Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion.

Transkript

1 243 FONDERNA Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena, Fonden för social kreditgivning och Skadefonden.

2 244 BOSTADSLÅNEFONDEN Syftet med Vanda stads bostadslånefond är att främja ett bostads- och näringspolitiskt ändamålsenligt boende i Vanda. För främjande av boendet kan ur fonden beviljas lån och bidrag. Förutom för bostäder kan ur fonden ges lån för byggande eller anskaffning av serviceutrymmen i bostadshus för stadens behov. De maximala kvoterna för olika slag av lån och bidrag, vilka ingår i den dispositionsplan som årligen uppgörs för fonden och fastställs av stadsplaneringsnämnden. Hyreshuslån Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion. Reparations- och ombyggnadslån Lån kan beviljas åt bolag i vilka staden har aktier. Reparationslån för bostadsaktiebolag Lån kan beviljas för reparationsverksamhet i bostadsaktiebolag. Speciallån Speciallån kan beviljas för skötseln av kapitallån som förfaller inom stadens räntestödsprojekt. Hissunderstöd För byggande och planering av hissar beviljas understöd ur fonden. Servicebyggande För dem som anskaffar eller bygger serviceutrymmen i anslutning till bostadshus för att åstadkomma serviceutrymmen för stadens behov. Icke kvoterad andel Den icke kvoterade andelen kan enligt behov och efter beslut av den ansvariga nämnden användas för olika kvoter samt för att täcka kreditförluster och enligt separat beslut av nämnden också för bostadsproduktionsprojekt som är ändamålsenliga med tanke på stadens bostads- och näringspolitik. Riktgivande driftsplan för Bostadslånefonden BDG2011 BDG2012 EP 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 Hyreshuslån/VAV Reparations- och ombyggnadslån Reparationslån för bostadsaktiebolag Hissunderstöd Servicebyggande Sammanlagt överförs från föreg. år icke kvoterad del Sammanlagt Disponibla räntor och amorteringar som återförs till fonden

3 245 Resultaträkning Omsättning Övriga inkomster av affärsverksamhet Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Köp av tjänster Personalkostnader Avskrivningar och värdeminskningar Avskrivningar enligt plan Affärsverksamhetens övriga kostnader Rörelseöverskott Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Till staden betalda räntekostnader Ersättning för grundkapitalet Övriga finansiella kostnader Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Finansieringsanalys Rörelseöverskott (-underskott) Finansiella intäkter och kostnader Kassaflödet i verksamheten Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökningar i övriga lånefordringar Minskningar i övriga lånefordringar Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändringar av omsättn.tillgångar Förändringar av fordringar på kommunen/samkommunen Förändringar av fordringar på övriga Förändringar av räntefria skulder till kommunen/samkommunen Förändringar av räntefria skulder till övriga Kassaflödet för finansieringens del Förändring i likvida medel

4 UTVECKLINGSFONDEN FÖR MARJA-VANDA OCH CENTRUM- OMRÅDENA Verksamhetsbeskrivning 246 Byggandet av Marja-Vanda är en av de största utmaningarna under de närmaste årtiondena. Delgeneralplanen vann laga kraft sommaren Arbetet fortsätter med mer ingående planering av området. Biträdande stadsdirektören för verksamhetsområdet för markanvändning och miljö beslutade att grunda en projektorganisation för Marja-Vanda i enlighet med det bindande målet nr 3 i stadens balanserade strategi för Stadsfullmäktige beslutade att grunda en fond för Marja-Vanda med uppgiften att utveckla området Marja-Vanda. Genom fonden finansieras stadsdelen Marja-Vandas detaljplanering samt planering och byggande av kommunalteknik och viktiga serviceutrymmen. Stadsfullmäktige beslutade att ändra Marja-Vandafondens namn till Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena samt godkände fondens reviderade stadgar. Samtidigt höjdes fondens grundkapital med 20 milj. euro och fondens grundkapital fastställdes till 23,9 milj. euro. Verksamhetens målsättning och de viktigaste målen I enlighet med de riktlinjer för markanvändningen som verksamhetsområdet för markanvändning och miljö ställt upp för och de bindande målen för 2012 är verksamhetens målsättning och de viktigaste målen i Marja-Vandaprojektet följande: Bostadsområdena, arbetsplatsområdena och det kommersiella centrumet av regional nivå i Marja- Vanda byggs längs Ringbanan. När stationen Kivistö vid Ringbanan tas ibruk skapas förutsättningarna för att bostadsporduktin i stor skala sätter igång i Marja-Vanda. Byggandet av Käinbybacken, det första nya bostadsområdet i Marja-Vanda, börjar år På våren 2011 godkände Andelslaget Finlands Bostadsmässa stadens ansökan om att år 2015 ordna en bostadsmässa i Marja-Vanda. Bostadsmässoorganisationen har börjat byggas upp år 2012 och arbetsgrupperna utnämns under åren Detaljplaneförslaget för bostadsmässoområdet blir färdig vid årsskiftet , varefter den ingående planeringen för förverkligandet av offentliga lokaliteter liksom även beredningen av tomtöverlåtelserna börjar. Området för bostadsmässan börjar byggas I april 2011 godkände stadsstyrelsen utkastet till detaljplan och detaljplaneändring för centrumområdet. Tillsammans med partners som väljs hösten 2011 börjar utarbetandet av detaljplaneutkastet för startkvarteren så att bostadsbyggnationen kan inledas år Detaljplaneförslaget för köpcentret i Marja-Vanda tas upp till behandling i förvaltningen under slutåret 2011, och förslaget utarbetas utgående från det förslag med fokus på funktioner som de partners som valdes sommaren 2010 gjort. Företagsområdet i Veckal sätter igång och där reserveras etableringsmöjligheter även för små och medelstora företag, vilket betyder att detaljplaneringen av företagsområdet i Veckal och marknadsföringen av området inleds. Översiktsplanen blir färdig 2012, varefter detaljplaneförslag utarbetas allteftersom området bebyggs. För bedöma utsläppen av växthusgaser i samband med utarbetandet av detaljplanen för området för Marja-Vanda bostadsmässa tillämpas under ledning av miljöcentralen en ny kalkylmodell för beräkning av växthusgasutsläpp. Viktiga förändringar i verksamheten och servicens utveckling 2012 Den viktigaste förändringen i planeringsorganisationen för Marja-Vanda är att bostadsmässoorganisationen inleder sin verksamhet. I ekonomiplaneringen har resurser reserverats även för de sakkunnigtjänster som är oumbärliga för planeringen av det nya bostadsområdet. Av anslaget går ca 41 % till planeringen av Marja- Vanda centrum och arbetsplatsområdet i Veckal samt till övriga sakkunnigtjänster och behövliga utredningar som ingår i helheten Marja-Vanda. Under 2012 sysselsätter projektet direkt cirka tio personer totalt. De direkta personalkostnadernas andel är cirka 38 % av anslagen. I bostadsmässoorganisationen anställs cirka fem personer.

5 247 Anslag reserveras också för utbildnings-, seminarie- och resekostnader, materialanskaffningar och interna hyror som behövs inom sakkunnigorganisationen. Personalplan Totala antalet anställda Nyckeltal Godkända detaljplaner, m²-vy BS 2009 BS 2010 BDG2011 BDG2012 EP 2013 EP 2014 EP 2015 bostadsbyggande kommersiell o. offentl. service produktion/verksamhetslokaler Investeringar 1000 euro BDG2011 LTK 2012BDG2012 EP 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 UTGIFTER Marja-Vanda, offentlig bruksegendom Marja-Vanda, aktieköp Motiveringar Att utveckla och förnya centrumområdena är ett av stadens strategiska mål som också siktar på att förbättra konkurrenskraften. En central faktor med tanke på Vandas konkurrensförmåga är att centrumen och i synnerhet stationscentrumen är livskraftiga ur boendets och affärslivets synvinklar. Centrumen har hållits ganska oförändrade sedan de fått sin nuvarande form (bl.a. Dickursby, Björkby, Korso, Håkansböle, Myrbacka). Därför har de mist en stor del av sin attraktionskraft. I alla Vandas centrum pågår just nu omfattande utvecklingsprojekt i olika faser och dessa är i behov av satsningar också från stadens sida. Dessa projekt handlar typiskt om parkeringsarrangemang eller om att rusta upp offentliga lokaler och uterum så att de svarar mot moderna krav. Det första centrumutvecklingsprojektet kommer att gälla parkeringsarrangemangen i Dickursby centrum. Fondens investeringar Ur anslaget betalas utgifter för byggande av kommunalteknik i Dickursby, Korso, Håkansböle och Myrbacka centrum. Fondens aktier Anslaget används för köp av aktier i parkeringsanläggningar under och ovan jord i Dickursby centrum.

6 248 Resultaträkning Omsättning Övriga inkomster av affärsverksamhet Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Köp av tjänster Personalkostnader Avskrivningar och värdeminskningar Avskrivningar enligt plan Affärsverksamhetens övriga kostnader Rörelseöverskott Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Till staden betalda räntekostnader Ersättning för grundkapitalet Övriga finansiella kostnader Räkenskapsper. överskott (undersk.) Finansieringsanalys 1000 euro BS2010 BDG2011BDG2012 EP2013 EP2014 EP2015 Rörelseöverskott (-underskott) Avskrivningar och värdeminskningar Finansiella intäkter och kostnader Kassaflödet i verksamheten Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Överlåtelseinkomster från tillgångar som hör till bestående aktiva Investeringarnas kassaflöde Kassaflöde i verksamhet o investeringar Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökningar i övriga lånefordringar Minskningar i övriga lånefordringar Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändringar av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar på kommunen/samkommunen Förändringar av fordringar på övriga Förändringar av räntefria skulder till kommunen/samkommunen Förändringar av räntefria skulder till övriga Kassaflödet för finansieringens del Förändring i likvida medel

7 249 SOCIAL KREDITGIVNING Ur Vandas fond för social kreditgivning beviljas sociala krediter som en del av kommunens socialvård. Syftet med sociala krediter är att förebygga ekonomisk utslagning och överskuldsättning samt att främja individers eller familjers förmåga att klara sig på egen hand. Av fondens medel kan beviljas lån enligt lagen om social kreditgivning (1133/2002) och de principer och anvisningar som social- och hälsovårdsnämnden fattat beslut om. Resultaträkning Omsättning Övriga inkomster av affärsverksamhet Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Köp av tjänster Personalkostnader Avskrivningar och värdeminskningar Avskrivningar enligt plan Affärsverksamhetens övriga kostnader Rörelseöverskott Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Till staden betalda räntekostnader Ersättning för grundkapitalet Övriga finansiella kostnader Räkenskapsper. överskott (undersk.) Finansieringsanalys Rörelseöverskott (-underskott) Finansiella intäkter och kostnader Kassaflödet i verksamheten Kassaflöde i verksamhet o investeringar Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökningar i övriga lånefordringar Minskningar i övriga lånefordringar Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändringar av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar på kommunen/samkommunen Förändringar av fordringar på övriga Förändringar av räntefria skulder till kommunen/samkommunen Förändr. av räntefria skulder till övriga Kassaflödet för finansieringens del Förändring i likvida medel

8 250 SKADEFONDEN Syftet med skadefonden är att omräkna stadens oförsäkrade eller delvis försäkrade egendom samt skaderisken till en jämn årskostnad samt att täcka stadens skadeståndsansvar till de delar som inte täcks av stadens försäkringar. Fondens kapital utökas eller minskas med medel som staden separat beslutar om. Fonden utökas också med de kalkylmässiga försäkringsavgifter som uppbärs av stadens verksamhetsområden; dessa avgifters storlek fastställs av stadens koncernsektion. Ur skadefondens medel ersätts skador som omfattas av fondens ersättningar genom att i tillämpliga delar följa i försäkringsverksamheten allmänt iakttagna ersättningsprinciper. Ur fonden betalas centraliserat årsavgifterna för de försäkringar staden tagit med undantag för lagstadgad olycksfallsförsäkring och obligatorisk trafikförsäkring. Resultaträkning Omsättning Övriga inkomster av affärsverksamhet Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Köp av tjänster Personalkostnader Avskrivningar och värdeminskningar Avskrivningar enligt plan Affärsverksamhetens övriga kostnader Rörelseöverskott Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Till staden betalda räntekostnader Ersättning för grundkapitalet Övriga finansiella kostnader Räkenskapsperiodens överskott (underskott)

9 251 Finansieringsanalys Rörelseöverskott (-underskott) Finansiella intäkter och kostnader Kassaflödet i verksamheten Kassaflöde i verksamhet o investeringar Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökningar i övriga lånefordringar Minskningar i övriga lånefordringar Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändringar av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar på kommunen/samkommunen Förändringar av fordringar på övriga Förändringar av räntefria skulder till kommunen/samkommunen Förändringar av räntefria skulder till övriga Kassaflödet för finansieringens del Förändring i likvida medel

10 252 FONDERNAS KOMBINERADE RESULTATRÄKNING Omsättning Övriga inkomster av affärsverksamhet Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Köp av tjänster Personalkostnader Avskrivningar och värdeminskningar Avskrivningar enligt plan Övriga rörelsekostnader Rörelseöverskott Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Till staden betalda räntekostnader Ersättning för grundkapitalet Övriga finansiella kostnader Räkenskapsper. överskott (undersk.) FONDERNAS KOMBINERADE FINANSIERINGSANALYS 1000 euro BS2010BDG2011 BDG2012 EP2013 EP2014 EP2015 Rörelseöverskott (-underskott) Avskrivningar och värdeminskningar Finansiella intäkter och kostnader Kassaflödet i verksamheten Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Överlåtelseinkomster från tillgångar som hör till bestående aktiva Investeringarnas kassaflöde Kassaflöde i verksamhet o investeringar Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökningar i övriga lånefordringar Minskningar i övriga lånefordringar Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändringar av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar på kommunen/samkommunen Förändringar av fordringar på övriga Förändringar av räntefria skulder till kommunen/samkommunen Förändr. av räntefria skulder till övriga Kassaflödet för finansieringens del Förändring i likvida medel