Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Relevanta dokument
Skogliga koldioxidkrediter

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Skog Klimat Miljö. Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096)

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Fråga Klimatnytta från skogen. X. Koldioxidkrediter från skogen. 2. CCS (Carbon capture and storage)

Bioekonomi från ord till handling

Skogsbruksplan. Vässenbo 1:33 Hemsjö Alingsås Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress


Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

SKOGSFASTIGHET SJÖBO

Skogsbruksplan. Planens namn Däningsholm 1:16. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Aug 2014.

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden a multi-scale approach. Historiska källmaterial

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Fritidshus med jord och skog i Haddäng, Norrfjärden i Gnarp, Nordanstig

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

13 Redovisning per län

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Skogen som energikälla - nu och i framtiden -

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

Arctic Boreal Climate Development (ABCD)

bia HÄRDPLAST AB Datablad för lagerbehållare VCSPE 1100

Att avverka eller låta stå Hur kan skogens målkonflikt lösas? 13 september 2018 Lena Ek Ordförande Södra

Utsläpp och upptag från skogsbruk och annan markanvändning

Gödsling gör att din skog växer bättre

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB

Lärkborre - juridiska aspekter

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: KR ELLER HÖGSTBJUDANDE

Detta är jag, Harald.

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen

Efterbehandling av torvtäkter

Årsberättelse 2009 Siljansfors försökspark Jädraås försökspark Helena Lundhammar

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Kan vi återskapa naturvärden?

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

Skogsfastighet i Matfors, Sundsvall

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Vem är genomsnittsskogsägaren?

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Markberedning privata Vännäs kommun

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Arbetstillfällen

SKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE

Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Sammanställning över fastigheten

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

Bioenergi mer än bara biogas

Flyget i EU:s utsläppshandel. Kalle Keldusild Information Piperska Muren

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Skogsfastighet vid sjö i Dala-Järna

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt

Skogsriket Norrbotten. Piteå

Resilienta mikroregioner

Contortan i SCAs skogsbruk

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

Grönt kuvert. Skapad: Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2

Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren

Den 20 september 2013 antog Europeiska kommissionen meddelandet om en ny EU-skogsstrategi.

Contortatallen i Sverige

Transkript:

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest management and other measures having the characteristics of carbon sinks! Kolsänkegruppen i Norrbotten, 2005! Skogsskötsel som binder mer koldioxid & motverkar klimatförändringarna! Utveckling av ett handelssystem med koldioxidkrediter från skogen! Projektet Arctic Boreal Climate Development (ABCD) i Övertorneå kommun, 2009-2012! Ett förlag till ett handelssytem med koldioxidkrediter från skogen har testats

Vision Sverige koldioxidneutralt år 2050 CO2 release per capita (ton), 2007 The biological CCS is one solution the climate problem Source:(WRI(2011,(own(calcula4ons(

Skogsbruket är betydelsefullt för klimatet! Kolbindning i skog och mark! Hållbar produktion av förnybart material och energi Boreal skog - Norra barrskogsbältet! 600 miljoner hektar! 18% av världens skogsmark! 20% av världens industriella virke

Sveriges produktionsskog! 22,5 miljoner hektar! 55% av landytan! Tall 40%, gran 41%, björk 13%! 4,9 m 3 /ha årlig tillväxt! Totala årliga tillväxten är 120 miljoner m 3! 50% ökning sedan 1970! Årliga avverkningen är 90 miljoner m 3 och förrådsökning 3 miljoner m 3! Förrådet ökar med ~1% årligen

Årlig CO 2 -bindning 1926-2000 och nationella utsläpp 2005 80 Ågren et. al. 2007 Skogsstyrelsen 6 Miijoner ton 60 40 20 0 44 20 17 21 29 Annat Transp Energi Avv. Träd Mark

! ökad ljusupptagning ökad koldioxidbindning ökad trädtillväxt! 100 100 Koldioxidbindning,1% 80 60 40 20 0 0 2 4 6 8 10 12 14 Barr61och1bladyta,1index 80 60 40 20 0

Tillväxthöjande skogsskötsel En fråga om Mera Barr Snabb återplantering efter avverkning och ett högre antal stammar/ha Näringstillförsel

Årlig tillväxt, m 3 /ha 7 6 5 4 3 2 1 0 0 50 100 150 200 250 300 År 7 6 5 4 3 2 1 0

! Accumulated growth, m 3 /h a 1600 1400 1200 1000 800! 600!!Growth!promoting Slutavverkning 400 Ordinary management 200 No management 0 0 50 100 150 200 250 300! Years 1600 1400 1200 1000 800! 600 400 200 0

Sammanlagd koldioxidbindning som trädbiomassa Ton bunden koldioxid/ha 2500 2275 2000 1620 1500 1000 972 500 0 300 år Ingen slutavverkning Traditionell skötsel Tillväxtoptimerad skötsel

Varje m 3 i tillväxt, skörd och användning av virke, kan ge en reduktion av CO 2 -utsläppen med 575 kg och en ökning av CO 2,bunden i träbaserade produkter i samhället med 300 kg. Det innebär en årlig utsläppsreduktion i Sverige på 50 miljoner ton CO 2 och ett ökat lager av 25 miljoner ton CO 2 i träbaserade produkter. Skogens klimatnytta

Ett förslag till ett handelssystem med skogliga koldioxid krediter Privata skogsägare

Skogsskötselåtgärder för ökad koldioxidbindning i Övertorneå kommun 50 000 hektar! 40 000 ha Sveaskogs! 10 000 ha privata skogsägare 18 privata skogsägare Alla skogsskötselåtgärder följer! Gällande skogsvårdslag (SVL)! Skogsstyrelsens rekommendationer

Koldioxidkrediter från skogen Tillväxthöjnade skogsskötselåtgärder Ökad CO 2 binding Mätning, rapportering och verifiering Handel med koldioxidkrediter från skogen

Tillväxthöjande skogsskötselåtgärder Föryngring Röjning Näringstillförsel! Bättre markberedning! Ökat stamantal! Rätt trädslag! Tidig röjning! Ökat stamantal! Yngre skogsbestånd! Upprepat

Beräknat extra upptag av koldioxid Åtgärd Areal (ha) Beräknat extra upptag av koldioxid Slutverifiering (år) Föryngring 410 Ej beräknad 2035 Röjning 840 29 500 2027 Näring 1 610 28 800 2018 Extra inbindning av ca 60 000 ton koldioxid över en period på upp till 20 år. Skogen binder 2 ton extra koldioxid per hektar och år (30% ökad tillväxtökning) 317 000 kr har betalats ut till privata skogsägare i Övertorneå för de skapade koldioxidkrediterna.

Handel med skogliga koldioxidkrediter! Långsiktigt varaktig kolsänka! Inkluderar mindre skogsägare! Kostnadseffektivt! Skulle kunna inkluderas i EUs handelssystem med koldioxidkrediter! Skapar ett incitament för tillväxthöjande skogsskötselåtgärder! En vinn-vinn-situation för klimatet, produktion av biomassa, sysselsättning och lokal utveckling

Ökad tillväxt i skogen! mer trädbiomassa! ökar inbindningen av koldioxid! ersätter klimatnegativa material! mer tillgång till bioenergi! främjar energiomställning till förnybar energi! fler arbetstillfällen inom de gröna näringarna! Skapar jobb på landsbygden

Tack för visat intresse! Bild: Prof. Lars Berglund, KTH