Kristdalaskolan F - 6

Kristdalaskolan F - 6

Innehållsförteckning F Ö R O R D... 4 1. MÅL OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER SEDAN FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING... 5 1.1 FÖRSKOLEKLASS... 5 1.1.1 Mål 1... 5 1.1.1 Mål 2... 5 1.2 GRUNDSKOLA... 5 1.2.1 Mål 1... 5 1.2.1 Mål 2... 5 1.2.1 Mål 3... 6 1.2.1 Mål 4... 6 1.3 FRITIDSHEM... 6 1.3.1 Mål... 6 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 7 2.1 Personella... 7 2.2 Ekonomiska... 7 2.3 Ledning och kvalitetsarbete... 8 2.4 Materiella resurser... 8 3. ARBETET I VERKSAMHETEN... 8 3.1 HÖG MÅLUPPFYLLELSE OCH TRYGGHET FÖR ALLA... 8 3.1.1 Förskoleklass... 8 3.1.2 Grundskola... 8 3.1.3 Fritidshem... 8 3.2 BARN OCH ELEVER MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD... 8 3.2.1 Förskoleklass... 8 3.2.2 Grundskola... 8 3.2.3 Fritidshem... 9 3.4 BARN OCH ELEVER MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA... 9 4. RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL DE NATIONELLA MÅLEN... 9 4.1 NORMER OCH VÄRDEN... 9 4.2 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN... 9 4.6 KUNSKAPER... 9 4.6.1 Grundskola... 9 4.6.2 Förskoleklass... 10 4.6.3 Fritidshem... 10 4.7 BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING... 11 4.7.1 Grundskola... 11 4.8 REKTORS ANSVAR... 11 5. RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL DE KOMMUNALA MÅLEN... 11 MÅL 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 11 MÅL 2 ATTRAKTIV KOMMUN MED HÖG LIVSKVALITET... 12 MÅL 3 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE... 12 ÖKAD TILLVÄXT... 12 6. UPPRÄTTANDE AV LIKABEHANDLINGSPLAN/ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING... 12 6.1 FÖRSKOLEKLASS... 12 6.2 GRUNDSKOLA... 13 6.3 FRITIDSHEM... 13 7. UPPFÖLJNING AV KULTURPLANEN... 14 7.1 GRUNDSKOLA... 14 8. SAMMANFATTANDE ANALYS OCH BEDÖMNING AV VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 14 9. PRIORITERADE MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 2011/2012... 15 2

10.1 FÖRSKOLEKLASS... 15 10.2 GRUNDSKOLA... 15 10.3 FRITIDSHEM... 15 3

F ö r o r d Fritidshemmet Regnbågen och Kristdalaskolan ligger mitt i samhället Kristdala 3,5 mil nordväst om Oskarshamn. Ett härligt samhälle med nära till allt som naturen har att erbjuda. Allt arbete utgår från styrdokumenten, elevernas behov och intresse. Men också medarbetarnas intressen och kompetenser tas tillvara. Det innebär att eleverna möter olika pedagoger i olika ämnen. Vi är en del av Döderhults skolområde med visionen: Vi utbildar morgondagens världsmedborgare! Hela världen ligger öppen för elever från vårt skolområde! Varje dag är en viktig dag som kommer att sätta spår. Skolledare och medarbetare har höga förväntningar på varandra och på alla elever Kristdala skolan med fritidshemmet Regnbågen erbjuder en lärande miljö med dagliga utmaningar i varje elevs resa i lärandets värld. Vår enhet är en-parallellig enhet med ca 14-22 elever i respektive klass. All personal känner alla elever och våra elever känner givetvis varandra. Vår skolmiljö är öppen och trygg. Fr.o.m. januari 2011 fick enheten en ny rektor. Under detta läsår har skolan även tagit emot fem asylsökande barn, vilka anpassat sig på ett mycket positivt sätt i skolans värld. Medarbetarna i Kristdala skolan och på fritidshemmet Regnbågen har tagit ett stort ansvar för kvalitetsredovisningen. Beslut om kvalitetsredovisningen togs efter samverkan och ansvarig för kvalitetsredovisningen är rektor. Kristdala skolan, Döderhults skolområde september 2011. Birgitta Svanbäck Olejnik rektor Namnförtydligande Rektor Birgitta Svanbäck Olejnik Område Döderhults skolområde Adress Kålgårdsgatan 9 Postadress 570 91 Kristdala Telefon 0491 76 49 70 Hemsida http://www.oskarshamn.se/templates/page.aspx?id=2882 4

1. MÅL OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER SEDAN FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING I detta kapitel kan Du läsa om vilka förbättringsområden som identifierades och prioriterades i föregående läsårs kvalitetsredovisning. Du kan också läsa om hur enheten under läsåret 10/11 jobbat för att lyfta verksamheten på dessa områden. I kapitlet får Du även svar på i vilken utsträckning åtgärderna lett till ökad måluppfyllelse eller inte. Varje verksamhet beskrivs var och en för sig. - Vi förstärker tryggheten runt toaletterna på 1.1 Förskoleklass rasterna. - Vi gör trygghetsvandringar med eleverna. 1.1.1 Mål 1 Utifrån målen under rubriken Normer och värden (Lpo 94) 1.2.3 Resultat - Genomförts i sin helhet. 1.1.2 Åtgärd - Vi förstärker tryggheten runt toaletterna på rasterna. - Vi gör trygghetsvandringar med eleverna. 1.1.3 Resultat - Genomfört i sin helhet. 1.1.4 Analys och bedömning av måluppfyllelse - Genom samtal med eleverna ser vi att vi nått målen. 1.1.1 Mål 2 Utifrån målen under rubriken Kunskap (Lpo 94) 1.1.2 Åtgärd - 1.1.3 Resultat - Genomfört i sin helhet. 1.1.4 Analys och bedömning av måluppfyllelse Vi ser att vi har användning och stöd i detta arbete vid utvecklingssamtal och då vi skriver de skriftliga omdömena. 1.2 Grundskola 1.2.1 Mål 1 Utifrån målen under rubriken Normer och värden (Lpo 94) 1.2.2 Åtgärd 1.2.4 Analys och bedömning av måluppfyllelse - Genom samtal med eleverna ser vi att vi nått Våra uppsatta mål. 1.2.1 Mål 2 Utifrån målen under rubriken Kunskaper (Lpo 94) samt ökad måluppfyllelse 1.2.2 Åtgärd - Det kommunövergripande arbetet med Kunskap och bedömning innebär att lärarna tillsammans arbetar fram pedagogiska planeringar och matriser i alla ämnen som bygger på målen i läroplanen och kursplanerna. Dessa används sedan som underlag för att utveckla undervisningen mot bättre måluppfyllelse. - Specialläraren stöttar eleverna mer i de lägre årskurserna för att förebygga eventuella svårigheter och de äldre eleverna får mer stöd genom att specialläraren stöttar med arbetsmaterial och metoder till lärarna. - Vi utvecklar vår förmåga att tydliggöra målen för eleverna inför varje arbetsområde. - Vi använder oss av den nya IUP:n med skriftliga omdömen, pratar oss samman och utvärderar den i slutet av vårterminen. - Vi undervisar så att alla elever blir godkända i alla delprov på de nationella proven. - När det gäller moment som många elever inte klarat av hittar vi nya vägar för att reparera dessa luckor. Vi följer upp vårt arbete och hjälps åt att hitta hållbara strategier. 1.2.3 Resultat - Specialläraren deltar i förskoleklassens KTItest. Specialläraren har varit mer delaktig 5

vid läsinlärning o elevernas läsutveckling i åk 1 och 2. 1.2.4 Analys och bedömning av måluppfyllelse Genom tidiga insatser kan vi förebygga läs- och skrivsvårigheter. Vi har fångat upp elever med Svårigheter i ett tidigt skede. Vi har satt in åtgärder där det har behövts och vi har sett indikatorer på förbättring. Det är svårt att mäta resultaten efter så kort tid, men på sikt bör det ge resultat. 1.2.1 Mål 3 Utifrån målen under rubriken Ansvar och inflytande (Lpo 94) 1.2.2 Åtgärd - Vi tydliggör elevernas inflytande så att de upplever att de har inflytande. - Vi för diskussioner om inflytande, söker goda idéer och inspiration för att öka elevernas inflytande. 1.2.3 Resultat - Vi har jobbat mycket med att vi pedagoger Skall vara tydliga då vi diskuterar och reflekterar med eleverna om vad inflytande betyder och påvisat när de har inflytande. 1.2.4 Analys och bedömning av måluppfyllelse - Vi gör bedömningen att vi är på god väg Att nå vårt mål, men vi ska fortsätta vara tydliga. 1.2.1 Mål 4 Öka likvärdigheten i bedömningen 1.2.2 Åtgärd - Genomför KOB-träffar över skolgränserna så att personalen får chans att skaffa sig ett gemensamt bedömningsspråk, arbeta fram kommungemensamma matriser som fungerar som underlag för skriftliga omdömen, skapa en gemensam bank för kommunmatriser, ge elever och föräldrar ett tydligt bedömningsunderlag som bidrar till en hög förståelse för vilka mål eleven ska nå. 1.2.3 Resultat Vi har fortsatt utveckla våra skriftliga omdömen och lagt stor kraft på att sätta oss in i den nya läroplanen. På LKB-träffarna har vi övat oss på att skriva lokala pedagogiska planeringar. 1.2.4 Analys och bedömning av måluppfyllelse Vi upplever att vi går in i en ny pedagogisk utmaning inkommande läsår genom ny skollag o ny läroplan. Ovanstående arbete fortsätter hösten 2011. 1.3 Fritidshem 1.3.1 Mål Utifrån målen under rubriken Normer och värden, kunskaper, ansvar och inflytande (Lpo 94) 1.3.2 Åtgärd - Vi tydliggör målen med leken. Tillsammans med barnen ska vi bryta ner målen än mer så att de blir tydliga. - Vi går igenom Kvalitetsredovisningen med barnen för att öka deras delaktighet. - Vi utvecklar barnens valmöjligheter med hjälp av väljargrupper - Vi förbättrar informationsflödet för alla barns bästa. 1.3.3 Resultat - Vi har lekt i olika miljöer för att utveckla leken. Barnen har dels lekt fritt och dels mer styrda lekar genom oss pedagoger. 1.3.4 Analys och bedömning av måluppfyllelse Genom leken har barnen lärt sig samspela med andra barn. Vi har fått en välfungerande barngrupp. De leker bra tillsammans. Det råder ett lugn i gruppen. Alla är trygga med alla. Måluppfyllelsen är mycket god. 6

2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Här redovisas vilka förutsättningar som enheten haft för att nå sina mål under läsåret. 2.1 Personella 2.1.1 Personaltäthet fritidshem Andel Inskrivna barn per årsarbetare (%) Fritidshem 2009 2010 3.15 Analys och bedömning: Personaltätheten är acceptabel.. 2.1.2 Personaltäthet förskoleklass Andel Årsarbetare per 100 elever (%) Förskoleklass 2009 2010 1.20 Analys och bedömning: Personaltätheten är god. 2.1.3 Personaltäthet grundskola Antal lärare per 100 elever Grundskola 2009 2010 8.39 Analys och bedömning: Personaltätheten är god 2.1.4 Personal med ämnesbehörighet Andel % Lärare som huvudsakligen undervisar i ämne som han/hon har behörighet i Grundskola 2009 2010 Analys och bedömning: Ämnesberhörigheten är god. Behörighet saknas inom ämnet idrott & hälsa samt hemkunskap. Merparten av pedagogerna har inriktning MA/NO. 2.1.5 Personaltäthet med specialpedagogisk utbildning Antal elever per lärare med specialpedagogisk utbildning Förskoleklass Grundskola 2009 2010 1.0 Analys och bedömning: Behörig personal som jobbar förebyggande i förskoleklass. 2.1.6 Kompetensutveckling Verksamhet Kompetensutveckling Förskoleklass Återkommande fklass träffar inom skolområdet Drömmen om det goda Grundskola KOB & LKB-arbete NTA-utbildningar SPRUDLAläsförståelse Power Pointutbildningar Fritidshem Återkommande fpträffar i skolområdet Analys och bedömning: Adekvat utbildning, för de behov som föreligger verksamheten. 2.2 Ekonomiska Budget Nettobudget Nettoutfall 2009 2 714 000 3 213 804 2010 3 038 000 3 309 400 Budget Nettobudget Nettoutfall 2009 Kd RO 35 717 800 + 1 024 012 2009 Rö BO 19 535 500 + 339 000 2009 Rö RO 61 528 100 + 141 000 2010 Kd RO 38 054 853 + 250 745 2010 Rö BO 19 395 978 + 150 011 2010 Rö RO 60 464 823 Minus 542 369 Analys och bedömning: Budget som avsatts för Kristdala skolan har utgått från områdesbidraget och Salsa. 7

Rödsleskolans rektorsområde gick in med ett överskott på ca 100 000 kronor 2010. Under flera års tid har full täckning saknats för de kommunövergripande grupperna. 2010 slutade bokslutet på minus 542 369 kronor. Underskottet på ett stort antal sjukskrivningar av återkommande karaktär vilket medför kostnader för både vikarie och ersättning under de två första veckorna, övertidsersättning på grund av införande at nya åtgärdsprogram och pedagogiska utredningar, hemundervisning för en svårt allergisk elev, extra insatser för elev som väntat på placering i autismklass, ökade kostnader för förbrukningsmaterial p.g.a. försämrat inköpsavtal samt att det under maj månad flyttade in tio elever så att istället för två förskoleklasser bildades tre och detta var det inte budgeterat för. Den linjära prognosen har under året pendlat mellan ett underskott på 2 212 000 kronor och ett överskott på 233 000 kronor vilket bidrar till att det är svårt att ha full koll på budgeten biträdande rektor. Från och med 2011 finns en rektor som är ansvarig för Kristdala skolan i sin helhet. Arbetslaget leds av en arbetslagsledare 2.3 Ledning och kvalitetsarbete Analys och bedömning : Under 2010 fanns en rektor som delegerat det pedagogiska ansvaret till biträdande rektor. Från och med 2011 finns en rektor som är ansvarig för åk 4 6 på viss del av sin tjänst. Arbetslaget leds av en arbetslagsledare.rektor gav förutsättningarna för kvalitetsarbetet vid upptakten av läsåret. Arbetslaget har använt arbetslagskonferenser till kvalitetsuppföljningar av olika slag. 2.4 Materiella resurser Analys och bedömning: Alla klasser har haft tillgång till ändamålsenligt pedagogiskt material. Elever i behov av särskilt stöd har med hjälp av kommunens skoldatatek fått pröva ut fungerande hjälpmedel som skolan stått för. 3. ARBETET I VERKSAMHETEN Här kan Du läsa om särskilda satsningar som gjorts inom enheten under läsåret och vilka resutlat satsningarna lett till. Du kan också läsa om hur verksamheten uppmärksammat och analyserat situationen för barn som verksamheten behöver göra särskilda insatser för. 3.1 Hög måluppfyllelse och trygghet för alla Vi har fortsatt att utveckla vårt arbetslagsarbete med fler pedagogisk diskussioner för att nå ett gemensamt synsätt och skapa en större förståelse för varandras arbete. Vi har hittat bra rutiner för övergångarna från fkl till år 1 och till högstadiet. Stor vikt har lagts på undervisningen för att den skall leda till hög måluppfyllelse. Åtgärderna enligt likabehandlingsplanen har fallit väl ut.. 3.1.1 Förskoleklass Se ovan 3.1.2 Grundskola Se ovan 3.1.3 Fritidshem Se ovan 3.2 Barn och elever med behov av särskilt stöd Vi har jobbat i nära samarbete med specialläraren med att få alla elever godkända på kravnivån i matematik. Vi har varierat undervisningen med olika material anpassat för varje elev. För att utmana de elever som redan nått kravnivån har vi i engelskundervisningen arbetat med olika grupper. 3.2.1 Förskoleklass Se ovan 3.2.2 Grundskola Se ovan 8

3.2.3 Fritidshem Se ovan 3.4 Barn och elever med annat modersmål än svenska Kristdala skolan har haft några elever vars familjer valt att bosätta sig i Sverige, genom många år. En del av dessa elever läser svenska enligt kursplanen i svenska som andra språk. Under våren 2011 tog skolan emot asylsökande familjer s barn, totalt fem st. Dessa barn påbörjade sin undervisning i mars i en sk, förberdelseklass. I slutet av terminen kunde de flesta delta i klassundervisning, del av dag. Dessa elever har funnit sig väl till rätta, trots att stor ovisshet råder i beslut om uppehållstillstånd beviljas eller ej. 4. RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL DE NATIONELLA MÅLEN Här kan Du läsa om i vilken utsträckning enheten bedömer sig ha strävat mot/ uppnått målen i skollagen 1985:110, Läroplanen (Lpo 94) och kursplanerna för respektive ämne. Vid bedömning av måluppfyllelsen i fritidshem och förskoleklass gäller endast läroplanens mål att sträva mot. Grundskola och särskola har både uppnåendemål och strävansmål. Strävansmål anger inriktningen på undervisningen. Uppnåendemål finns på området kunskap och beskriver vilka mål som eleverna minst ska ha uppnått efter det tredje, femte och nionde skolåret. Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål. 4.1 Normer och värden Trygg skolmiljö både inomhus som utomhus. Vi har blivit bättre på att passa tider och har alltid på oss den gula västen under rasterna. Vi anser att rastvakterna fungerar tillfredsställande utgående från befintliga resurser. Föräldrarna önskar dock fler vuxna på rasterna. Under hösten genomförs en enkätundersökning, enkäten sammanställs under våren. Uppföljning sker fortlöpande kring vilka ställen som barnen upplever som otrygga. 4.2 Övergång och samverkan Vi följer skolområdets överlämningsplan och vi jobbar på att förbättra överlämning förskoleklass skola hösten 2011. 4.6 Kunskaper 4.6.1 Grundskola Ämnesprov år 3 Matematik Andel elever som i år 3 klarat kravnivån på respektive delprov i matematik Delprov Antal elever i årskursen/ Antal elever som gjort delprovet Andel elever som klarat kravnivån (antal/procent) A - Geometri 14/14 13/93 B- Räknesätten 14/14 12/86 C 14/14 14/100 D 14/14 12/86 E 14/14 14/100 F 14/14 13/93 Analys och bedömning: Underlaget är mycket litet. Eleverna anses ha nått goda resultat. Ansvarig klasslärare har upprättat åtgärdsprogram i samråd med speciallärare. Ämnesprov år 3 Svenska och svenska som andraspråk Andel elever som i år 3 klarat kravnivån på respektive delprov i svenska Delprov Antal elever i årskursen/ Antal elever som gjort delprovet A - Skriva 14/14 14/100 B- Läsa 14/14 13/93 C 14/14 12/86 D 14/14 13/93 E 14/13 12/92 F 14/13 11/85 Analys och bedömning: Se ovan Andel elever som klarat kravnivån (antal/procent) 9

Andel elever som efter år 9 är behöriga till nationellt gymnasieprogram och kommer från Kristdala Andel elever som är behöriga att söka till gymnasiet. (Minst betyget godkänt i svenska, engelska och matematik) Enhet 2006 2007 2008 2009 2010 Kristdala 100 100 O-hamn 88 87 85 86 Riket 89 89 89 89 (Redovisas i procent) Analys och bedömning: Redogör kort för resultatet. Analysera kort resultatet. Vad kan du utläsa av resultatet? Vilka orsaker finns till att det blivit som det blivit? Bedöm resultatet i enlighet med värderingsskalan och motivera kort din bedömning. Bedömd måluppfyllelse i samtliga ämnen Måluppfyllelsen anges både i antal och procent (antal/procent). Listan över ämnen görs fullständig genom en utökning av tabellerna. Ämne År 1 År 2 År 3 Matematik 19/95 20/100 14/93 Svenska 19/95 20/100 14/78 Engelska 14/100 Bild 20/100 14/100 Idrott 19/100 20/100 14/100 Religion 20/100 14/100 Samh. 20/100 14/100 Historia 14/100 Geografi 14/100 Kemi 14/100 Fysik 14/100 Biologi 20/100 14/100 Teknik 20/100 14/100 Musik 19/100 20/100 14/100 Hemkunskap SVA Moderna språk Svenska 16/100 16/100 11/100 Engelska 16/93 16/100 11/73 Bild 16/100 16/100 11/100 Idrott 16/100 16/100 11/100 Religion 16/100 16/100 11/100 Samh. 16/100 16/100 11/100 Historia 16/100 16/100 11/100 Geografi 16/100 16/100 11/100 Kemi 16/100 16/100 11/100 Fysik 16/100 16/100 11/100 Biologi 16/100 16/100 11/100 Teknik 16/100 16/100 11/100 Musik 16/100 16/100 11/100 Hemkunskap 16/100 11/100 SVA Moderna språk Analys och bedömning: Vår bedömning är att måluppfyllelsen är mycket god i samtliga ämnen, med undantag av några gruppers resultat i matematik, svenska och engelska. Resultaten är välkända av arbetslaget. Åtgärder är insatta. 4.6.2 Förskoleklass Vår skolförberedande verksamhet ger barnen lust att lära, lära om och lära nytt. Vi har ett strukturerat arbetssätt där samtliga ämnen vävs in i varandra. Språkligmedvetenhet samt grundläggande mattebegrepp är hörnstenar i vår dag i förskoleklassen. Resultat Vi ser att barnen använder sig av dessa begrepp, är intresserade och har fått en tydlig språklig medvetenhet. Resultat som vi kunnat ta del av från screening i åk 1. Analys Medvetet arbete ger resultat Bedöm Vi bedömer måluppfyllelsen som mycket god. 4.6.3 Fritidshem Kunskap som enheten fokuserat på. - Den fria leken - Saga o massage, lugna barn - Frukost o mellanmål; god samvaro Analys Barnen har lärt sig rollekar o konstruktionslekar. Att lyssna till saga efter mellanmålet o samtidigt massera en kompis resulterar i ett gott välmående. Bedöm Vi upplever ett gott resultat utgående från gjorda insatser. Ämne År 4 År 5 År 6 Matematik 16/93 16/100 11/91 10

4.7 Bedömning och betygsättning 4.7.1 Grundskola Se p. 4.6 4.8 Rektors ansvar Enl Lpo 94: som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Uppdraget att bedöma elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling samt att kommunicera dessa till elever och föräldrar har funnits sedan 1994, men sedan 1 juli 2008 finns det krav på att dessa omdömen ska vara skriftliga. Iom att Lgr 11 införs med betyg fr.o.m. åk 6 har lärarna i åk 4-6 påbörjat arbetet med pedagogisk bedömning och ställt frågor som Varför? Vad? Och Hur? under läsåret. Konkreta insatser som gjorts på området: Samtlig lärarpersonal deltagit i det kommunövergripande arbetet Kunskap och Bedömning med start 2009. Resultat Lärarna är medvetna om att bedömning används för att främja och utveckla lärandet. Bedömning sker fortlöpande. Mer fokusering på bedömning av förståelse och förmågor. En större tydlighet kring skillnaden mellan formativ och summativ bedömning. Analysera Som rektor ser jag att insatserna börjar ge resultat, samtidigt som det finns ett stort intresse att speciellt i åk 4 6 arbeta mer utifrån lokala pedagogiska planeringar,bedömningsmatriser och därmed få fortsätta att tillsammans träna sig i bedömning av elevarbetet, för att med sikte på 2012 känna trygghet och förtrogenhet i sin bedömning. 5. RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL DE KOMMUNALA MÅLEN Här kan Du läsa om i vilken utsträckning enheten bedömer sig ha uppnått målen i den kommunala skolplanen, beslutad av Barn och utbildningsnämnden i Oskarshamns kommun. Bedömningsvokabulären som används är desamma som Skolverket använt sig av i sina inspektionsrapporter. Mycket god, God, Mindre god, Ej godtagbar måluppfyllelse. Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Var tredje år mäts detta genom en enkät där kommunen tar reda på om medarbetarna känner till kommunens fyra övergripande mål. Den första mätningen är inte gjord än. Mål 4 Mål 1 God ekonomisk hushållning Ekonomi i balans Detta mål innebär att varje verksamhet och varje skolområde skall hålla sin budget. För att detta skall lyckas är förskolechefer och rektorer noga med att informera om det ekonomiska läget och följa upp eventuella avvikelser. Årsbokslutet 2010 visade att särskolan hade ett minus på 226 307 kronor utifrån tilldelningen i områdesbidraget. Dåvarande rektor hade tilldelat särskolan en högre budget vilket innebar att utfallet blev ett överskott på 659 600 kronor. 2010 bestod skolområdet av tre olika områden, Rödsle barnomsorgsområde, halva Kristdala rektorsområde och Rödsle rektorsområde. Vid bokslutet 2010 redovisades varje område för sig. Två av områdena gick mer ett överskott på totalt 400 756 kronor. Nämnden beslutade att detta skulle användas till 2011 års besparing och det resulterade i att skolområdet istället gick med ett underskott på totalt 542 369 kronor. Att spara in detta, samtidigt som elevpengen inte ökar, är tungt. Inför hösten 2011, då elevantalet sjunker något, har ett antal åtgärder vidtagits och vi tror på en budget i balans. Detta kan dock ändras om vi inte får överskrida investeringskostnaderna då vi tvingas att köpa nya telefoner och brandlarm till en kostnad på ca 200 000 kronor.. 11

Mål 2 Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare Målet innebär att våra föräldramöten är så attraktiva att minst 80 % av barnens föräldrar väljer att komma på möten. Hösten 2010 hade vi 85% av barnens föräldrar närvarande.detta är Positivt för vår verksamhet. Elevernas delaktighet i utarbetandet av plan för skolans yttre och inre miljö. Bedömningen görs när vi fått ekonomi till förbättringar. Rödsleskolan har inte fått medel för detta än. God kommunal service Detta innebär att meritvärdena på elevernas slutbetyg ska ligga på riksgenomsnittet senast 2015. Kristdala har inga slutbetyg. Rödsleskolans meritvärde låg på 201,6. Riksgenomsnittet redovisas under senhösten. Mål 3 Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Under en treårs period skall varje medarbetare gå bredvid en annan medarbetar för att lära av varandra. Under detta läsår har ingen av medarbetarna gått bredvid i en annan verksamhet. Diskussioner kring hur detta ska genomföras påbörjas lå 11/12 under ledning av rektor. Ökad tillväxt Attraktiv kommun Målet innebär att det i kommunen skall finnas en väl fungerande, innovativ och flexibel musikskola där minst 20 % av kommunens grundskoleelever deltar. Målet torde vara uppfyllt 6. UPPRÄTTANDE AV LIKABEHANDLINGSPLAN/ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Här kan Du läsa om hur enhetens olika verksamheter jobbat för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Nedan kan Du ta del av hur föregående läsårs planerade åtgärder genomförts och vad de lett till. Du ta också del av den översikt med åtgärder som enheten planerar att genomföra under kommande läsår för att förebygga och förhindra kränkande behandling. 6.1 Förskoleklass Åtgärder läsåret 10/11 - Vi behandlar varandra lika och med respekt - Vi diskuterar tillsammans med eleverna vikten av att äta rätt, sova tillräckligt och andra faktorer som kan förebygga stress. - Rastvakterna är på plats och täcker upp för varandra när någon är borta. - Alla lärare går igenom likabehandlingsplanen med eleverna och förklarar på ett pedagogiskt sätt vad den innebär. - Alla elever har möjligheten att prata med någon vuxen under skoldagen. - För att gynna tidiga insatser deltar specialläraren i överlämningen mellan förskola och förskoleklass. - För att vi ska bli bättre i de informella situationerna ska vi i arbetslaget ha en öppen dialog kring genusperspektiv, vi ska kunna ta och ge kritik. Vi ska hjälpa och stötta varandra! Vi ska också göra våra elever delaktiga i detta arbete så att fler än 85 % av våra elever upplever att pojkar och flickor behandlas lika. - En eller flera vuxna ute för att delta i rastaktiviteter. - Vi ska bli ännu bättre på att se alla barn som vårt gemensamma ansvar, så att alla vuxna blir trygga personer för alla våra barn. - Vi ska också ta våra föräldrar på allvar och i all information hem beskriva vårt dagliga arbete utifrån målen och förklara varför vi gör det vi gör. - För att få fler elever att känna att de har inflytande i skolan måste vi tydliggöra vad inflytande betyder, att det inte är detsamma som att alltid få som man vill. Att det innebär att få säga vad man tycker, bli lyssnad på och tagen på allvar och att ens åsikt är en del i beslutsprocessen. Vi behöver visa eleverna när de faktiskt har inflytande. Tala om efter ett fattat beslut som de medverkat till, att nu har ni varit med och bestämt. Vi måste också bli bättre på att låta barnen vara med 12

och ha inflytande, allt efter ökande ålder och mognad. - Elever och föräldrar ska göras delaktiga i Likabehandlingsplanen. Innan första föräldramötet på hösten skall ett förslag finnas att utgå ifrån. Detta förslag ska alla föräldrar och elever läsa och ge synpunkter på efter föräldramötet. - Vi har en gemensam temadag under hösten där skolans bästa kompis utses. Resultat: - Hälsofrågor diskuteras kontinuerligt - Rastvakterna har gula västar - Likabehandlingsplanen har behandlats - Alla elever har möjlighet att tala med en vuxen varje dag - Specialläraren är delaktig i förskoleklassen - Dialogen inom laget kan förbättras - Personal bör delta i barnens lek - Vi har visat på inflytande för våra barn - Föräldrarna har getts möjlighet att kommentera våra ordningsregler 6.2 Grundskola Åtgärder läsåret 10/11 - Vi behandlar varandra lika och med respekt - Vi diskuterar tillsammans med eleverna vikten av att äta rätt, sova tillräckligt och andra faktorer som kan förebygga stress. - Rastvakterna är på plats och täcker upp för varandra när någon är borta. - Alla lärare går igenom likabehandlingsplanen med eleverna och förklarar på ett pedagogiskt sätt vad den innebär. - Alla elever har möjligheten att prata med någon vuxen under skoldagen. - För att vi ska bli bättre i de informella situationerna ska vi i arbetslaget ha en öppen dialog kring genusperspektiv, vi ska kunna ta och ge kritik. Vi ska hjälpa och stötta varandra! Vi ska också göra våra elever delaktiga i detta arbete så att fler än 85 % av våra elever upplever att pojkar och flickor behandlas lika. - Vi ska bli ännu bättre på att se alla barn som vårt gemensamma ansvar, så att alla vuxna blir trygga personer för alla våra barn. - Vi ska också ta våra föräldrar på allvar och i all information hem beskriva vårt dagliga arbete utifrån målen och förklara varför vi gör det vi gör. - För att få fler elever att känna att de har inflytande i skolan måste vi tydliggöra vad inflytande betyder, att det inte är detsamma som att alltid få som man vill. Att det innebär att få säga vad man tycker, bli lyssnad på och tagen på allvar och att ens åsikt är en del i beslutsprocessen. Vi behöver visa eleverna när de faktiskt har inflytande. Tala om efter ett fattat beslut som de medverkat till, att nu har ni varit med och bestämt. Vi måste också bli bättre på att låta barnen vara med och ha inflytande, allt efter ökande ålder och mognad. - Föräldramöten fördelas på olika kvällar - Elever och föräldrar ska göras delaktiga i Likabehandlingsplanen. Innan första föräldramötet på hösten skall ett förslag finnas att utgå ifrån. Detta förslag ska alla föräldrar och elever läsa och ge synpunkter på efter föräldramötet. - Vi har en gemensam temadag under hösten där skolans bästa kompis utses. Resultat: - Hälsofrågor diskuteras kontinuerligt - Rastvakterna har gula västar - Likabehandlingsplanen har behandlats - Alla elever har möjlighet att tala med en vuxen varje dag - Specialläraren är delaktig i förskoleklassen - Dialogen inom laget kan förbättras - Personal bör delta i barnens lek - Vi har visat på inflytande för våra barn - Föräldrarna har getts möjlighet att kommentera våra ordningsregler 6.3 Fritidshem Åtgärder läsåret 10/11 - Fritids går tillsammans med barnen igenom kvalitetsredovisningen. Av detta hoppas vi att barnen känner med delaktighet, inflytande och påbörjar så ett förbättringsarbete av vårt fritidshem. - En annan del i arbetet tillsammans med barnen är att synliggöra målen. Detta kommer vi att ägna en stor del av på fritids framöver. På så sätt kommer barnen att känna sig mer delaktiga och att de har mer inflytande på fritids. Resultat - Väljargrupper infördes på vårt fritidshem Åtgärder - Genomgång av kvalitetsredovisningen - Hålla kvar väljargrupper men i mindre omfattning Vi bedömer måluppfyllelsen som god 13

7. UPPFÖLJNING AV KULTURPLANEN I detta kapitel kan Du läsa om hur enheten jobbat för att uppfylla målen i den kommunala kulturplanen som beslutades av Barn och utbildningsnämnden i Oskarshamns kommun under våren 2010. Planens övergripande mål är att alla barn och unga i Oskarsshamns kommuns förskolor och grundskolor ska ha likvärdig tillgång till professionella kulturupplevelser och möjligheter till eget skapande. Kultur och estetik ska vara en integrerad del av lärandet 7.1 Grundskola Målen i Kulturplanen - Alla elever skall senast i årskurs 5 ha erbjudits att besöka och få levande gjord någon lokal historisk miljö - Alla elever erbjuds minst en gång under sin skoltid att besöka en kulturhistoriks utställning i kulturhuset - Alla elever erbjuds någon gång under sin skoltid att besöka Döderhultarmuseet - Alla elever erbjuds minst en gång under sin skoltid att besöka en konstutställning i kulturhusets konsthall - Alla elever introduceras senast i årskurs 1 på biblioteket och erhåller ett lånekort - Alla elever i årskurs 2 och 6 erbjuds bokprat av bibliotekarie vid två tillfällen per läsår - Alla elever i årskurs 3, 5 och 8 erbjuds att få möta en författare - Alla elever erbjuds under årskurs 0 3 erbjuds två professionella musikprogram - Alla elever erbjuds under årskurs 4 6 erbjuds ett professionellt musikprogram - Alla elever erbjuds under årskurs 0 3 erbjuds ett professionellt teater- eller dansföreställning - Alla elever erbjuds under årskurs 4 6 erbjuds ett professionellt teater- eller dansföreställning - Alla elever i årskurs 1 9 erbjuds film på biograf varje år Vi beslutade förra året att ta fram en plan för att säkerställa att våra elever får vara med om de kulturupplevelser som de har rätt till. 8. SAMMANFATTANDE ANALYS OCH BEDÖMNING AV VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE I detta avsnitt kan Du ta del av rektorns analys och bedömning av sambanden mellan förutsättningar, arbetet i verksamheten, resultat och måluppfyllelse. Varje verksamhet analyseras och bedöms var och en för sig, utifrån sina specifika mål. Av analysen framkommer både starka och svaga områden som finns inom enheten. Rektor gör bedömningen att måluppfyllelsen i sin helhet är god. Då den nya ledningsorganisationen genomfördes i januari 2011, är det för tidigt att uttala sig om resultatet av densamma och vilken betydelse den nya organisationen har både för elever, personal och föräldrar. 14

9. PRIORITERADE MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 2011/2012 Utifrån rektors analys och bedömning av måluppfyllelsen i kapitel 8 i kvalitetsredovisningen, beslutar rektor om ett antal konkreta förbättringsåtgärder för kommande läsår. Mål och åtgärder redovisas för respektive verksamhet. 10.1 Förskoleklass Mål 1 Respekt för andra människors egenvärde Åtgärd Medvetet arbete kring sociala färdigheter med leken som verktyg Uppföljning och utvärdering Vid utvecklingssamtal, samt klassgenomgång med rektor och elevhälsa Ansvarig Förskolklasslärarna och rektor Mål 2 Utveckla nyfikenhet och lust att lära Åtgärd Sker genom språk- och matematik utveckling, med leken som huvudingrediens. Uppföljning o utvärdering - Sker vid klassgenomgång varje termin samt överlämning till åk 1 Ansvarig Förskollärararna och rektor Mål 3 Drömmen om det goda Åtgärd Metoden bygger på fyra olika teman, som vi kan kombinera eller använda var för sig; stillhets-, koncentrations- o. avslappningsövningar. Beröring-enkel massagemetod, Reflektion- samtal i grupp, Rörelse Qi gong eller yoga. Uppföljning vid utvecklingssamtal där barnets utveckling och lärande är i fokus. Enkät till föräldrar och barn en gång per läsår. Ansvarig pedagogerna i förskoleklass 10.2 Grundskola Mål 1 Förbättrade rutiner vid överlämning Fklass och åk 1 Åtgärd Mottagande lärare ska vara med i fklassen för att lära känna barnen samt vilket förhållningssätt man använder sig av. Mål 2 Inflytande Åtgärd Diskussion i klass- o elevråd, samt stormöte för personal. Uppföljning o utvärdering vt 12 i enkäter till eleverna. Ansvarig -pedagogerna Mål 3 Kunskap och bedömning Åtgärd Bli mer förtrogna med Lgr 11, UNIKUM och Lokala pedagogiska planeringar samt bedömningsmatriser. Detta sker dels på avsatt gemensam tid, dels enskilt. 10.3 Fritidshem Mål 1 Informera varandra om dagens situationer vid byte av personal, för barnets bästa. Åtgärd Överenskomma om fasta rutiner. Mål 2 Fortsätta arbeta med leken 15