HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden Ärendebeskrivning Karlinska Universitetssjukhuset ch Karlinska Institutet har tagit fram en strategi för att bli ledande inm Universitetssjukvården i ett internatinellt perspektiv. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande 2010-09-30 Strategi för knkurrenskraft Karlinska Universitetssjukhuset ch Karlinska Institutet LS 1005-0440 Förslag till beslut Häls- ch sjukvårdsnämnden beslutar att att till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag till yttrande medelbart justera beslutet. Förvaltningens mtivering till förslaget Förvaltningen nterar att strategin på flera punkter mfattar mråden sm har betydelse för kvalitén på den framtida häls- ch sjukvården för beflkningen vad gäller såväl betydelsen av att identifiera vårdmråden, vårdkedjr aktiv hälsstyrning - ch kvalitetsregister mm. I rapprt Klinisk utveckling via register KUR- ett utvecklingsprgram för vård, kliniskfrskning ch näringslivssamverkan framhålls bland annat att genm användning av kvalitetsregister har Sverige unika möjligheter att bli världens mest avancerade natin i att mäta vårdens resultat för många sjukdmar. Detta innebär en str möjlighet för Sverige att leda en glbal förändring mt en ny, värdebaserad syn på häls- ch sjukvård, där värde utgörs av uppnått hälsresultat per kstnadsenhet. Att öka det värde sm genereras av vården ger vinster för alla, främst patienter, men även vårdgivare, frskare, läkemedels- ch medicintekniska företag, vårdbeställare samt samhället i strt.
2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Förvaltningen vill ytterliggare framhålla häls- ch sjukvårdens kmplexitet vad gäller patientens rll, den medicinska ch tekniska utvecklingen, ett förändrat sjukdmspanrama i str del till följd av den demgrafiska utvecklingen ch infrmatinsteknlgins snabba utveckling. Om Stckhlmsreginen på såväl lång sm krt sikt ska erhålla en kvalitativt gd, säker ch effektiv högspecialiserad vård krävs ckså ett utvecklat samarbete ch strategi med andra aktörer. I nyligen gjrda utredningar i samband med prjektet Nya Karlinska Slna framhålls att reginen ska vara ett världsledande life science mråde vad gäller bimedicinsk frskning, biteknik, läkemedel ch medicinsk teknik. Idag finns en str kncentratin av frskning inm life science med vägledande utbildning ch frskning vid Karlinska Institutet, Kungliga Tekniska Högsklan, Karlinska universitetssjukhuset, Stckhlms universitet, Handelshögsklan med flera samt en rad företag inm biteknik, bimedicin, läkemedel ch medicinsk teknik. Dessa aktörer trde kunna utgöra en avgörande rll i att nå gda resultat i vården ch stärka knkurrenskraften inm högpririterade vårdmråden för Stckhlmsreginen ch landet i övrigt. Eknmiska knsekvenser För HSN neutrala knsekvenser Knsekvenser för patientsäkerhet En lyckad strategi bedöms leda till högre kvalitet ch därmed bättre patientsäkerhet. Knsekvenser för jämställd ch jämlik vård Oförändrade Miljöknsekvenser Oförändrade Catarina Anderssn Frsman Häls- ch sjukvårdsdirektör Henrik Almkvist Avdelningschef
1 (12) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2010-05-20 UPPDATERAD Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden Bakgrund Karlinska Universitetssjukhuset ch Karlinska Institutet har målet att vara ledande inm Universitetssjukvården i ett internatinellt perspektiv. För att lyckas med detta behövs en tydlig strategi sm mer specifikt definierar inm vilka mråden vi vill ch har förutsättningar att vara ledande. Flera försök har gjrts tidigare men har inte resulterat i en tydlig priritering. Vidare har Karlinskas högspecialiserade vård inte befunnits tillräckligt knkurrenskraftig i ett svenskt perspektiv inm flera av de mråden sm varit föremål för Rikssjukvårdsbeslut. De bakmliggande rsakerna till K/KIs ambitin att vara ledande inm högpririterade vårdmråden kan sammanfattas i följande punkter: Ur det svenska samhällets synpunkt är det ratinellt att skapa ett brett vårdutbud inm landets största beflkningscentra. Stckhlm/Mälardalen har cirka 4 miljner invånare inm en radie av 20 mil. Samhällsnyttan av att en så str del av Sveriges invånare kan få tillgång till ett så kmplett utbud av vård sm möjligt är betydande. För att kunna erbjuda ett brett utbud av vård över tid måste KI ch SLL genm Karlinska erbjuda en attraktiv arbetsplats ch reginal miljö för att individer med starka utvecklingsambitiner skall vilja arbeta här. Knkurrensen m de ledande specialisterna är glbal. I ett internatinellt perspektiv är Stckhlm/Mälardalen den regin i Sverige med bäst utgångspunkt för att bli ett starkt reginalt Eurpeiskt centrum för utveckling av den bivetenskapliga sektrn. inm vilken universitetssjukvården utgör en mycket viktig sektr. Karlinska Institutet rankades nyligen sm Eurpas främsta universitet inm klinisk frskning. I den ttala rankingen av världens universitet fanns tre svenska universitet bland de 100 högst rankade. Karlinska Institutet var placerat sm nr 42, Uppsala Universitet sm nr 66 ch Stckhlms universitet sm nr 79. Stckhlmsreginens styrka speglas ckså i fördelning av Vetenskapsrådets anslag för medicinsk frskning där reginen dminerar kraftigt ch erhåller ca 50% av ttalsumman. Stckhlm/Uppsala reginen har ckså rankats sm landets starkaste i flera av Vinnvas utvärderingar av BiTeknikmrådet.
2 (12) Knkurrensen från andra reginala centra i Sverige ch på sikt från Eurpeiska centra gör att en målmedveten ch strategisk satsning är nödvändig för att inte tappa mark. Redan idag kan det knstateras att framförallt södra Sverige väsentligt stärkt sin psitin genm sammanslagningen av Lund/Malmö ch att reginen har ambitiner att ytterligare stärka sin regin genm samarbeten med Danmark. Eknmiska fördelar kan vinnas genm ökade vlymer med bättre kapacitetsutnyttjande ch underlag för att slå ut FU kstnader på, särskilt inm vårdmråden med få patienter ttalt inm landet. Syfte Identifiera mråden (avsett m de är/blir Rikssjukvård eller ej) där vi vill vara ledande ch strategier för att uppnå eller bevara en ledande psitin. Identifiera ch påverka vilka mråden sm kmmer att bli föremål för Rikssjukvård ch ta fram strategier för att beviljas Rikssjukvårdstillstånd. Tillbakablick Identifiering av satsningsmråden Tidigare försök (flera sådana) har utmynnat i att alltför många mråden har pririterats Karlinska har gjrt vissa målmedvetna satsningar histriskt vilka har lett fram till ledande psitiner idag. Sm exempel kan nämnas: stamcellstransplantatin, levertransplantatin, cchleaimplantat, barnleukemibehandling, ny bilgisk terapi vid reumatism, behandling av immunbristsjukdmar, cystisk fibrs, HIV ch hepatit behandling. Intrauterin terapi, genetiska sjukdmar. Karakteristiskt för de mråden sm har vuxit sig starka har bland annat varit: Långsiktiga satsningar Ledande persn(er) inm respektive mråde. Strategiska rekryteringar Dkumenterat gda vårdresultat Rikssjukvård Utfall av ärenden där Karlinska sökt tillstånd för många bakslag. Så här långt har endast levertransplantatin beviljats RSV tillstånd medan barnhjärtkirurgi, svåra brännskadr ch hjärttransplantatiner avslagits. Kranifacial kirurgi är ett pågående ärende där Stckhlm enligt preliminära besked inte kmmer att rekmmenderas tillstånd.
3 (12) Vad ligger bakm bakslagen? En preliminär analys ger vid handen att ett flertal rsaker har samverkat till resultatet av rikssjukvårdsansökningarna: Avsaknad av långsiktig strategi för rikssjukvård Rikssjukvård ej tillräckligt högt pririterat av ledningen inm SLL, Karlinska, KI SLL samt Karlinska Universitetssjukhuset har inte i samverkan med Karlinska Institutets ledning tagit fram en strategisk klinisk utvecklingsplan. Karlinska Institutet har inte varit illräckligt invlverat i att belysa klinisk innvatinsskicklighet inm sökta mråden Otillräcklig samrdning av stödresurser (exempelvis mellan K*/SLL ch KI) Rikssjukvårdsprcessen har knstaterats ha stra brister vilket lett till en prcessöversyn, vilken inleddes med en av Scialstyrelsen initierad wrkshp med brett deltagande under april. Vad har andra gjrt bättre? Rikssjukvården utgör i praktiken en knkurrensutsättning av högspecialiserade vårdmråden. Därför är det relevant att analysera vad andra knkurrerande centra har gjrt bättre än Karlinska. Generellt har plitik ch landstingsledning i andra reginer pririterat satsningar på sina universitetssjukhus. I Stckhlm har mtsvarande priritering inte varit självklar. Sahlgrenskas satsningar har präglats av bred samverkan mellan lika intressenter inm Reginen, satsning på att påverka lika intressenter ch av strategiska rekryteringar. Västra Götalandsreginen (VGR) ch Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppmärksammade på ett tidigt stadium den förändrade dynamik sm rikssjukvården skulle ge upphv till. Sahlgrenskas strategiska resnemang går till ch med ett steg längre än att se riket sm ett knkurrensmråde. Man driver tesen att Svensk högspecialiserad vård snarast kmmer att få se Eurpa sm arena.. Framförallt har man satsat på att skapa tillräckligt stra vlymer för att kunna hävda sin självklara ställning sm rikssjukvårdsenhet. Detta har i sin tur skett genm en målmedveten utmlänssatsning. Resultatet har blivit att VGR så här långt beviljats rikssjukvård inm samtliga mråden där man ansökt (för specifikatin se sid 8-9). Lund har haft ett tydligt fkus på uppbyggnad av bland annat barnhjärtkirurgi genm rekrytering, vilket ledde till att Lund fick RSV tillståndet inm
4 (12) detta mråde i knkurrens med bland annat Stckhlm. Uppsala har länge haft ett starkt fkus på utmlänsvård för att skapa ch upprätthålla tillräckligt stra vlymer ch intäkter. Detta har i sig skapat en rganisatinskultur där det är naturligt att hela tiden förstå sin egen knkurrenssituatin ch att vidta åtgärder för att förstärka där det så krävs. Exempel på åtgärder sm sålunda avgjrt eller sannlikt kmmer att avgöra att Uppsala får tillstånd är: Allians med Linköping kring svåra brännskadr Snabb satsning på kranifacial kirurgi en kirurg har det senaste året utbildats i Paris, ett av världens ledande centra inm mrådet till att bli den ledande kirurgen i landet. Ytterligare en kirurg kmmer att utbildas utmlands inm krt. Mål Huvudmålet bör vara att lyckas bli ledande inm pririterade satsningsmråden. Målet ska ses i lika tidsperspektiv för lika mråden ch mrådena bör utses utifrån förutsättningarna att lyckas. Varje prgram för att satsa åtföljs av en eknmisk analys ch en finansieringsplan. En priritering av möjliga satsningar bör göras mt bakgrund av tydliga kriterier. Kriterierna bör innefatta patientnytta, vikt för reginal utveckling (ref. till inledningen av detta dkument ch den lgik sm diskuteras för att vara ledande. En viktig aspekt av kriteriet patientnytta är utvecklingsmrådets medicinska utvecklingsptential kpplat till antalet patienter sm berörs. Med detta synsätt bör den högspecialiserade vården inm mråden såsm Strke, Depressin/ångest, Diabetes, Hjärtsvikt, Cllumfrakturer, Vårdrelaterade infektiner betraktas sm ptentiella satsningsmråden. Att vara ledande bör ckså ses i lika knkurrensperspektiv. Inm ett begränsat antal mråden kan vi aspirera på att var ledande i Eurpa ch inm ett större antal mråden kan vi bli ledande i Sverige/Nrdeurpa.
5 (12) Att erhålla ch behålla Rikssjukvårdstillstånd bör ses sm ett delmål sm naturligt uppnås genm att uppfylla de primära målen att bli ledande i Eurpa ch/eller i Sverige. Tidsperspektivet för att uppnå målen avgörs främst av hur lång tid rådande knkurrenssituatin medger för uppbyggnad, kpplat till våra förutsättningar att bygga upp mrådena utan att bli msprungna under tiden. Arbetet för att etablera en ledande psitin bör förslagsvis indelas i tre tidsperspektiv: Fas 1-2010-2011: Pipelineärenden inm Rikssjukvården Fas 2-2012-2015: Områden sm identifieras i utredning ch strategiskt pririteras för snar handläggning 2016-2020: Områden sm identifieras i utredning ch anses sm strategiskt pririterade men där kan satsningen läggas i en senare fas Avgränsning Kranifacial kirurgi ch Cchleaimplantat behandlas redan i särskilda arbetsgrupper ch avrapprteras separat. Strategier Allmänna strategier Säkra vlymer genm allianser, utmläns-, ch eventuellt utmlandssatsningar Frma bättre allianser med reginens universitetssjukhus ch universitet. Detta gäller särskilt Uppsala. Ur ett resurs- ch ett patient perspektiv måste det prövas m det är mer ratinellt att samarbeta än att knkurrera inm högspecialiserade mråden. Samverka med internatinella centra, bland annat för att säkerställa kmpetens inm smala vårdmråden Säkerställ att vi definierar mrådena där vi vill vara knkurrenskraftiga på ett för patienter relevant sätt, särskilt genm att definiera vårdmråden sm vårdkedjr i stället för enskilda rganmråden. Utveckla vad ledande ch knkurrenskraftig betyder i praktiken utifrån lika intressenters perspektiv (beakta t ex bemötande ch en patientsäker miljö) ch anpassa strategier i enlighet med detta Skapa balans mellan styrd utveckling ch en innvativ miljö Skapa förutsättningar för högpresterande kliniker att även prducera FU resultat (arbeta i team med frskare). T ex ECMO
6 (12) Utöka finansieringsmöjligheterna för satsningar, i samverkan med KI. Skapa ändamålsenlig HR infrastruktur för att underlätta/möjliggöra nyckelrekryteringar. Påverka översynen ch den kntinuerliga utvecklingen av RSV systemet Påverka vilka mråden sm blir RSV (värdera fördelar kntra risker) Utveckla vår förmåga till effektiva kmmunikatinsstrategier gentemt lika intressentgrupper Bygg in mvärldsbevakning sm ett skall-krav i verksamhetschefsrller Följ upp att strategier får avsedd effekt; t ex att FU satsningar msätts i utveckling av vården Utarbetande av mrådesspecifika strategier - Vad krävs för att lyckas inm: Rikssjukvårdens Pipelineärenden (behandlas under 2010-2011). Nu kända Områden sm K/SLL vill driva fram sm RSV mråden Områden sm andra Reginer vill föra upp på förslag för Rikssjukvård Vill vi välja brt någt mråde? Belysa mråde för mråde Under utredning sm eventuell rikssjukvård Allgen stamcellstransplantatin (benmärgstransplantatin) Barnglaukm ch barnkatarakt Intrauterina behandlingar Utredning planeras Högspecialiserad barnkirurgi Områden inm vilka vi redan beviljats tillstånd säkra att SLL får behålla dessa? Levertransplantatin Ögnnklgi (St Erik). Strategier för satsningsmråden med måluppfyllelse 2012-2015 Strategier för satsningsmråden med måluppfyllelse 2016-2020
7 (12) Prjektplan Övergripande Lägg fast ch förankra strategi ch styrning Definiera rganisatin ch resurser Ta fram en analys ch en satsningsplan per strategimråde enligt ett givet frmat (återstår att definiera) Styrning Plitisk-, styrelse ch Kncernledningsförankring via Mna Bström Styrgrupp K: Mikael Frss KI: Jan Anderssn NKS: Lennart Perssn Ks Rikssjukvårdssamrdnare (föredragande) Referensgrupp SLL: Peter Rönnerfalk, Henrik Almkvist K: Sten Lindahl Persner med expertkunskap inm Pipelinemrådena Ks ledning - förankring KIs ledning - förankring Organisatin ch resurser Pipelinemråden 2010-2011 Rikssjukvårdskansli leds av Rikssjukvårdssamrdnare (permanent rll inm K) Kansliet drar på resurser från Ks, SLLs (Peter Rs) ch KIs (Grants ffice) staber Respektive klinikledning/experter för Pipelinemråden med stöd av rikssjukvårdssamrdnare + kansli Satsningsmråden 2012-2015 Leds av Rikssjukvårdssamrdnare; samrdnas med Ks FUU Direktör sm leder framtagandet av Verksamhetsplan för FUU Drivs av Karlinskas Divisinschefer ch Divisinsprefekter förstärkta av: Identifieringsfas: Persner med överblick över ptentiella satsningsmråden Pririteringsfas Strategifas: Experter inm respektive satsningsmråde från K/KI
8 (12) Genmförandefas: Ks/KIs linjerganisatin Satsningsmråden 2016-2020 Avgörs senare Tidplan Övergripande strategi ch styrning (detta dkument) 28 april: Gdkänd av landstingsdirektör Maj: Gdkänd av andra intressenter Pipelinemråden 18 juni: Gdkända av Styrgruppen juni/augusti: förankrad hs andra intressenter, bl. a Karlinskas Styrelse ch ledning augusti/september: satsningar inarbetade i budget(ar) (eventuellt görs arbetet i lika faser där mråden först identifieras ch huvud strategier definieras för att sedan förfinas i takt med rikssjukvårdsprcessens lika steg Satsningsmråden 2012-2015 Identifiering: Kvartal 3 Priritering ch förankring: Kvartal 4 Strategi ch start genmförande: Kvartal 1 2011 Satsningsmråden 2016-2020 Påbörjas 2011 Övriga nyckelfrågr Säkerställa att medel avsätts av KI/SLL för satsningar enl. van Säkerställa att Strategin för Framgång inm pririterade vårdmråden integreras med KI/Ks gemensamma verksamhetsplan för FUU (arbetet inleds i juni) Säkerställa att identifieringen av nyckelmråden innefattar ett tvärfunktinellt perspektiv. Sådana mråden kan exvis vara: Imaging Biinfrmatik Inkludera pririterade mråden inm hela SLL t ex ögnch handkirurgi Aktuellt status rikssjukvårdsärenden Utdelade tillstånd Behandling av svåra brännskadr. Uppsala ch Östergötland. Epikardiella ch transvenösa pacemakerinsättningar på barn ch ungdmar med medfödda hjärtfel samt thraxkirurgiska ingrepp på GUCH-patienter. Västra Götaland ch Skåne.
9 (12) Hjärtkirurgi på barn ch ungdmar. Västra Götaland ch Skåne. Hjärttransplantatin. Västra Götaland ch Skåne. Levertransplantatin. Västra Götaland ch Stckhlm. Lungtransplantatin. Västra Götaland ch Skåne. Ögnnklgi. Stckhlm. Behandling av ansökan pågår Behandling av barn med cchleaimplantat. Viss kranifacial kirurgi. Under utredning Allgen stamcellstransplantatin. Barnglaukm ch barnkatarakt. Intrauterina behandlingar. Avskrivna sm rikssjukvård Kärlmissbildningar i hjärna ch ryggmärg. Reumatlgiska sjukdmar hs barn ch ungdmar. Svåra bäckenrings- ch acetabularfrakturer. Ögnplastikkirurgi. Pipelinemråden Nuvarande status, beslutsdatum i Nämnden, preliminär bedömning av sannlikhet att få tillstånd utifrån nuvarande situatin Cchleaimplantat Området har under utredningen gradvis avgränsats alltmer ch rikssjukvård verkar nu endast kmma att mfatta cchleaimplantat hs barn. Karlinskas styrkr Störst verksamhet Väletablerad vårdkedja med gd kringkmpetens Planerad återväxt Lkal databas sm förhppningsvis kan utvecklas till natinellt kvalitetsregister Karlinskas svagheter FU tidigare starkt men har sämre under senaste fem åren. Omstart på gång. Verksamheten önskar att större del av cchleaverksamheten ska mfattas av rikssjukvårdsbegreppet. Stckhlms möjligheter att få rikssjukvård bedöms sm gda.
10 (12) Datum för beslut m tilldelning rikssjukvård, 15/12 2010. Kranifacial kirurgi Karlinskas styrkr Näst störst verksamhet i landet efter Götebrg Väletablerat team Kmplett vårdkedja BarnIVA Karlinskas svagheter Ingen lkal kmpetens för det mest avancerade ingreppet, sm dck är mycket sällsynt ch sm hittills centraliserats i Götebrg, vilket kliniskt kan te sig rimligt. Läge. Initialt föreslgs Götebrg ch Stckhlm baserat på störst erfarenhet av ingreppen. Förslaget till beslut mprövades efter att Uppsala inkmmit med uppgifter m att kirurg utbildats i Paris ch att man nu har kmpetens för alla typer av ingrepp inm mrådet. Förslag från Rikssjukvårdsnämnden till beslut ändrades då till Götebrg ch Uppsala. Karlinska har under smmaren inkmmit med tilläggsinfrmatin till Rikssjukvårdsnämnden ch beslutet är nu skjutet från Rikssjukvårdsnämndens ktber- till decembermöte. Plan finns på Karlinska för att förstärka mrådet. Möjligen kan beslutet åny ändras till Stckhlms fördel. Snabb förstärkning av lkal kmpetens kritisk faktr. Datum för beslut m tilldelning rikssjukvård, 15/12 2010. Under utredning m mrådet ska definieras sm rikssjukvård Stamcellstransplantatin. Karlinskas styrkr Störst antal Gda resultat Stark FU Karlinskas svagheter Generatinsväxling sm dck ter sig välplanerad Verksamheten förrdar att mrådet blir rikssjukvård ch Stckhlms möjligheter bedömdes sm gda. Under prcessen har den del av mrådet sm ska bli rikssjukvårdsspecialitet gradvis snävats in ch verkade först kmma att avgränsas till transplantatin av barn, alternativt transplantatin med metabla tillstånd. I ett preliminärt beslutsförslag utskickat 26/8 2010 föreslås
11 (12) Datum för beslut, 6/10 2010. dck att mrådet inte klassas sm rikssjukvård. Karlinska tar för närvarande del av utredningen ch överväger m det finns ytterligare fakta sm bör delges Rikssjukvårdsnämnden inför slutgiltigt beslut. Intrauterina Behandlingar Karlinskas styrkr Störst vlymer Gda resultat Starkast rganisatin Karlinskas svagheter Kmmande generatinsväxling ger behv av rekrytering Verksamheten förrdar att mrådet blir rikssjukvård. Stckhlms möjligheter bedöms sm gda. Datum för beslut, 15/12 2010. Barnglaukm ch barnkatarakt Styrkr St Erik ch Götebrg har landets största vlymer Kmplett vårdkedja med bra uppföljning Stark FU Svagheter Inga uttalade Verksamheten förrdar att mrådet blir rikssjukvård. Stckhlms möjligheter bedöms sm gda. Datum för beslut, 15/12 2010. Ställningstagande till utredning m eventuell rikssjukvård Högspecialiserad barnkirurgi Verksamheten bedömer det viktigt att mrådet behandlas sm en helhet ch att man inte separerar barnurlgi från övrig abdminell barnkirurgi. Karlinskas styrkr Landets enda specialiserade BarnIVA Barntransplantatin BarnEcm BarnTrauma Stark fstermedicin Karlinskas svagheter Avsaknad av barnhjärtkirurgi
12 (12) Högpririterat att rekrytera ytterligare urlgikmpetens. Eventuell förlust av kranifacial kirurgi är en nackdel för Karlinska. Verksamheten förrdar att mrådet definieras sm rikssjukvård. Stckhlms möjligheter avgörs sannlikt till str del av m barnurlgisk kmpetens kan rekryteras. En förlust av högspecialiserad barnkirurgi skulle ge mycket stra negativa knsekvenser på verksamheten i Stckhlm. Beslutsdatum m utredning rikssjukvård förväntas under vårterminen 2011? Uppdatering hjärttransplantatiner Rikssjukvårdsnämnden avslg vid sitt möte den 8 juni 2010 Stcklms begäran m mprövning av beslutet att tilldela enbart Götebrg ch Lund tillstånd att bedriva hjärttransplantatiner. En mställningsperid m 6 månader beviljades. Karlinska har nu tagit kntakt med Götebrg ch Lund för att diskutera eventuellt samarbete. Huvudpunkter är att utvärdera hur en gd vårdkedja kan etableras med gd kvalitet ch säkerhet för patienten ch sm samtidigt säkrar frtsatt utveckling av klinisk ch FUkmpetens i Stckhlmsreginen. Kvalitetsregister strategiskt viktiga i rikssjukvårdsbedömningen I samtliga rikssjukvårdsärenden har rapprtering till kvalitetsregister tillmätts str betydelse. Det är angeläget att verksamheten uppmuntras ch att vår IT-struktur underlättar rapprtering till natinella ch internatinella register ch etablerande av kvalitetsregister inm mråden där sådana idag saknas.