidssjukfrånvaro 6 dgr (fördelat på 2 tillfällen) 31 dgr (fördelat på 7 tillfällen) (1-28 dgr) Långtidssjukfrånvaro (29dgr -) 322 dgr (fördelat på 2 tillfällen) 0 dgr Total sjukfrånvaro: 328 dgr 31 dgr Förvärvsarbete och föräldraskap Institutionen uppmuntrar aktivt anställda att ta ut föräldraledighet, och försöker underlätta för anställda med barn att kombinera förvärvsarbetet med föräldraskap. Arbetssituationen för småbarnsföräldrar underlättas bland annat genom att möten inte läggs tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen. Under 2009 togs ca 2/3 av den totala föräldraledigheten ut av män. Föräldraledighet 2009 Kvinnor Män Totalt Antal dagar 153 334 487 Studenter Studier, förvärvsarbete och föräldraskap Då flertalet av våra utbildningar är heltidsutbildningar med hög grad av schemalagd närvaro, är det sällan aktuellt att våra programstudenter förvärvsarbetar parallellt med studierna. Men för att underlätta planering för studenter på fristående kurser som kan förvärvsarbeta, och för samtliga studenter med barn, föreligger schema för kurserna minst 4 veckor innan kursstart. Scheman publiceras på webben och uppdateras kontinuerligt. Industridesignprogrammet Både man och kvinna har samma rättigheter. Det är tydligt uttalat att även mannen anses vara förälder. Möjlighet till fördröjd studietakt. Anpassade studieformer, handledning, övningar osv. Uttalat som en rättighet inför alla studenter för att undanröja misstankar om att student med barn maskar. Likaså tydligt uttala vad för värderingsgrund som gäller för alla under utbildningen. Podcast-undervisning eller motsvarande när man ej kan delta i t ex examinerande föreläsningar. Trakasserier Information ges varje år till nyantagna studenter om de regler som gäller för jämställdhet, likabehandling och mångfald vid Umeå universitet, samt hur institutionen arbetar med dessa frågor. Broschyrer som beskriver arbetet mot trakasserier och särbehandling på grund av kön eller sexuell läggning delas ut till alla nyantagna (svenska och engelska). Konkret information ges om vem man kan vända sig till vid problem/frågor. Om det uppdagas en händelse av trakasserier är institutionen tydlig

Sid 6 (11) och öppen i processen och försöker att få en bild av situationen ur de olika inblandades perspektiv samt ge studenterna möjlighet att diskutera både öppet och anonymt. De två första dagarna varje läsår samlar programansvarig på Industridesignprogrammet alla studenter gemensamt och berättar om dels kursplaner, utbildningsplaner och examensbeskrivning. Dessutom lämnas information angående den pedagogiska plattformen och riktlinjer för studierna på Designhögskolan och Umeå universitet. Studentens rättigheter och skyldigheter tas bland annat upp. Vi diskuterar mångfald, jämställdhet och jämlikhet i olika kurser. Detta sker i störst omfattning på kandidatprogrammet. På studentmöten och personalmöten och liknande tas förhållningssätt och värdegrund upp tillsammans med alla. Institutionen har en jämställdhetsgrupp bestående av såväl anställda som studerandeombud och jämställdhet är en en stående punkt på institutionsstyrelsens sammanträden. Könsfördelning bland studerande Till Industridesignprogrammet rekryteras studenter från de nordiska länderna medan masterprogrammens och de ettåriga kursernas studenter kommer från hela världen. Ungefär 60% av studenter på våra engelskspråkiga utbildningar har annan nationalitet än svensk. Inslaget av utländska studenter ligger på ca 25-30 % av alla programstudenter (av MA-studenterna är mer än 80 % (55 studenter) utländska och 43 (drygt 78%) av dem har sin härkomst utanför EU). Totalt var 40 nationaliteter representerade bland de sökande till program och ettåriga kurser läsåret 2009-2010. Efter antagning var 29 olika nationaliteter representerade bland de studerande. Könsfördelningen på de olika programmen varierar, men generellt är män i starkt övervikt. 2009 var fördelningen: Industridesignprogrammet 28 män, 11 kvinnor. Masterprogrammet Interaction design 22 män 8 kvinnor Masterprogrammet Advanced Product Design 21 män och 3 kvinnor Masterprogrammet Transportation Design 23 män och 1 kvinna. På ettåriga kurser hade IDI 11 män och 9 kvinnor, ADV 4 män och 6 kvinnor. På fristående kortkurser (10 st) var fördelningen 65 män och 71 kvinnor. Fig. 1 Könsfördelning i % på program och 1-åriga kurser Fig. 2 Könsfördelning, i antal, på fristående kortkurser Målet att få en jämnare könsfördelning av studenter har ännu inte uppnåtts på alla program och arbetet med att rekrytera fler kvinnliga studerande fortgår. Det är viktigt att fortsätta beakta detta vid event/mässor, vid massmediakontakter, vid utformningen av vår hemsida och i det informationsmaterial som sprids.

Sid 7 (11) Förebyggande arbete mot diskriminering vid betygssättning och examination Vid antagning ska antagningskriterierna vara neutrala ur köns-, genus-, likabehandlings- och mångfaldsperspektiv. När det är möjligt sker bedömning av ansökningar till utbildningarna utan att den sökandes namn eller nationalitet framgår, främst på Industridesignprogrammet och Industrial Design Introduction. I projekttillämpning sker examinationen utifrån förväntade studieresultat som finns i kursplanen och i enlighet med uttalade kriterier för bedömning. I projekttillämpningar sker examinationen öppet inför alla i gruppen och är transparant. I kurser kan man kritiskt granska den yrkessituation som råder och bryta ned det i kursmoment/examination som behandlar kön, genus, mångfald och likabehandling. Könsmedveten pedagogik (undervisningens form) Dels genom jämnare fördelning av lärare och handledare samt examinatorer av bägge könen. Med andra ord kunskapsbärare kan vara både man och kvinna. Dels så blir det variation i undervisningens genomförande. Fördelning av talutrymme osv i undervisning och examinering. Kurs i gruppdynamik. Konstruktivistisk pedagogik. Variation i undervisnings och examinationsformer. Genusperspektiv på ämnet (kandidatundervisningens innehåll) Genusinriktad litteratur (Industridesignprogrammet) Inrikting av problemställning/formulering i projekttillämpning. Inriktning av kunskapskurser tex designmanagement. Kurser som Design för alla, filosofi, designmetodik osv. Uttalad önskan att ta in olika perspektiv i övningsexempel osv. Problemställningar i antagningsprocessen. Genomförande i intervjuer i antagningsprocessen. Kriterierna för antagning. Genom att hålla kontakt med kvinnor och män i yrkeslivet (industridesign) för att påverka utbildningssituationen. Arbete för att studenter skall möta både kvinnliga och manliga lärare Antagning Vid antagning och bedömning av inlämnade arbetsprov samt vid efterföljande intervju till kandidatprogrammet deltar alltid en extern professionellt verksamma industridesigner. Undervisning Vid institutionen är årligen mellan 40 och 60 personer engagerade som föreläsare och handledare på timbasis. Fördelningen män - kvinnor varierar från år till år. På Industridesignprogrammet finns en medveten tanke att hitta kvinnliga föreläsare och handledare. Det innebär att över en utbildningstid har studenterna 50/50 i fördelning när det gäller lärare. Arbetet med att öka antalet kvinnliga lärare i undervisningen fortgår. En tänkbar åtgärd för att öka antalet kvinnor som externa föreläsare/handledare, är att bygga upp en extern lärarbank och däri ha en jämn fördelning av namn på män och kvinnor. Denna bank kan sedan underlätta för de programansvariga vid skolan vid rekrytering av externa föreläsare. Arbete för att undvika diskriminering och trakasserier under praktikperioder Industridesignprogrammet

Sid 8 (11) Arbetet sker på samma sätt som i undervisningen. Genom ett samarbete med studenterna under hela praktikperioden.programansvarig träffar studenterna ett antal gånger under praktiken där bland annat studiesituationen diskuteras. Studieförhållandena Alla som arbetar med undervisning inom institutionen ska aktivt verka för att bryta ner strukturer som kan verka förtryckande för enskilda studenter eller grupper av studenter. Detta gäller bl.a. traditionella värderingar och attityder med avseende på kvinnors och mäns delvis skilda intresse- och erfarenhetssfärer, som kan ta sig uttryck i osynliggörande och förlöjligande. Det gäller även snedfördelningen av talutrymme, med avseende på kön. Information måste ges löpande till undervisande personal samt till de externa lärare som deltar i undervisningen. Mål Kompetensutveckling för all personal Institutionen skall ge all personal oavsett kön möjligheter att utifrån sina personliga behov och önskemål (och institutionens ekonomiska möjligheter) att delta i fortbildning, seminarier, utställningar och konferenser. Mål: Omfattningen av kompetensutvecklingsinsatser ska vara jämt fördelad mellan män och kvinnor. Aktivitet 1: Kompetensutvecklingsplaner ska upprättas för alla anställda. Vid verksamhetsplanering ska möjlighet skapas för TA-personal att delta i kompetenshöjande utbildning, göra studieresor, besöka mässor eller att delta i externa kurser m.m. Arbetsbördan ska anpassas så att alla har möjlighet att delta i vidareutbildning. Även personal som ej är heltidsanställda ska ha rätt till kompetensutveckling. Tidpunkt för genomförande: Under 2010 Ansvarig: Prefekten Kommentar: Inga kompetensutvecklingsplaner finns dokumenterade, men institutionen planerar att upprätta sådana för att möjliggöra en jämförelse av hur kompetensutvecklingsinsatserna fördelats mellan könen. Aktivitet 2: Antalet dagar för kompetensutvecklingsinsatser för män och kvinnor ska jämföras. Tidpunkt för genomförande: Under 2010 Ansvarig: Prefekten Kommentar: Görs så snart kompetensutvecklingsplaner upprättats och ett system för uppföljning inrättats. Eliminering av löneskillnader som beror på kön Mål: Kvinnors lön och löneutveckling ska vara likställda med mäns med motsvarande arbetsuppgifter.

Sid 9 (11) Aktivitet 1: Löneutvecklingen för män och kvinnor ska utvärderas och bedömas varje år. Tidpunkt för genomförande: Årligen, vid varje lönerevison Ansvarig: Prefekten Aktivitet 2: Vid tjänstetillsättningar ska jämställdhetsaspekter noga beaktas. I annonser bör underrepresenterat kön uppmanas att söka. Tidpunkt för genomförande: kontinuerligt Ansvarig; Prefekten Kommentar: Jämställdhetsaspekten beaktas vid samtliga tjänstetillsättningar. Inflytande Mål: Jämställdhetsaspekterna ska beaktas vid fördelning av arbetsuppgifter och uppdrag. Aktiviteter: Utskick till samtliga anställda via bl.a. e-post. Föräldraledig och sjuk personal ska hållas underrättad. Mötestider ska anpassas så att de passar småbarnsföräldrar. De anställda ska uppmuntras att ta på sig utvecklande arbetsuppgifter och uppdrag. Tidpunkt för genomförande: Genomförs löpande. Ansvarig: Prefekten Kommentar: Kallelse skickas ut till alla anställda via sändlista där även föräldraledig och sjuk personal finns med. Även korttidsanställda finns med på sändlistan. Mötestider planeras in mellan 8.30 15.00, för att underlätta för deltidsarbetade och småbarnsföräldrar. Institutionsstyrelse Mål: Institutionsstyrelsen ska ha en så jämn sammansättning som möjligt med avseende på kön. Aktivitet: Att vid val av ledamöter till institutionsstyrelsen, se till att fördelningen män och kvinnor är lika. Tidpunkt för genomförande: Vid nästa val till institutionsstyrelse. Ansvarig: Valberedning samt Ställverket (studerandeföreningen). Kommentar: Baserat på antal anställda kvinnor/antagna kvinnliga studenter är könsfördelningen i styrelsen relativt god. Sexuella trakasserier och maktmissbruk Mål: Förebygga sexuella trakasserier, missbruk av positioner och kränkande särbehandling vid institutionen. Aktivitet 1: Att ordna föreläsningar/seminarier inom området.

Sid 10 (11) Tidpunkt för genomförande: 2010-2011 Ansvariga: Jämställdhetsombuden. Kommentar: Vårterminen 2010 kommer en genusföreläsning för personalen hållas, samt att det kommer att tas upp vid kick-off hösten 2010. Både anställda och studenter skall uppmuntras att delta i anordnade aktiviteter inom området. Aktivitet 2: Informationsmaterial skall bifogas till de nya studenternas informationspärm samt spridas till studenterna vid höstterminsstarten på motsvarande sätt som vid förra terminsstarten. Informera om hur man går tillväga om man känner sig trakasserad eller utsatt på olika sätt, vem vänder man sig till etc. Tidpunkt: Årligen Ansvariga: Jämställdhetsombuden. Kommentar: Informationsmaterialet skall uppdateras inför hösten 2010 och tydlig information om skolans jämställdhetsarbete skall ges till studenterna vid terminsstart, då Jämställdhetsgruppen presenterar sig. Aktivitet 3: Att tydliggöra universitetets regler gällande likabehandling och mångfald, genom att bjuda hit t.ex. universitetets samordnare för att informera och gällande regelsystem. Tidpunkt för genomförande: 2010-2011 Ansvariga: Programansvariga. Utbildning av institutionens personal och studerande i jämställdhetsfrågor Mål: Medvetenheten och kunskapen om jämställdhetsfrågor ska öka. Aktivitet: Att på skolan arrangera gemensamma föreläsningar/seminarier inom området för personal och studenter. Anställda och studenter skall också uppmuntras att delta i de föreläsningar och seminarier som anordnas av universitetet centralt. Jämställdhetsplan, namn på jämställdhetsombud, övrigt informationsmaterial om jämställdhetsarbete bifogas till informationspärmen som delas ut till nyantagna studenter. Motsvarande material ska spridas till de anställda. Tidpunkt för genomförande: 2010 2011 Ansvariga: Jämställdhetsombuden. Undervisning Mål: Både kvinnliga och manliga lärare ska undervisa och handleda på varje utbildningsnivå. Aktivitet: Vid de tillfällen där ett val mellan en manlig och en kvinnlig extern föreläsare eller handledare med likvärdig kompetens är möjlig ska jämställdhetsaspekten beaktas. Tidpunkt för genomförande: Kontinuerligt. Ansvariga: Programledare och utbildningskoordinatorer.

Sid 11 (11) Mål: Alla som arbetar med undervisning inom institutionen ska aktivt verka för att bryta ner strukturer som kan verka förtryckande för enskilda studenter eller grupper av studenter. Detta gäller bl.a. traditionella värderingar och attityder med avseende på kvinnors och mäns delvis skilda intresse- och erfarenhetssfärer, som kan ta sig uttryck i osynliggörande och förlöjligande. Det gäller även snedfördelningen av talutrymme, med avseende på kön. Aktivitet: Se aktivitet för sexuella trakasserier och maktmissbruk. Tidpunkt för genomförande: Kontinuerligt Ansvariga: Programansvariga Könsfördelning Mål: En jämnare könsfördelning (mål: 40%-60%) av studenter inom kandidatprogrammet ska uppnås genom att rekrytera fler kvinnliga studenter. Aktivitet 1: Jämställdhetsgruppen tar fram riktlinjer för publicering med tanke på jämställdhetsaspekterna. Informationsmaterial (broschyr, webb m.m) utformas så att den främjar rekryteringen av kvinnor. På varje bild där människor deltar bör det vara jämn fördelning mellan män och kvinnor. Vid massmediakontakter ska så ofta som möjligt kvinnliga studerande intervjuas. Så ofta det är möjligt ska en kvinnlig studerande finnas med på bilder i press, TV, broschyrer, Internet, m.m. Vid utbildningsmässor bör minst en kvinnlig studerande finnas med. Aktivitet 2: Undersöka hur vi kan arbeta för att öka andelen kvinnliga sökanden genom att ordna en workshop med utbildningsansvariga för att ta fram konkreta förslag hur vi skall förbereda oss inför antagningen VT- 2011. Tidpunkt för genomförande: Hösten 2010 Ansvariga: Jämställdhetsombuden Rekrytering av personal Mål: En jämnare könsfördelning av anställda i samtliga yrkeskategorier. Aktivitet: Jämställdhetsaspekten skall beaktas vid samtliga rekryteringar. Tidpunkt för genomförande: Kontinuerligt Ansvariga: Prefekt Kommentar: Ett jämställdhetsombud bör delta vid intervjuer av sökande och sitta med i anställningsgruppen.