Älsklingsmat och spring i benen



Relevanta dokument
Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Maten under graviditeten

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Testa dina levnadsvanor!

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

ÄTA RÄTT. Träff 1, år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Aktiv Föreläsning. Kost

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Äta för att prestera!

Bakom våra råd om bra matvanor

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Planering av måltiderna

Mat & Hälsa Kolhydrater

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Ladda för fotboll i Södertälje FK

Lilla. för årskurs 8 & 9

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Fyller kosttillskott någon funktion?

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist.

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du.

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka

Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM

FOLKTANDVÅRDEN. grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård.

Vegetarisk kost. Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön.

Kostpolicy. Riktlinjer

Tio steg till goda matvanor

Sommarträning office 2015

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Maria Svensson Kost för prestation

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Inspirationsfilm HFS matvanor

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

FÖR UNGDOMAR. Kompetenscenter för hälsa


Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Anvisningar för ifyllande av matdagbok

Kost och träning F-00

Kostomställningen. 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker. Av: Nilla Gunnarsson

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar. Utmaningar för tränare och föräldrar. Prestationstriangeln. Sömn. Kost för idrottare

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

WHO = World Health Organization

Namn: Anders Andersson Datum:

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

o m m at och m otion?

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Resultat av enkäterna till förskola, skola och särskilt boende

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Tema: 24-timmarsdygnet

REGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA KOMMUN

Hälsan betyder allt! Trevlig läsning!

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

EXAMENSARBETE. Hösten Elevers måltider under skoldagen. Lärarutbildningen. En undersökning av energi- och näringsintag bland elever i årskurs 3

10 misstag kvinnor gör

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Kontaktuppgifter & arbete

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt!

Vad påverkar vår hälsa?

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

>*A^* f.".. l,'- ''.»). ''.;"... ;.»8<<A»U;-. T^LIN l'' ft' Ull' *k^^^n-'j*^ I detta kapitel får du veta vad vår mat består av,.^

Transkript:

Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera. Barnen tillbringar en stor del av sin uppväxt i för skolan och skolan. Därför är det viktigt att vi vuxna gör kloka och sunda val samt själva föregår med gott exempel.

Det kan vara svårt att välja Hur vet man vad som är bra att äta? Det finns mycket information och reklam om mat, godis, snacks och drycker, om vad man ska äta och inte äta i olika media såsom tv, tidningar etc. Ibland kan det kännas svårt att veta vad som är rätt eller vad som är fel, och vad man ska välja i detta utbud.

Livsmedelsverket och de svenska näringsrekommendationerna I Sverige har vi en myndighet, Livsmedelsverket, som ansvarar för frågor som har med våra livsmedel och mat att göra. I deras uppdrag ingår bland annat att utge de Svenska Närings rekommendationerna, SNR. SNR bygger på vetenskapliga studier och forskning, och är anpassade till de råvaror och livsmedel som vi har tillgång till.

Näringsrekommendationer vad och hur mycket ska man äta? De Svenska Näringsrekommendationerna talar om vad och hur mycket man bör äta från de olika livsmedelsgrupperna vid våra mål tider. Det finns näringsrekommendationer för olika åldrar och grupper av människor, som till exempel barn och vuxna, gravida, sjuka, äldre osv.

Fem enkla kostråd för goda matvanor varje dag Livsmedelsverket har satt samman fem enkla kostråd som hjälp för en hälsosam kosthållning: Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. 400 gram för barn mellan fyra och tio år, och för barn under fyra år bör det ingå frukt och grönt vid varje måltid. Ät bröd till varje måltid, helst fullkornsbröd. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.

Matcirkeln Kostråden är enkla att följa om man utgår från matcirkeln. Den visar de olika grupper av livsmedel som vi bör äta av varje dag. De sju livsmedelsgrupperna är: Frukt och bär Grönsaker Potatis och rotfrukter Bröd, mjöl och gryn Fett Mjölkprodukter Fisk, kött och ägg

Tallriksmodellen Det är viktigt att få en bra balans på näringsinnehållet i maten, eftersom de olika näringsämnena har olika funktioner i kroppen. Exempelvis ger kolhydrater energi och bränsle, proteiner är byggstenar och fett ger mekaniskt och isolerande skydd. Tänk på att barn under 2 år behöver lite mer fett och protein än äldre barn och vuxna. Ett enkelt sätt att få bra balans på näringsinnehållet i maten är att använda den sk. tallriksmodellen till lunch och middag: En tredjedel grönsaker som ger skyddande antioxidanter såsom vitaminer, mineraler och fiber. En tredjedel potatis, ris eller pasta som ger kolhydrater och en del vitaminer. En tredjedel kött, fisk, fågel, ägg eller baljväxter som ger proteiner, fetter, järn och andra viktiga mineraler.

Frukosten Frukosten är dagens viktigaste mål. Kroppen behöver energi påfyllnad efter en lång natts vila för att komma igång. I frukosten bör det ingå något av bröd, mjöl och gryn, mjölk, ost och matfett, grönsaker, frukt och bär.

Variera maten Det är bra att äta så varierad mat som möjligt, utifrån de olika livsmedelgrupperna, samt äta mycket frukt, grönsaker och fullkorns produkter. Fisk ett par gånger i veckan. Mjölk/mejeriprodukter med högt eller lågt fettinnehåll beroende på barnens kost i övrigt. Fett behövs för att absorbera vita minerna som finns i bland annat mjölk. Om man äter en allsidig kost är det lättare att få i sig alla närings ämnen vi behöver. Detta är speciellt viktigt för barn och ungdomar som växer. Till din hjälp har du mat cirkeln.

Måltidsdryck Som måltidsdryck är mjölk och vatten allra bäst, och vatten är det bästa att släcka törsten med. Det är bra om man i så stor utsträckning som möjligt undviker sötade drycker på vardag arna.

Måltidsordning Måltidsordningen är viktig. Kroppen fungerar bäst när den får mat regelbundet och regelbundna måltider gör det också lättare att äta lagom mycket vid varje måltid. En ordentlig frukost, lunch, middag och 2 3 mellanmål är en bra måltidsordning att utgå ifrån. Bra mellanmål är till exempel en grov smörgås med något proteinrikt pålägg som exempelvis skinka, ost eller keso eller lite yoghurt och bär. Komplettera gärna med en frukt.

Godis och sällanmat För att vi och våra kroppar ska må bra är det viktigt att minska på de sockrade produkterna så mycket som möjligt under veckodagarna. Att införa till exempel lördagsgodis är ett bra sätt att inte få i sig för mycket sött. Detta gäller då även sötade drycker som saft och läsk. Att minska på sockrade produkter är också viktigt för munhälsan, eftersom socker kan bidra till att orsaka karies (hål). Genom att borsta tänderna morgon och kväll, och efter att man ätit t ex godis, minskar man risken för att få hål i tänderna.

Rörelse För att hålla oss friska och orka med allt vi ska göra, behöver vi röra på oss. Barn rör sig på ett naturligt sätt när de leker, men behöver trots det ibland uppmuntras till ytterligare rörelse och fysisk aktivitet. Barn behöver minst en timmes rörelse varje dag. Utelek, promenader och cykelturer är bra exempel på rörelseakti viteter.

Vila och sömn Återhämtning, vila och sömn är viktigt för att vi ska må bra; att ha balans mellan aktivitet och vila. För barn som växer och utvecklas är sömnen extra viktig. Barn i förskoleåldern behöver mellan 10 och 13 timmars sömn, men det varierar från barn till barn. Det är bra med kvällsrutiner, så att man förbereder sig för sömnen och kommer till ro. Saga, mys eller massage brukar vara avslappnande för barn.

Mer information Vill man läsa mer om mat, hälsa, levnadsvanor och de svenska näringsrekommendationerna kan man gå in på Livsmedelsverkets hemsida: www.slv.se Vi som står bakom materialet och som vill inspirera till fortsatt utvecklingsarbete kring Älsklingsmat och spring i benen är: Jenny Önnevik Region Skåne www.skane.se Ingela Sjöberg Kommunförbundet Skåne www.kfsk.se