Jämställdhetsanalys av Krav- och kvalitetsboken

Estetisk-filosofisk fakultet Magnus Åberg Jämställdhetsanalys av Krav- och kvalitetsboken rapport sammanställd inom ramen för Region Värmlands projekt Från ord till handling 2012 Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Jämställdhet och genus definitioner och perspektiv... 3 Tillvägagångssätt... 5 Resultat... 6 Analys, diskussion och övergripande rekommendationer... 9 Referenser... 12 2

Inledning och bakgrund Den 3 maj 2010 startade vårdvalsystemet Hälsoval Värmland där både privata och landstingsdrivna vårdcentraler ingår. Landstinget har även fortsättningsvis ansvar för att alla invånare i länet får den vård de behöver. Krav- och kvalitetsboken är det förfrågningsunderlag som anger förutsättningarna för att bli godkänd och bedriva vårdverksamhet inom Hälsoval Värmland. Dokumentet handläggs av Hälsovalskansliet, revideras årligen och fastställs ytterst av politiken. Inom ramen för Region Värmland-projektet Från ord till handling ingår jämställdhetsanalys av Krav- och kvalitetsboken som ett av LiV (Landstinget i Värmland)-administrerat delprojekt. Syftet med delprojektet är att landstinget vill verka för att vårdcentraler i Värmland bedriver en jämställd vård. Karlstads universitet har fått i uppdrag att på genusvetenskaplig grund göra en jämställdhetsanalys av Krav- och kvalitetsboken. Magnus Åberg, lektor i genusvetenskap och Manuel Missner, adjunkt i genusvetenskap, har genomfört analysen. Missner fick under hösten 2011 anställning på Region Värmland och blev då projektledare för Från ord till handling. I samband med det tog Åberg över det praktiska ansvaret för delprojektet jämställdhetsanalys av Krav- och kvalitetsboken, och därmed också ansvaret för denna rapport. Jämställdhet och genus definitioner och perspektiv Med begreppet jämställdhet menas vanligtvis det politiska målet att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att forma samhället och sina egna liv (SOU 2005:66). Jämställdhet kan därmed definieras som jämlikhet mellan könen. Vanligen brukar man skilja mellan två olika angreppssätt för att uppnå det politiska jämställdhetsmålet. Det ena är kvantitativt, och då uppfattas jämställdhet ofta som ett produktmål. Med kvantitativ jämställdhet menas den numerära fördelningen av kvinnor och män på t.ex. en arbetsplats eller organisation, något som utifrån kritisk forskning om jämställdhet brukar kallas kroppsräkning (Alvesson 1997). En risk som föreligger med det här perspektivet är att kroppslig representation tas som inteckning för att kvinnor och män faktiskt också har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Ojämställdhet kan föreligga även i könsblandade 3

organisationer, till exempel genom ojämlikheter i de sociala relationerna eller i fördelningen av olika former av resurser. Ett kvantitativt perspektiv på jämställdhet behöver därför kompletteras av ett kvalitativt perspektiv (Mark 2007). Begreppet kvalitativ jämställdhet handlar om att tillse att det råder könsneutrala villkor och maktförhållanden inom en verksamhet. För att kartlägga detta krävs en kritisk granskning av arbetsplatsens eller organisationens innehåll, till exempel med avseende på normer, värderingar och förhållningssätt. Jämställdhetsarbete kan ske med eller utan genusperspektiv. Genusbegreppet synliggör hur gemensamt delade tankar, idéer och praktiker bidrar till att forma individer till kvinnor och män. Genom sociala relationer upprättas åtskillnad mellan män och kvinnor och detta innefattar också maktaspekter, och även andra maktordningar som till exempel klass och etnicitet (jfr Connell 2009). Genus handlar om att undersöka på vilka grunder och på vilka sätt vi kategoriserar människor i två åtskilda sociala grupper, och vilka konsekvenser detta kan få för den enskilde individen. Ett genusperspektiv synliggör ofta internaliserade normer och värderingar som kan uppfattas som naturliga och oföränderliga, emedan de tillkommit genom till exempel uppfostran, vänskaps- och familjerelationer, intryck från media och så vidare. Analyser av genus undersöker vanligen konkreta sociala relationer, och använder ofta deltagande observationer eller intervjuer som metoder. Genusanalyser uppmärksammar också språkets betydelse, och ser språk som en handling i sig som både kan förmedla och befästa normer om kön (jfr Butler 1990). På detta sätt utgör styrande dokument som till exempel Krav- och kvalitetsboken en källa till att undersöka normer och föreställningar om kön. Inom vården används ibland begreppet jämställd vård. Det tar fasta på att kvinnor och män delvis är lika, delvis olika. Kvinnor och män behöver alltså delvis samma typ av vård, dels könsspecifik vård. Jämställd vård innebär därför att kvinnor och män får den vård de behöver, bland annat att de har lika tillgång till vård utifrån könsspecifika behov och att vården håller lika god kvalitet för båda könen. Det innebär att såväl medicinsk forskning som hälso- och sjukvården behöver arbeta med ett medvetet genusperspektiv (Smirthwaite 2007:25). I Den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (nedan kallad CEMRs jämställdhetsdeklaration) som LiV undertecknat, menar man att för att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden 4

bekämpas (SKL 2009:7). Detta innebär en avsevärt breddad och mer komplex syn på jämställdhet än den som hittills format de nationella jämställdhetspolitiska målen (se SOU 2005:66). Tillvägagångssätt Projektet är upplagt i tre steg. Steg 1 genomfördes hösten 2011 och bestod i att Åberg och Missner genomförde en närläsning och analys av 2012 års förfrågningsunderlag. Analysen tog sikte på följande aspekter: - Hur begrepp som kön, genus och jämställdhet kommer till uttryck i dokumentet och vilken betydelse sådana begrepp ges. - Hur könsneutrala begrepp och formuleringar underbygger eller motverkar genus. Dessutom har vi försökt peka på dokumentets potential att stärka arbetet för en jämställd vård. Här ska noteras att vår kompetens främst är humanistiskt-samhällsvetenskaplig, inte medicinsk eller vårdvetenskaplig. För att få en bättre kontextuell förståelse av dokumentet har vi även mer övergripande studerat övriga landstings förfrågningsunderlag, vissa dokument som hänvisas till i förfrågningsunderlaget (t.ex. kravspecifikation för barnhälsovården i Värmland), lagen om valfrihetssystem (SFS 2008:962) samt ett urval inkomna ansökningar från vårdgivare som önskar ingå i Hälsoval Värmland. Steg 2 har därefter handlat om återföring och dialog. Presentation av och diskussion kring vår analys av dokumentet gjordes i november 2011 för Hälsovalsrådet. Återföring har också skett till berörda politiker. Kontinuerlig kontakt har hållits med Hälsovalsrådets ordförande Lars Gohde och LiVs jämställdhetsansvariga Anna-Carin Johansson. I januari 2012 inbjöds LiVanställda till en workshop ledd av Åberg. Den syftade till att ge fördjupade kunskaper om genus och jämställdhet i vården, samt till att tillsammans med deltagarna identifiera områden som särskilda utmaningar mot jämställdhet, och som därför borde uppmärksammas i Kravoch kvalitetsboken. Steg 3 i projektet handlar om att förfrågningsunderlaget konkret revideras, bland annat utifrån LiVs bedömning av forskarnas förberedande arbete. Politiskt beslut om ny version av dokumentet fattas under 2012. 5

Resultat I den första delen av analysen undersökte vi hur begrepp som kön, genus och jämställdhet benämns i 2012 års Krav- och kvalitetsbok. Vi kan konstatera att jämställdhet som begrepp inte har en särskilt framskjuten plats i dokumentet. De enda ställen där begreppen uttryckligen nämns återfinns under rubriken Uppföljning. På sidan 47 nämns att Jämställd vård utgör ett av systemmåtten som LiV årligen följer upp. Närmare precisering av systemmåtten återfinns i Landstingsplanen. I befintlig plan (LiV 2012) finns dock inget mått som uttryckligen styr mot jämställdhet, men jämställdhet och jämlikhet benämns där som prioriterade områden ur såväl medborgarperspektiv som medarbetarperspektiv (LiV 2012:12). I ett avsnitt om medborgarperspektivet i Krav- och kvalitetsboken nämns att: Vården skall bedrivas så att jämlikhet och jämställdhet säkras i ett medborgarperspektiv (s. 47). I Krav- och kvalitetsboken står vidare i ett avsnitt om medarbetarperspektivet att: Jämställdhet och jämlikhet är en strategisk fråga inom LiV och skall integreras i alla verksamheter och i alla beslut (s. 47). I detta avsnitt är också enda tillfället som begreppet genus nämns. Det påtalas att kunskap om genus och andra sociala faktorers betydelse för vården skall ökas hos medarbetarna (s. 47). När det gäller begreppet kön nämns det i vad som kan förstås som jämställdhetssyftande en gång i avsnittet Värdegrund där det övergripande målet för vården i Värmland sägs vara en god och jämlik hälsa för hela befolkningen, oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, sexuell läggning och ekonomiska förutsättningar (s. 8). Vi noterar också att avsnittet 2.4 Mödrahälsovård lägger fokus på kvinnan. Här menar vi att en utvecklad text kunde beakta även män som föräldrar och familjeformer som inte utgår från heterosexuella parrelationer. Den andra fråga vi undersökte i textanalysen av Krav- och kvalitetsboken handlade om hur könsneutrala begrepp och formuleringar underbygger eller motverkar genus. Här kan vi konstatera att dokumentet rymmer en rad formuleringar som skulle kunna implicera ett jämställdhetsperspektiv, men då kön inte explicitgörs riskerar formuleringarna att öppna för allehanda tolkningar, begreppen blir tomma (Laclau & Mouffe 1985). Utifrån en läsning av hur kön görs i texten, det vill säga utifrån ett genusperspektiv, är kanske det mest slående den påfallande avsaknaden av begreppen män och kvinnor. I det avsnitt där Uppdraget (s. 13) beskrivs används istället begrepp som individen, patienten, och befolkningen. I 6

övrigt används begreppet medborgaren mycket frekvent från avsnitt 4.0 Regler för val av vårdenhet (s. 44ff) och framåt. Vi menar inte att användandet av sådana begrepp i sig är problematiskt. Det är vid den samlade bilden av dokumentet som problemet uppstår. Samtidigt som det skrivs mycket lite om begreppen kön, genus och jämställdhet, nämns inte heller män och kvinnor. Det gör att det finns mycket lite i dokumentet som påminner läsaren om att kön är en viktig kategori för vårdarbete, och att det finns goda argument för att arbeta med ett medvetet jämställdhetsperspektiv. En tämligen talrik forskning visar på de problem dolda könsnormer kan skapa i medicinsk behandling och vårdbemötande (se t.ex. SOU 1996:133; Hammarström 2004; Hovelius & Johansson 2004; Smirthwaite 2007; Bergqvist Månsson 2010). Något som anknyter till denna problematik är att dokumentet på ett flertal ställen öppnar för många olika tolkningar genom vaga formuleringar. Detta döljer möjliga utmaningar mot jämställdhet. Nedan följer några exempel på detta: s. 13: Här anges att patienter och närstående skall informeras om och göras delaktiga i sin vårdprocess samt att det ska finnas policy eller rutiner för vårdbemötande. Kritiska frågor här är hur information sker, hur policy utformas, och hur LiV avser att följa upp detta. Vi vet från forskning om patientbemötanden att sådana ofta präglas av traditionella könsnormer (se t.ex. Johansson & Hamberg 2004; Forssén 2004). Därför är det viktigt att LiV tillser att det finns möjligheter att på ett bra sätt följa upp hur vårdenheterna arbetar med detta. Här behöver man reflektera över om nationella patientenkäten är ett tillräckligt kraftfullt instrument. Diskrimineringslagstiftningen (SFS 2008:567) tvingar arbetsgivare att arbeta med aktiva åtgärder för att underbygga jämställdhet. Lagen omfattar dock bara arbetsorganisationen, inte patienterna. Men att vara tydligare i sin kravställning kring denna fråga kunde ett vara sätt för LiV att visa att man arbetar aktivt med att förbättra patientbemötandet. s. 13: På liknande sätt menar vi att avsnittet 2.1 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande rymmer kritiska bemötandeaspekter utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Avsnittets första stycke avslutas med villkoret att vårdenheten skall dokumentera rutiner och metoder i arbetet. En utveckling här kunde vara att inte bara ställa krav på dokumentation, utan även på uppföljning/utvärdering, i vårdgivarens egen eller i LiVs regi. s. 14: I avsnitt 2.2 Vårdåtgande nämns att Vårdenheten är alltid skyldig att ta emot patienter som bedöms vara i behov av medicinskt motiverade sjukvårdsinsatser. En kritisk fråga ur 7

ett jämställdhetsperspektiv är här hur bedömningen går till. Forskning har pekat på att medicinska bedömningar kan rymma genusbias och fördomar utifrån kön (se t.ex. Smirthwaite 2007). För att synliggöra vikten av att vårdgivaren förhåller sig till denna problematik kunde det vara ett bra ställe att i en särskild formulering föra in kategorierna kvinnor och män. s. 16. Här nämns att: "Den enskildes valfrihet med möjlighet att välja läkare ska beaktas". Denna fråga är utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv komplex. Forskning har pekat på att såväl läkare som patienter kan besitta könsstereotypa uppfattningar (se t.ex. Bremer 2012). Här behöver alltså vårdgivare reflektera över hur man ska ställa sig till patienters eventuella önskemål om läkare, som kan bygga på stereotypa uppfattningar om kön. s. 21: I avsnittet 2.2.7 Rehablitering förklaras patientgrupper med formuleringen patienter med icke specifik smärta. Den här formuleringen implicerar att problemet finns hos patienten. Forskare har föreslagit att vården istället använder sig av uttrycket ännu otillräckligt utredda symtom för att peka på att ansvaret för patienten vilar hos vårdgivaren (Smirthwaite 2007:60). Vi skulle föreslå en sådan formuleringsändring. s. 32: Här nämns att läkemedelförskrivning ska ske med ett helhetsperspektiv, säkert och kostnadseffektivt. Studier har visat att förskrivningen av läkemedel skiljer sig åt för kvinnor och män. Kvinnor ordineras mer läkemedel, samtidigt som kostnaden per förskrivet läkemdel är högre för män (Socialstyrelsen 2004). Det är därför viktigt att förskrivningen sker utifrån ett genusmedvetet perspektiv. Detta är ett område där könsuppdelad statistik vore mycket användbar. Ytterligare en aspekt som gör villkoren för vårdgivaren otydliga är på sidan 23 där vårdkedjan barnavårdscentral barnmorskemottagning beskrivs. Här nämns att det krävs samverkan så att patienten ges kontinuitet och trygghet. Här menar vi att det behövs ett tydliggörande av vem som avses med patienten. På liknande sätt menar vi att det finns en oklarhet i avtalstexten på sidan 63. Här nämns att leverantören skall tillhandahålla en god och säker vård på lika villkor oavsett patientens kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Det vi menar blir otydligt är formuleringen social position. I inledningen av dokumentet (avsnittet Värdegrund används begreppet ekonomiska förutsättningar. Här menar vi att det vore en fördel om formuleringarna var 8

konsekventa. Då diskrimineringslagstiftningen (SFS 2008:567) inte behandlar denna kategori finns ingen formuleringshjälp att hämta därifrån. I CEMRs jämställdhetsdeklaration används dock uttrycket socioekonomisk tillhörighet, som möjligen rymmer det som avtalstexten och förfrågningsunderlaget vill avse. Här kan också nämnas att diskrimineringslagen inte talar om religiös tillhörighet, utan om religion eller annan trosuppfattning. Ett annat problem med avtalstextens formulering (s. 63) är att begreppet lika villkor används. Det är problematiskt i relation till kön som kategori, då jämställd vård innebär att män och kvinnor ibland måste behandlas lika (utifrån t.ex. ett rättviseperspektiv) och ibland olika (utifrån ett biologiskt perspektiv). Analys, diskussion och övergripande rekommendationer Sammanfattningsvis är vår bedömning att Krav- och kvalitetsboken i liten utsträckning underbygger arbetet för jämställd vård. Genom att begrepp som kön, jämställdhet och genus får litet explicit utrymme, och genom att kön döljs genom könsneutrala begrepp, blir det övergripande intrycket av texten att mäns och kvinnors lika rättigher och möjligheter i vården inte utgör en prioriterad fråga inom Hälsovalet. Samtidigt ska tilläggas att det, enligt vår bedömning, inte finns något i dokumentet som direkt hindrar ansökande vårdgivare från att bedriva ett arbete i riktning mot jämställd vård. Formuleringarna i texten är av så öppen karaktär att de lämnar möjligheter för vårdgivare att driva ett aktivt arbete för jämställdhet. Eller att låta bli att göra det. Enligt lagen om valfrihetssystem (SFS 2008:962) faller det ett stort ansvar på den upphandlande myndigheten, Landstinget, att formulera noggrant ställda krav på ansökande vårdgivare. I 8 kap. 1 sägs att: Den upphandlande myndigheten ska godkänna samtliga sökande som uppfyller de krav som angetts i annonsen och förfrågningsunderlaget (min kursivering och fetstil). Det vill säga, Landstinget mister sin möjlighet att utesluta sökande om inte villkoren i förfrågningsunderlaget är precist formulerade. Samtidigt anger också lagen (SFS 2008:962) i 4 kap. 2 att den upphandlande myndigheten får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. (min kursivering och fetstil). Det vill säga, Landstinget har stor makt att påverka ansökande vårdgivare i den riktning man själv finner önskvärd. Vi menar att de här formuleringarna i lagen tydliggör vikten av förfrågningsunderlaget. Lagen erbjuder möjligheten att göra dokumentet styrande, men för att inte underminera Landstingets roll som upphandlande myndighet krävs också noggrant övervägda och exakta riktlinjer. 9

Ytterst är det en politisk fråga i vilken utsträckning man vill utnyttja den möjlighet lagstiftaren erbjuder i att ställa till exempel sociala krav på vårdgivarna. Men vi konstaterar att det finns alla möjligheter att utveckla dokumentet så att det styr tydligare mot jämställd vård. Nedan redovisas de punkter som enligt vår bedömning skulle kunna utvecklas/förändras för en sådan styrning. Tydligare framskrivning av jämställdhet Jämfört med jämställdhetsområdet har miljöfrågorna en mer tydliggjord och framskjuten plats i dokumentet. I kapitel 3 finns ett eget avsnitt om miljöfrågor och även spritt i dokumentet nämns dessa frågor upprepade gånger. De sociala frågornas plats i dokumentet skulle stärkas om även dessa fick en egen rubrik i dokumentet. En variant kan till exempel vara att utveckla avsnittet om miljö till ett avsnitt om hållbar utveckling. Idag handlar hållbar utveckling inte bara om miljö utan innefattar även sociala och ekonomiska aspekter (se t.ex. Regeringen 2011). Inom hållbarhetsfrågorna kan särskilt jämställdhetsperspektivet tas upp, med referens till den av LiV undertecknade EU-överenskommelsen Den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (SKL 2009). Jämställdhet kan också lyftas fram i områden där det är särskilt påkallat. Exempelvis har Socialstyrelsen (2004) påvisat att marknadsföringen av läkemedel fortfarande ofta bygger på könsstereotypa föreställningar om män och kvinnor. I avsnittet som diskuterar marknadsföring (s. 73) kunde därför vikten av jämställdhet påtalas. Tydligare framskrivning av kön som kategori För att tydligare lyfta fram vikten av att vårdgivarna arbetar aktivt för jämställdhet menar vi att det vore värdefullt om dokumentet på ett tydligare sätt synliggjorde vikten av att fokusera kön som kategori. Detta kan göras på olika sätt: 1) Att nyttja könsuppdelad statistik i uppföljningsplanen (bilaga 5.1). Ett första steg för att kunna arbeta i mer jämställd riktning är att dra nytta av det underlag som könsuppdelad statistik innebär. Statistiken utgör ett värdefullt underlag för ett utvecklat kvalitativt jämställdhetsarbete (Mark 2007). 10

2) Att lyfta fram kvinnor och män kring områden där särskild jämställdhetsproblematik föreligger, exempelvis kring sjukskrivningar (s. 14). 3) Att ibland ersätta eller åtminstone komplettera könsneutrala ord som individ, medborgare och befolkning med kvinnor och män för att så att säga påminna den sökande om vikten av ett medvetet könsperspektiv. Detta kan till exempel göras på sidan 47 där medborgarperspektivet diskuteras. Bättre integrering av relaterade dokument Vi ser också att dokumentet i högre utsträckning kan integrera relaterade policies, riktlinjer och lagstiftning. Idag finns visserligen ett avsnitt 3.10 Lagar, förordningar, riktlinjer och policies där vårdgivarnas ansvar för att följa gällande styrande dokument markeras. Vår uppfattning är dock att skrivningen behöver utvecklas så att det i relevanta delar av texten markeras tydligt vilka lagar, förordningar och policies som är särskilt viktiga att beakta. Exempelvis noterar vi att gällande diskrimineringslagstiftning (SFS 2008:567) inte alls är omnämnt i dokumentet. Den skulle kunna tas upp i det särskilda avsnittet om hållbar utveckling, men också exempelvis i dokumentets inledande skrivning om värdegrund (s. 8-9). Redan nämnda CEMRs jämställdhetsdeklaration kan också lyftas fram. I Krav- och kvalitetsboken refereras också till ett antal underliggande styrdokument, t.ex Riktlinjer för ungdomsmottagningar, ett dokument från år 2005. För att förfrågningsunderlaget ska bli kraftfullt krävs också att den typen av underliggande dokument revideras så att de rimmar med kommande styrande dokument för jämställdhet. Avgörande för att förfrågningsunderlaget ska bli kraftfullt är att utvecklingen av förfrågningsunderlaget länkas ihop med det arbete som nu pågår med att arbeta fram jämställdhetsplan för LiV och handlingsplan i enlighet med CEMR:s jämställdhetsdeklaration. På miljöområdet ställer idag t.ex. Landstinget i Dalarna tydliga krav på att vårdgivarna ska följa Landstinget i Dalarnas miljöhandlingsplan (Landstinget i Dalarna 2011). En sådan tydlig styrning vore om LiV så önskar - möjlig även på jämställdhetsområdet, förutsatt att nödvändiga planer kommer på plats. 11

Referenser Alvesson, Mats 1997. Kroppsräkning, konstruktion av kön och offentliga organisationer. I. Elisabeth Sundin (red.) Om makt och kön. (SOU 1997:83). Stockholm: Fritzes. Bergqvist Månsson, Sara (red.) 2010. Från kvinnohälsa till genusmedicin. En antologi. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Bremer, Signe 2012. Kroppslinjer. Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering. Göteborg: Makadam. Butler, Judith 1990. Gender trouble. Feminism and the subversion of identity. London: Routledge. Connell, Raewyn 2009. Om genus. Göteborg: Daidalos. Forssén, Annika 2004. Livslopp och barnafödande viktiga aspekter i patient-läkarmötet. Birgitta Hovelius & Eva E. Johansson (red.) 2004. Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur. Hammarström, Anne 2004. Genusperspektiv på medicinen. Två decenniers utveckling av medvetenheten om kön och genus inom medicinsk forskning och praktik. Stockholm: Högskoleverket. Hovelius, Birgitta & Johansson, Eva E. (red.) 2004. Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur. Johansson, Eva E. & Hamberg, Katarina 2004. Konsultationen ur ett genusperspektiv. I. Birgitta Hovelius & Eva E. Johansson (red.) 2004. Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur. Krav- och kvalitetsbok 2012. Krav- och kvalitetsbok. Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva vårdverksamhet inom Hälsoval Värmland. Version 1.1 november 2011. Landstinget i Värmland. [http://www.liv.se/aktuellt/halsoval- Varmland/Krav--och-kvalitetsboken/?id=9454, 2012-01-01] Kravspecifikation för barnhälsovården 2012. Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland. Landstinget i Värmland. [http://www.liv.se/sidkat/15062/kravspec%20bhv.pdf, 2012-03-01] Laclau, Ernesto & Mouffe, Chantal 1985. Hegemony and socialist strategy. London: Verso. Landstinget i Dalarna 2011. Hälsoval Dalarna. Förfrågningsunderlag med förutsättningar att bedriva vårdverksamhet inom Landstinget Dalarnas primärvård. Landstinget i Dalarna. [http://www.ltdalarna.se/templates/base 6058.aspx, 2012-03-01] 12

LiV 2012. Landstingsplan 2012. Övergripande verksamhetsplan för Landstinget i Värmland. Antagen av landstingsfullmäktige den 22 juni 2011. Landstinget i Värmland [http://www.liv.se/ny-om-landstinget/vision-vardegrund-ochuppdrag/landstingsplan/, 2012-03-01] Mark, Eva 2007. Jämställdhetsarbetets teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Regeringen 2011. EU:s arbete för hållbar utveckling. [http://www.regeringen.se/sb/d/12367, 2012-10-18] Riktlinjer för ungdomsmottagningar 2005. Riktlinjer För Ungdomsmottagningar. Landstinget i Värmland. November 2005. Landstinget i Värmland. [http://www.liv.se/sidkat/15062/riktlinjer%20um%20nov%20-05.pdf, 2012-03-01] SFS 2008:567. Diskrimineringslag 2008:567. [http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080567.htm, 2012-03-01] SFS 2008:962. Lag (2008:962) om valfrihetssystem. [http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080962.htm, 2012-03-01] SKL 2009. Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Smirthwaite, Goldina 2007. (O)jämställdhet i hälsa och vård. En genusmedicinsk kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Socialstyrelsen 2004. Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 1996:133. Jämställd vård. Olika vård på lika villkor. Huvudbetänkande av Utredningen om bemötande av kvinnor och män inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Fritzes. SOU 2005:66. Makt att utforma samhället och sitt eget liv. Jämställdhetspolitiken mot nya mål. Slutbetänkande av Jämställdhetspolitiska utredningen. Stockholm: Fritzes. 13