Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt Förvaltningens budgetarbete utgår från det av kommunfullmäktige antagna dokumentet Anvisningar för budget/plan 2011-2015. Dokumentet utgår från de politiska målsättningar som formulerades vid kommunfullmäktiges allmänpolitiska debatt den 25 januari 2010. Anvisningarna har behandlats politiskt och fastställdes vid kommunfullmäktiges sammanträde 2010-03-22. I anvisningarna beskrivs långtidsplaneringen i Härryda kommun. Anvisningarna innebär att förvaltningen skall lämna ett förslag som utgår från gällande budget/plan med en budget i balans. Ekonomifunktionen har därefter upprättat dokumentet Upprättande av budget/plan 2011-2015 inom sektorerna och förvaltningen. I dokumentet fastställs att sektorerna till ledningsgruppen skall redovisa ett förslag till budget som utgår från de ekonomiska ramarna i kommunfullmäktiges anvisningar. Där framgår även att sektorerna skall arbeta fram en verksamhetsplan 2011-2013 baserat på förvaltningens förslag till budget/plan. Sektorerna har under våren arbetat med sina förslag och lämnat förslag på verksamhet och ramtilldelning för åren 2011-2015, dessa är sammanställda i bifogat material. Det är utifrån detta förslag sektorsskrivelsen är upprättad. Respektive sektor har på förvaltningens ledningsgrupp den 25/5-26/5 redovisat sina förslag till budget/plan 2011-2015. Ledningsgruppen har i arbetet med förvaltningens förslag utgått från respektive sektors förslag och gjort prioriteringar och avvägningar inom och mellan verksamheterna för att lämna ett budgetförslag till den politiska organisationen som överensstämmer med kommunfullmäktiges anvisningar. Förklaring till blanketter och material Sektorernas material är upprättat utifrån dokumentet Upprättande av budget/plan inom sektorerna och förvaltningen. Materialet för respektive sektor utgår från fastställd verksamhetsplan 2010-2012 och beskriver de förändringar som föreslås jämfört med 2010 års planerade verksamhet. Fastställd Verksamhetsplan 2010-2012 svarar mot kommunfullmäktiges beslut och beskriver uppdrag och organisation utifrån befintlig verksamhet och vad som planerades uppnås under denna period. I bilaga 3 redovisas sektorernas föreslag till förändringar i driftbudgeten jämfört med 2010 års budget tillsammans med ledningsgruppens prioriteringar. I bilaga 4 redovisas föreslagna investeringar med beskrivning av dem. I bilaga 5 framgår förslag till exploateringsverksamhet med finansieringsplan. Förslag till Verksamhetsplan 2011-2013 baserat på förvaltningens budgetförslag redovisas i särskilt dokument. Den sänds ut till berörda i början av juli månad.
2(10) Förslag till Bostadsförsörjningsprogram 2011-2015 samt förslag till Lokalresursplan 2011-2015 redovisas i särskilda handlingar, se pärm flik 3. Förslag till driftbudget 2011-2013 Överväganden driftbudget Detaljerad beskrivning av sektorernas förslag till förändringar jämfört med år 2010 samt hela förvaltningens förslag redovisas i bilaga 3. Sektorernas ursprungsförslag är beskrivna i sektorsskrivelserna, se pärmens flik 4-8. Utifrån dessa förslag har förvaltningen gjort den bedömning som redovisas i förvaltningsskrivelsen. Förvaltningen har budgeterat med personalkostnadsökningar på 2,3 % för år 2011, 3,0 % år 2012 samt 3,5 % för år 2013. Det är i nivå med lämnad prognos från Sveriges Kommuner och Landsting (Cirkulär 10:24, april) för antagen genomsnittlig löneökning i riket. Förvaltningen har i förslaget haft ambitionen att följa de av kommunfullmäktige fastställda anvisningarna och att uppfylla målen som kommunfullmäktige fastställt för god ekonomisk hushållning. Samtliga, av kommunstyrelsen, prioriterade verksamhetsmål kommer troligen att uppnås. För att finansiera förväntade kostnadsökningar inom framförallt funktionshinder och gymnasieverksamhet, har minskningar motsvarande ca 1 % jämfört med befintlig plan gjorts på andra verksamheter. Sektorn för utbildning och kultur Förslaget innebär att sektorn har marginellt lägre nettokostnader än ram för perioden 2011-13. Den största förändringen för förskoleverksamheten är ökat antal köpta platser i enskild verksamhet och en motsvarande minskning av antal platser i egen regi. Under budgetperioden beräknas de köpta platserna öka med 150 barn, motsvarande 8 avdelningar, samtliga geografiskt riktade till Mölnlycke. Detta innebär att förskoleverksamheten planerar att lämna lokalyta i Mölnlycke. Full behovstäckning kan vidmakthållas, men i förvaltningens förslag har inte verksamhet under kvällar och helger budgeterats i egen regi. Även inom grundskoleverksamheten har mycket fokus lagts på den kommunala skolans minskande marknadsandel. Förslaget innebär en bantning av den egna organisationen till förmån för ersättning till fristående verksamhet. I förslaget ingår att även lokalytan minskas motsvarande elevminskningen i den egna regin. Parallellt med anpassningen till minskad efterfrågan sker en IT-satsning för personal och elever. Antalet ungdomar i gymnasieålder sjunker under perioden både i Härryda kommun och i regionen, vilket leder till högre utbud av gymnasieplatser än antalet förväntade elever och därmed en risk att kostnaderna för gymnasieverksamheten kommer att öka. Förslaget utgår dock från att Hulebäcksgymnasiet även fortsättningsvis har full beläggning. Hindås idrottshall färdigställs enligt plan. Investeringsbidraget för föreningar minskas under 2011-12, vilket beror på tidigareläggning av åtgärder till år 2010, samt ett finansieringsbehov av förebyggande åtgärder i samarbete med föreningslivet. Sektorn för socialtjänst Förvaltningens förslag till budet för sektorn innebär högre kostnader än i den befintliga planen. Orsaken är att kostnadsökningen för personlig assistans, vilket inte budgeterats tidigare. För år 2011 minskas överskridandet på grund av förseningen av äldreboendet i Hönekulla by. Det nya äldreboendet beräknas inte bli fullt i samband med driftstart, vilket också minskar kostnaderna jämfört med befintlig plan. Kostnaden för ekonomiskt bistånd förväntas vara fortsatt hög och minskningen av anslaget har skjutits ett år framåt i förslaget. Inom funktionshinder budgeteras för fortsatt daglig sysselsättning för funktionshindrade i Hönekulla by. Ökade medel för funktionshindrade motsvarande beräknad befolkningsökning ingår i förvaltningens förslag.
3(10) Sektorn för samhällsbyggnad Jämfört med befintlig plan är sektorns nettokostnader något lägre under perioden 2011-12, medan kostnaderna beräknas öka under år 2013 på grund av uppskattade volym och prisökningar. Under 2010 fick anslaget för beläggningsunderhåll temporär förstärkning med 8 mkr. I förvaltningens förslag ingår en reducering av anslaget med 1 mkr 2011. De lägre kostnaderna för 2011-12 orsakas främst av generella kostnadsminskningar. Eventuella kostnadsförändringar med anledning av det förändrade huvudmannaskapet för kollektivtrafiken som planeras till år 2012 har inte budgeterats. De budgeterade kostnaderna för kollektivtrafiken ligger tillsvidare kvar på sektorn och beräknas öka enligt målsättning i K2020. Sektorn för teknik och försörjning Budgeten för sektorn följer i allt väsentligt förändringar i dimensionering och krav från verksamhetssektorerna. Sektorns verksamheter måste anpassas till den minskning av verksamhet i egen regi som planeras inom för- och grundskola. Detta leder till behov av kostnadsminskningar inom framförallt Fastighet, Måltid och Städ. I förvaltningens förslag ingå ett antagande om högre årsmedeltemperatur än normalt, vilket innebär minskade kostnader med ca 1,6 mkr. Under 2010 fick anslaget för planerat fastighetsunderhåll temporär förstärkning med 8 mkr. I förvaltningens förslag ingår en reducering av anslaget med 1 mkr år 2011. Sektorn för administrativt stöd Förslaget för sektorn följer i princip plan. Ett nytt kommungemensamt dokument- och ärendehanteringssystem har finansierats i förvaltningens förslag. Förslag till investeringsbudget 2011-2015 Överväganden investeringsbudget Det från sektorerna bedömda investeringsbehovet ligger under eller strax över de fastställda investeringsramarna för perioden 2011-2015. Den största orsaken till förslag över ram är det bedömda behovet av utbyggnad inom förskoleverksamheten, nybyggnation av en grundskola samt ökat behov inom vård och omsorg och funktionshinder. Under den närmaste 5-årsperioden föreslås investeringar på 694 mkr, varav 163 mkr föreslås 2011. I förslaget ingår minskade investeringsutgifter genom några fördelaktiga upphandlingar jämfört gällande plan. Efter det att ytterligare upphandlingar gjorts kan det eventuellt vara motiverat att justera budgeten för ytterligare objekt. Förslaget omfattar en ökad satsning på energieffektiviseringar jämfört med befintlig plan, vilket även torde leda till kostnadsminskningar på sikt. Förvaltningen föreslår att investeringarna diskuteras och vägs ur ett verksamhets- och finansieringsperspektiv i budgetberedningens arbete under hösten. Detaljerad beskrivning av sektorernas förslag och förvaltningens förslag redovisas i bilaga 4 och exploateringsbudgeten med finansieringsplan beskrivs i bilaga 5. En sammanställning av drifts-, investerings- och exploateringsbudget redovisas i bilaga 1. Verksamhetsmål Sektorerna har i Förslag till Verksamhetsplan 2011-2013 inarbetat kommunstyrelsens prioriterade verksamhetsmål. I några fall föreslås justeringar i de antagna målen. I samband med budgetarbetet kan kommunstyrelsen revidera de antagna målen efter politisk viljeinriktning och finansiella möjligheter. De av kommunfullmäktige antagna verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning redovisas kommunövergripande under särskild rubrik. Förvaltningens förslag innebär att målen prioriterats.
4(10) Finansiell analys Resultat Förvaltningens förslag med oförändrad skatt innebär positiva resultat för perioden, 11 mkr för år 2011, 21 mkr år 2012 och 49 mkr år 2013. Kommunfullmäktiges anvisningar anger en balanserad budget för 2011, vilket uppnås. Mindre marginaler finns bland annat genom att förvaltningen har valt att redovisa pensionskostnad enligt gällande plan för hela perioden samt ett mindre anslag för kommunstyrelsens reserv från år 2012. Resultat- och balansbudget enligt förvaltningens förslag redovisas i bilaga 2 till denna skrivelse. Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift Ökningen av skatteintäkter och statsbidrag är starkt beroende av konjunkturförändringar. På grund av en global finansiell kris under 2008 stagnerade tillväxten i omvärlden, vilket ledde till snabb inbromsning av export och investeringar för Sverige. Avmattningen ledde till en kraftig lågkonjunktur 2009 med en hög arbetslöshet. Inflationen vändes till en deflation för 2009 (-0,3 %) och från 2010 antas inflationen vända och ligga på en låg nivå de första åren med en successiv ökning i slutet på perioden. Sammantaget ledde den finansiella krisen under 2009 till kraftigt minskade skatteintäkter för rikets kommuner och landsting. De senaste prognoserna från Sveriges Kommuner och Landsting visar på en sakta återhämtning, dock med en viss osäkerhet i prognoserna. Det finns fortfarande orosmoln med obalanserade statsfinanser i omvärlden. Enligt skatteprognos från Sveriges Kommuner och Landsting (Cirkulär 10:24, april) ökar Härryda kommun skatteintäkter inklusive inkomstutjämning ca 13 mkr år 2011 och ca 17 mkr år 2012 jämfört med gällande plan. Jämfört med gällande plan ökar den kommunala utjämningen 2011 med ca 10 mkr, främst beroende på förstärkning av statsbidraget vid regeringens budgetproposition hösten 2009. Under 2012 har det förstärkta statsbidraget tillskjutits inkomstutjämningen för balansering. Inga större förändringar har skett i kostnadsutjämningen jämfört med gällande plan. Härryda kommun är en betalande kommun till kostnadsutjämningen. Det beror framförallt på den delen som avser äldreomsorg, vilket beror på en lägre ökningstakt i den demografiska förskjutningen jämfört med riket. I åldersgruppen 1-18 år har kommunen däremot en högre ökningstakt under hela perioden jämfört med riket, vilket reducerar effekterna av lägre ökningstakt inom äldreomsorg. LSS-utjämningen ger för kommunen ett bidrag, eftersom framräknade standardkostnader för kommunen överstiger rikets. Beräkningarna grundas på inlämnad statistik från kommunerna. Jämfört med föregående budgetperiod ökar bidraget för kommunen med ca 2 mkr per år. Det beror på att kostnaderna för Härryda kommun har ökat mer än rikets genomsnittliga kostnad. Budgetförslaget grundar sig även på prognos från SKL och SCB om antagen utveckling av Kommunal fastighetsavgift för år 2010. Totalt ökar intäkterna i början av perioden med ca 2-3 % och i slutet med ca 5 % vilket, med tanke på inflation, befolkningsförändringar och övriga kostnadsökningar, måste betecknas som mycket begränsat. Kostnader jämfört med standardkostnader I rapporten Vad kostar verksamheten i din kommun som produceras av SKL och SCB redovisas indikatorer på om kommunen har högre eller lägre kostnader än vad som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga kostnadsutjämningssystemet. Avvikelser förekommer oftast och är resultatet av att kommuner prioriterar på olika sätt. Nedan redovisas den procentuella skillnaden mellan redovisad kostnad och standardkostnad för Härryda kommun i bokslut 2008. Ett negativt värde innebär att de faktiska kostnaderna är lägre än de förväntade och vice versa.
5(10) Förskola Grundskola Gymnasieskola VoO Individ- o familjeomsorg 20% 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% Som framgår av tabellen är kostnaderna för grundskola och gymnasieskola väsentligt lägre än förväntat medan kostnaderna för förskola, vård och omsorg och IFO är högre än de förväntade. Bilden är ungefär densamma som under de senaste åren. Uppgifterna måste tolkas med stor försiktighet, då det bland annat finns stora regionala skillnader i utfallet på riksnivå. Uppgifterna redovisar heller inte kvalité i verksamheten. Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter En god ekonomisk hushållning förutsätter att det finns balans mellan intäkter och kostnader. De finansiella målen för Härryda kommun anger att intäkterna skall överstiga kostnaderna med 1,5 %. Nettokostnadsandelen, vilket är kommunens nettokostnader inklusive finansnetto och avskrivningar uppgick i bokslutet år 2009 till 98 %. I budgetförslaget är nettokostnadsandelen 99 % för 2011 och 2012 och 97 % för 2013. Nettokostnadsökningen vid bokslut 2009 blev 1,7 % eller ca 40 mkr exklusive pensionskostnadsökningen 2009 vilket är ungefär i samma ökning som för skatter och statsbidrag. Under den senaste femårsperioden har nettokostnadsökningen i princip följt ökningen av skatter och statsbidrag, men med viss eftersläpning. I föreliggande budgetförslag ser nettokostnadsökningen ut att bli 2,4 % för år 2011, 3,3 % år 2012 och 2012. Nettokostnadsökningen är sammantaget ungefär i nivå med ökningen av skatter och statsbidrag. Sveriges kommuner och landsting har prognostiserat en ökningstakt av personalkostnaderna i samhället med 2,3-3,5 %. I förvaltningens förslag har medel motsvarande 2,3 % för år 2011, 3,0 % år 2012 samt 3,5 % år 2012 i kostnadsökning avsatts. Från 2010 är medlen budgeterade på Finansförvaltningen. Budgetförslaget innehåller generellt ingen kompensation för inflation och andra kostnadsökningar utöver personalkostnader. Detta innebär för flera verksamheter en direkt minskning av utrymmet. Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad Nettoinvesteringarna uppgår för år 2011 till 163 mkr i förvaltningens förslag, vilket är en minskning med ca 60 mkr jämfört med tidigare plan. För perioden 2011-2015 föreslås sammanlagt investeringar på ca 694 mkr, vilket även i denna plan är en hög nivå. Av de budgeterade investeringarna beräknas en del kunna finansieras via resultat och avskrivningar, men det kommer att krävas en omfattande upplåning för att finansiera denna volym. Den budgeterade långfristiga upplåningen budgeteras till 470 mkr år 2011 för att fram till år 2013 öka till hela 620 mkr. I den budgeterade upplåningen kan förskottering av Slambymotet rymmas, men om så inte är fallet måste kommunfullmäktige fatta nytt beslut om finansiering. Pensionsskulden Pensionsskulden redovisas och budgeteras sedan bokslut 2006 enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Det innebär bland annat att resultatet, utöver kostnader för uppräkning, kan kom-
6(10) ma att påverkas av förändringar i beräkningssätt för det aktuella åtagandet och att soliditeten blir väsentligt lägre än med den så kallade blandmodellen. Uppräkningen av skulden bokförs som kostnader i resultaträkningen och utbetalningarna från skulden bokförs direkt mot balansräkningen. Från år 2009 budgeteras skulduppräkningens andel för ränta och basbeloppsuppräkning som finansiell kostnad. Skulduppräkning inkl finansiell kostnad budgeteras till 27 mkr år 2011 i förvaltningens förslag. Den senaste prognosen tyder på ett utfall som är ca 10 mkr högre för år 2011, vilket är en följd av den finansiella krisen. För år 2010 är kostnaderna ca 30 mkr lägre än planen, vilket gör att det kan vara rimligt att inte fullt ut finansiera pensionskostnadsökningen för år 2011-13. Utbetalningarna prognostiseras till drygt 16 mkr år 2011 och kommer successivt att öka till det dubbla, i fasta priser, fram till 2020-talet. En viss osäkerhet kring storleken på utbetalningarna föreligger, åtminstone på sikt, då de bland annat är beroende av infriandet av utfästelser för tidigare förvaltningschefer. Borgensåtaganden I bokslut 2009 uppgick det samlade borgensåtagandet till 76,6 mkr, varav 68,3 mkr är till egna eller delägda bolag. Ett utökat borgensåtagande är beviljat av kommunfullmäktige och kan vara aktuellt för RENOVA, vilket skulle kunna innebära en ökning till ca 82 mkr. Borgensåtagandena bedöms inte innebära någon avsevärd finansiell risk. Soliditetsutveckling Soliditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på lång sikt och visar på hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Sedan år 2006 bokförs pensionsskulden, som är intjänad före 1998, som avsättning i balansräkningen och budgeteras och redovisas över resultaträkningen. Kommunen redovisar endast ett soliditetsmått i balansbudgeten; soliditet enligt fullfondsmodellen. Målsättningen är att soliditeten skall öka på lång sikt. I bokslut 2009 hade kommunen en soliditet på 13 % vilket var oförändrat jämfört med 2008. Förvaltningens budgetförslag innebär en oförändrad soliditet på 13 % för åren 2011-2012. För 2013 beräknas soliditeten öka till 15 %. Balanskravet och god ekonomisk hushållning Det lagstadgade balanskravet är en miniminivå som innebär att kommunerna -med vissa undantag- måste redovisa ett positivt resultat. Kommunallagen anger också att mål och riktlinjer för verksamheten skall beaktas och att finansiella mål skall anges. De finansiella målen utgör ett verktyg för att kunna bedöma den finansiella situationen och utvecklingen och därmed fastslå om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Det syftar till att stödja kommunerna i deras strävan att uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning. Då är det viktigt att målen och riktlinjerna uttrycker realism och handlingsberedskap samt kontinuerligt utvärderas och omprövas. En ekonomi i balans samt en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet är nödvändiga förutsättningar för att kommunen skall kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige antog 2009-11-16 följande finansiella mål: Måluppfyllelsen mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder. Det egna kapitalet värdesäkras enligt omsorgsprisindex (OPI). Soliditetsnivån är lägst på den nivå som gällde vid periodens början. För att säkerställa de finansiella målen är det redovisade resultatet minst 1,5 % av verksamhetens nettokostnader.
7(10) De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna och ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Målen har som utgångspunkt att varje generation själv skall bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation bör behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Överskottet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå skall kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den skall behöva uttaxeras en högre skatt. Balanskravsresultatet uppgick till 39,9 mkr i bokslut 2009. Förvaltningens marsprognos för år 2010 pekar på ett positivt resultat på ca 85 mkr före eventuella tidigarelagda kostnader. Förvaltningens förslag till budget/plan 2011-2013 innebär att det är möjligt att uppnå positiva resultat. Man bör dock ha i åtanke att de redovisade pensionskostnaderna troligen kommer överstiga budgeterad kostnad. Balanskravet kommer enligt förslaget att uppnås för samtliga år. Finansiella mål enligt Bokslut Bokslut Budget Plan Plan Plan kommunfullmäktiges beslut 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Eget kapital inklusive pensionsskuld, mkr 184,2 206,1 215 226,7 247,8 296,6 Resultat inklusive pensionskostnader, mkr 20,0 21,9 8,9 11,6 21,1 48,8 Soliditet inklusive pensionsskuld % 13 13 12 13 13 15 Kommunfullmäktiges fastställda finansiella mål uppfylls med budgetförslaget för varje enskilt år avseende värdesäkring av det egna kapitalet, samt soliditetsnivån. För att resultatet skall uppgå till 1,5 % av verksamhetens nettokostnader krävs ett positivt resultat på ca 22 mkr per år. Det genomsnittliga budgeterade resultatet för perioden 2010-13 är med förslaget 22,6 mkr, men det mesta tyder på att resultatet för år 2010 blir väsentligt högre än budgeterat. Långsiktig utveckling Verksamhetsplaneringen och budgetarbetet i förvaltningen har till stor del präglats av den etablering av fristående verksamhet inom för- och grundskolan som skett under år 2010. Etableringarna kommer att ställa nya krav på den kommunala verksamheten att anpassa både verksamhet och kostnadsnivå efter de nya förutsättningarna. Främst lokalfrågan har varit och kommer att bli områden som måste diskuteras om en anpassning skall kunna ske. Vidare har finansieringen av de ökande kostnaderna inom funktionshinder gjort att övriga verksamheter i viss mån fått mindre utrymme. Jämfört med befintlig plan har skatter och statsbidrag ökat och kombinerat med de åtgärder som vidtogs inför år 2010 förefaller den ekonomiska situationen att vara relativt hygglig. Att det för år 2010 troligen kommer att redovisas relativt stora överskott innebär också att behovet av kraftfulla verksamhetsjusteringar kan undvikas. Den lågkonjunktur som nu råder gör ändå att ytterligare kostnader riskerar uppstå i kommunen i form av exempelvis högre kostnader för försörjningsstöd än budgeterat. Härryda kommun har dock jämförelsevis goda förutsättningar att hantera detta, med den befolkningsstruktur som kommunen har. Den fortsatt höga investeringsnivån med ökande upplåning som följd ger anledning till viss oro. I ett kort och medellångt perspektiv kan detta göra att de finansiella målen blir svårare att uppnå, då soliditetsmålet ökar resultatkravet. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ekonomiska rapport i maj år 2010 visar att kommunernas samlade resultat kommer att vara positivt för åren 2009-10. Även år 2011 beräknas ge ett mindre överskott i kommunsektorn, vilket är en följd av lägre kostnader än vad den demografiska utvecklingen kräver. Sektorn har de senaste åren visat att man kan hantera kraftiga inkomstminskningar och samtidigt värna både den finansiella stabiliteten och kärnverksamheterna. På lite sikt kommer dock den demografiska utvecklingen att pressa upp kostnadsnivån, vilket kommer att leda till sämre resultat eller kostnadsminskningar kombinerat med inkomstökningar. Även om det fria fallet i konjunkturen bromsades upp under slutet av år 2009 och att svackan inte blev riktigt så djup som förutspåtts kommer återhämtningen att ta tid. Vi måste vara beredda på att de närmaste åren kan komma att fortsätta att bli ekonomisk osäkra och i värsta fall tumultartade. På den positi-
8(10) va sidan gäller att arbetslösheten, trots allt, är väsentligt lägre än vad som kunnat förutspås tidigare. Förvaltningen anser att den ekonomiska utvecklingen för kommunen de närmaste åren är mycket svårbedömd. Det beror främst på externa faktorer så som konjunkturutveckling och statliga beslut, men även på kommunens egen förmåga till anpassning. I bokslut för år 2009 fanns relativt stora budgetavvikelser inom några verksamheter. Ambitionen i förslaget är att anslagen och ambitionsnivån för respektive verksamhet nu skall vara anpassad till de mål som skall uppnås. SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD Karina Djurner Kommundirektör Bo Ekström Ekonomichef Bilagor: 1. Sammanställning av drift-, investerings- och exploateringsbudget 2. Resultat- och balansbudget 2011-2013 3. Förslag till budget/plan 2011-2013, ekonomisk del 4. Investeringsbudget 2011-2015 inkl beskrivning 5. Exploateringsbudget 2011-2015 inkl beskrivning
DRIFTBUDGET Belopp i Tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2009 2010 2011 2012 2013 Bilaga 1 Sektor för utbildning och kultur -865 559-879 514-877 914-881 169-884 844 Sektor för socialtjänst -441 912-441 669-461 637-467 786-474 853 Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet -96 967-114 501-112 777-110 897-114 738 -Vattenverksamhet 1 263 0 0 0 0 -Avfallsverksamhet 296 0 0 0 0 Sektor för teknik och försörjningsstöd -11 544-12 798-1 083-2 247-2 383 Sektor för administrativt stöd -45 011-42 458-42 546-42 246-43 372 Polititisk organisation -8 502-8 341-8 541-8 341-8 341 Verksamhetskostnader Finansförvaltning 76 411 34 265 6 607-34 953-71 143 Pensionskostnad exkl finansiell kostnad -7 603-1 699 111-320 -320 Verksamhetens nettokostnader -1 399 129-1 466 715-1 497 780-1 547 959-1 599 994 Skatteintäkter, utjämning m.m. 1 459 930 1 520 941 1 554 077 1 611 144 1 690 828 Finansiella kostnader och intäkter -2 051-15 500-17 500-17 500-17 500 Finansiell kostnad pensioner -36 808-29 780-27 153-24 540-24 540 BUDGETERAT RESULTAT 21 942 8 946 11 644 21 145 48 794 *) Budget 2010 inkl ombudgetering enligt KF 2010-02-22 RAM DRIFTBUDGET ENLIGT KF 2010-03-22 57: -1 372 24 176 52 680 Avvikelse ram: 13 016-3 031-3 886 INVESTERINGSBUDGET Belopp i Tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Plan 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Sektor för utbildning och kultur 11 259 24 196 17 380 18 950 17 260 13 520 18 250 Sektor för socialtjänst 4 080 5 315 6 600 3 600 2 500 3 000 2 900 Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet 20 318 40 542 28 560 26 660 28 660 32 360 49 360 -Vattenverksamhet 12 069 29 438 33 650 45 450 64 300 25 400 33 750 -Avfallsverksamhet 380 6 299 3 350 850 100 100 0 Sektor för teknik och försörjningsstöd 67 130 224 217 71 272 108 545 50 325 55 034 22 306 Sektor för administrativt stöd 98 5 039 1 951 4 126 1 565 1 345 1 384 SUMMA INVESTERINGSUTGIFTER: 115 334 335 046 162 763 208 181 164 710 130 759 127 950 * Budget 2010: Inklusive ombudgeteringar enligt bokslut 2009. RAM INVESTERINGAR ENLIGT KF 2010-03-03-22 57: 166 521 167 673 151 052 86 836 86 836 Avvikelse ram: 3 758-40 508-13 658-43 923-41 114 EXPLOATERINGSVERKSAMHET, FINANSIERINGSPLAN Belopp i Tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Plan 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Fläskebo -22 132 0 0 0 0 0 0 Hindås industriområde -958 0 0 0 0 0 0 Företagsparken Solsten -17 538 0 0 0 0 0 0 Företagparken II -4 519-2 000-2 000-1 000-4 000 0 0 Nysäter -28 855-2 000 0 0 0 0 0 Långetjärnshöjd 5 160-16 000-12 000 2 000 0 0 0 Hönekulla by 1 814 0 10 000-7 400-11 100 0 0 Björröd E 4 478 0 0 0 0 0 0 Björkåsen 1 262-1 000-1 000-1 000-1 000-1 000 0 Solåsen 0 0 0 9 000-5 000-5 000 0 Norra Önneröd 4 261 0-3 000-3 500-3 500-3 000 0 Landvetter Backa 1 500 0 0 5 000-9 000-20 000 0 Nya Landvetter centrum 1 016 0 0 0 18 000-10 000 0 Älmhult, Skridskovägen -1 690 0 0 0 0 0 0 Börjesgården 2 743-500 -2 500-2 500 200 0 0 Björkängsvägen, Hällingsjö -613-1 000 0 0 0 0 0 Kroken, Mölnlycke 3 300 0 0 0 0 0 0 Fagevallen, Hindås bostäder 1 384 1 000-1 000-5 000 500 0 0 Nya Mölnlycke centrum 326 0 0 0 0 0 0 Landvetter C 0 0 0-10 000 0 0 0 Bårhults företagspark 0 15 000 0-5 000-5 000-5 000 0 SUMMA EXPLOATERING NETTO: -49 061-6 500-11 500-19 400-19 900-44 000 0
Bilaga 2 RESULTATBUDGET/PLAN 2011-2013 Belopp i Mkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2009 2010 2011 2012 2013 Verksamhetens nettokostnader -1 329,2-1 389,8-1 416,9-1 459,9-1 503,9 Avskrivningar -69,8-76,9-80,9-88,0-96,1 Verksamhetens nettokostnader -1 398,9-1 466,7-1 497,8-1 548,0-1 600,0 Skatteintäkter inkl inkomstutjämning 1 422,3 1 431,8 1 487,1 1 552,9 1 637,5 Kommunalekonomisk utjämning mm 37,6 89,1 67,0 58,2 53,4 Finansiella intäkter 9,2 1,5 2,5 2,5 2,5 Finansiella kostnader -11,2-17,0-20,0-20,0-20,0 Finansiella kostnader pensioner -36,9-29,8-27,2-24,5-24,5 Resultat före extraordinära poster 21,9 8,9 11,6 21,1 48,8 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader BUDGETERAT RESULTAT 21,9 8,9 11,6 21,1 48,8 BALANSBUDGET/PLAN 2011-2013 Belopp i Mkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2009 2010 2011 2012 2013 Immateriella anläggningstillgångar 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 Summa immateriella anläggningstillgångar 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 123,6 1 381,7 1 463,6 1 583,7 1 652,3 Maskiner och inventarier 84,7 84,7 84,7 84,7 84,7 Summa materiella anläggningstillgångar 1 208,3 1 466,4 1 548,3 1 668,4 1 737,0 Aktier och andelar 22,9 22,8 22,9 22,9 22,9 Obligationer 25,0 25,0 25,0 25,0 25,0 Långfristiga fordringar 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Summa finansiella anläggningstillgångar 48,7 48,6 48,7 48,7 48,7 Summa anläggningstillgångar 1 257,9 1 515,9 1 597,9 1 718,0 1 786,6 Förråd och lager 29,5 25,0 25,0 25,0 25,0 Kortfristiga fordringar 92,5 90,0 90,0 90,0 90,0 Likvida medel 203,8 89,5 21,2 28,8 29,1 Summa omsättningstillgångar 325,7 204,5 136,2 143,8 144,1 SUMMA TILLGÅNGAR 1 583,6 1 720,4 1 734,1 1 861,8 1 930,7 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 206,1 215,0 226,7 247,8 296,6 varav årets resultat 21,9 8,9 11,6 21,1 48,8 Avsättningar för pensioner 697,0 685,4 727,4 704,0 704,0 varav avsättning pensionsskuld intjänat före 1998 624,8 647,5 657,9 628,3 628,3 Summa avsättningar 697,0 685,4 727,4 704,0 704,0 Långfristiga skulder 266,5 410,0 470,0 600,0 620,0 Kortfristiga skulder 414,0 410,0 310,0 310,0 310,0 Summa skulder 680,5 820,0 780,0 910,0 930,0 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 583,6 1 720,4 1 734,1 1 861,8 1 930,6 SOLIDITET ENLIGT FULLFONDSMODELL 13% 12% 13% 13% 15%