Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Relevanta dokument
BDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö

Diabetes TYPER AV BARNDIABETES TYP 1 DIABETES INCIDENS TYP 1 DIABETES HOS BARN I SVERIGE ÖKAR MED 3 6 % PER ÅR INCIDENS ÅLDER

Diabetes. Annelie Carlsson O Helena Larsson SUS

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Stockholm

% Totalt (kg) Fetma >

Celiaki eller glutenintolerans

TEDDY årsrapport TEDDY-studien. (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young)

Celiaki eller glutenintolerans

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES

studie av risk faktorer för LADA och typ 2 diabetes uppdatering!

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Ökar diabetes bland barn?

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

TEDDY Kids. Nyhetsbrev 2017

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Inledning och introduktion till diabetes

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

Arv + miljö = diabetes?

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

2(16) Innehållsförteckning

Kommunikationsavdelningen

Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla med respekt för varje individ

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Symptom. Stamcellsforskning

Barnkliniker Universitetskliniker

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Klamydia ökar: Kan vi göra något bättre?

10 år med BDD-studien har gett bättre diabetesdiagnos hos barn

POPULATION OCH BORTFALL

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Forskning i ABIS. Störningar i Immunförsvaret kan orsaka Sjukdomar Maria Faresjö, Docent

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Faktamaterial om barn och ungdomar

Hereditär nefrit Alport syndrom

Tema övervikt 18 maj Laslo Erdes. Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås

Föräldraenkät Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman

+ - = Diabetes. Diabetes Introduktion. - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan. - Sugar urine disease

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet

Palliativ vård vid olika diagnoser

Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet

Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes.

TEDDY-studien: årsrapport 2007.

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

D-vitaminbrist av betydelse för diabetesutveckling?

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet

Framtida tekniker MLPA (Multiplex Ligation Probe Amplification) med tillämpning inom Talassemi. Dick Nelson Klinisk kemi, Labmedicin Skåne

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Stadens sociala samband

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram

Demenssjukdomar och ärftlighet

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

TEDDY-studien: Årsrapport 2006

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Klinisk Medicin ht poäng MEQ 2

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

presentation av aktuell forskning

Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling

Typ 1- diabetes i e; livslångt perspek>v hur arbetar vi förebyggande?

Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes

1. Klassifikation. Klassifikation av Diabetes enligt WHO 1997

Utvärdering av Lindgården.

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Genital Herpes HSV 1 & 2. Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing

Modellering av hälsodata Folkhälsoinvesteringar eller inte?

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

1. Klassifikation. Klassifikation av Diabetes enligt WHO 1997

SLUTRAPPORT. Projekttitel

Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR

Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen?

Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Mara Bybrant

Falls and dizziness in frail older people

Transkript:

Diabetes hos barn Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Typer av barndiabetes Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes in the Young; Aut dominant Neonatal: Mutationer 50 % övergående Typ 2 Övervikt Insulinresistens

Typ 1 Diabetes Under en 25 års period har antalet insjuknande fördubblats. Risken för ett barn att insjukna i diabetes före vuxen ålder är 0,3-0,5%. Typ 1 diabetes är den vanligaste svåra kroniska sjukdomen hos barn och ungdomar 800 barn insjuknar varje år i diabetes. 10% av alla barn med diabetes har också celiaki Ca 8000 barn och ungdomar har diabetes i Sverige.

Barn och Ungdomsdiabetes 4

Incidens typ1 diabetes hos barn i Sverige -ökar med 3-6 % per år 50 Incidens/100.000 Incidens/100.000 40 30 20 10 0 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 År Totalt Pojkar Flickor Källa: Svenska Barndiabetesregistret

Varför får vissa typ 1 diabetes? GENER - ÄRVER EN KÄNSLIGHET FAKTORER I OMGIVNINGEN TYP 1 DIABETES

Gener Chromosome 6 HLA region 6p21.1-21.3 HLA class II HLA class III HLA class I DP DQ DR α β α β α β B C A HLA-DQ8 eller DQ2: 90 % hos diabetesbarn, 20 % av befolkningen Typ 1 diabetes hos mamma: ca 3% Typ 1 diabetes hos pappa: ca 6% Typ 1 diabetes hos syskon: ca 7% 85-90 % av barn som insjuknar har ingen nära släkting med diabetes!

Insulinproducerande betaceller Något sätter igång immunförsvaret Faktorer som kan påverka förloppet 100 % Autoantikroppar: GAD, IA-2, insulin, ZnT8 Symptom på diabetes Nedsatt first phase insulin response på IvGTT 10-20 % Tid

Hypoteser till ökad incidens Hygienhypotesen Virus - ökad virulens när bakgrundsbrus minskar Acceleratorhypotesen Insulinresistens pga ökad tillväxt/bmi ger betacellstress

Typ 1 Diabetes hos barn är alla lika? heterogen sjuka?

Diabetes hos barn 2000- Typ 2 Typ 1 hybrid MODY Barn överviktfetma Diabetes + Andra sjukdomar Neonatal diabetes Insulin resistens Insulin Lisa Engleson sekretion 121109

BDD Bättre Diabetes Diagnostik Förbättra Diabetes klassifikationen Studera varför diabetes hos barn ökar

BDD Bättre Diabetes Diagnostik Startade maj 2005 Cirka 5000 barn inkluderade tom nov 2012 42 av 42 barndiabeteskliniker deltar, från 2011 alla

BDD Bättre Diabetes Diagnostik Syfte: Att beskriva ärftlighet av typ1 och typ2 diabetes hos barn med nyupptäckt typ 1 diabetes samt ärftlighetens association med kön, ålder, autoantikroppar, HLA och BMI Young age at onset in children with Type 1 diabetes is associated with heredity for Type 2 diabetes

Beta cell stress Acceleratorhypotesen Wilkin TJ (2001) Diabetologia Indikationer på att barndiabetes är en heterogen sjukdom Gilliam LK, Brooks-Worrell BM, Palmer JP, Greenbaum CJ, Pihoker C (2005)- J Autoimmun, Gilliam LK, Liese AD, Bloch CA, et al. (2007)-Pediatr Diabetes Tydlig ärftlig koppling mellan typ 1 och typ 2 Barone B, Rodacki M, Zajdenverg L, et al. (2008)-Diabetes research and clinical practice, Dahlquist G, Blom L, Tuvemo T, Nystrom L, Sandstrom A, Wall S (1989)-Diabetologia, Tuomi T (2005)- Diabetes Barn med typ 1 diabetes är ngt större(längre/tyngre) än andra barn. Knip M, Reunanen A, Virtanen SM, Nuutinen M, Viikari J, Akerblom HK (2008)-Pediatr Diabetes Ju högre BMI desto tidigare utvecklar man T1D??!!Kibirige M,Metcalf B, Renuka R,Wilkin TJ.-Diabetes Care 2003; Icke hög risk-hla ökar, överrepresenterat hos barn mer högre BMICarlsson A, Kockum I, Lindblad B, et al. (2011)-Int J Obes

Deltagare Type of diabetes Number Per cent Type 1 2605 91,2 Type 2 46 1.6 MODY 30 1.1 Secondary diabetes 8 0.3 Unknown 168 5.8 Total number/percentage 2857 100.0

Metod 2605 barn blev kliniskt diagnosticerade som T1D IA2A, GADA, IAA, ZnT8RA, ZnT8WA and ZnT8QA analyserades HLA genotypning BMI beräknades efter metabol stabilisering Frågeformulär om ärftlighet i två generationer

2605 T1D Boys 55% Mother T1D 81 (3.1%) T2D 18 (0.7%) Father T1D 135 (5.2%) T2D 48 (1.8%) Grandmother Grandfather Grandmother Grandfather T1D 39 ( 1.5%) T1D 51 ( 2.0%) T1D 26 (1.0%) T1D 50 (1.9%) T2D 198 (7.6%) T2D 265 (10.2% ) T2D 199 (7.6%) T2D 239 (9.2%)

Ärftliget 45 Heredity % 40 35 30 25 20 15 T1D T2D T1D+T2D 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Age

BMI och ärftlighet 100 90 P<0.016 80 70 60 p<0.0005 50 40 P<0.891 T2DM T1DM 30 20 10 0 1 2 3 Normalvikt Övervikt Fetma

Heredity T1D Heredity T2D n(%)/subgroup OR CI P-value OR CI P-value Age 0-2.9 191(7.3) 0.96 0.60-1.53 0.87 1.74 1.22-2.46 0.002 Age 3-5.9 404(15.5) 0.77 0.53-1.13 0.18 0.91 0.68-1.22 0.54 Age 6-8.9 463(17.8) 0.86 0.60-1.22 0.41 1.21 0.93-1.59 0.16 Age 9-11.9 571(21.9) ref ref Age 12-14.9 619(23.8) 0.63 0.44-0.89 0.008 0.96 0.74-1.23 0.73 Age 15-18 357(13.7) 0.71 0.47-1.05 0.09 1.21 0.90-1.62 0.20 IAA 1.03 0.80-1.32 0.79 0.82 0.68-0.98 0.04 IA2A 0.91 0.69-1.20 0.52 1.05 0.85-1.29 0.66 GADA 1.08 0.85-1.37 0.51 1.04 0.87-1.24 0.65 ZnT8RA 1.00 0.77-1.31 0.97 1.01 0.83-1.22 0.94 ZnT8WA 0.86 0.63-1.16 0.32 0.93 0.74-1.16 0.50 ZnT8QA 0.93 0.68-1.27 0.65 0.94 0.75-1.18 0.59 HLA 1 X-0603/Z,X-0301/Z, X-0602/Z 1.69 0.94-3.05 0.08 0.90 0.59-1.39 0.65 HLA 2 Others ref ref HLA 3 0501-0201/Z, 1.32 0.80-2.17 0.27 0.98 0.73-1.43 0.89 HLA 4 X-0302/Z, 1.59 0.08-2.34 0.02 0.86 0.75-1.26 0.86 HLA 5 0501-0201/X-0302 1.45 0.97-2.16 0.07 1.05 0.66-1.13 0.28 BMI Normal weight ref Ref overweight 1.30 0.63-2.70 0.48 1.95 1.14-3.33 0.02 obese 0.89 0.20-4.01 0.89 3.70 1.35-10,17 0.01

Sammanfattning Barn mellan 0-3 år hade mest ärflighet för T2D OR:1.48; CI 1.01-2.17; p=0.04. Barn mellan 12-15 år hade minst ärftlighet för T1D, OR:0.68; CI 0.48-0.95; p=0.03. Oavsett ålder hade överviktiga eller feta barn mest ärftlighet för T2D (OR=1.79 ; CI 1.08-2.96; p=0.02) respektive (OR=4.29; CI 1.38-15.97; p=0.01)

Tack