Miljö, hälsa och risker

Mål och riktlinjer Miljö, hälsa och risker Den fysiska planeringen ska tillförsäkra invånarna en miljö som ur folkhälsosynpunkt kan betecknas som en god livsmiljö. Konflikter vad gäller buller från bl a vägar, järnvägar, skjutbanor och industrier måste belysas redan på planeringsstadiet. Anläggningar som alstrar farligt gods, samt vägar för farligt gods, bör förläggas utanför tätbebyggt område. Den kommuntäckande markradonundersökning som kommunen företagit, ska ligga till grund för information vid ny- och ombyggnad. Verksamhet av industriell karaktär medför omgivningspåverkan i olika former. Planering av nya och befintliga industriområden måste därför ske med stor hänsyn till miljöfrågor. Miljöfrågor ska ses i ett långsiktigt perspektiv, eftersom investeringar i byggnader, vägar och teknisk försörjning kommer att ha återverkningar långt fram i tiden. För ny bebyggelse ska risken för farliga godsolyckor elimineras genom lämplig placering av olika typer av bebyggelse. Områden för störande eller farlig verksamhet ska avgränsas med skyddsområden. Mycket av trafiken på väg 23 genom Höör är genomfartstrafik som kör nära bostadsbebyggelsen. 130

Miljö, hälsa och risker Resurshushållning!+,,-./'-(,ÿ&'(()* 0-1223*,ÿ&'(()* 4())(567 789;<> $%##& #"#'( 0123456!?0,ÿ%A )*"#$&#+ 4,-"5,ÿ&'(()* <+"(58?0,ÿ@A ;7ÿ81*9,"* '1(#.(+(+ \ \ \?0,ÿ%A *+,-./+! '01231( \ \ >"567 %!""#?0,ÿ@A!"#$%ÿ&'(()* "?341@2>1AB9ÿ!5541ÿ2CDD<9 <C)D6EÿF0)-(ÿ2GFÿ5C-"5 N5C#05?0,ÿ3(5)C,1ÿ,27- '"+705?0,ÿ3(5)C,1ÿ,27- O05+?0, 67ÿ81*9,"* H7)(,7ÿ-"D1.(+( 9(+1.5"ÿ-1655ÿ0+ÿ@$$ÿ 7D5+F15?0,ÿ@B,$%-.#"/?0,ÿ%A ;2)-.5,(!?0,ÿ@B '(1-(58 >ÿ%%! % \! I3C+1)C,ÿ.+-C+-1(1C2+ H7)(,7ÿ-281C88 J82+C '1655ÿF0-1,K57-2#5K7 '"D1.(+( L88-10))+C+,ÿ(?ÿ32572+ #7ÿ3(5)C,1ÿ,27- H7)(,7ÿ.+-C+-1(1C2+ H7)(,7ÿ-281C88 9(+1.5"ÿ-1655ÿ0+ÿ@$$ 7D+F15 I5,Mÿ2GFÿ,5-10"1 '"()( $ %&!!ÿ"# 96.567 '1655ÿ"5(31)7+C+, '"/77-2#5K7ÿ?(11+10"1 131

Bakgrund och motiv Allmänna förutsättningar Höör har genomfartstrafik på väg och järnväg som ger miljöpåverkan. Vid planering av ny bebyggelse i närheten av miljöstörande industri måste hänsyn tas till på vilket avstånd bebyggelsen kan placeras. Översiktsplanen ska ta hänsyn till den påverkan som uppstår i samhället när det gäller miljö, risker, hälsa och säkerhet. I den översiktliga planeringen ska kommunen redogöra för hur marken ska användas för en lång tid framöver. Kommunen ska redovisa miljö- och riskfaktorer av betydelse för beslut om användningen av mark och vatten. Planeringens huvudroll i detta sammanhang är att se till så att miljöproblemen och riskerna minskar i befintlig miljö och att undvika risker och problem med genomtänkt planering. typ av industri som området planeras för, men lokala förhållanden ska vägas in i bedömningen. För brukningscenter inom lantbruket, som inte prövats enligt miljöbalken, d.v.s. brukningscenter med mindre än 100 djurenheter, bör skyddsavstånd bestämmas från fall till fall vid planering av ny bebyggelse. Detta innebär ett preliminärt skyddsavstånd på 150-500 meter beroende på djurslag och antal djur. Allmänt om buller De senaste trettio årens snabba ökningar av antalet vägfordon har medfört att miljöstörningar från vägtrafik har blivit ett allt mer framträdande samhällsproblem. Buller är en av dessa störningar. Naturvårdsverket har 1991 tagit fram riktvärden för vad som kan anses som acceptabelt i fråga om buller från vägtrafik. Riksdagen har fastställt dessa för bostäder vid ny bebyggelse samt vid nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riksdagen har beslutat om propositionen Infrastrukturinriktning för framtida transporter 1996/9753 Där redovisas en handlingsplan mot buller dels riktvärden för trafikbuller, dels åtgärdsprogram mot störningar i befintlig bebyggelse. I propositionen anges att bullerstörningarna i samhället ska begränsas kraftigt, såväl avseende ljudnivåerna som avseende antalet människor som utsätts för buller. Sårbarhet Beredskap i samhällsutvecklingen och planeringen är ett begrepp som syftar till att uppnå ett robustare samhälle. Utgångspunkten är att en god beredskap för extraordinära händelser, kriser, olyckor, sårbarhet i den tekniska försörjningen i ett fredstida samhället, ger en god bas för ett eventuellt krigstillstånd. Planering för minskad sårbarhet kan t.ex. innebära alternativa lösningar för energiförsörjning, farliga godsleder och var nya bostadsområden lokaliseras. Detta synsätt bör vävas in i planeringsprocessen så tidigt som möjligt. Markanvändning Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Boverket har gemensamt i rapporten Bättre plats för arbete ställt upp generella riktlinjer för skyddsavstånd som normalt gäller för olika typer av miljöstörande verksamhet. Skyddsavståndet anges i form av ett intervall. Intervallgränserna avser fall med goda respektive dåliga förutsättningar. Dessa skyddsavstånd avser störningar orsakade av buller, utsläpp av föroreningar samt riskavstånd vid explosion och brand. Ett industriområde utövar omgivningspåverkan genom fordonstrafik till och från området och genom verksamhet inom området. Påverkan sker i huvudsak genom buller och luftföroreningar. Markanvändningen kring arbetsområdet måste planläggas på ett sådant sätt att framtida störningar till omgivningen undviks och avståndet till bebyggelse ska vara så väl tilltaget att de verksamheter som området är planerat för kan bedrivas och eventuellt expandera utan att konflikter med omgivningen uppstår. Skyddsavståndet beror i första hand på den Järnvägstrafiken har stor inverkan på bullermiljön 132

Miljö, hälsa och risker Riktvärden för trafikbuller Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnad av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 Db(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i infrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan, bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. och riksväg 17. Enstaka bebyggelse kring dessa vägar utsätts troligen för höga ljudnivåer. Bullerbelastningen minskar vid hastighetsbegränsningar inom tätbebyggelse. Inom Höörs tätort är idag Södergatan och Järnvägsgatan de mest trafikerade och bullerbelastade gatorna. Expansionen av Höörs tätort kommer troligen att till viss del förändra flödesbilden genom att personbilstrafiken påverkas lokalt inom tätorten. Den maximala ljudnivån påverkas inte av hastighet eller antal fordon. Höga ljudnivåer stör bl a sömnen nattetid. Ljudnivå, tidpunkt och antalet störningshändelser har betydelse för störningsgraden. Resurshushållning Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus 55 db(a) ekvivalentnivå vid uteplats och 60 db(a) ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. Klippans kommun NORRA RÖRUM Rv 23 Hässleholms kommu TJÖRNARP Hallaröd Åtgärdsprogram mot störningar i befintlig bebyggelse av trafikbuller Åtgärdsprogram mot störningar i befintlig bebyggelse av trafikbuller, syftande till att på sikt uppnå riktvärden inomhus enligt ovan, bör genomföras för statlig trafikinfrastruktur. Rv 13 Eslövs kommun Munkarp V. Ringsjön HÖÖR Sätofta Hörby kommun Rv 13 I en första etapp bör åtgärdsprogrammen avse minst de fastigheter som exponeras av buller vid följande nivåer och däröver 65 db(a) ekvivalentnivå utomhus för vägtrafikbuller 55 db(a) maximalnivå inomhus nattetid avseende buller från järnvägstrafik Den första etappen av åtgärdsprogrammet bör genomföras snarast inom planperioden, 1998-2007. Rv 17 E 22 SNOGERÖD Rv 23 Rolsberga Satsarp Rv 17 Ö. Ringsjön Löberöd E 22 Infrastrukturinriktning för framtida transporter. Prop. 1996/9753 Större vägar med bullerbelastade vägsträckor Buller från vägtrafik Buller medför risk för hälsoeffekter. Ett stort antal människor i Skåne har vid sin bostad en bullernivå som inte kan anses som acceptabel. Sammantaget beräknas cirka 20% av länets befolkning vara exponerade för trafikbuller från vägtrafik, järnvägar och flyg överstigande de nivåer som föreslås gälla som planeringsmål och som ska uppnås i befintlig miljö på sikt. Bullerbelastningen har översiktligt beräknats vid kommunens vägar och vid de större gatorna i Höörs tätort. Beräkningsresultaten visar att riksväg 23 och europaväg 22 är de mest bullerbelastade vägsträckorna. Inte långt efter kommer riksväg 13 Väg 23 genom Höör är en av de mest bullerbelastade vägarna 133

Buller från tågtrafik Stambanan genom kommunen är en av de mest trafikerade tåglinjerna i Skåne, med pendeltågtrafik till Höör och fjärrgående gods- och persontrafik längs hela banan. Bullervärden har översiktligt beräknats längs stambanan. Framtagna värden visar att det vid frifältsspridning finns en risk att den maximala ljudnivån överstiger de önskade 70 db(a) ännu på 300 meters avstånd från spåret. I verkligheten finns det ofta dämpande hinder i terrängen, men beräkningen ger vid handen att en stor del av de fastigheter som är belägna intill järnvägen är bullerbelastade. Det ger samtidigt en bra fingervisning om att noggranna bullerberäkningar är nödvändiga vid planering av bebyggelse i närheten av järnvägen. Eslövs kommun Klippans kommun Malmö NORRA RÖRUM Hallaröd Munkarp HÖÖR V. Ringsjön Sätofta Ö. Ringsjön Hörby kommun TJÖRNARP Stockholm Hässleholms kommun SNOGERÖD Rolsberga Satsarp Löberöd Bullerbelastad järnvägssträcka Öresundstågen ger mindre buller än många andra tåg 134

Miljö, hälsa och risker Buller från skjutbana Översiktliga beräkningar har gjorts över bullerbelastningen från kommunens skjutbanor i Höörs tätort, Norra Rörum och Gudmuntorp. Fördjupade beräkningar har gjorts under 2001 för skjutbanorna i Höör och Norra Rörum. Liksom vid väg- och tågtrafik tas inte hänsyn till lokala faktorer i den utsträckning som är nödvändigt för att bilden ska bli fullständig. Skottljud har dessutom en annan karaktär än ljud från motorfordon och tåg vilket medför att översiktliga beräkningar blir mer komplicerade och i många fall mer osäkra. Skjutbanan i Höörs tätort bedöms belasta nuvarande bebyggelse bullermässigt. Omgivningsbelastningen bör därför klarläggas snarast möjligt genom beräkningar och resultatet bör utgöra en grund för en fortsatt diskussion angående lämpligheten av nuvarande lokalisering. För framtida planering bör även bullerbelastningen kring skjutbanan i Norra Rörum beräknas. Störningsgraden av den bullerpåverkan som skjutbanan i Gudmuntorp utövar på omgivningen har genomgått rättslig prövning enligt Miljöskyddslagen. Vissa begränsningar för verksamheten har beslutats. Eslövs kommun Klippans kommun Hallaröd NORRA RÖRUM Norra Rörum Munkarp V. Ringsjön SNOGERÖD Höör Rolsberga Gudmuntorp Sätofta Ö. Ringsjön Hörby kommun Hässleholms kommun TJÖRNARP Avfall och avfallsdeponier Kraftfulla insatser håller på att genomföras för att minska det växande avfallsberget samtidigt som påfrestningarna på miljön ska begränsas så långt som möjligt. Trots de insatser som hittills gjorts för att minska avfallsmängderna genom återvinning och resursutnyttjande vet vi att det även i framtiden kommer att behövas avfallsdeponier för att deponering ska kunna ske av det avfall som inte kan tas om hand på annat sätt. I regionen producerades drygt 300 kg hushållsavfall uträknat per invånare under 2000. En allt större del av avfallet återvanns eller komposterades. Även om källsorteringen och behandlingen av avfallet utvecklats finns fortfarande mycket att göra. Det nationella målet om att förbränning och deponering av osorterat avfall i allt väsentligt ska ha upphört till 2002 kan ännu inte sägas vara helt uppfyllt, vare sig i Skåne eller andra delar av landet. Rönneholms avfallsanläggning bedöms täcka behovet av avfallshantering i Höörs, Hörbys och Eslövs kommuner under planperioden. Den enda avfallsdeponi med driftstillstånd inom kommunen är Ekeröd. Deponin används inte för närvarande. I samband med att Ekeröds avfallsdeponi öppnades 1973 avslutades de sista mindre deponierna i kommunen. 1984 utförde miljö- och byggnadsnämnden en inventering, s k okulärbesiktning, av kommunens nedlagda deponier för att få en uppfattning om hur stor påverkan deponierna har på omgivningen. Deponierna delades in i olika klasser och Mosshagens upplag (Höörs tätort), Tjörnarpsupplaget och Snogerödsupplaget antogs ha stor påverkan på miljön. Våren 2001 gjordes ett examensarbete om de tre tipparna där ytvattenprover togs för att upptäcka eventuella läckage. Vid Mosshagen upptäcktes ett läckage med höga halter av fenol och bly. Fenol antas härröra från trä tjära. Snogerödsupplaget hade inga mätbara läckage till ytvattnet, men läckage till grundvatten kan inte uteslutas. Vid Tjörnarpsupplaget mättes små diffusa utsläpp. Undersökningen är översiktlig men kan vara till stor hjälp vid mer omfattande provtagningar, vilket bedöms behövas. Snogeröds tätort omges av utpräglad lantbruksbygd och avfallsupplaget i Snogeröd kan tänkas ha tagit emot större mängder bekämpningsmedel. Åtgärdsplan för nedlagda avfallsdeponier kommer att upprättas. Resurshushållning Satsarp Löberöd Befintliga skjutbanor 135

Radon Radon kan via grundvattnet tränga in i byggnader och vid långvarig exponering orsaka lungcancer hos människor. Bergarterna i sig utgör i regel inte något problem ur radonsynpunkt så länge de är kompakta. Krossade eller finfördelade i form av jordarter kan en större radonavgång ske till den luft som finns mellan partiklarna. Luften i jordarterna kan sedan sugas in i byggnader genom det undertryck som oftast råder där. Radongasen kan också komma in i byggnader löst i hushållsvatten och sedan avgå till rumsluften vid upptappning. Detta kan ge upphov till höga radonhalter i inomhusluften. Det kan också innebära en ökad cancerrisk att dricka vatten med högt radoninnehåll. Byggnadsmaterialet kan vara en radonkälla eftersom uranrik så kallad gråblå lättbetong användes i stor skala från ca 1929 till 1975. Radon bedöms årligen orsaka cirka 1 100 dödsfall i lungcancer. Centrala myndigheter arbetar därför med att minska radonhalten i byggnader. Sveriges Geologiska Undersökning AB har undersökt uraninnehållet i bäcktorv i Höörs kommun. Provtagningen visar på höga uranhalter inom ett stort område ovanför Ringsjön. En kommuntäckande markradonundersökning har 1989 utförts av SGI, Statens geotekniska institut. Med ledning av vad som framkom genom olika stickprovsundersökningar har marken i kommunen bedömts utgöras av mark med låg eller normal risk för radonförekomst. Endast en provtagningsplats i Spångahus vid Tjörnarp uppvisade förhöjda värden. Behovet av byggnadsåtgärder inom normalriskrespektive högriskområde ska klarläggas senast i samband med detaljplanering eller byggsamråd. Olyckor Det finns i dagens samhälle en rad verksamheter som vid normala förhållanden inte belastar miljön Farligt gods fraktas på vägarna men som vid olyckshändelser av olika slag kan förorsaka både omfattande och långsiktig miljöpåverkan. Farligt gods är varor som bedömts som explosiva, brandfarliga, giftiga, frätande, radioaktiva eller smittfarliga. Vid transporter av farligt gods utnyttjas ofta under en och samma sändning flera av transportmedlen bil, båt, järnväg och flyg. Förutom risker vid själva transporten finns risker vid lastning, lossning och mellanlagring. Största risken i transportledet är vid lossning och lastning av varorna. För vägburen trafik har Länsstyrelsen i Skåne län efter samråd med länets kommuner utfärdat rådgivande anvisningar om vilka vägar som är lämpliga att använda för transport av farligt gods. Primära transportvägar som ska användas så långt det är möjligt. Sekundära transportvägar som endast ska användas för transport till och från mottagare/ avsändare som inte kan nås via en primär transportväg. Övriga vägar som används när det inte går att nå mottagare/avsändare på annat sätt. Tågtrafiken genom kommunen medför en risk för olyckor längs hela bansträckningen. Någon förvarning om godstransporterna sker inte utan möjligheterna att begränsa verkningarna vid en olycka finns, liksom för transporter på väg, i den normala beredskapen. Vid inträffad olycka har Banverket viss möjlighet att bistå med material som t ex cisterner för överpumpning av kemikalier. Vägarna i Höörs kommun är indelade enligt kartfiguren. I kommunens räddningstjänstplan tas de kommunala vattentäkterna upp som områden där en olycka kan medföra allvarliga miljöskador. Vattenuttagen sker via borrade grundvattentäkter som kan förorenas, antingen direkt via själva brunnskonstruktionen eller via grundvattenmagasinet. För att säkerställa den framtida vattenförsörjningen måste föroreningsriskerna minimeras bl.a. genom att de lagliga möjligheterna till skydd av grundvattentillgångarna utnyttjas. Elektromagnetiska fält Riskerna med de elektromagnetiska fält som uppstår kring kraftledningar och elektriska apparater diskuteras. Nationella mål och gränsvärden saknas dock. Statens strålskyddsinstitut anser att åtgärder som till rimlig kostnad minskar exponeringen för människor som stadigvarande vistas i förhöjda 136

Miljö, hälsa och risker elektromagnetiska fält är befogade. Utbyggnad av UTMS-nätet, ofta kallat den tredje generationens mobiltelefonisystem, är högaktuell. Post- och Telestyrelsen har med anledning av utbyggnaden skickat ut ett informationsblad. I detta anges att utbyggnaden av basstationer för mobiltelefoni inte sammanfattningsvis innebär någon risk ur strålskyddssynpunkt. Försiktighetsprincipen enligt Miljöbalken ska iakttas. Miljöstörande verksamhet En markanvändning som medför omgivningspåverkan i olika former är arbetsverksamhet av industriell karaktär. Planering av nya verksamhetsområden och planering av bebyggelse kring befintliga verksamhetsområden måste därför ske med eftertanke. Kraven som ska förenas är många och ansvaret för att avvägningen blir så optimal som möjligt är kommunens. Detta gäller inte minst i ett långsiktigt perspektiv, då gjorda investeringar i byggnader, vägar och teknisk försörjning kommer att ha återverkningar ännu vid mitten av nästa sekel. Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Räddningsverket och Boverket har gemensamt i rapporten Bättre plats för arbete ställt upp generella riktlinjer för skyddsavstånd som normalt gäller för olika typer av miljöstörande verksamhet. Skyddszonen kring verksamhetsområden kan utformas på olika sätt. Den består vanligen av dels mark kring själva anläggningen som inte får bebyggas, dels kommunikationsytor och grönområden utanför området. I vissa fall kan det vara aktuellt att hålla tillbaka tillkommande bebyggelse även utanför dessa områden. Ett verksamhetsområde utövar omgivningspåverkan genom aktivitet inom området samt genom fordonstrafik till och från området. Påverkan sker i huvudsak genom buller och luftföroreningar. Markanvändningen kring arbetsområdet måste planläggas på ett sådant sätt att framtida störningar till omgivningen undviks och avståndet till skyddsvärda objekt ska vara så väl tilltaget att de verksamheter som området är planerat för kan bedrivas och expandera i skälig omfattning utan att konflikter med omgivningen uppstår. Skyddsavståndet beror i första hand på den typ av verksamhet som området planeras för men lokala förhållanden ska vägas in i bedömningen. För brukningscentra inom lantbruket som inte prövas enligt Miljöbalken, det vill säga objekt med mindre än 200 djurenheter, bör skyddsavstånd bestämmas från fall till fall vid planering av ny bebyggelse. Detta innebär ett preliminärt skyddsavstånd på 150-500 meter beroende på djurslag och antal djur. Resurshushållning Klippans kommun NORRA RÖRUM Hallaröd Munkarp Hässleholms kommun TJÖRNARP Miljökvalitetsnormer Risken för att miljökvalitetsnormerna överskrids inom kommunen föreligger inte i dagsläget. Nya normer kommer efter hand vilket kan påverka denna situation. Erfarenheter från andra kommuner visar att vägar och gator med betydligt högre trafikbelastning än i Höör har mätt upp värden under miljökvalitetsnormen. Beräkningar gjorda i samband med Miljökonsekvensbeskrivning för cirkulationsplatsen riksväg 23/Södergatan visar samma förhållande. Eslövs kommun Sätofta V. Ringsjön Hörby kommun Ö. Ringsjön SNOGERÖD Rolsberga Transportvägar Primära transportvägar Satsarp Löberöd Sekundära transportvägar Transportvägar Bil- och järnvägstrafiken kan störa omgivningen 137