BUDGETEN 2012 EKONOMIPLANEN

Transkript

1 BUDGETEN 2012 EKONOMIPLANEN sfullmäktige

2

3 INNEHÅLL Vision 2020: Karleby som bäst...1 Befolkning och sysselsättning...2 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikter...5 Utgångspunkter för budgeten för 2012 för...8 MÅL FÖR VERKSAMHETEN...19 Centrala bolags mål...38 DRIFTSEKONOMI...45 Revisionsnämnden...52 Centralvalnämnden...54 Ledning av staden...58 Stadskansliet...61 Ekonomiförvaltning och it-tjänster...64 Näringslivs- och stadsutveckling...66 Planering och regionutveckling...68 Dispositionsmedel...70 Regionala räddningsväsendet/ Karleby...72 Personalnämnden...74 Miljöhälsovårdsnämnden...77 Social- och hälsovårdsväsendet/förvaltning...87 Social- och handikappservice...91 Äldreomsorg...96 Hälsovårdstjänster Nämnden för utbildning och fostran/bildningscentralen Småbarnsfostran Grundläggande utbildning Specialundervisning Gymnasiet och annan utbildning på andra stadiet Kokkolan seudun opisto Karlebynejdens institut Nämnden för kultur- och ungdomsväsendet: gemensamma utgifter och kansliet Kulturtjänster Stadsbiblioteket-landskapsbiblioteket Museiväsendet Mellersta Österbottens landskapsmuseum Ungdomstjänster Idrottstjänster Förvaltningstjänster Ansvarsområdet för samhällsteknisk service Ansvarsområdet för lokalförsörjning och fastigheter Ansvarsområdet för stadsmiljön Landsbygdsnämnden Räddningsnämnden AFFÄRSVERKEN Karleby Energi Karleby Vatten Karleby Hamn Työplus INVESTERINGSDEL BIDRAG, STADSSTYRELSEN Pärmbild: Joni Virtanen

4

5 VISION 2020: KARLEBY SOM BÄST Inledning Det havsnära och tvåspråkiga Karleby, en stad i mänskligt format, erbjuder tjänster utgående från invånarnas behov samt en trygg och mångsidig boendemiljö. Staden som medverkar i internationella nätverk baserar sin livskraft på högklassigt kunnande, kulturell mångfald, konkurrenskraftig näringsverksamhet och logistik. s strategi beskriver stadsfullmäktiges intention om den riktning man vill att staden ska utvecklas i och på vilka sätt man under fullmäktigeperioden primärt vill utveckla staden. Den pejlar också tänkandet på längre sikt än så. Strategin anger riktlinjerna för utvecklingen av den egna verksamheten men den berättar också för hela kommunkoncernen, intressenter och andra aktörer i verksamhetsmiljön om stadens mål och funktionssätt. Som ett led i strategiarbetet har också en vision om Karleby 2020 defi nierats. Vid utarbetningen av strategin använde man sig av det balanserade styrsystemet BCS som stödjer utarbetningen och den praktiska omsättningen genom strategiska perspektiv och mål, kritiska framgångsfaktorer samt indikatorer. Med hjälp av en s.k. SWOT-analys har man skisserat en förändring av verksamhetsmiljön och bedömt egna styrkor och svagheter samt hot och möjligheter i verksamhetsmiljön. I arbetet har man dragit nytta av statistiskt material och beräkningar. Utarbetningen av ett strategidokument garanterar inte att strategin blir verkställd i praktiken. Genom strategiskt ledarskap måste man se till att strategin omställs i praktiken och att den utvärderas regelbundet. Till verkställandet av strategin hör att utarbeta sektorvisa strategier och strategiska program, starta strategiska utvecklingsprogram och föra personliga utvecklingssamtal. Strategin ligger som grund för ekonomiplaneringen och anger samtidigt instruktioner för budgetarbetet. Via budgeten styr strategin de mål som årligen sätts upp för verksamheten och ekonomin. Budgetuppföljningen är sålunda ett instrument för den strategiska utvärderingen och uppföljningen. Med hjälp av uppföljningen av strategin kontrollerar man att de kritiska framgångsfaktorerna förverkligas och de strategiska målen nås. Utöver uppföljningen och utvärderingen i samband med budgeten utvärderar fullmäktige i mitten av sin mandatperiod i vilken mån de strategiska målen har nåtts och huruvida strategin behöver justeras. Hur man lyckas med informationen om strategin på olika nivåer och till olika aktörer har mycket stor betydelse för den praktiska omsättningen av strategin. Verksamhetsmiljön förändras Förändringarna i verksamhetsmiljön innebär utmaningar för stadens utveckling. De för med sig nya möjligheter men också hot som om de blir verklighet kan hindra en önskad utveckling. Om man känner sina styrkor och svagheter och föregriper förändringar i verksamhetsmiljön har man bättre möjligheter att bemöta framtidens utmaningar. Som grund för strategiarbetet samlades ett omfattande statistikmaterial där man sökte framgångsvariabler, dvs. stadens styrkor, omständigheter som behöver utvecklas samt möjliga framtida utmaningar och hot mot stadens gynnsamma utveckling. Utmaningar för stadens utveckling utgör befolkningsökningen och den förändrade åldersstrukturen. De äldres andel ökar. En tredjedel av stadens anställda går i pension inom tio år. Arbetskraften ökar inte. Detta innebär också att kommunernas verksamhetsmodeller behöver förändras. Bristen på arbetskraft under en medellång tidsperiod ger upphov till en ökad konkurrens mellan stadsregioner. 1

6 En utmaning för staden och näringslivet är hur man ska klara sig ur den ekonomiska regressionen. Dess verkningar på stadens funktion och samhällets ekonomiska struktur kan ännu inte ses som helhet. Men kommunernas ekonomiska situation blir svårare och kraven på produktivitet höjs. Kommunstrukturen och -samarbetet och modellerna för tjänsteanordnande och -produktion söker sin form. Formerna för deltagande och samhörighet förändras. Trender som kan skönjas är att stadsregionernas betydelse ökar och att utbildnings- och kompetenskraven höjs. Den viktigaste globala faktorn är klimatförändringen som måste beaktas i kommunernas verksamhet. Strategiska mål perspektivvis Livskraftig och lärande stadsregion Lockande verksamhetsmiljö för företag Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Starkare regioncentrum Mångsidigt och attraktivt centrum för kultur och utbildning God livskvalitet och hälsa Välmående kunder och kommuninvånare Trivsam och trygg livsmiljö Kundernas nöjdhet med kommunens tjänster Fungerande sätt att anordna tjänster på Stark och dynamisk kommun som anordnare av tjänster Effektiva system för anordnande och produktion av tjänster samt fungerande tjänstepro- Kompetent personal och förnyelse Kompetensen och tillgången på personal säkras Arbetshälsa och motiverad personal Sund och stark kommunekonomi Hållbar ekonomi Fungerande ägarpolitik BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutvecklingen i staden har under de senaste åren varit mycket bra. Under detta årtusende har invånarantalet i Karleby ökat med ca I fjol ökade folkmängden med 364 personer. Vid årsskiftet 2010/2011 uppgick antalet invånare till Antalet invånare med finska som modersmål var (84,2 %), antalet invånare med svenska som modersmål var (13,7 %) och antalet invånare med annat modersmål var 968 (2,1 %). Antalet invånare som har annat än finska eller svenska som modersmål har nästan tredubblats under 2000-talet, vilket till stor del beror på det ökade antalet utländska studerande i Karleby. Antalet invånare med svenska som modersmål blir något mindre både absolut och proportionellt. Invånarantalet i Karleby hade vid utgången av september 2011 ökat med ca 200. I år uppskattas den totala befolkningstillväxten bli ungefär lika stor som i fjol. 2 Statistikcentralen publicerade 2009 en befolkningsprognos som sträcker sig till Befolkningsprognosen baserar sig på observationer av utvecklingen i fråga om nativitet, mortalitet och flyttningsrörelse under de föregående åren. När prognosen görs upp beaktas inte de eventuella verkningar som ekonomiska, sociala eller övriga samhälleliga eller regionpolitiska beslut har på befolkningsutvecklingen i framtiden. Av beräkningarna framgår närmast hur

7 utvecklingen kommer att se ut om den fortsätter på nuvarande sätt. Statistikcentralen gör upp en ny prognos av detta slag nästa år. När prognosen studeras bör det beaktas att den baserar sig på utvecklingen under några föregående år. Utvecklingen i Karleby har under de senaste åren varit gynnsam inom alla de delområden som inverkar på befolkningsutvecklingen. Den faktiska utvecklingen kommer knappast att långsiktigt vara så god som de antaganden som prognosen bygger på. Enligt befolkningsprognosen kommer invånarantalet i Karleby att utvecklas på följande sätt till 2040: År invånare 2010 (realiserat) Enligt prognosen ökar invånarantalet under 2010-talet med ca 300 invånare per år. Detta årliga tillskott minskar till drygt 200 invånare per år under 2020-talet och till drygt 100 per år under 2030-talet. Utöver utvecklingen av den totala befolkningsmängden är det även viktigt att fästa uppmärksamhet vid de förändringar som sker inom de olika åldersgrupperna och som är av betydelse för omfattningen av tjänsteutbudet och inriktningen av tjänsterna. Åldersstrukturen för befolkningen i Karleby är fortsättningsvis gynnsam. Nativiteten kommer till följd av åldersstrukturen att fortfarande under en längre tid hålla sig på en hög nivå. Andelen barn och unga är relativt stor och andelen äldre relativt liten i jämförelse med landet i snitt. Medelstorleken på åldersklasserna under tio år är för närvarande 587. Enligt befolkningsprognosen kommen den genomsnittliga storleken på åldersklasserna i fråga att öka med ca 30 (ca 620) före utgången av 2015 och tillväxten fortsätter ännu på 2020-talet (630). Det är dock sannolikt att den realiserade tillväxten kommer att vara lägre än den som framgår av prognosen. UTVECKLING AV ANTALET BARN UNDER OCH I SKOLÅLDERN personer år

8 Den genomsnittliga storleken på åldersklasserna år är för närvarande 592. Den genomsnittliga storleken kommer att minska till knappt 520 före utgången av 2015 och åter stiga till 555 före utgången av Andelen personer i arbetsför ålder (19 64 år) av befolkningen är för närvarande ca 59 procent. Andelen kommer att sjunka till ca 53 procent före utgången av Antalet äldre ökar kraftigt. Antalet personer över 65 år uppgår för närvarande till drygt 7 900, dvs. 17,1 procent av stadens befolkning. År 2015 är andelen drygt 21 procent och 23 procent år Antalet personer över 75 år uppgår för närvarande till drygt År 2015 kommer antalet att vara drygt 4 150, år 2020 ca och år 2040 drygt personer UTVECKLING AV ANTALET ÄLDRE ENLIGT ÅLDERSKLASS år År 2010 föddes 614 barn. På grundval av utvecklingen i början av året torde antalet födda 2011 bli något högre jämfört med i fjol. Nativiteten förutspås hålla sig på nuvarande nivå under hela prognosperioden. I praktiken torde detta inte vara möjligt. Mortaliteten uppgår för närvarande till ca 400 per år. Mortaliteten ökar något när befolkningsstrukturen blir äldre. Flyttningsrörelsen var negativ under hela 1990-talet och i början av 2000-talet. Utfl yttningen tilltog under den ekonomiska tillväxten. Många människor fl yttade till orter där det fanns arbets- och studieplatser, dvs. till tillväxtcentra i södra Finland. Under 2000-talet har trenden för fl yttningsbalansen dock blivit gynnsammare och den har under de senaste åren varit i balans, till stor del tack vare immigrationen. Det är dock alltjämt en utmaning att få den negativa fl yttningsrörelsen för den arbetande och utbildade delen av befolkningen att ändras till positiv. Som det nu ser ut kommer den positiva befolkningsutvecklingen att fortsätta inom de närmaste åren. Målet för befolkningsökningen under den första halvan av 2010-talet är ca 200 invånare, vilket motsvarar skillnaden mellan nativiteten och mortaliteten (ett s.k. självtillväxtantal). Tack vare det raska uppsvinget inom nationalekonomin som pågick fram till år 2008 har sysselsättningsläget förbättrats. Ännu vid årtusendets början var arbetslöshetsgraden i Karleby 4 5 procentenheter större än siffran för hela landet. I Karleby har dock siffrorna för arbetslösheten sjunkit snabbare och hösten 2009 skar arbetslöshetskurvorna varandra. Arbetslöshetsgraden i Karleby var hösten 2011 en knapp procentenhet lägre i jämförelse med 4

9 hela landet. Situationen var som värst i mitten av 1990-talet när arbetslöshetsgraden i Karleby uppgick till 26 procent. Som en följd av lågkonjunkturen har arbetslösheten dock ökat från och med slutet av Efter en relativt kort konjunktursvacka förbättrades ekonomin från början av 2010 och samtidigt även sysselsättningsläget. Den säsongrensade arbetslösheten har fortsatt att minska under Arbetslöshetsgraden var 7,2 procent i september i år medan det i fjol var 8,1 procent. Sysselsättningsgraden för hela landet var 8,3 procent i september i år. Framför allt har ungdomsarbetslösheten förblivit på en hög nivå. Den snabba ökning av antalet arbetsplatser som pågick en längre tid avstannade i slutet av Då uppgick antalet arbetsplatser i Karleby till Under 2009 var nettominskningen av antalet arbetsplatser ca 260. Vid utgången av 2009 var antalet arbetsplatser i Karleby Mest minskade arbetsplatserna inom industrin, handeln och byggbranschen. Inom hälso- och sjukvården ökade arbetsplatserna med ca 300. På 2000-talet har arbetsplatsernas nettotillväxt uppgått till drygt Nya arbetsplatser har uppkommit speciellt inom sektorn för små och medelstora företag och servicebranschen och där i synnerhet inom vård- och omsorgssektorn. Med hänsyn till utvecklingen under 2010 och 2011 är trenden antagligen nu uppgående vad gäller antalet arbetsplatser totalt. Den goda ekonomiska uppgången är emellertid på väg att brytas av den globala osäkerhet som råder sedan sommaren Det som är att vänta är åtminstone en period av långsam tillväxt. En omfattande lågkonjunktur är heller inte utesluten. Denna osäkra situation innebär utmaningar för planeringen av verksamheten. I vilket fall som helst är det viktigt med insatser som säkrar tillgången till kompetent arbetskraft. När utbudet på arbetskraft minskar på grund av befolkningens förändrade åldersstruktur blir konkurrensen om arbetskraft hårdare såväl branscherna som regionerna emellan. 700 FÖRÄNDRINGAR I FOLKMÄNGDEN I KARLEBY födda avlidna utflyttnings-/inflyttningsöverskott den totala förändringen DET EKONOMISKA LÄGET OCH UTVECKLINGSUTSIKTER Det allmänna ekonomiska läget År 2010 växte den fi nländska ekonomin med 3,6 procent och tillväxten vilade på bred basis. Den finländska samhällsekonomin växte snabbt i början av Under den första fjärdedelen var tillväxten nästan fem procent och också under den andra fjärdedelen ungefär tre procent. Enligt fi nansministeriet förutspås det att tillväxten uppgår till 3,5 procent i år. Tyngdpunkten i tillväxten förskjuts i allt högre grad mot den inhemska efterfrågan. Den avtagande internationella 5

10 ekonomiska tillväxten och det fortsatt försämrade bytesförhållandet påverkar den fi nländska exporten redan i år, och exporten av varor och tjänster förutspås öka 4,3 procent, då tillväxten 2010 fortfarande var 8,6 procent. Den ekonomiska tillväxten dämpas i slutet av året och effekterna sträcker sig ända in på Nästa år stannar tillväxten på 1,8 procent, och för 2013 förutspås en tillväxt på 2,3 procent. Inkomstnivåindexet, som beskriver löntagarnas allmänna nominella inkomstnivå, steg med 2,6 procent i fjol. Avtalsförhöjningarna höjde inkomsterna med cirka två procentenheter och andra faktorer än avtalsförhöjningarna höjde inkomstnivån med cirka 0,6 procentenheter. I år beräknas inkomstnivån likaså stiga med 2,6 procent, men 2012 accelererar inkomstnivån. I år sjunker realinkomstnivån å ena sidan för att infl ationen accelererar snabbt och å andra sidan för att den nominella inkomstnivån stiger långsammare än normalt. Även om den nominella inkomstnivåns uppgång förutspås bli 3,2 procent nästa år, gör den skärpta indirekta beskattningen att infl ationen är fortsatt hög, och realinkomsterna stiger inte ens då. Årsförändringen i konsumentpriserna, d.v.s. infl ationen, mätt med det nationella indexet nådde redan i början av året gränsen tre procent och har därefter tilltagit ytterligare. I juni steg konsumentpriserna i en takt av cirka 3½ procent. Priserna på bränsle, el, mat, godis och alkoholfria drycker har stigit mest. De skatteskärpningar som trädde i kraft vid årsskiftet riktade sig mot dessa nyttigheter. I år förutspås den genomsnittliga inflationen vara 3,3 procent. För att få in mera inkomster innehåller budgetförslaget för nästa år en skärpning av fl era punktskatter i januari Dessutom föreslås att vissa momsgrunder ändras. På infl ationen har dessa åtgärder en påskyndande inverkan, som är cirka 0,9 procentenheter som årsmedelvärde. Infl ationen under hela året förutspås bli 3,3 procent. Den fi nländska arbetsmarknaden befi nner sig i ett brytningsskede när befolkningen i arbetsför ålder slutar att öka och i stället börjar minska som väntat. Befolkningen i arbetsför ålder började minska i slutet av i fjol och minskningen fortsätter under de kommande åren. På kort sikt dämpas effekten på arbetsmarknaden av åldersstrukturens förändring delvis av att sådana som under föregående recession hamnade utanför arbetskraften återvänder till arbetslivet. Sysselsättningen förbättras tämligen långsamt under de närmaste åren. På grund av den avtagande ekonomiska tillväxten och de osäkra framtidsutsikterna blir företagen allt försiktigare med att rekrytera nya arbetstagare. I år ökar sysselsättningen cirka en procent tack vare den relativt goda sysselsättningsökningen i början av året. Under de följande åren avtar tillväxttakten till kring en halv procent. Arbetslöshetsgraden har sjunkit långsammare än vad som förutspåtts och den genomsnittliga arbetslöshetsgraden stannar på 7,9 procent i år. Antalet arbetslösa uppgår i år till i snitt personer. Antalet långtidsarbetslösa kommer dock antagligen att stanna på en hög nivå. Sysselsättningsgraden kommer dock enligt prognoserna att stiga snabbt beroende på de förändringar som sker i befolkningsstukturen. År 2012 sjunker arbetslöshetsgraden till 7,6 procent och 2013 till 7,4 procent. År 2013 är antalet arbetslösa fortfarande klart större än före fi nanskrisen. Kommunalekonomins utsikter Kommunekonomins situation förbättrades klart 2010, när kommunernas skatteinkomster växte snabbare än förutspått och utgiftsökningen förblev tämligen måttfull. Den kommunala sektorns fi nansiella situation förbättrades med över 600 miljoner euro men kommunekonomin fortsatte ändå att uppvisa ett lätt underskott. Enligt Statistikcentralens preliminära bokslutsuppgifter för 2010 blev verksamhetsutgifternas tillväxt långsammare, d.v.s. fyra procent. Löneutgifterna, d.v.s. lönerna och andra personalutgifter, ökade med 2,8 procent. Köpen av varor och tjänster fortsatte att öka snabbt, och ökningen blev omkring 7 procent. I år väntas verksamhetsutgifterna växa en aning snabbare, med drygt fyra procent. Nästa år blir ökningen antagligen av samma storleksklass, men om kostnadsnivån stiger snabbare än väntat kan det leda till att också verksamhetsutgifterna ökar snabbare. 6 Kommunsektorn uppnådde i februari 2010 ett förhandlingsresultat om kollektivavtalen för De nya avtalen trädde i kraft i början av februari, och avtalsperioden sträcker sig till den 31 december Inom alla avtalsområden höjdes lönerna den 1 maj 2011 genom

11 en allmän förhöjning på 1,2 procent och en lokal justeringspott på 0,8 procent. Tillsammans höjde de lönenivån med två procent och påverkar personalutgifterna 2011 med 1,3 procent på årsnivå. Inom alla avtalsområden betalades den 1 maj 2011 en engångspott till anställda som uppfyllde vissa villkor i fråga om anställningstiden. Engångspotten varierade mellan 100 och 250 euro beroende på avtalsområdet. Engångspotten har på årsnivå en kostnadseffekt på i genomsnitt 0,3 procent av lönesumman. Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga i år med 2,5 procent. I indexet ingår ett löneöverhäng från i fjol, årets avtalsenliga höjningar och de uppskattade löneglidningarna. Kommunernas och samkommunernas s.k. KomPL-lönesumma har under perioden januari februari i år ökat med 4,3 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Kommunarbetsgivarna godkände avtalsramen som arbetsmarknadsorganisationerna hade förhandlat fram. Ramen omfattar 25 månader och höjer lönerna med högst 4,3 procent. Av lönesumman (inkl. bikostnader) för kommunsektorn vilken uppgår till ca 20 miljarder utgör förändringen 860 miljoner. Den uppgår till samma summa som inflödet av en skatteprocentenhet i kommunalskatt. Utöver förhöjningarna kommer vid början av året en engångspott på 150 euro. För kommunsektorn innebär den ca 60 miljoner euro och staten betalar en kompensation för den till fullt belopp till kommunerna. Ett viktigt tillmötesgående från statens sida är att den planerade höjningen av arbetslöshetsförsäkringsavgiften på 0,2 procent inte verkställs Avgiftsnivåerna för de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2012 hålls på så gott som samma nivå som i år. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift uppgår således till 2,12 procent. Ingen fortsättning föreslås för lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner. De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift beräknas 2012 stiga med i genomsnitt cirka 0,2 procentenheter och uppgå till 3,25 procent. De kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga KomPL-avgift väntas vara oförändrad och uppgå till 23,6 procent av lönesumman. I år växer kommunernas skatteinkomster långsammare. Finansministeriet beräknar att intäkterna av kommunalskatten ökar med 3½ procent, d.v.s. långsammare än löneinkomsterna. Enligt förhandsuppgifter om den färdigställda beskattningen för 2010 stiger intäkterna av skatten på kapitalinkomster klart mera 2010 än vad som förutspåtts. Till följd av detta korrigerades utdelningen för skatteåren 2010 och 2011 till statens fördel på sommaren. Korrigeringarna minskar kommunernas skatteinkomster med 230 miljoner euro. Infl ödet av samfundsskatt ökar cirka 11 procent. På det hela taget ökar kommunernas skatteinkomster 3½ procent. Statsandelarna ökar med 3½ procent till följd av indexhöjningen och kompensationen av skattelättnaderna. År 2012 avtar ökningen av kommunernas skatteinkomster till följd av skattelättnaderna. Regeringsprogrammets höjning av grundavdraget och arbetsinkomstavdraget minskar skatteintäkterna men inskränkningen av avdraget för räntor på bostadslån och hushållsavdraget ökar å andra sidan kommunernas skatteinkomster. Beskattningsgrunderna ändras dessutom i överensstämmelse med regeringsprogrammet, vilket förhindrar att beskattningen skärps när inkomstnivån och konsumentpriserna stiger. Detta minskar intäkterna av kommunalskatten med cirka 90 miljoner euro på årsnivå. Tillsammans minskar ändringarna i beskattningsgrunderna skatteintäkterna med cirka 260 miljoner euro netto. I prognosen antas kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats stiga med 0,1 procentenhet per år. Detta motsvarar de senaste årens genomsnittliga höjning av kommunalskattesatsen och betyder att skatteintäkterna ökar med cirka 90 miljoner euro om året. I enlighet med regeringsprogrammet sänks samfundsskattesatsen med en procentenhet, vilket minskar kommunernas skatteinkomster med cirka 56 miljoner euro. Detta kompenseras med höjningen av kommunernas utdelning av samfundskatt. Den förhöjda utdelning av samfundsskatten som utgjorde en stimulansåtgärd fortsätter men i stället för tidigare tio procentenheter är förhöjningen nu fem procentenheter. Den förhöjda utdelningen ökar kommunernas samfundsskatteintäkter med cirka 260 miljoner euro i förhållande till vad som förutspåtts tidigare. Kommunerna får full kompensation för de skatteinkomster som går förlorade till följd av ändringarna i grunderna för kommunalbeskattningen och sänkningen av samfundsskattesatsen. 7

12 I regeringsprogrammet riktas en nedskärning på 631 miljoner euro mot den allmänna statsandelen, vilken genomförs Statsandelarna ökar dock med 3½ procent till följd av bl.a. översynen av kostnadsfördelningen, kompensationen av skattelättnaderna och indexhöjningen. Den justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna som görs vart fjärde år betalas till fullt belopp, cirka 412 miljoner euro. Indexhöjningen ökar statsandelarna med cirka 340 miljoner euro. Den korrigering av den realiserade och uppskattade ändringen i kostnadsnivån 2010 som företas i statsandelarna för 2012 ökar indexhöjningen med 0,6 procentenheter, dvs. 55 miljoner euro. Statsandelarna ökas också av 2012 års tillägg för skötseln av ungdomsarbetslösheten och förbättringen av kvaliteten på den grundläggande utbildningen. Kommunernas bruttoskuld har vuxit snabbt på 2000-talet. De närmaste åren tycks kommunernas inkomstutveckling bli långsammare än de senaste åren, så kommunernas ekonomi fortsätter att uppvisa ett underskott och skulden fortsätter att växa även de närmaste åren. Trycket på att skärpa kommunalbeskattningen och att öka kommunernas skuld kraftigare än beräknat är stort. När skattefi nansieringen växer långsammare ökar trycket på att effektivisera verksamheten i kommunerna. När det gäller utgiftsutvecklingen kommer trycket på förhöjningar från såväl driftsekonomin som investeringarna. På driftsekonomins sida kan pris och kostnadsutvecklingen vara snabbare än beräknat. Kommunernas investeringsbehov är omfattande och beror på bl.a. ombyggnadsbehov, stora projekt i tillväxtcentrumen samt strukturreformen i den kommunala sektorn. Huruvida kommunernas investeringsplaner genomförs beror inte bara på behoven utan också på kommunekonomins fi nansiella situation och priset på lånade pengar. Centrala prognossiffror (källor: Finansministeriet, Finlands Bank och Statistikcentralen) Förändring % * 2012** Konsumtion - privat -3,1 2,7 3,4 1,6 - offentlig 0,9 0,6 0,9 0,7 BNP till marknadspris -8,2 3,6 3,5 1,8 Sysselsättningsgrad % 68,3 67,8 68,6 69,2 Arbetslöshetsgrad % 8,2 8,4 7,9 7,6 Förtjänstnivåindex, förändring % 4,0 2,6 2,6 3,2 Infl ation % 0,0 1,2 3,5 3,3 * Förhandsuppgift ** Prognos UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETEN FÖR 2012 FÖR KARLEBY STAD Den ekonomiska utvecklingen 2011 s utveckling har varit synnerligen gynnsam under de senaste åren enligt många olika mätningar. Sysselsättningen har hållits på en god nivå trots recessionen och arbetslösheten har legat under landets genomsnitt. Byggverksamheten har varit mycket livlig inom både den offentliga och den privata sektorn. Dessutom har invånarantalet fortsatt att öka. Trots den goda utvecklingen har s ekonomi försvagats eftersom verksamhetsutgifterna har ökat betydligt mer än beräknat, vilket delvis beror på att när befolkningen har ökat har också behovet av tjänster ökat. Enligt en prognos som baserar sig på delårsrapporten kommer budgetanslagen för 2011 att överskridas med ca 13,5 miljoner euro och inkomsterna med ca 3,6 miljoner euro, vilket innebär att verksamhetsbidraget försvagas med ca 9,9 miljoner euro. Merparten av överskridningarna, 12,3 miljoner euro, beror på utgifterna som underlyder social- och hälsovårdsnämnden varav överskridningen av utgifterna för den specialiserade sjukvården uppgår till cirka hälften. 8 Resultatet för staden utan affärsverk uppgår enligt prognosen till ca -15,4 miljoner euro och blir därför ca 6,7 miljoner euro svagare än det budgeterade.

13 Stadens skatteinkomster 2011 har uppskattats överstiga de budgeterade med ca 4,0 miljoner euro. Utfallet för statsandelarna stämmer överens med budgeten. Å andra sidan uppgår affärsverkens resultat enligt prognosen till ca 7,3 miljoner euro, vilket är ca 4,1 milj. euro bättre än resultatet enligt budgeten. Det sammanlagda resultatet uppgår till ca -7,8 miljoner euro, vilket är ca 2,3 miljoner euro sämre än målet. Budgetramen för 2012 Budgetarbetet inför 2012 har påtagligt försvårats av det att verksamhetsutgifterna också under 2011 ökade mer än vad man hade räknat med i budgeten. Därför har det varit svårare att hållas inom den preliminära budgetram för 2012 vilken stadsstyrelsen hade satt upp. Bestämningen av totalramen för driftsekonomin utgick från följande: Verksamheten och tjänsteproduktionen ska anpassas efter tillgängliga resurser, vilket innebär att det är nödvändigt att prioritera tjänster, slå fast insatsområden och förbättra produktiviteten. De möjligheter som kommunfusionen erbjuder till effektivisering av serviceproduktionen bör tillvaratas optimalt. I budgeten inkluderas projekt enligt produktivitetsprogrammet, och verksamhetsmetoder som förbättrar produktiviteten bör ständigt utvecklas och införas. Ramen för budgeten 2012 utgår från att verksamhetsutgifterna beräknas öka med minst tre procent från nivån Verksamhetsutgifterna får stiga med högst 3,0 procent jämfört med budgeten för 2011 (inkl. ökningen av personalutgifterna). I personalkostnaderna inkluderas avtalsenliga förhöjningar enligt vilka höjningen har beräknats uppgå till 3,0 procent. Enligt ramen ska verksamhetsbidraget (utan affärsverk) 2012 uppgå till -234,9 miljoner euro, årsbidraget till 0,6 miljoner euro och resultatet till -8,0 miljoner euro. Eftersom investeringarna fortsättningsvis inom de närmaste åren måste finansieras enbart eller nästan enbart med nya lån, får investeringsnivån enligt budgetanvisningarna inte överstiga den i ekonomiplanen för fastslagna nivån. Till nämndernas uppgifter hörde att framlägga en prioritetsordning och tidsschema för investeringarna. De investeringar som man redan fattat beslut om verkställs och skyldigheterna fullföljs dock så att tidsplanerna justeras i den mån det är möjligt. Vid budgeteringen av investeringar ska man säkerställa att de sammanslagningsunderstöd som avses i avtalet om kommunsammanslagningen disponeras på överenskommet sätt. I budgetförslaget överskrider investeringarna för 2012 de planenliga nettoinvesteringarna med ca 3,1 miljoner euro. Under 2011 har det i ett fl ertal lokaler påträffats inneluftsproblem vilket har lett till ett större behov och tidigareläggningar av totalrenoveringar. Budgeten för 2012 har upprättats under ytterst osäkra förhållanden på grund av att de ekonomiska utsikterna försämras. Vid bedömningen av skattefinansieringen har man beaktat verkningarna av regeringsprogrammet. Enligt det görs det justeringar av indexen och kostnadsfördelningen för statsandelarna och verkningarna av dem uppgår till 6,9 miljoner euro. Å andra sidan minskar nedskärningen av statsandelarna och slopandet av fastighetsskatten statsandelarna med ca 6,3 miljoner euro. Den inverkan som kompensationen av skatteavdragen har på statsandelarna för 2012 uppgår till ca 2,3 miljoner euro. En sänkning av samfundsskattebasen till 25 procent och höjningen av utdelningsandelen för kommunerna med fem procent för åren inverkar på infl ödet av samfundsskatt med 1,1 miljoner euro. De skatteinkomster som utgör grunden till budgetförslaget för 2012 har beräknats enligt bibehållna skattesatser. 9

14 Personalplanering Produktivitet Resultatet vad gäller skatteinkomsterna är enligt förslaget ca -14,0 miljoner euro 2012, -2,1 miljoner euro 2013 och ca -4,8 miljoner euro Det offi ciella resultatet (inkl. affärsverken) kommer enligt förslaget att uppgå till ca -8,3 miljoner euro 2012, ca 2,3 miljoner euro 2013 och ca -0,9 miljoner euro I bokslutet för 2011 uppgår överskottet enligt den offi ciella balansräkningen till ca 18,3 miljoner euro, vilket innebär att överskottet vid slutet av ekonomiplanperioden kan röra sig kring 3,7 miljoner euro, om utfallet för 2011 blir det som delårsrapporten förutspår. Utvecklingen för utgifterna under planperioden får vara högst två procent vilket förutsätter strukturella förändringar och en grundlig utvärdering av verksamheten och sätten att bedriva verksamheten inom alla sektorerna. Affärsverken ger staden inkomster enligt gällande beräkningsgrunder, dock så att Karleby Energis inkomstföring innehåller ett belopp om 1,75 miljoner euro som extra inkomstföring och Karleby Hamns inkomstföring likaså ett extra belopp om 0,75 miljoner euro, båda på basis av tidigare års vinst (inkomstföring av affärsverkens avkastning). Totalt omfattar inkomstföringen 8,2 miljoner euro. Enligt budgetförslaget ska man vid personalplaneringen för utgå från sammanslagningsavtalets principer om effektivt utnyttjande av personalresurserna och utveckling av förnyade verksamhetsprocesser där de anställdas expertis och kompetens förs samman. Servicens sårbarhet ska minska genom sammanläggning av personalresurserna och genom personalens rörlighet och vikariering. Behovet av fl er anställda ska således tillmötesgås genom interna överföringar. Nya tjänster och befattningar kan inte inrättas under planperioden. Staden har gett separata anvisningar om förfarandet vid besättandet av lediga tjänster och befattningar. Sektorerna har gjort upp personalplaner som innehåller kartläggningar av pensionsavgången bland de anställda och behovet av rekryteringar framöver. Utgångspunkten var att inga nya tjänster eller befattningar inrättas. Social- och hälsovårdsnämnden har föreslagit att det för verksamheten i Karleby inrättas 91,75 tjänster och befattningar Antalet helt nya tjänster eller befattningar vilka föreslås uppgår till 16,75. Arbetsinsatserna för de övriga har redan verksställts 2011 antingen som anställningsförhållanden för viss tid eller köpta tjänster. Inga nya tjänster eller befattningar ska inrättas i den här fasen utan nämnden ska göra en helhetsutredning av resursbehoven inom äldreomsorgens olika delområden utgående från att servicestrukturen kommer att ändras så att den motsvarar kvalitetsrekommendationerna senast 2015 såsom nämnden har bestämt i sin strategi. Nämnden ska dessutom i dispositionsplanen ta ställning till vilka tjänster/befattningar som anslagen riktas till och förelägga dem för stadsstyrelsen. I dispositionsmedlen ingår ett anslag på euro som vid behov kan användas för utvecklingen av social- och hälsovårdsväsendet enligt beslut av stadsstyrelsen. Socialoch hälsovårdsväsendet utvecklas i samarbete mellan social- och hälsovårdsnämnden, stadsstyrelsen och en utomstående konsult som utses och fi nansieras av stadsstyrelsen. I budgetförslaget för nämnden för utbildning och fostran ingår anslag för inrättande av tolv nya tjänster och befattningar. Redan under 2011 har extra personal anställts inom småbarnsfostran på grund av det ökade dagvårdsbehovet. I samband med budgetförslaget ska varje sektor även lägga fram en plan för hur produktiviteten inom sektorn kommer att förbättras. 10 Sektorerna ska aktivt söka nya verksamhetssätt exempelvis genom att ändra arbets- och ansvarsfördelningar och påskynda arbetet med hjälp av teknologi. Vid pensionsavgångar kan arbetsuppgifter omfördelas fl exibelt och personer med ny kompetens rekryteras till uppgifter som behövs för att möta den ökade efterfrågan på service.

15 Stadsstyrelsen fattar separat beslut om godkännandet av ett produktivitetsprogram. SAMMANFATTNING AV BUDGETEN Enligt budgetförslaget för 2012 uppgår verksamhetsintäkterna utan affärsverk till Ändringen från 2011 är euro. Verksamhetsutgifterna uppgår till euro. Ändringen från 2011 uppgår till euro. Verksamhetsbidraget uppgår till euro. Ändringen från 2011 är euro. Skatteinkomsterna för 2012 har beräknats uppgå till euro och ökar från budgeten för 2011 med euro. De kommunala skatteinkomsterna 2011 beräknas uppgå till euro. Infl ödet av samfundsskatt beräknas uppgå till euro och inflödet av fastighetsskatt till euro. Staden får uppskattningsvis euro i statsandelar, vilket är euro mer än budgeten för Utjämningen på grundval av skatteinkomsterna uppgår till och kompensationen av skatteinkomstavdragen till euro ( ). Årsbidraget enligt skatteinkomstekonomin uppgår till euro och räkenskapsperiodens resultat uppgår efter avskrivningarna till euro. Det gemensamma resultatet för affärsverken uppgår till euro efter avskrivningarna samt avkastningen på grundkapitalet som uppgår till euro och den extra inkomstföringen på euro. Enligt den offi ciella resultaträkningen (inkl. affärsverken) uppgår årsbidraget till euro, vilket innebär en ändring från 2011 med euro. Räkenskapsperiodens resultat uppgår till euro och förändringen jämfört med 2011 är euro. Investeringarna har budgeterats till euro, varav euro täcks med investeringsbidrag och försäljningsintäkter. Nettoinvesteringarna uppgår till sammanlagt euro åren Affärsverkens investeringar uppgår till sammanlagt euro 2011 och till euro under ekonomiplanperioden RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS Verksamhetsintäkter I understöd och bidrag har under åren ingått poster av understödet för kommunsammanslagningen. Understödsbeloppet uppgick till sammanlagt 9,4 miljoner euro. Staden fi ck den sista posten på 2,7 miljoner Skatteinkomster Budgetförslaget utgår från en inkomstskattesats på 19,75 procent. Fastighetsskatt tas ut enligt följande procentsatser: % - fastighetsskatt på hus för stadigvarande bostad 0,45 - fastighetsskatt på andra hus än stadigvarande bostad 0,90 - allmän fastighetsskatt 1,05 - fastighetsskatt för allmännyttiga samfund 0,00 - fastighetsskatt på obebyggda tomter 2,50 - fastighetsskatt för kraftverk 1,40 11

16 Infl ödet av skatteinkomster beräknas enligt följande: SKATTEINKOMSTER BS 2010 BG 2011 BG 2012 EP 2013 EP 2014 Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Sammanlagt STATSANDELAR BS 2010 BG 2011 BG 2012 EP 2013 EP 2014 Statsandelar för kommunens basservice Utjämning av statsandelarna på basis av skatteinkomster Utjämning till följd av systemändringen Övriga statsandelar till utbildningsoch kulturväsendet Sammanlagt Finansiella intäkter och kostnader Finansieringsanalys Intäktsföringen från affärsverken till staden uppgår till sammanlagt euro. Den extra inkomstföringen av Karleby Energis och Karleby Hamns avkastning (överskott) från tidigare år uppgår till totalt euro. Infl ödet efter affärsverk är följande: Inkomstföring av Extra inkomstföring Totalt grundkapital Karleby Energi Karleby Hamn Karleby Vatten Työplus TOTALT Ränteintäkterna består av räntor på affärsverkens kontokuranter och utlåningsräntor. I övriga fi nansiella intäkter och kostnader utgör skatteredovisningarnas gottskrivnings- och indrivningsräntor den mest betydande posten. I fråga om räntekostnader för nya lån beräknas räntenivån i snitt uppgå till ca 2,5 procent. Amorteringarna på stadens (utan affärsverk) långfristiga lån uppgår till 26,4 miljoner euro. För amorteringarna och för fi nansieringen av investeringarna behövs ett nytt långfristigt lån på 53,0 milj. euro. Affärsverken lyfter långfristiga lån på 20,3 miljoner euro 2012 och 47,0 miljoner euro under planperioden. Låneamorteringarna uppgår till 5,6 miljoner euro Amorteringarna för stadens alla långfristiga lån uppgår till 32,1 miljoner euro 2012 och nytt lån tas för 73,3 miljoner euro. I den offi ciella resultaträkningen och fi nansieringsanalysen sammanställs stadens med Karleby Energis, Karleby Hamns, Karleby Vattens och Työplus resultaträkningar och fi nansieringsanalyser enligt affärsverkens ekonomiplaner. 12

17 KARLEBY STAD* EUR BS 2010 Budg Budg Plan 2013 Plan Verksamhetsinkomster Tillverkning för eget bruk Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster Affärsverkens koncessionsränta Extra inkomstföring Övriga finansiella inkomster Ränteutgifter Övriga finansiella utgifter Finansiella inkomster och utgifter Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Extraordinära inkomster och utgifter Extraordinära inkomster Extraordinära utgifter Räkenskapsp.resultat Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivn.diff Ökning(-) eller minskning(+) av reserver Ökning(-) eller minskning(+) av fonder Räkenskapsp. Över-/underskott

18 KARLEBY STAD STADEN* BS 2010 BUDG BUDG Plan 2013 Plan 2014 FINANSIERINGSANALYS Kassaflödet i versamheten Årsbidrag Extraordinära poster 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet det investeringarnas del Investeringsutgifter Finans.andelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av anl.tillgångar Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital 0 Övriga förändringar av likviditeten 0 Förändr. av förvalt. medel o. förvalt. kapital Förändr. av omsättningstillgångar Förändr. av fordringar Förändr. av räntefria kort-och långfr. skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel

19 RESULTATRÄKNING KARLEBY (inkl. affärsverken) (Inga interna elimineringar) BS 2010 Budg Budg Avvikelse Extern Extern Extern Budg.11/ EGENTLIG VERKSAMHET Budg.2012 VERKSAMHETSINKOMSTER Försäljningsinkomster , ,8 % Avgiftsinkomster , ,0 % Understöd och bidrag , ,8 % Övriga inkomster , ,6 % VERKSAMHETSINKOMSTER ,2 % Tillverkning för eget bruk ,3 % VERKSAMHETSINKOMSTER ,1 % VERKSAMHETSUTGIFTER Löner och arvoden ,4 % Lönebiutgifter Pensionsutgifter ,8 % Övriga lönebiutgifter ,9 % Personalersättningar ,4 % Personalutgifter sammanlagt ,8 % Köp av tjänster ,4 % Material, förnödenheter och varor ,0 % Understöd ,6 % Övriga utgifter ,9 % VERKSAMHETSUTGIFTER ,7 % VERKSAMHETSBIDRAG ,5 % SKATTEINKOMSTER ,0 % STATSANDELAR ,2 % ,4 % FINANSIELLA INKOMSTER OCH UTGIFTER Ränteinkomster ,5 % Avkastning av grundkapitalet Extra inkomstföring Övriga finansiella inkomster ,9 % Ränteutgifter ,7 % Övriga finansiella utgifter ,0 % ÅRSBIDRAG ,1 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,9 % EXTRAORDINÄRA INKOMSTER OCH UTGIFTER Extraordinära inkomster Extraordinära utgifter RÄKENSKAPSPER. RESULTAT ,5 % Ökning. / minskn. av avskrivningsdifferen Ökning. / minskn. av reserver Ökning. / minskn. av fonder RÄKENSKAPSP. ÖVER-/UNDERSKOTT ,5 % 15

20 KARLEBY STAD STADEN ** BS 2010 Budg Budg Plan 2013 Plan 2014 Externa FINANSIERINGSANALYS Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finans. andel för investeringsutgifter Fusion invest Försäljningsinkomster av anl.tillgångar Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Förändr. av anslutningsavgifter Övriga förändringar av likviditeten Förändr. av förvalt. medel o. förvalt. kapital Förändr. av omsättningstillgångar Förändr. av fordringar Förändr. av räntefria kort- och långfr. skulde Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel

21 Resultaträkning (1 000 eur) Staden Affärsverk Sammanlagt (avdrag för interna poster) Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Hyresinkomster Övriga inkomster Tillverkning för eget bruk Verksamhetsutgifter Personalutgifter Löner och arvoden Lönebiutgifter 0 Pensionsufgifter Övriga lönebiutgifter Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Hyresufgifter Övriga utgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella inkomster och utgifter Ränteutgifter Avkastning av grundkapitalet Extra inkomstföring Övriga finansiella utgifter Ränteutgifter Övriga finansiella utgifter Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Räkenskapsper.resultat

22 AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ FINANSIERINGEN AV KOMMUNENS VERKSAMHET Budg Kommun (Avdrag för Staden Affärsverk interna poster) Internt tillhörda medel Årsbidrag Extraordinära poster Rättelseposter till internt tillförda medel Investeringarnas penningflöde Investeringsutgifter Grundkapitalens tillökning Finansieringsandelar för investeringsutgifter Överlåtelseinkomster från nyttigheter bland bestående aktiva Penningflödet för verksamhet och investeringar Finansieringens penningflöde Förändringar av utlåningen Minskning av lånefordringar Ökning av lånefordringar Förändringar av lånestocken Ökning av långfristiga lån Ökning/minskning av långfristigalån Ökning/minskning av kortfristigalån Förändringar av eget kapital Övringa förändringar av likviditeten Förändringar av skulder Förändringar av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar Förändringar av räntefria skulder Finansieringens penningflöde Inverkan på likviditeten

23 MÅL FÖR VERKSAMHETEN 19

24 20

25 Kritiska framgångsfaktorer Projekt, mål, åtgärder STADSSTYRELSEN OCH CENTRALFÖRVALTNINGEN LIVSKRAFTIG OCH LÄRANDE STADSREGION Lockande verksamhetsmiljö för företag Kompetent arbetskraft Företagsnära näringslivspolitik Tillgången på kompetent arbetskraft säkras. Den godkända näringsstrategin verkställs. Strategin görs känd hos olika aktörer. Innovativ regional verksamhetsmiljö för företag Med programmet KOKO främjas igångkörningen av forskningsverksamhet på insatsområdena. Trots att statens fi nansiering till KOKO sannolikt kommer att minska väsentligt försöker man hitta medel genom vilka det viktiga arbetet kan fortsätta Man deltar aktivt i beredningen av det nya kompetenscentrumprogrammet 2014 där man för fram ett tema som anknyter till kemi. Man siktar på att Karleby-regionen får medverka i programmet under perioden som börjar Nyttjandet och vidareutvecklingen av innovationer främjas. Man deltar i den fortsatta beredningen av ett litiumkluster. Status som internationell aktör och främjare av internationell samverkan KIP-området marknadsförs internationellt. Invandring främjas aktivt. Företagen aktiveras att söka exportmöjligheter. Utveckling av landsbygdsnäringar Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Gods- och passagerartrafi kens ökning säkerställs. Utvecklingsprojekt enligt landsbygdsprogrammet startas och fi nansieras. Man agerar så att hamnfarleden börjar muddras till 14 meters djup så fort som möjligt. Godstrafi ken i hamnen ökar enligt målen. Ombyggnaden av den österbottniska banan fortgår enligt tidsplanen. Flygplatsens verksamhet säkerställs. Starkare region-/tillväxtcentrum Samarbetet mellan städer utvecklas. Ställningen bland stadsregionerna stärks och samverkan med statsförvaltningen utvecklas. Mångsidigt och attraktivt centrum för kultur och utbildning Stärkning av utbildnings- och kompetensenheter och nätverk Bevarandet och utvecklingen av flygtrafi ken främjas. När förhandsutredningen om Karlebyregionens och Jakobstadsregionens utvecklingszon är klar sätter man i gång med fortsatta åtgärder och ger synlighet åt utvecklingszonen. Samarbetet med närings-, trafi k- och miljöcentralerna och regionförvaltningsverken utvecklas. Man stöder utvecklingen av verksamheten vid Karleby universitetscenter Chydenius som är en separat institution i Jyväskylä universitets regi. 21