Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering

Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering

Kontakt TCO Samuel Engblom - Åsa Odin Ekman samuel.engblom@tco.se - asa.odin.ekman@tco.se Välkommen in! TCO Granskar nr Ange nr Ange år

Inledning De senaste åren har många människor flytt till Sverige, undan krig och i hopp om en bättre framtid. Vi står nu inför uppgiften att skapa de bästa förutsättningarna för en bra integration i samhället och på arbetsmarknaden. Det är en stor utmaning, som rätt hanterad skapar goda möjligheter till en växande ekonomi och ett bättre samhälle. I den här rapporten presenterar TCO sju konkreta förslag till hur nyanländas etablering på arbetsmarknaden kan underlättas: Öka möjligheterna till tidiga insatser innan uppehållstillstånd och kommunplacering. Ta tillvara nyanländas kompetens och erfarenhet. Förenkla och utveckla nystarts- och instegsjobben. Inför RUT-på-jobbet och beredskapsjobb. Specialisera förmedlingen och förenkla för arbetsgivarna Låt inte övergången till tillfälliga uppehållstillstånd försvåra etableringen på arbetsmarknaden. Skapa fler ingångar till utbildning. Utgångspunkten för förslagen har varit att nyanlända är en mycket heterogen grupp, med stora skillnader i utbildningsnivå och erfarenheter. Därför behövs flera olika typer av insatser. Samtidigt som vi tar tillvara kompetensen hos högutbildade och andra som efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden måste trösklarna till densamma sänkas. Jobb som inte kräver längre utbildning måste skapas och gå till de nyanlända som bäst behöver dem. Även i dessa jobb måste lönerna och arbetsvillkoren vara anständiga. TCO hoppas att förslagen ska bidra till en konstruktiv diskussion om hur vi kan underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Välkommen in! 3

1. Asylsökande och nyanlända till Sverige Under 2015 sökte sammanlagt nästan 163 000 människor asyl i Sverige. 1 Huvuddelen av dessa kom under det andra halvåret, särskilt i september, oktober och november. Under årets sista månad skedde en kraftig nedgång av antalet asylsökande. Av de som sökte asyl 2015 var 93 000 vuxna och drygt 70 000 barn, varav 35 000 ensakommande barn. De vanligaste ursprungsländerna var Syrien, Afghanistan och Irak (diagram 1). Diagram 1. Asylsökande 2015, fem vanligast ursprungsländerna. Källa: Migrationsverket. 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Syrien Afghanistan Irak Statslös Eritrea Barn Vuxna Det är idag vanskligt att förutspå hur många människor som kommer att söka asyl i Sverige under 2016. Utvecklingen i de länder varifrån människor flyr har givetvis stor betydelse men även beslut i Sverige och andra länder vilka påverkar människors möjlighet och benägenhet att ta sig till olika länder för att söka asyl. 2015 beviljades 32 631 asylsökande uppehållstillstånd, samt 1 880 kvotflyktingar. Av Tabell 1 framgår fördelningen mellan olika skyddsgrunder. Tabell 1. Uppehållstillstånd beviljade år 2015 på grund av asylskäl. Källa: Migrationsverket Alternativt skyddsbehövande 18 461 Konventionsflykting 13 552 Kvotflykting 1 880 1 Migrationsverket, Pressmeddelande 2016-01-01 http://www.migrationsverket.se/om- Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2015/2016-01-01-Nastan-163-000- manniskor-sokte-asyl-i-sverige-2015.html.printable 4 Välkommen in!

Särskilt ömmande omständigheter 1 588 Verkställighetshinder 752 Övriga skyddsbehövande 229 Totalt 36 462 Anledningen till att det är viktigt att känna till grunderna för uppehållstillstånd är att reglerna vad gäller uppehållstillståndens längd föreslås förändras 2, med olika långa uppehållstillstånd för olika grupper av asylsökande, vilket påverkar deras möjligheter till etablering på arbetsmarknaden (se nedan 3.6) Migrationsverkets handläggningstider har ökat kraftigt under de senaste pren. Den genomsnittliga väntetiden för de som fick besked gällande asylansökan i januari 2016 var 237 dagar, jämfört med 158 dagar för de som fick besked i januari 2015, och 113 dagar för de som fick besked i januari 2014. Utöver själva handläggningstiden har även väntetiden inför att asylutredningen ska påbörjas ökat kraftigt, från 72 dagar till 152 dagar på ett år. Sammantaget beräknar Migrationsverket att den totala handläggningstiden kommer att nå två år innan den åter blir kortare. 3 2. Varierande förutsättningar för integration på arbetsmarknaden I slutet av 2015 var 53 314 inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Enligt Arbetsförmedlingens prognos förväntas antalet inskrivna uppgå till 60 000 år 2016, och nå en topp på 112 500 år 2019. 4 Arbetsförmedlingens statistik över de som är inskrivna i etableringsuppdraget visar att det är en tämligen heterogen grupp. Precis som med all annan arbetsmarknadspolitik kommer det därför att vara nödvändigt med flera olika typer av insatser för att få nyanlända i jobb. En av de få saker som man generellt kan säga om nyanlända är att det är unga. Av de som fanns inskrivna i Arbetsförmedlingens 2 Utkast till lagrådsremiss. Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. http://www.regeringen.se/rattsdokument/departementsserien-ochpromemorior/2016/02/begransningar-av-mojligheten-att-fa-uppehallstillstand-isverige/ 3 http://www.svd.se/lang-vantan-pa-asylprovning 4 Arbetsförmedlingens Prognos för utbetalningar 2016-2020, Bilaga 7 Välkommen in! 5

etableringsuppdrag i december 2015 var sju av tio under fyrtio år och fyra av tio under trettio år. 5 En fjärdedel av de inskrivna nyanlända har en eftergymnasial utbildning om mer än två år. Den andelen har stigit de senaste åren. En lika stor andel har utbildning på gymnasial nivå eller en kortare eftergymnasial utbildning. Närmare hälften har dock endast förgymnasial utbildning. Bland de med längre eftergymnasial utbildning finns personer med utbildning och erfarenhet inom yrken där det råder brist på den svenska arbetsmarknaden, bland annat ingenjörer, apotekare, sjuksköterskor, lärare och läkare. Människor med erfarenhet inom yrken där det råder hög efterfrågan på arbetskraft i Sverige finns även bland de som exempelvis har kortare eftergymnasial utbildning eller utbildning på gymnasial nivå, till exempel undersköterskor, kockar och slaktare. Men det finns även en stor andel av de nyanlända vars utbildning och tidigare erfarenhet pekar på att de kommer att det kommer att ta längre tid för dem att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Inte heller denna grupp nyanlända är emellertid homogen. För en del, särskilt yngre med fullgången gymnasieutbildning från sina hemländer, kan det bästa alternativet precis som för de flesta svenska ungdomar och unga vuxna vara studier på gymnasial nivå, inom yrkeshögskolan eller på högskolan. För andra är den bästa lösningen att så snart som möjligt komma ut på den svenska arbetsmarknaden, vilken då måste ske i arbeten där kraven på utbildning är lägre. Sveriges övergripande strategi kan aldrig vara att skapa stora sektorer med lågkvalificerade arbeten. Att med hjälp av särskilda insatser stimulera tillkomsten av sådana arbeten kan dock vara motiverat om det görs på rätt sätt. Av avgörande betydelse är att de jobb som skapas verkligen går till de som de är avsedda för, i det här fallet nyanlända med låg utbildning. Det senare talar för riktade insatser, snarare än subventioner riktade till särskilda branscher eller arbeten i vissa lönelägen. 3. TCO:s förslag till snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända Nedan finns sju konkreta förslag till hur nyanländas etablering på arbetsmarknaden kan underlättas. En viktig utgångspunkt för TCO har varit att ta fram förslag som kan genomföras omgående och därför på ett verksamt sätt bidra till snabbare etablering för de människor som kommit till Sverige de senaste åren. 5 Arbetsförmedlingen: Etableringsuppdraget i siffror. http://www.arbetsformedlingen.se/om-oss/var-verksamhet/etablering-avnyanlanda/etableringsuppdraget-i-siffror.html#.vsy11rh2yca 6 Välkommen in!

3.1 Öka möjligheterna till tidiga insatser innan uppehållstillstånd och kommunplacering Idag är det först då en nyanländ fått uppehållstillstånd och kommunplacering som Arbetsförmedlingen har möjlighet att göra insatser. Som nämnts ovan så har det skett en snabb ökning av Migrationsverkets handläggningstid för asylansökningar. Denna tid väntas öka ända upp till två år. Även kommunplaceringar kan komma att ske allt senare på grund av bostadssituationen. Då väntetiderna blir längre förlängs den tid det tar innan insatser för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden kan komma igång på allvar. Studieförbunden gör idag stora insatser vad gäller svenskundervisning under denna tid. För att påskynda inträdet på den svenska arbetsmarknaden föreslår TCO att såväl SFI som Arbetsförmedlingens insatser ska inledas tidigare än idag. Redan innan uppehållstillstånd beviljats ska Arbetsförmedlingen kunna kartlägga kompetens hos nyanlända samt tillhandahålla vägledning, översättningar av examina och information om myndigheter som bedömer utländsk kompetens och valideringsprocesser. Arbetsförmedlingen ska även kunna matcha asylsökande till lediga jobb inom yrken där de bedöms ha möjlighet att få arbete. 3.2 Ta tillvara nyanländas kompetens och erfarenhet Som nämnts har en relativt stor andel av de nyanlända eftergymnasial utbildning eller annan utbildning eller erfarenhet inom yrken där det råder brist på arbetskraft i Sverige. TCO har i rapporten Ett jobb eller rätt jobb? 6 visat att insatser måste vara inriktade på att hitta arbete i linje med de nyanländas utbildning och erfarenhet, annars ökar risken att personerna heller inte senare får ett arbete där deras kompetens tas tillvara. Inom ramen för trepartssamtalen om snabbspår för nyanlända har sker ett arbete för att korta den tid det tar att få arbete i Sverige i linje med sin erfarenhet och utbildning. TCO:s förbund har bland annat medverkat till att snabbspår upprättats för lärare, apotekare, sjuksköterskor och byggingenjörer. På sikt behövs även en utbyggnad av kompletterande utbildningar för invandrade akademiker som inte omfattas av snabbspåren. Som nämns nedan (3.6) är det viktigt att de nya tillfälliga reglerna för uppehållstillstånd inte utformas på ett sätt som försvårar att nyanländas kompetens tas tillvara. 6 Ett jobb eller rätt jobb? Om nyanlända akademikers chanser i Sverige. TCO Granskar #11/2013. http://www.tco.se/aktuellt/publikationer/pub2013/ett-jobb-eller-ratt-jobb1/ Välkommen in! 7

3.3 Förenkla och utveckla nystarts- och instegsjobben Behovet av att skapa jobb för den grupp nyanlända som bedöms ha svårare att komma in på den svenska arbetsmarknaden på grund av låg utbildning har lett till en intensiv debatt om sänkta ingångslöner. Arbetsgivarnas kostnader för att anställa nyanlända är dock redan idag sänkta, och dessutom betydligt mer än någon realistisk justering av ingångslönerna skulle innebära. Nystartsjobb innebär att den som anställer en person som har fått uppehållstillstånd de senaste tre åren har rätt till en subvention motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften, det vill säga nästan 63 procent av lönen. Stöd utgår också för anställning av unga arbetslösa och långtidsarbetslösa. För nyanlända som parallellt med arbete läser SFI finns instegsjobb där staten betalar upp till 80 procent av lönen. Idag har drygt 25 000 utrikesfödda nystartsjobb, alla dessa är dock inte nyanlända. 4 000 nyanlända har instegsjobb. TCO är övertygade om att såväl nystartsjobben som instegsjobben kan utvecklas så att fler får sådana anställningar. Nystartsjobben kombinerar en relativt hög subventionsgrad med få extra krav på arbetsgivarna, utöver att lönen ska vara i nivå med relevant kollektivavtal och arbetstagaren vara försäkrad. Det ställs till exempel inte något krav på att arbetsgivarna erbjuder utbildning. Ändå kan formen uppfattas som administrativt krånglig för arbetsgivarna. Det finns dock flera sätt på vilka denna administration skulle kunna minskas, till exempel genom bättre samarbete mellan myndigheter. Vad gäller instegsjobben så är en viktig orsak till att det inte har blivit fler svårigheterna att kombinera anställning, ofta på heltid, och SFI-undervisning. Ett sätt att förenkla instegsjobben skulle därför kunna vara att skapa tre varianter där fördelningen arbete- SFI är 40-60, 60-40 respektive 80-20 och där det är tydligt för såväl arbetsgivare som anställd vad som gäller. Samtidigt bör takbeloppet som idag är 800 kr/dag höjas för att subventionen verkligen ska vara de 80 procent som det är tänkt och instegsjobben stå sig bättre i konkurrensen med andra anställningsstöd. Förenklade och utvecklade nystartsjobb och instegsjobb skulle kunna utgöra grunden såväl för skapandet av nya jobb där kraven på utbildning är lägre och som faktiskt går till nyanlända som för nya kombinationer av arbete och utbildning för nyanlända. Viktigt för att öka användningen av såväl nystartsjobb som instegsjobb sprider sig till fler branscher, fler arbetsgivare och till ett bredare spektra av arbetsuppgifter än vad som är fallet idag. Nedan (3.4 och 3.5) presenterar TCO förslag på hur det kan gå till. 8 Välkommen in!

3.4 Inför RUT-på-jobbet och beredskapsjobb En viktig lärdom från införandet av RUT-avdraget och den framväxt av nya tjänster och företag som det lett till är hur konstruktivt det kan vara att utgå från behov och arbetsuppgifter när nya jobb ska skapas. Mot den bakgrunden beklagar TCO att den utvidgning av RUT-tjänsterna som regeringen nu planerar inte är än bredare. På många arbetsplatser finns det idag arbetsuppgifter som utförs av personal som egentligen är anställda för att göra annat. Det är en dålig användning av medarbetarnas kompetens och tid. Det finns också arbetsuppgifter som inte utförs, trots att det sannolikt skulle öka produktiviteten. En del av dessa, till exempel mycket enkla former av kontorsservice, skulle vara lämpade för personer som behöver få in en fot på arbetsmarknaden. Det skulle i praktiken röra sig om ett slags RUTpå-jobbet. Detta kan ske antingen genom att subventionerade anställningar (nystarts- och instegsjobb) sker direkt i de företag där de utför arbete eller genom att de seriösa företag som idag erbjuder sina tjänster till privatpersoner breddar sig och också vänder sig till arbetsgivare. Även bemanningsföretagen bör kunna spela en roll. Det finns också stora möjligheter till anställningar i offentlig sektor. Såväl inom staten som i kommunerna bör en inventering göras för att hitta arbetsuppgifter som idag inte utförs och som skulle kunna lämpa sig som en sorts beredskapsjobb i kombination med svenska. En tredje möjlighet, för skapa något mer kvalificerade arbeten, är yrkesgrupper som kan avlasta nyckelkategorier. Det kan till exempel handla om lärarassistenter för att avlasta lärarna eller administrativ personal för att avlasta socialtjänsten. Inför såväl RUT-på-jobbet som beredskapsjobb kan det finnas behov av kortare utbildningar, antingen hos arbetsgivaren eller hos en extern utbildningsanordnare. Sådana utbildningar bör bekostas av Arbetsförmedlingen. 3.5 Specialisera förmedlingen och förenkla för arbetsgivarna Det är viktigt att rätt insats går till rätt person och att nyanlända får bästa möjliga rådgivning och vägledning. I många fall kommer etableringen på arbetsmarknaden att kräva en för individen anpassad kedja av insatser. Att hitta jobb och praktikplatser kommer också att kräva goda och löpande kontakter med såväl arbetsgivare som arbetssökande. Det ställer stora krav på Arbetsförmedlingens arbete. Välkommen in! 9

Ett sätt att underlätta skulle kunna vara att ansvaret för nyanlända läggs på specialiserade team av arbetsförmedlare som kartlägger och matchar till praktik, yrkeskompetensbedömningsplatser, utbildning och arbete. Ett sådant arbetssätt har tidigare med framgång används inom projekt för nyanlända både lokalt och nationellt. Handläggningen av etableringsersättningen, som idag tar mycket tid i anspråk, behöver förenklas. Arbetsgivarnas administration av praktikplatser, valideringsinsatser och subventionerade anställningar av olika slag bör göras så enkel som möjlig, samtidigt som missbruk av t ex anställningsstöd förhindras. Ett sätt kan vara att öka möjligheterna att inhämta uppgifter från andra myndigheter istället för från arbetsgivarna. 3.6 Låt inte övergången till tillfälliga uppehållstillstånd försvåra etableringen på arbetsmarknaden Regeringen förbereder just nu ett förslag om ändrade regler för uppehållstillstånd. 7 Om förslaget genomförs kommer tillfälliga uppehållstillstånd att bli huvudregel då någon beviljas asyl i Sverige. Så kallade konventionsflyktingar kommer att få treåriga tillfälliga uppehållstillstånd och alternativt skyddsbehövande, vilket är den större gruppen, ettåriga tillfälliga uppehållstillstånd. Att ha ett kort uppehållstillstånd skapar en osäkerhet som i sig kan försvåra integrationen. Regeringens förslag har dessutom fått en utformning som ytterligare kan försvåra integrationen på arbetsmarknaden och leda till att värdefull kompetens inte tas till vara. Enligt förslaget ska de etableringsplaner som stakar ut vägen in på den svenska arbetsmarknaden för nyanlända inte gälla för längre tid än uppehållstillstånden, trots att tillstånden som regel kommer att förlängas. I praktiken innebär det att etableringsinsatserna dels måste passa inom uppehållstillståndets giltighet, dels att det kommer bli mycket svårare att skapa genomtänkta kedjor av insatser då dessa kommer att avbrytas i samband med att uppehållstillstånden ska omprövas. Arbetsförmedlingens arbete blir svårare då allt ska passas ihop med tillståndsperioderna. TCO anser att man bör göra tvärtom och uttryckligen säga att etableringsinsatserna ska planeras och genomföras utan att man behöver ta hänsyn till uppehållstillståndets längd. Regeringens förslag innebär också att den som vid den tidpunkt då uppehållstillståndet ska omprövas har en anställning som han eller hon kan försörja sig på har rätt till permanent uppehållstillstånd. 7 Utkast till lagrådsremiss. Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. http://www.regeringen.se/rattsdokument/departementsserien-ochpromemorior/2016/02/begransningar-av-mojligheten-att-fa-uppehallstillstand-isverige/ 10 Välkommen in!

Att en sådan möjlighet skapas är bra, men det kommer att skapa väldigt starka incitament att hitta ett arbete. Det kan leda till att personer med utbildning och erfarenhet inom bristyrken väljer att försöka hitta ett jobb vilket som helst istället för att gå igenom validering och kompletterande utbildningar för att få ett jobb i linje med sin utbildning och erfarenhet. Det skulle kunna medföra att Sverige går miste om värdefull kompetens, men också till att bättre utbildade nyanlända tränger undan nyanlända med lägre utbildning från enklare jobb. 3.7 Skapa fler ingångar till utbildning Bland de nyanlända finns det sannolikt många som efter en tid i Sverige kommer att vilja och vara redo att läsa en utbildning inom högskolan eller yrkeshögskolan. Det är därför viktigt att det finns många ingångar till utbildning och goda möjligheter även för den som börjar studera när hon eller han är över 25 år att bli antagen till samt finansiera sina studier. Regeringens förslag om en livslång rätt till kommunal vuxenutbildning ett steg i rätt riktning, bland annat eftersom det innebär en möjlighet att få behörighet till vidare studier. Därutöver krävs även förändringar i antagningsregler och utbildningsutbud inom högskolan och yrkeshögskolan. Det stora antalet relativt unga nyanlända bör få betydelse för högskolans och yrkeshögskolans dimensionering framöver. Välkommen in! 11

TCO TCO är en facklig centralorganisation som har 14 medlemsförbund med tillsammans 1,3 miljoner medlemmar. Därav är 60 000 studerandemedlemmar i något av fackförbunden inom TCO. Bland TCO-förbundens medlemmar finns många olika yrkesgrupper, allt från civilekonomer, jurister, civilingenjörer och statsvetare till socionomer, lärare, sjuksköterskor, poliser och skådespelare. TCO är den fackliga centralorganisation vars förbund organiserar flest akademiker. TCO-förbunden finns inom alla områden på arbetsmarknaden, inom såväl privat och offentlig sektor som inom tjänste- och tillverkningsindustrin. Fackförbunden har stora kunskaper och lång erfarenhet av de spelregler som gäller mellan anställda och arbetsgivare. Vill du veta mer? Gå in på www.tco.se 12 Välkommen in!

Tjänstemännens centralorganisation Linnégatan 14, 114 94 Stockholm Tel 08-782 91 00, tco.se Välkommen in! TCO Granskar nr Ange nr Ange år 13