BUDGETEN 2015 EKONOMIPLANEN 2016 2017
INNEHÅLL Karleby stads strategi 2013 2017...1 Utgångspunkter för budgeten för 2015 för Karleby stad...5 Sammanfattning av budgeten...7 Mål för verksamheten...14 Centrala bolags mål...28 Driftsekonomi...38 Revisionsnämnden...43 Centralvalnämnden...45 Ledning av staden...47 Stadskansliet...48 Ekonomi- och dataförvaltningstjänster...49 Näringslivs- och stadsutveckling...50 Planering och regionutveckling...51 Dispositionsmedel...52 Regionala räddningsväsendet/karleby...53 Personaltjänster...54 Sysselsättningstjänster...55 Miljö- och hälsoskydd...69 Social- och hälsovårdsväsendet/förvaltning...71 Social- och handikappservice...72 Äldreomsorg...73 Hälsovårdstjänster...74 Nämnden för utbildning och fostran/bildningscentralen...94 Småbarnsfostran...96 Grundläggande utbildning...97 Gymnasiet och annan utbildning på andra stadiet...99 Kokkolan seudun opisto Karlebynejdens institut...100 Kultur- och ungdomsnämnden;... gemensamma utgifter och Kieppi...107 Kulturtjänster...108 Bibliotekstjänster...109 Museitjänster...110 Ungdomstjänster... 111 Idrottsnämnden...119 Tekniska väsendets förvaltning och stödtjänster...121 Ansvarsområdet för samhällsteknisk service...122 Ansvarsområdet för lokalförsörjning...123 Planläggningstjänster...124 Förvaltning av mark- och vattenområden...125 Byggnadstillsyn...134 Miljötjänster...135 Landsbygdsnämnden...137 Räddningsnämnden...139 Karleby Vatten...145 Affärsverket Työplus...147 Investeringar...150 Understöd 2015, stadsstyrelsen...176
KARLEBY STADS STRATEGI 2013 2017 Karleby stadsfullmäktige godkände 28.10.2013 stadens strategi 2013 2017. Stadens strategi omfattar hela stadskoncernen och i den fastställs utvecklingsriktningen med beaktande av förändringarna i verksamhetsmiljön. Nämndernas budget- och ekonomiplanförslag ska bygga på strategin både vad gäller ekonomiska och verksamhetsmål. Verksamhetsmiljön förändras De kommande förändringarna innebär att stadens övergripande livskraftspolitik blir allt viktigare när det gäller att främja kommuninvånarnas välfärd. Karlebyregionen har förbättrat sin position avsevärt i fråga om regionens relativa konkurrenskraft sedan millennieskiftet, och detta erbjuder en bra grund för ett fortsatt arbete mot de strategiska mål som satts upp för livskraften och konkurrenskraften. Några förutsebara trender som kan nämnas är att stadsbygderna får allt större betydelse och utbildnings- och kompetenskraven ökar. Kommunerna kommer att få en allt mer differentierad roll. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin, konsekvenserna av recessionen och omvälvningen i näringslivsstrukturen gör att kommunernas ekonomi stramas åt rejält i Finland. Kommunerna klarar inte av att fullgöra sina skyldigheter, som ökar i antal hela tiden. Staten bör minska kommunernas uppgifter och skyldigheter. Situationen försvåras också av att befolkningen åldras i snabb takt. För att kommunerna ska kunna anpassa sig till det allt stramare ekonomiska läget måste verksamheten omvärderas, nya kundcentrerade verksamhetssätt tas fram, tjänster produceras i samråd med kunderna samt nya tekniker tas i bruk. Kommunstrukturen, kommunsamarbetet och modellerna för hur tjänsterna ordnas och produceras kommer att revideras. Även modellerna för organiseringen av social- och hälsovården förändras. Vision 2025: Karleby som bäst Den livskraftiga, havsnära och tvåspråkiga staden Karleby erbjuder tjänster utgående från invånarnas behov och en trivsam boendemiljö. Stadens framgång grundar sig på internationella nätverk, högklassigt kunnande, kultur, logistik och mångsidig näringsverksamhet med fokus på kemi. Strategiska mål perspektivvis Livskraftig stad med stark konkurrenskraft Attraktiv stad Flexibel näringspolitik som aktivt skapar förutsättningar för företagande Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Kunnig och lärande stad Välmående kommuninvånare God livskvalitet, hälsa och aktiva kommuninvånare Trivsam och trygg levnadsmiljö Anordnande av tjänster och koncernstyrning Stark och dynamisk kommun som anordnare och producent av tjänster Smidiga och effektiva metoder för anordnande av tjänster och serviceprocesser Fungerande ägarstyrning och koncernstruktur Ekonomi, kompetens, personal Hållbar kommunekonomi Kompetent ledning och motiverad personal Attraktiv arbetsgivarimage 1
Kommunerna verkar i en värld som förändras snabbt. Det har blivit allt viktigare att analysera det förgångna, nuläget och framtiden och att förbereda sig på kommande förändringar. Kommunstrategin går ut på att välja riktlinjer i viktiga frågor. Kommunen fastställer sina långsiktiga, strategiska mål. En väl utformad och bra strategi skapar en grund för kommande beslut, budgetar och program. Kommunens strategi omfattar hela kommunkoncernen och styr stadens verksamhet i förhållande till dess centrala samarbetspartner. Den beskriver stadens vision för kommuninvånarna och olika organisationer. Efter att strategin blivit godkänd börjar det verkliga arbetet, alltså genomförandet av strategin. Strategin lever när den diskuteras. Budgeten och ekonomiplanen är också viktiga verktyg för genomförandet av strategin. Befolkning och sysselsättning Befolkningsutvecklingen i staden har under de senaste åren varit mycket bra. År 2013 ökade folkmängden med 258 personer. Under detta årtusende har invånarantalet i Karleby ökat med över 3 000. Vid årsskiftet 2013/2014 uppgick antalet invånare till 47 031. Antalet invånare med fi nska som modersmål var 39 416 (50,8 %), med svenska som modersmål 6 183 (13,1 %) och antalet invånare med annat modersmål var 1 211 (2,6 %). Antalet invånare som har annat än fi nska eller svenska som modersmål har tredubblats under 2000-talet, vilket till stor del beror på det ökade antalet utländska studerande i Karleby. Antalet invånare med svenska som modersmål har varit något sjunkande både absolut och proportionellt. Invånarantalet i Karleby hade vid utgången av september i år ökat med ca 200 invånare. Statistikcentralen publicerade hösten 2012 en befolkningsprognos som sträcker sig till 2040. Befolkningsprognosen baserar sig på observationer av utvecklingen i fråga om nativitet, mortalitet samt ut- och infl yttning under de föregående åren. När prognosen görs upp beaktas inte de eventuella verkningar som ekonomiska, sociala eller övriga samhälleliga eller regionpolitiska beslut har på befolkningsutvecklingen i framtiden. Av beräkningarna framgår närmast hur utvecklingen kommer att se ut om den fortsätter på nuvarande sätt. När prognosen studeras bör det beaktas att den baserar sig på utvecklingen under några föregående år. Utvecklingen i Karleby har under de senaste åren varit gynnsam inom alla de delområden som inverkar på befolkningsutvecklingen. Enligt befolkningsprognosen (trendkalkyl) kommer invånarantalet i Karleby att utvecklas på följande sätt fram till 2040: År (31.12.) invånare 2013 (realiserat) 47 031 2015 47 882 2020 49 466 2025 50 895 2030 52 024 2035 52 876 2040 53 562 Enligt prognosen ökar invånarantalet under 2010-talet i medeltal med knappa 320 invånare per år. Detta årliga tillskott minskar till i medeltal 250 invånare per år under 2020-talet och till 150 per år under 2030-talet. I år torde man komma rätt nära uppställda tillväxtmål. En bredare granskning visar dock att vi ligger något efter prognosens tillväxtutveckling. Statistikcentralen har också tagit fram en alternativ prognos som enbart beaktar den naturliga folkökningen, dvs. födelseöverskottet som avser skillnaden mellan antalet födda och döda. Enligt denna prognos förväntas invånarantalet uppgå till 51 249 år 2040. Den demografi ska försörjningskvoten i Karleby är för närvarande (31.12.2013) 61,0 medan den för hela landet är 55,8. Enligt befolkningsprognosen kommer motsvarande tal år 2020 att vara 70,6 resp. 64,4 och öka till 74,0 resp. 71,2 före 2030. Den demografi ska försörj- 2
ningskvoten beskriver förhållandet mellan antalet barn (0 14 år) och äldre (65+) per 100 invånare i arbetsför ålder (15 64 år). Åldersstrukturen för befolkningen i Karleby är fortfarande gynnsam i förhållande till hela landet. Nativiteten kommer till följd av åldersstrukturen att fortfarande under en längre tid hålla sig på nästan oförändrad nivå. Antalet 1 6-åringar (småbarnsfostran) kommer att öka (ca 3,5 %) fram till början av 2020- talet och sjunker sedan mot slutet av decenniet. Enligt Statistikcentralens prognos kommer antalet 7 15-åringar (grundläggande utbildning) att öka snabbare än i övriga landet. Fram till år 2015 är tillväxten ca 17 procent. Antalet 16 18-åringar har varit sjunkande och sjunker fortfarande fram till år 2017, varefter tillväxten jämfört med nuläget är 6 procent fram till år 2025. personer 14 000 UTVECKLINGEN AV ANTALET BARN UNDER OCH I SKOLÅLDERN I KARLEBY 16-18 7-15 0-6 12 000 10 000 1 829 1 728 1 784 1 979 1 993 2 036 2 029 8 000 6 000 5 087 5 254 5 680 5 843 5 898 5 866 5 808 4 000 2 000 4 310 4 393 4 431 4 437 4 384 4 374 4 445 år 0 2013 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Andelen personer i arbetsför ålder (19 64 år) av hela befolkningen är för närvarande ca 57,0 procent. Andelen kommer att sjunka till ca 54 procent före utgången av 2020. Antalet äldre ökar kraftigt. Antalet personer över 65 år uppgår för närvarande till (2013) 9 013 dvs. 19,2 procent av befolkningen. År 2015 är andelen 20 procent (9 715) och 22 procent (10 947) år 2020. Antalet personer över 75 år uppgår för närvarande till drygt 3 848. År 2015 kommer antalet att vara drygt 4 000, år 2020 ca 4 700 och år 2040 drygt 7 800. I Karleby är de äldres relativa andel av hela befolkningen något mindre än i landet i snitt. personer UTVECKLING AV ANTALET ÄLDRE ENLIGT ÅLDERSKLASS I KARLEBY 85+ 75-84 65-74 år 14 000 12 000 1 539 1 950 2 822 3 157 10 000 1 087 1 335 1 183 8 000 3 401 4 695 5 185 4 741 4 688 2 852 6 000 2 761 4 000 2 000 5 161 5 680 6 211 5 532 5 356 5 351 5 113 0 2013 2015 2020 2025 2030 2035 2040 År 2013 föddes 595 barn. På basis av förhandsuppgifter för 2014 torde nativiteten öka till ca 630 barn. Enligt Statistikcentralens prognos överstiger det årliga födelsetalet 600 barn 3
under hela prognosperioden. Mortaliteten uppgår till drygt 400 per år. Mortaliteten ökar något när befolkningsstrukturen blir äldre. Under hela 1990-talet och början av 2000-talet var infl yttningen till Karleby mindre än utfl yttningen från orten. Utfl yttningen tilltog under den ekonomiska tillväxten. Många fl yttade till orter där det fanns arbets- och studieplatser, dvs. till tillväxtcentra i södra Finland. Under 2000-talet har trenden för fl yttningsbalansen dock blivit gynnsammare och varit i balans och under de senaste åren varit klart på plus tack vare immigrationen. Den positiva befolkningsutvecklingen kommer att fortgå inom de närmaste åren. Skillnaden mellan antalet födda och döda, dvs. den naturliga folkökningen, är ca 200 under den senare delen av årtiondet. Detta har använts vid beräkningen av de tal per invånare som anges i stadens ekonomiplan. FÖRÄNDRINGAR I FOLKMÄNGDEN I KARLEBY syntyneet kuolleet 700 600 500 400 300 200 100 0-100 -200-300 -400 kokonaisnettomuutto kokonaismuutos 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Under de tre senaste åren har arbetslösheten ökat som en följd av den ekonomiska regressionen. I september 2014 var arbetslöshetsgraden i Karleby 10,4 procent, medan den ett år tidigare var 8,9 procent. Läget i Karleby är dock fortfarande klart bättre än i landet i snitt. Arbetslöshetsgraden för hela landet var i september i år 12,0 procent. Efter lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet har nettoantalet arbetsplatser i Karleby ökat med nästan 5 000 och sedan början av 2000-talet med ytterligare ca 3 500. Karleby har klarat sig relativt bra ur ekonomiska nedgångar tack vare sitt breda näringsliv. Ökningen av antalet arbetsplatser har varit störst närmast inom hälso- och sjukvården. Den länge fortsatta ökningen av arbetsplatser har stannat upp på grund av recessionen under de senaste två åren. I slutet av år 2012 (senaste tillgängliga uppgifter) fanns det 20 229 arbetsplatser i Karleby. Jämfört med året innan är ändringen av antalet arbetsplatser så gott som obefi ntlig med beaktande av statistikkorrigeringar som gjorts för 2013. Arbetsplatserna inom industrin har t.o.m. ökat något under året. Det allmänna ekonomiska läget Enligt Statistikcentralen sjönk Finlands bruttonationalprodukt med 1,2 procent år 2013 och i år beräknas tillväxten vara 0,0. Utöver den fi nländska ekonomins egna strukturella problem har den förvärrade krisen i Ukraina, motsanktionerna till följd av krisen och de allt mer osäkra framtidsutsikterna bidragit till den försvagade ekonomiska utvecklingen i början av året. De indirekta konsekvenserna för den fi nländska ekonomin kommer att vara allvarliga om krisen blir långvarig. Den övriga globala ekonomin ser ut att ha kommit in på ett stabilare tillväxtspår. Tillväxttakten i USA förväntas fortfarande ligga på tre procent de närmaste åren. I euroområdet 4
Kommunernas läge kommer tillväxten sannolikt att återgå till en procent. Tyskland och Spanien torde ha den kraftigaste tillväxten, men skillnaderna mellan länderna i euroområdet är mycket stora. År 2015 förväntas den ekonomiska tillväxten i Finland bli bredbasigare och piggna till även om prognosanstalternas tillväxtsiffror är mycket anspråkslösa (0,5 1,5 %). Den privata konsumtionen förväntas öka något även om hushållens realinkomster stampar på stället. Speciellt återhämtandet av exporten och investeringarna driver framåt den prognostiserade konjunktursvängningen. Exporten väntas öka med 4 procent. Produktionen väntas öka med över en procent inom industrin, byggandet och även inom servicen. Trots att ekonomin piggnar till är situationen på arbetsmarknaden fortfarande svag. Arbetslösheten väntas stå kvar på tidigare rätt höga nivå, och inga större förbättringar väntas inom sysselsättningen. Konsumentpriserna torde stiga med 1,5 procent. Enbart de strängare konsumtionsskatterna höjer konsumentpriserna med ca en halv procentenhet år 2015. Förhandlingar inom kommunalsektorn ledde till ett kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal som sträcker sig fram till 31.1.2017. Under avtalsperioden ökar kommunernas lönekostnader mycket måttligt. Nästa års avtalsenliga höjningar har i snitt en kostnadseffekt på 0,6 procent. Prognostiseringen av hur mycket lönesumman ändrar försvåras av bolagiseringen av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor i år och nästa år. Nivån på kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter i förhållande till lönesumman stannar i år och nästa år på 30 procent. Kommunernas sammanlagda skatteredovisningar ökade i fjol med rentav 6,8 procent. Enligt Kommunförbundets skatteprognos minskar skatteredovisningarnas tillväxttakt i år betydligt jämfört med fjolårets ovanligt höga nivå (20,6 miljarder euro). Kommunalskatteredovisningarna förutspås öka med 1,2 procent år 2015. Nästa år höjs kommunernas andel av samfundsskatten med 75 miljoner euro som kompensation för de ökade kostnaderna i samband med arbetsmarknadsstödsreformen. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna uppgår till 1,47 miljarder euro. Redovisningarna av fastighetsskatt ökar rejält 2014 till följd av fastighetsskattereformen. Redovisningarna uppskattas öka med över 10 procent och fastighetsskatten öka till ca 1,5 miljarder euro. År 2015 uppskattas fastighetsskatten öka med ca fyra procent jämfört med i år. UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETEN FÖR 2015 FÖR KARLEBY STAD Den ekonomiska utvecklingen 2014 Karleby stads utveckling har varit måttlig. Sysselsättningen har försvagats något, men arbetslöshetsgraden ligger fortfarande under landets genomsnitt. Karleby har undvikit stora enskilda förändringar i arbetsplatsutvecklingen. Antalet invånare har fortfarande ökat. Karleby stads ekonomi har försvagats liksom kommunalekonomin i allmänhet. Skatteinkomsterna och statsandelarna har utvecklats enligt prognoserna men de räcker inte till för att täcka nuvarande kostnads- och servicenivå. Utgifterna ökar för starkt i förhållande till inkomstutvecklingen. Man har kunnat dämpa tillväxten av personalkostnader med anpassningsåtgärder. Man strävar efter att förbättra användningsgraden bland stadens fastigheter samt att optimera lokalernas antal och kvalitet med lokalitetsprogrammet som godkändes i år. Enligt en bokslutsprognos som baserar sig på delårsrapporten visar resultatet för 2014 (staden och affärsverken tillsammans) överskott, dvs. är klart bättre än budgeten. Stadsverksamhetens resultat är sämre än målet, men affärsverken (speciellt Hamnen och Vattenverket) intäktsför staden mera än väntat. Enligt bokslutet för 2013 fanns det ackumulerat överskott på 10,89 miljoner euro i balansräkningen. Ifall resultatet för 2014 utfaller enligt prognosen kommer överskottet att öka något. 5
Budgeten för 2015 och planeringsåren 2016 2017 Uppgörandet av budgeten för 2015 har väsentligt försvårats av att stadens utgifter trots anpassningsprogrammet inte har kunnat minskas till en nivå som inkomsterna förutsätter. Karlebys inkomstbas är inte tillräcklig för nuvarande utgiftsutveckling eller för nya lagstadgade skyldigheter. De av staten fastslagna omfattande nedskärningarna av statsandelarna har väsentligt försvagat inkomstbasen. Nedskärningarna inverkar åren 2012 2017 med 57,1 miljoner euro på Karleby stads ekonomi. År 2014 är nedskärningen 9,7 miljoner euro och beloppet ökar gradvis så att år 2017 är vi uppe i 12,2 miljoner euro. Den fördröjda lågkonjunkturen har försvagat skatteinkomsternas utveckling. Statsandelsreformen ökar Karlebys andel men övriga nedskärningar och nya uppgifter tär på tillväxten. Då verksamheten måste anpassas i så här omfattande grad krävs ett långsiktigt anpassningsprogram i vilket stadens servicenätverk och servicenivå fastställs på ett hållbart sätt. Verksamheten och tjänsteproduktionen ska anpassas efter tillgängliga resurser vilket innebär att prioritering bland tjänster och bestämning av insatsområden är nödvändigt. Därtill måste inkomstbasen stärkas genom skattehöjningar. Detta måste göras också för att kunna sköta nödvändiga investeringar på ett sådant sätt att lånebeståndet hålls på rimlig nivå. För att balansera ekonomin genomförs ett anpassningsprogram på ett kontrollerat sätt före utgången av 2017. Dessutom stärks inkomstbasen genom att höja fastighetsskatterna 2016 och kommunalskatten 2015. Nödvändiga investeringar ökar fortfarande upptagningen av lån. Flera skolprojekt, som beslut redan fattats om, väntar på att bli genomförda. Dessutom uppgår investeringarna i hälsocentralsjukhuset och idrottsgården till ca 10 miljoner euro vardera. Skatteinkomsterna, som utgör utgångspunkten för budgeten för 2015, har beräknats så att inkomstskattesatsen höjs med 0,5 procent, därmed är inkomstskattesatsen 21,00 procent år 2015. Fastighetsskatterna höjs år 2016 så att den allmänna fastighetsskatten höjs till 1,35 procent (+0,1 %) och fastighetsskatten för ett hus som används för stadigvarande boende höjs till 0,75 procent (+0,15 %) och fastighetsskatten för annat boende än det stadigvarande till 1,20 procent (+0,2 %). Investeringsnivån ligger på samma nivå som år 2014, alltså på ca 29,5 miljoner euro netto. I investeringsplanen ingår bara de objekt man redan fattat beslut om eller som är nödvändiga. De närmaste åren måste investeringarna fortfarande fi nansieras helt eller nästan helt med upptagning av nya lån. Vid förverkligandet av investeringarna ska olika fi nansieringsmodeller utredas. Av stadens affärsverk bolagiseras Karleby Energi och Karleby Hamn från början av 2015. Verksamheten inom Affärsverket Työplus bolagiseras inte ännu 2015. Affärsverkens intäktsföring har haft en central betydelse för stadens ekonomi. De senaste åren har den totala intäktsföringen varierat mellan 5 och 8 miljoner euro. 2015 sjunker intäkterna väsentligt. Energibolaget och Hamnbolaget betalar staden i fortsättningen dividender på basis av verksamhetsresultat (tidigast 2016), markarrende, borgensprovision och fastighetsskatt. Jämfört med nuvarande situation uppgår ovannämnda bolags och affärsverkens (Vattenverket och Työplus) intäktsföring år 2015 uppskattningsvis till sammanlagt 3,5 miljoner euro. Detta motsvarar infl ödet av 0,5 procent i inkomstskatt. Det offi ciella resultatet (staden och affärsverken) är -11,2 miljoner euro år 2015, -4,8 miljoner euro år 2016 och -0,4 miljoner euro år 2017. Skattehöjningarna till trots kommer stadens resultat alltså inte att visa överskott följande tre räkenskapsperioder. Hur mycket balansräkningen kommer att visa ackumulerat över-/underskott beror väsentligt på värdebestämningen av Energibolagets affärsverksamhetshandel. Utan bokföring av den tillfälliga försäljningsvinsten 2014 visar balansräkningen underskott senast 2017. Enligt kommunallagen ska ekonomiplanen vara i balans eller visa överskott under en planperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planperioden, ska i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specifi cerade åtgärder 6
Anpassningsprogram (åtgärdsprogram) genom vilka det underskott som saknar täckning ska täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer (skyldighet att täcka underskott). Karleby stad bör uppgöra ett anpassningsprogram för balansering av ekonomin på så sätt att resultatet för planperioden 2015 2017 uppvisar överskott. Under 2013 2014 har ett program för anpassning av ekonomin genomförts med hjälp av vilket verksamheten kan anpassas till stadens inkomstbas. I samband med utarbetandet av anpassningsprogrammet har alla sektorerna lagt fram anpassningsåtgärder både på kort och på lång sikt. Ledningsgruppen för anpassningsprogrammet har godkänt åtgärderna för fortsatt beredning. Ett allt effektivare genomförande av åtgärderna fortsätter och allt större strukturändringar måste göras. Vad gäller dispositionsmedel som är underställda stadsstyrelsen har för 2015 gjorts en minskning på 1,3 miljoner euro som nås genom åtgärder som överenskommes skilt (se dispositionsmedlens motiveringstext). SAMMANFATTNING AV BUDGETEN Enligt budgetförslaget för 2015 uppgår verksamhetsintäkterna utan affärsverken till 128 998 796 euro. Ändringen från 2014 är 3 938 796 euro. Verksamhetsutgifterna är 387 849 841 euro. Ändringen från 2014 är 10 449 841 euro. Verksamhetsbidraget uppgår till -258 851 045 euro, ändringen från 2014 är -6 571 841 euro. Skatteinkomsterna för 2015 har beräknats uppgå till 179 932 000 euro och ökar från budgeten för 2014 med 4 795 000 euro. De kommunala skatteinkomsterna 2014 beräknas uppgå till 152 445 000 euro, infl ödet av samfundsskatt till 13 090 000 euro och infl ödet av fastighetsskatt till 14 397 000 euro. Staden beräknas få 79 536 000 euro i statsandelar, vilket är 2 653 000 euro mer än i budgeten för 2014. Årsbidraget enligt skatteinkomstekonomin uppgår till -480 045 euro och räkenskapsperiodens resultat uppgår efter avskrivningarna till -11 673 645 euro. Det gemensamma resultatet för affärsverken är 518 545 euro efter avskrivningarna samt 575 000 euro i avkastning på grundkapitalet. Enligt den officiella resultaträkningen (inkl. affärsverken) uppgår årsbidraget till 2 934 900 euro. Räkenskapsperiodens underskott är -11 155 100 euro. Investeringarna har budgeterats till 34 099 000 euro, varav 4 510 500 euro täcks med investeringsbidrag och försäljningsintäkter. Nettoinvesteringarna uppgår till sammanlagt 52 847 000 euro åren 2016 2017. Affärsverkens nettoinvesteringar uppgår till sammanlagt 7 387 000 euro år 2015 och till 9 630 000 euro under planperioden 2016 2017. RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS Skatteinkomster Budgeten utgår från en inkomstskattesats på 21,00 procent 2015. Inkomstskattesatsen höjs med 0,5 procent. I budgeten ingår en höjning av fastighetsskatterna 2016. Fastighetsskatt uppbärs enligt följande skattesatser: 2014 2015 2016 2017 stadigvarande bostadsbyggnad 0,60 0,60 0,75 0,75 annan bostadsbyggnad 1,00 1,00 1,20 1,20 allmän fastighetsskatt 1,25 1,25 1,35 1,35 allmännyttiga samfund 0,00 0,00 0,00 0,00 obebyggda tomter 2,50 2,50 2,50 2,50 kraftverk 1,40 1,40 1,40 1,40 7
Skatteinkomster och statsandelar beräknas enligt följande: Skatteinkomster (1 000 ) BS 2013 BG2014 BG 2015 EP 2016 EP 2017 Kommunalskatt 146 444 146 792 152 445 156 500 161 629 Samfundsskatt 13 764 14 361 13 090 13 250 14 500 Fastighetsskatt 11 465 13 984 14 397 17 566 18 500 Saktteinkomster totalt 171 673 175 137 179 932 187 316 194 629 Statsandelar (1 000 ) BS 2013 BG 2014 BG 2015 EP 2016 EP 2017 Basservice 82 564 83 609 75 479 77 300 78 900 Utjkämning/ skatteinkomster 366-51 9 574 9 200 9 100 Utjämning/Systemändring 194 194-1 517-1 000-1 000 Undrv. o kultur/ Övr. statsand. -6 679-6 869-4 000-4 000-4 000 Statsandelar totalt 76 445 76 883 79 536 81 500 83 000 Finansiella intäkter och kostnader Finansieringsanalys Avkastningen på grundkapitalet som affärsverken intäktsför till staden uppgår till 575 000 euro. Infl ödet enligt affärsverk är följande: Intäktsföring / Avkastning på grundkapitalet Totalt Karleby Vatten 500 000 500 000 Työplus 75 000 75 000 Totalt 575 000 575 000 I övriga fi nansiella intäkter och kostnader utgör skatteredovisningarnas gottskrivnings- och indrivningsräntor den mest betydande posten. I fråga om räntekostnader för nya lån beräknas räntenivån i snitt uppgå till ca 1,25 procent. Amorteringarna på stadens (utan affärsverk) långfristiga lån uppgår till 36,0 miljoner euro. För amorteringarna och för fi nansieringen av investeringarna behövs nya långfristiga lån på 68,5 miljoner euro. Affärsverken upptar 4,0 miljoner euro i långfristiga lån 2015 och 5,0 miljoner euro under planperioden. 2015 uppgår låneamorteringarna till 0,98 miljoner euro. Amorteringarna för stadens alla långfristiga lån uppgår 2015 till sammanlagt 36,9 miljoner euro och nytt lån upptas 72,5 miljoner euro. I den offi ciella resultaträkningen och fi nansieringsanalysen sammanställs staden med Karleby Vattens och Työplus resultaträkningar och fi nansieringsanalyser enligt affärsverkens ekonomiplaner. 8
KARLEBY STAD* EUR BS 2013 Budg.2014 Budg. 2015 Plan 2016 Plan 2017 1000 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 123 552 122 794 126 815 896 128 401 130 006 Tillverkning för eget bruk 1 822 2 266 2 182 900 2 210 2 238 Verksamhetsutgifter -375 979-377 340-387 849 841-392 698-397 607 Verksamhetsbidrag -250 605-252 280-258 851 045-262 087-265 363 Skatteinkomster 171 673 175 137 179 932 000 190 061 196 329 Statsandelar 76 445 76 883 79 536 000 78 104 77 634 Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster 93 550 550 000 550 550 Affärsverkens koncessionsränta 6 268 6 001 575 000 575 575 Extra inkomstföring 1 500 1 500 0 0 0 Övriga finansiella inkomster 691 648 1 188 000 1 038 1 038 Ränteutgifter -2 334-3 950-3 400 000-4 000-4 500 Övriga finansiella utgifter -7-31 -10 000-31 -31 Finansiella inkomster och utgifter 6 211 4 719-1 097 000-1 868-2 368 Årsbidrag 3 725 4 458-480 045 4 210 6 232 Avskrivningar enligt plan -10 274-9 986-11 193 600-12 300-13 500 Extraordinära inkomster och utgifter Extraordinära inkomster 0 0 0 0 0 Extraordinära utgifter 0 0 0 0 0 Räkenskapsp.resultat -6 550-5 527-11 673 645-8 090-7 268 Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivn.d 133 0 0 0 0 Ökning(-) eller minskning(+) av reserver 0 0 0 0 0 Ökning(-) eller minskning(+) av fonder -31 0 0 0 0 Räkenskapsp. Över-/underskott -6 448-5 527-11 673 645-8 090-7 268 9
10
KARLEBY STAD STADEN ** BS 2013 Budg. 2014 Budg. 2015 Plan 2016 Plan 2017 Externa FINANSIERINGSANALYS 1000 1000 1000 1000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 1 884 20 109 2 934 899 2 982 3 070 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel -2 198-2 000-2 000 000-2 000-2 000 Kassaflödet för investeringarnas del 0 0 0 Investeringsutgifter -20 519-57 289-42 336 000-27 147-45 072 Finans. andel för investeringsutgifte 1 524 1 320 2 669 000 2 442 1 942 Fusion invest. 0 0 0 0 0 Försäljningsinkomster av anl.tillgång 2 712 2 445 2 541 500 2 746 2 613 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -16 596-35 415-36 190 601-20 977-39 447 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen 67 45 45 000 45 45 Ökning av utlåningen -195-460 -200 000 0 0 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 53 413 76 000 72 500 000 56 500 75 000 Minskning av långfristiga lån -31 779-39 919-36 979 000-38 379-40 579 Förändringar av kortfristiga lån -7 883 19 183 200 18 5 Förändringar i eget kapital 450 900 000 900 0 Förändr. av anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 Övriga förändringar av likviditeten Förändr. av förvalt. medel o. förvalt. 81 0 0 0 0 Förändr. av omsättningstillgångar 88 0 0 0 0 Förändr. av fordringar -1 154 0 0 0 0 Förändr. av räntefria kort- och långfr 1 499 0 0 0 0 Kassaflödet för finansieringens del 14 137 36 135 36 449 200 19 084 34 471 Förändring av likvida medel -2 459 720 258 599-1 893-4 976 11
Resultaträkning 2015 Staden Affärsverk Sammanlagt (avdrag för interna poster) Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster 66 697 816 17 288 800 51 383 892 Avgiftsinkomster 16 869 070 0 16 636 070 Understöd och bidrag 4 246 500 51 500 4 298 000 Hyresinkomster 35 366 810 700 8 112 610 Övriga inkomster 3 635 700 5 000 3 057 600 126 815 896 17 346 000 83 488 172 Tillverkning för eget bruk 2 182 900 66 700 2 249 600 Verksamhetsutgifter Personalutgifter Löner och arvoden 122 966 904 5 874 100 128 841 004 Lönebiutgifter Pensionsufgifter 27 946 749 1 179 600 29 126 349 Övriga lönebiutgifter 8 466 786 380 900 8 847 686 Köp av tjänster 156 744 615 3 714 455 127 437 916 Material, förnödenheter och varor 17 508 436 1 319 800 18 430 566 Understöd 16 220 800 0 16 220 800 Hyresufgifter 35 610 532 503 200 8 858 832 Övriga utgifter 2 385 020 243 700 2 628 720 387 849 842 13 215 755 340 391 873 Verksamhetsbidrag -258 851 046 4 196 945-254 654 101 Skatteinkomster 179 932 000 0 179 932 000 Statsandelar 79 536 000 0 79 536 000 Finansiella inkomster och utgifter Ränteutgifter 550 000 23 000 546 000 Avkastning av grundkapitalet 575 000-575 000 0 Extra inkomstföring 0 0 0 Övriga finansiella utgifter 1 188 000 0 1 188 000 Ränteutgifter -3 400 000-230 000-3 603 000 Övriga finansiella utgifter -10 000 0-10 000 Årsbidrag -480 046 3 414 945 2 934 899 Avskrivningar enligt plan -11 193 600-3 047 200-14 240 800 Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivn.diff 150 800 150 800 Ökning(-) eller minskning(+) av reserver 0 0 Räkenskapsper.resultat -11 673 646 518 545-11 155 101 12
AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ FINANSIERINGEN AV KOMMUNENS VERKSAMHET Budg. 2015 Elimin. Kommun (Avdrag för Staden Affärsverk Staden Affärsverk interna poster) Internt tillhörda medel Årsbidrag -480 045 3 414 945 1 448 487-1 448 487 2 934 900 Extraordinära poster Rättelseposter till internt tillförda medel -2 000 000-2 000 000 Investeringarnas penningflöde Investeringsutgifter -33 199 000-8 237 000-41 436 000 Grundkapitalens tillökning -900 000 900 000 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 1 969 000 700 000 2 669 000 Överlåtelseinkomster från nyttigheter bland bestående aktiva 2 541 500 0 2 541 500 Penningflödet för verksamhet och investeringar -32 068 545-4 122 055 2 348 487-1 448 487-35 290 600 Finansieringens penningflöde Förändringar av utlåningen Minskning av lånefordringar 45 000 45 000 Ökning av lånefordringar -200 000-200 000 Förändringar av lånestocken Ökning av långfristiga lån 68 500 000 4 000 000 72 500 000 Ökning/minskning av långfristigalån -36 000 000-979 000-36 979 000 Ökning/minskning av kortfristigalån 0 183 200 183 200 Förändringar av eget kapital 900 000-900 000 Övringa förändringar av likviditeten Förändringar av skulder Förändringar av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar Förändringar av räntefria skulder 0 0 Finansieringens penningflöde 32 345 000 4 104 200 0-900 000 35 549 200 Inverkan på likviditeten 276 455-17 855 2 348 487-2 348 487 258 600 13
Strategiskt mål / Kritiska framgångsfaktorer MÅL FÖR VERKSAMHETEN Indikatorer STADSSTYRELSEN OCH CENTRALFÖRVALTNINGEN LIVSKRAFTIG STAD MED STARK KONKURRENSKRAFT Attraktiv stad Idrotts- och kulturutbudet Aktivt stadsliv Stadscentrum som utvecklas Stadens havsnära läge utnyttjas Projekten i centrumområdet avancerar. Staden och företagarna i centrumområdet samarbetar för att öka den kommersiella dragningskraften. Åtgärder vidtas för att öka synligheten. Åtgärder vidtas för att göra det högklassiga och breda kulturutbudet i området mera känt i syfte att stärka områdets dragningskraft. Området marknadsförs som turist- och konferensort. Generalplanearbetet för Karleby centraltätort fortskrider. Åtgärder vidtas för att stödja utvecklingen av Karlebyregionen och Jakobstadsregionen som en utvecklingszon. Flexibel näringspolitik som aktivt skapar förutsättningar för företagande En god företagsmiljö, staden är en fl exibel och aktiv näringslivsaktör och näringslivsfrämjare Utveckla storindustriområdet Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Utveckla hamnen God tillgänglighet och mångsidiga kommunikationer Motionen på väg till och från arbetet främjas. KIP-områdets funktionalitet utvecklas och området marknadsförs internationellt. Genomförandet av näringsprogrammet (strategin) inleds. Nätverksorganisationens verksamhet utvecklas och samarbetet ökar. Modellen för samarbete mellan Kosek och Karleby Turism etableras i praktiken. Starten för arbetet med muddring av hamnleden till 14 meters djup påskyndas. Ombyggnaden av den österbottniska banan fortgår enligt tidsplanen. Flygplatsen och fl ygtrafi ksverksamheten säkerställs. Kunnig och lärande stad Utveckla utbildningen på alla stadier Utveckla yrkeshögskolan Utveckla universitetscentret Projektet för en resecentral och arrangemangen på bangårdsområdet Man bidrar till att stärka samarbetet och arbetsfördelningen mellan forsknings- och utvecklingsenheterna i regionen samt deras internationalisering. Man stöder universitetscentrets strategiska utvecklingsmål. Man stärker verksamhetsförutsättningarna för och konkurrenskraften av Yrkeshögskolan. 14
Strategskt mål / Kritiska framgångsfaktorer Utbildnings- och forskningsvolymen Regionalt, nationellt och internationellt samarbete HÅLLBAR EKONOMI Hållbar kommunekonomi Främjande av en sund ekonomi och verksamhetsförutsättningar Uppdaterat anpassningsprogram Utveckling av produktiviteten och genomslagskraften Fungerande och förutseende ekonomistyrning Kompetent ledning och motiverad personal Fungerande arbetsgemenskap och motiverad, kompetent personal Uppmuntrande ledarskap VÄLMÅENDE KOMMUNIN- VÅNARE God livskvalitet, hälsa och aktiva kommuninvånare Aktiva och ansvarsfulla kommuninvånare Kommunen skapar förutsättningar för god livskvalitet och hälsa Aktiv kommunikation med kommuninvånarna Invånare som är nöjda med den kommunala servicen Hög sysselsättningsgrad Indikatorer En enhet av Naturresursinstitutet etableras i Karleby och förläggs till campusområdet. Finansiering av den nya EU-programperiodens projekt som stöder stadens strategi De projekt inom Witera som gäller Karleby, Kajana och St.Michel inleds. Anpassningsprogrammet verkställs. Kostnadsnivån för tjänsterna blir lägre än i jämförelsekommunerna. Stödtjänsterna samordnas och fås att fungera väl. Styrsystem för ekonomin och verksamheten utvecklas och nyttjas. Ekonomiplaneringen utvecklas så att den blir fl exibel och långsiktig. Ett målinriktat handlingssätt främjas (cheferna). Personalprogrammet uppdateras. En personalplan som stöder strategin utarbetas. Kompetent ledarskap utvecklas: praxisen med utvecklingssamtal och en utbildningsplan för hela organisationen Kompetensen utvecklas: chefsarbetet, träning i förändringsledning och medarbetarskap Åtgärder som föranleds av välfärdsberättelsen och välfärdsplanen Sektorerna samarbetar i fråga om välfärdsprocesser. Man ökar aktualiteten i kommunikationen och stöder förändring med kommunikationens medel, t.ex. elektroniskt nyhetsbrev eller e-tidning. Personalens kommunikationsberedskap utvecklas. Användarenkäter och användarrespons Användar- och kundrådens verksamhet Skyldigheterna vad gäller sysselsättning fullgörs. Hög aktiveringsgrad för de långtidsarbetslösa Trivsam och trygg levnadsmiljö Många olika boendealternativ Tomtutbud Generalplanläggningen och detaljplanläggningen fortskrider så att målet kan nås. Ett gott utbud på hyresbostäder i alla delar av staden 15
Strategiskt mål / Kritiska framgångsfaktorer Trivsam levnadsmiljö som främjar säkerheten och hälsan Lösningar som följer principerna för hållbar utveckling ANORDNANDE AV TJÄNSTER OCH KONCERNSTYRNING Stark och dynamisk kommun som anordnare och producent av tjänster Staden som anordnare och fi nansiär av tjänster Staden som anordnare av kostnadseffektiva tjänster Indikatorer Cykelstadsprogrammet genomförs. Projektet för Janssons område avancerar. Ledning av beredningsarbetet som gäller organisering av ett produktionsområde enligt lagförslaget om organiseringen av hälso- och sjukvården När den på stadens initiativ genomförda första fasen av kommunstrukturutredningen är klar sätter man i gång med fortsatta åtgärder utifrån de beslut som fattas. Kompanjonskap och samarbetsnätverk stärks enligt stadens strategi. Medverkan i beredningen av ett grundavtal för en samkommun för social- och hälsovården För att förbättra kostnadseffektiviteten utreds alternativa organiserings- och produktionssätt, serviceprocesserna reformeras. Serviceplan och upphandlingskompetens Ett breddat upphandlingssamarbete omsätts i praktiken. Strategin följs och utvärderas. Smidiga och effektiva metoder för anordnande av tjänster och serviceprocesser Tjänsterna organiseras på ett sätt som främjar delaktighet och utgår från kundens behov Effektivt servicenätverk Fungerande ägarstyrning och koncernstruktur Förbättrad koncernstyrning Bolagisering av affärsverk Man deltar i projektet USO och använder det för att utveckla ledningen av staden och ledningen av en hållbar ekonomi samt för att klarlägga kommunens nya roll och skapa verksamhetsmodeller enligt denna roll. Servicenätverken utvärderas och granskas som ett led i anpassningsprogrammet. Renoveringen av stadshuset planeras utifrån de tillvägagångssätt som arbetet och servicen förutsätter. Lokalitetsprogrammet uppdateras kontinuerligt. E-tjänsterna utvecklas. Koncernförvaltningens organisation justeras i enlighet med strategin. Koncernledning, ägarstyrning, koncernstyrning och koncernförvaltning utvecklas. Inom koncernstyrningen av de nya bolagen införs och etableras effektiva handlingsmodeller. 16