ÅTGÄRDER MOT MISSBRUK AV REGLERNA FÖR ARBETSKRAFTS- INVANDRING Departementspromemoria (Ds 2013:57)

Transkript

1 Dokument Sida YTTRANDE 1 (9) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/samuel Engblom Direkttel: , Direktfax: E-post: samuel.engblom@tco.se Justitiedepartementet STOCKHOLM ÅTGÄRDER MOT MISSBRUK AV REGLERNA FÖR ARBETSKRAFTS- INVANDRING Departementspromemoria (Ds 2013:57) Ju 2013/6287/L7 Sammanfattning TCO har en i grunden positiv syn på arbetskraftinvandring och menar att det går att kombinera öppenhet med goda villkor för de migrerande arbetstagarna. TCO anser att arbetsmarknadens parter har en viktig roll att spela för att regelverket för arbetskraftsinvandring följs innebär emellertid inte att staten kan avhända sig ansvaret då reglerna om arbetskraftsinvandring är av offentligrättslig karaktär. TCO ser mycket allvarligt på att regeringen under arbetet med promemorian vägrat att samråda med arbetsmarknadens parter. Resultatet är en promemoria där de migrerande arbetstagarnas perspektiv saknas. TCO tillstyrker merparten av promemorians förslag men avråder från att genomföra dessa förslag om man inte samtidigt inför effektiva sanktioner mot de arbetsgivare som bryter mot reglerna och åtgärder som förbättrar de migrerande arbetstagarnas möjligheter att faktiskt få den lön och de arbetsvillkor som var en förutsättning för att arbetstillståndet skulle beviljas. Att bara öka kontrollen och möjligheterna att återkalla uppehållstillstånd utan att samtidigt införa verksamma sanktioner skulle i praktiken främst drabba de migrerande arbetstagarna, vilket ur TCO:s perspektiv är inte är acceptabelt. TCO kräver att regeringen skyndsamt tillsätter en beredningsgrupp med representanter för regeringskansliet, arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter med uppdrag att ta fram förslag till effektiva sanktioner mot arbetsgivare samt hur det kan säkras att migrerande arbetstagare har rätt till den lön och de arbetsvillkor som utlovades då arbetstillstånd beviljades. TCO kräver att regeringen omedelbart uppdrar åt Migrationsverket att se över hur myndigheten kan förbättra sin kommunikation med arbetsmarknadens parter. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan tco@tco.se

2 2 (9) TCO:s principiella syn på arbetskraftsinvandring TCO har en i grunden positiv syn på arbetskraftsinvandring. Arbetskraftsinvandring erbjuder möjligheter. För företag, myndigheter och organisationer kan arbetskraftsinvandring vara ett sätt att undvika brist på arbetskraft med en viss kompetens, eller att kunna anställa den bästa personen för ett visst jobb. Det kan också vara en källa till nya impulser från medarbetare med andra erfarenheter och en annan bakgrund. För individen kan arbetskraftsmigration både erbjuda ett sätt att undkomma ekonomiska eller andra svårigheter i hemlandet och en möjlighet att utvecklas i sitt arbetsliv eller helt enkelt att göra verklighet av en dröm om att bo i ett annat land ett år. Men arbetskraftsmigration är också förknippat med risker. På grund av sin ofta utsatta position arbetar många migrerande arbetstagare för låga löner i en dålig arbetsmiljö. Arbetskraftsinvandring kan också leda till underbudskonkurrens mellan löntagare och en press nedåt på löner och villkor. Ett av de bärande inslagen i den svenska modellen har varit att företag ska konkurrera med bra produkter och hög produktivitet, inte låga löner. Vid utformningen av ett regelverk för arbetskraftsinvandring ställs därför lagstiftaren inför två uppgifter. Den första är att skapa ett system som är så öppet att det motsvarar de faktiska behov av arbetskraftsmigration som företag, samhällen och individer har. Om lagstiftaren misslyckas med denna uppgift kommer migrationen istället att styras om till antingen irreguljär migration eller till andra rättsliga former som bemanningsföretag och företagsintern stationering. Den andra uppgiften är att förhindra att de migrerande arbetstagarnas utsatta position utnyttjas av oseriösa arbetsgivare eller att arbetskraftsinvandringen leder till underbudskonkurrens mellan arbetstagare och mellan företag. Den stora utmaningen är att lyckas kombinera dessa två uppgifter. Samtidigt som TCO välkomnade de ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring som 2008 års reform innebar varnade vi även för riskerna att systemet skulle missbrukas. Snart fem år efter de nya reglernas införande tvingas vi tyvärr konstatera att våra farhågor beträffande det senare har infriats. Som framgår nedan är inte heller de förslag som presenteras i promemorian tillräckliga för att komma till rätta med problemen. Allmänna synpunkter Brister i utredningen på grund av vägran att samråda med arbetsmarknadens parter TCO vill inledningsvis invända mot det sätt på vilket den aktuella utredningen har tillkommit. Regeringen har under utredningens gång trots begäran vägrat att samråda med arbetsmarknadens parter. Gängse ordning i lagstiftningsärenden som berör arbetsmarknaden är annars att arbetsmarknadens parter involveras i ett tidigt skede genom att bjudas in till en referensgrupp eller som experter i utredningen. Regeringen har inte heller förklarat varför man har valt att göra denna avvikelse från gängse rutiner.

3 3 (9) Konsekvenserna av vägran att samråda med arbetsmarknadens parter syns tydligt i betänkanden. Den enskilda migrerande arbetstagarens perspektiv saknas i stort sett helt och inget av utredningens förslag förbättrar möjligheterna för migrerande arbetstagare att faktiskt få den lön och de arbetsvillkor som utlovades i det arbetserbjudande som låg till grund för arbetstillståndet. I promemorian har man dessutom helt bortsett från den särskilda problematik som uppstår då arbetstagaren formellt sett är anställd i ett annat land, något som är särskilt vanligt på TCO-förbundens avtalsområden. Vidare saknas helt resonemang och förslag rörande hur det idag ofta bristfälliga samarbetet mellan migrationsverket och de fackliga organisationer som lämnar yttranden över löner och arbetsvillkor kan förbättras. Bristande balans mellan arbetstagare och arbetsgivare Som framgår nedan så tillstyrker TCO merparten av promemorians förslag. TCO vill dock avråda från att genomföra dessa förslag om man inte samtidigt inför effektiva sanktioner mot de arbetsgivare som bryter mot reglerna och åtgärder som förbättrar de migrerande arbetstagarnas möjligheter att faktiskt få den lön och de arbetsvillkor som var en förutsättning för att arbetstillståndet skulle beviljas. Att bara öka kontrollen och möjligheterna att återkalla uppehållstillstånd utan att samtidigt införa verksamma sanktioner skulle i praktiken främst drabba de migrerande arbetstagarna, vilket ur TCO:s perspektiv är inte är acceptabelt. En ny utredning bör omedelbart tillsättas De brister som avsaknaden av samråd med arbetsmarknadens parter har inneburit kan inte avhjälpas under ett ordinärt remissförfarande. Lagförslag måste beredas grundligt och då det inte finns några lagförslag beträffande arbetstagares rätt att få minst de arbetsvillkor som utlovats i arbetserbjudandet eller effektiva sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot reglerna är det svårt för regeringen att med bara promemorian och remissinstansernas synpunkter som underlag lämna förlag på detta område. TCO kräver därför att regeringen skyndsamt tillsätter en beredningsgrupp med representanter för regeringskansliet, arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter med uppdrag att ta fram förslag på hur effektiva sanktioner mot arbetsgivare kan utformas samt hur det kan säkras att migrerande arbetstagare har rätt till den lön och de arbetsvillkor som utlovades då arbetstillstånd beviljades. TCO har tagit fram flera konkreta förslag på dessa områden (se nedan) men är berett att diskutera olika lösningar. TCO kräver också att regeringen omedelbart uppdrar åt Migrationsverket att se över hur myndigheten kan förbättra sin kommunikation med arbetsmarknadens parter. De fackliga organisationer som yttrar sig över löner och arbetsvillkor måste få en meningsfull återkoppling i varje enskilt ärende. Dessutom bör ett särskild rådgivande organ skapas där arbetsmarknadens parter får information och insyn i Migrationsverkets verksamhet.

4 4 (9) Synpunkter på förslagen 2. Nuvarande ordning På sidan 25 i promemorian finns en beskrivning av nu gällande regler som ger intrycket av att det huvudsakliga kriteriet för om en person ska få arbetstillstånd i Sverige eller inte är att denne kan försörja sig. Först därefter nämns det faktum att löner, försäkringar och övriga villkor måste vara minst i höjd med de som återfinns i relevant kollektivavtal (likabehandlingskriteriet). TCO menar att detta är en missvisande beskrivning som dessutom riskerar att sprida den alltmer utbredda missuppfattningen att en tillräcklig förutsättning för att få arbetstillstånd i Sverige är att man tjänar mer än kronor i månaden, inte att lön och övriga villkor uppfyller likabehandlingskriteriet. Ett oroväckande exempel på detta synsätt där är domen i målet UM från Förvaltningsrätten i Stockholm. I en situation där det var ostridigt att arbettagaren inte hade fått den lön som utlovats i arbetserbjudandet valde domstolen att i domskälen bara hänvisa till att arbetstagaren hade en lön som denne kunde försörja sig på. TCO kräver därför att det i det fortsatta lagstiftningsärendet tydligt klargörs att en grundläggande förutsättning för arbetstillstånd är att löner, försäkringar och övriga villkor ska vara minst i höjd med svenska kollektivavtal eller praxis i yrket eller branschen. 4. Nya återkallelsebestämmelser I promemorian föreslås nya bestämmelser för återkallelse av uppehållstillstånd. TCO kan med några mindre justeringar tillstyrka utredningens förslag, dock med det förbehållet att det måste kombineras med åtgärder som ger migrerande arbetstagare rätt till den lön och de villkor som utlovats samt effektiva sanktioner mot arbetsgivare. I annat fall riskerar obalansen mellan arbetstagare och arbetsgivare att förvärras ytterligare. 4.2 Återkallelse när förutsättningarna för arbetstillståndet inte längre är uppfyllda TCO välkomnar förslaget att det ska införas en skyldighet för Migrationsverket att i ett ärende om återkallelse av uppehållstillstånd för arbete på grund av ändrade anställningsvillkor inhämta den berörda arbetstagarorganisationens yttrande över anställningsvillkoren. Vad gäller grunder för återkallelse så anges i promemorian att återkallelse inte ska kunna ske om anställningsvillkoren har ändrats i förhållande till vad som angavs i ansökningsförfarande, men fortfarande är i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. TCO anser att detta synsätt är problematiskt då det står i strid med principen att den lön och de villkor som anges i arbetserbjudande också är de som ska gälla i praktiken. 4.3 Återkallelse när arbetet inte påbörjats inom rimlig tid I promemorian föreslås att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete ska återkallas om arbetet inte påbörjats inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag. TCO tillstyrker promemorians förslag.

5 5 (9) 4.4 Relationen till nuvarande återkallelsebestämmelser och möjlighet till omställning I promemorian föreslås att en utlänning vars anställning har upphört sedan Migrationsverket inlett en undersökning om återkallelse av uppehållstillståndet men innan Migrationsverket fattat beslut i ärendet ska få fyra månader på sig att söka en ny anställning och ett nytt arbetstillstånd utan att uppehållstillståndet återkallas. TCO tillstyrker promemorians förslag. 4.5 Utökade informationsinsatser I promemorian föreslås att Migrationsverket ska få i uppdrag att ta fram och tillhandhålla utlänning som beviljas arbetstillstånd informationsmaterial med grundläggande upplysning om villkoren för arbetskraftsinvandring mm. TCO tillstyrker promemorians förslag men anser att informationen även bör innehålla kontaktuppgifter till den fackliga organisation som har yttrat sig över den aktuella ansökan om arbetstillstånd. 5. Efterkontroller I promemorian föreslås att en bestämmelse vilken ger Migrationsverket möjlighet att kontrollera om den som beviljats arbetstillstånd har påbörjat arbetet inom fyra månader och att förutsättningarna för arbetstillståndet är uppfyllda under tillståndstiden. TCO välkomnar och tillstyrker promemorians förslag. Det är dock inte tillräckligt att Migrationsverket bara ges möjlighet att göra sådana kontroller. Migrationsverket måste därför ges ett tydligt uppdrag att systematiskt arbeta med efterhandskontroller. Då det rör sig om ett delvis nytt uppdrag måste myndigheten även tillföras nya resurser. Utökade möjligheter till efterhandskontroller kommer emellertid inte i sig att leda till bättre efterlevnad av reglerna. För det krävs även verksamma sanktioner mot de arbetsgivare som bryter mot reglerna. 6. Ett effektivare informationsutbyte Kapitlet innehåller förslag om att Migrationsverket ska få direktåtkomst till uppgifter som finns i databaser hos Skatteverket, Försäkringskassan och Kronofogdemyndigheten. Då syftet är att skärpa kontrollen av att reglerna för arbetskraftsinvandring faktiskt följs tillstyrker TCO förslagen. 7. En sanktionerad uppgiftsskyldighet för arbetsgivare Kapitlet innehåller promemorians enda förslag riktat mot arbetsgivare. Tanken är att genom ett bemyndigande i utlänningslagen göra det möjligt för regeringen att förordningsvägen skapa en skyldighet för arbetsgivare som har anställda som arbetar med arbetstillstånd att på Migrationsverkets begäran på heder och samvete lämna uppgifter om de anställningsvillkor som gäller för den aktuella arbetstagaren. Genom att uppgifterna lämnas på heder och samvete blir de straffrättsliga reglerna om osann eller vårdslös försäkran i 15 kap. 10 BrB tillämpliga. TCO avstyrker utredningens förslag då detta är helt otillräckligt. Antaganden att risken att dömas för osann eller vårdslös försäkran skulle avskräcka de oseriösa arbetsgivare som idag

6 6 (9) för olika syften utnyttjar den bristande kontrollen och avsaknaden av sanktioner i systemet för arbetstillstånd kan starkt ifrågasättas. Straffskalan är böter eller fängelse i upp till två år respektive sex månader. Risken att straffvärdet på att ha lämnat osanna uppgifter till Migrationsverket av domstolarna kommer att bedömas som lågt är dessutom stort. Det är även oklart vilken effekt rekvisitetet att åtgärde ska innebära fara i bevishänseende får. Straffbestämmelsen är dessutom enkel för den arbetsgivare som så önskar att kringgå. Genom att helt enkelt inte svara då Migrationsverket begär uppgifter om anställningsvillkor kan arbetsgivaren undvika att göra sig skyldig till osann försäkran. Enligt promemorian torde ett uteblivet svar från arbetsgivaren [ ] i de allra flesta fall innebär en fördjupad utredning om det föreligger grund för återkallelse av tillståndet. Men då det inte finns några sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot reglerna för arbetstillstånd är denna strategi helt risk fri för arbetsgivaren. Återigen är det bara arbetstagaren som drabbas av arbetsgivarens regelbrott. Behov av åtgärder utöver promemorians förslag Som nämnts inledningsvis så saknar promemorian flera viktiga perspektiv vilket resulterat i att man inte lagt förslag på flera områden där sådana behövs. TCO kräver därför att regeringen skyndsamt tillsätter en beredningsgrupp med representanter för regeringskansliet, arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter med uppdrag att utreda hur effektiva sanktioner mot arbetsgivare kan utformas samt hur det kan säkras att migrerande arbetstagare får den lön och de arbetsvillkor som utlovades då arbetstillstånd beviljades. Nedan presenteras förslag på fem olika områden som TCO anser bör ingå i en sådan utredning. Förslagen ska ses som exempel på tänkbara lösningar och TCO diskuterar gärna alternativa förslag. Utvidga förhandskontroller till samtliga branscher Förhandskontroller i form av en vandelsprövning av den presumtiva arbetsgivaren bör bli obligatoriska för att minska risken att arbetstillstånd ges för arbete hos oseriösa arbetsgivare. Vandelsprövningen bör innehålla en kontroll via offentliga register av att företaget existerar, att det bedriver verksamhet samt att det inte har några skatteskulder. Nystartade verksamheter bör kunna visa att lön kan garanteras för den tid som arbetserbjudandet gäller (till exempel genom en bankgaranti). Arbetsgivare som tidigare brutit mot reglerna bör vara förhindrade att under ett antal år få rekrytera från länder utanför EU. I januari 2012 införde Migrationsverket skärpta kontroller av den presumtiva arbetsgivaren i ett antal högriskbranscher. Dessa bör finnas kvar men kompletteras med den ovan beskrivna systematiska vandelsprövningen oavsett bransch. Stärk arbetserbjudandets rättsliga ställning Det arbetserbjudande som arbetsgivaren skickar till Migrationsverket och som den fackliga organisationen yttrar sig över är idag inte rättsligt bindande. En arbetsgivare kan alltså lova en sak i tillståndsprocessen och sedan skriva något helt annat i anställningskontraktet. Att lägre lön och sämre villkor utgör ett brott mot reglerna om arbetskraftsinvandring hjälper inte

7 7 (9) arbetstagaren, då den enda sanktion som är kopplad till detta, att arbetstillståndet återkallas, är riktad mot arbetstagaren. Det finns flera tänkbara lösningar på detta problem. Ett alternativ vore att i Utlänningslagen eller i en särskild lag föra in en bestämmelse som ger arbetstagare för vilka arbetstillstånd erfordras rätt till skadestånd om löner, försäkringar eller övriga villkor inte motsvarar de som utlovades i arbetserbjudandet. Utgångspunkten för skadeståndet bör vara att arbetstagaren ska sättas i samma situation som om arbetsvillkoren hade varit de utlovade. Ett exempel på en särskild lag med ett liknande innehåll är lagen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete som utförts av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige. Särskilda regler när arbetstagaren är anställd i hemlandet En inte ovanlig situation inom TCO-förbundens avtalsområden är konstruktioner där arbetstagaren, trots att denne arbetar i Sverige, har sin formella anställning i ett annat land. Det kan till exempel röra sig om att ett i Sverige etablerat företag anlitar ett utländskt bemanningsföretag eller att en person som är anställd inom en del av en koncern under en period skickas till Sverige för att arbeta vid ett annat företag i samma koncern. Då den formella arbetsgivaren inte finns i Sverige är det i dessa situationer extra svårt att kontrollera att villkoren för arbetstillstånd verkligen uppfylls. Även OECD uppmärksammade denna fara och rekommenderade den svenska regeringen att förbättra kartläggningen och kontrollen av nyttjandet av företagsinterna förflyttningar för att säkerställa att lägre arbetskraftskostnader för arbetskraftsinvandrare inte utgör ett skäl mot att anställa arbetskraft i Sverige, särskilt inom IT-sektorn. Begreppet lön när arbetstagare är anställda i tredje land Enligt Utlänningslagen är ett av kraven när arbetstillstånd ska beviljas att löner, försäkringar och övriga villkor ska vara minst i nivå med svenskt kollektivavtal eller praxis i yrket eller branschen. Inom exempelvis IT-branschen är det vanligt att svenska företag eller utländska företag med verksamhet i Sverige tar hit personer från tredjeland som fortfarande är anställda i t ex det indiska dotterbolaget. För att deras löner och villkor ska nå upp till den nivå som krävs för arbetstillstånd i Sverige gör arbetsgivaren diverse tillägg antingen i form av lönetillägg eller i form av traktamenten och ersättning för boende. De senare formerna av tillägg räknas normalt inte som lön i Sverige. Migrationsverket har, trots att det saknas rättslig grund för detta, godkänt att traktamenten och ersättning för boende ska räknas in i lönen. Det innebär att det för arbetsgivaren blir relativt sett billigare att låta någon vara anställd i ett annat land trots att arbetet utförs i Sverige. Dels får de migrerande arbetstagarna själva betala en del av kostnaderna för den företagsinterna förflyttningen. Krav på filial Sedan den januari 2012 kräver Migrationsverket att företag som är registrerade i ett land utanför EU och som har verksamhet inom någon av de branscher som verket ser som riskbranscher (bl a städ, hotell och restaurant, bygg och bemanning) ska ha en filial

8 8 (9) registrerad här. Det är då filialen som vid behov ska lämna uppgifter till migrationsverket. Förekomsten av en filial underlättar också för svenska fackföreningar att teckna kollektivavtal med det berörda företaget. Detta krav bör utökas till alla situationer där arbetsgivaren är registrerad i ett land utanför EU, oavsett bransch. Försvåra fusk genom entreprenörsansvar Konstruktioner där arbetstagarna är anställda i hemlandet men utför arbete i Sverige kan användas som ett sätt för företag etablerade i Sverige att undvika ansvar för situationer där löner och övriga arbetsvillkor inte motsvarar de som utlovades i ansökan om arbetstillstånd. Det förekommer också att arbetskraftsinvandrare anställs i företag som ingår i entreprenörskedjor där det led i kedjan som migranterna formellt är anställda hos har begränsade ekonomiska resurser. Ett sätt att försvåra denna typ av fusk är att införa en bestämmelse om att svenska företag som anlitar utländska tjänsteleverantörer och som inte har gjort rimliga kontroller av att villkoren för arbetstillstånd följs kan göras ansvariga för att betala mellanskillnaden mellan utbetalda löner och de löner som angivits i arbetserbjudandet för den tid som de har arbetat på uppdrag av det svenska företaget. En liknande bestämmelse finns i 7-8 lagen (2013:644)om rätt till lön och annan ersättning för arbete som utförts av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige Sanktioner mot arbetsgivare som inte betalar de löner eller erbjuder de villkor i övrigt som var en förutsättning för arbetstillståndet Ett av de grundläggande problemen med dagens regler är att det inte finns någon sanktion mot arbetsgivare som bryter mot reglerna genom att inte betala den lön eller ge de arbetsvillkor i övrigt som var en förutsättning för arbetstillståndet. Den enda sanktionen som finns idag är att arbetstillståndet dras in, vilket främst drabbar arbetstagaren och bidrar till dennes utsatthet. TCO föreslår därför att två nya sanktioner riktade mot arbetsgivare införs. Den ena har redan nämnts ovan och är en ny bestämmelse i Utlänningslagen som ger arbetstagare för vilka arbetstillstånd erfordras rätt till skadestånd om löner, försäkringar eller övriga villkor inte motsvarar de som utlovades i arbetserbjudandet. Utgångspunkten för skadeståndet bör vara att arbetstagaren ska sättas i samma situation som om arbetsvillkoren hade varit de utlovade. Det andra förslaget utgår från den existerande bestämmelsen i 20 kap. 5 Utlänningslagen. Enligt denna kan arbetsgivaren som uppsåtligen eller av oaktsamhet har en utlänning i sin tjänst fastän utlänningen inte har föreskrivit arbetstillstånd dömas till böter eller, när omständigheterna är försvårande, fängelse högst ett år. Arbetsgivaren kan även påföras en särskild avgift som tillfaller staten (20 kap. 12 Utlänningslagen). En arbetsgivare som anställer en person som saknar arbetstillstånd kan alltså drabbas av sanktioner medan en arbetsgivare som anställer en person som har arbetstillstånd men därefter

9 9 (9) bryter mot villkoren för arbetstillståndet genom att t ex inte betala tillräcklig lön inte riskerar någon sanktion. En rimligare ordning vore att dessa situationer behandlas lika. Främja tecknandet av kollektivavtal En viktig utgångspunkt när reglerna för arbetskraftsinvandring ses över är att har att värna den svenska kollektivavtalsmodellen. Systemet måste därför vara konstruerat på ett sätt som främjar tecknandet av kollektivavtal. Kravet att löner, försäkringar och övriga villkor minst ska motsvara dem som gäller enligt svenska kollektivavtal eller praxis i yrket eller branschen är ur denna synvinkel ett bra exempel. Då det enklaste sättet för ett företag att uppfylla kraven för att få rekrytera från länder utanför EU är att teckna kollektivavtal har detta krav ibland kunnat användas som en hävstång för att förmå fler företag att teckna avtal. Incitament att teckna avtal finns även inbyggt i det certifieringssystem som tagits fram av Migrationsverket och TCO-förbundet Unionen för att förenkla och korta handläggningstiderna för seriösa företag. Unionen erbjuder dessutom sedan hösten 2012 som första svenska fackförbund ett kraftigt rabatterat gästmedlemskap till nyanlända arbetskraftsinvandrare. Att systemet på detta sätt främjar tecknandet av kollektivavtal är logiskt då kollektivavtal minskar riskerna för att reglerna inte efterföljs. Kollektivavtalen har egna kontroll- och sanktionssystem vilka gör det svårare och dyrare för arbetsgivaren att inte leva upp till de arbetserbjudandets villkor. Staten skulle ytterligare kunna underlätta de fackliga organisationernas arbete genom att uppdra åt Migrationsverket att stärka sitt informationsutbyte med de fackliga organisationerna, till exempel beträffande hur de beslutar i ärenden där den fackliga organisationen har avstyrkt behandlas. Migrationsverket bör även åläggas att regelbundet och i en permanent struktur samråda med arbetsmarknadens parter. Att arbetsmarknadens parter har en viktig roll att spela för att regelverket för arbetskraftsinvandring följs innebär emellertid inte att staten kan avhända sig ansvaret. Reglerna om arbetskraftsinvandring är av offentligrättslig karaktär. Att arbetskraftsinvandrare får lön, försäkringar och villkor i höjd med kollektivavtalen är inte bara en fråga mellan arbetsgivaren och den anställde utan en förutsättning för arbetstillstånd. Det ligger därmed i statens intresse att kontrollera att denna förutsättning inte bara uppfylls på pappret utan även i verkligheten. Att staten i dessa fall kontrollerar att t ex den utbetalda lönen motsvarar den som utlovats är därför inte något avsteg från den svenska modellen. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Eva Nordmark Samuel Engblom