Stress och den nya ohälsan. Professor Peter Währborg MD PhD FESC SLU/Sahlgrenska Akademin

Stress och den nya ohälsan Stress is a matter of mind. And if you don t mind, it dosen t matter Professor Peter Währborg MD PhD FESC SLU/Sahlgrenska Akademin

Jag läste i tidningen..

Världen är för stor för oss. För mycket händer, för många brott, för mycket våld och spänning. Hur mycket du än försöker, kommer du efter i utvecklingen. Det är en ständigt ökande press för att orka med tempot. man förlorar fotfästet. Vetenskapen gör nya upptäckter i en takt som gör att man hopplöst famlar i häpnad. Den politiska kartan ändras i en hastighet så man tappar andan i försök att hålla reda på vem det är som styr. Allt går för högtryck

The Atlantic Journal 16 juni, 1833!

Once upon a time... ett evolutionsekologiskt perspektiv Alla färdas inte väl Den nya ohälsan Påfrestning och vad den kan leda till om stress och ohälsa Orsaker till stress Konsekvenser av stress Den stressade hjärnan Om boten mot den nya soten Disposition

Once upon a time... ett evolutionsekologiskt perspektiv Alla färdas inte väl Den nya ohälsan Påfrestning och vad den kan leda till om stress och ohälsa Orsaker till stress Konsekvenser av stress Den stressade hjärnan Om boten mot den nya soten

Det var en gång.. Förändring. Kulturen? Biologin Ardipithecus ramidus, ( Ardi ) Australopithecus afarensis ( Lucy ) H Erectus Kronologisk tid Wilson EO. Biophilia: The Human Bond with Other Species. Cambridge, MA: Harvard Univ. Press,1984. Währborg P. Snigelbiologi och raketkultur. I Bjursell G och Westerhäll Vahlne L, Kulturen och hälsan, Santérus Bokförlag, Stockholm, 2008.

Världens befolkning ökar. snabbt! År UN World Population Prospects: The 2008 Revision

och välfärden är mycket ojämnt fördelad Sverige 2010

Högsta ungdomsarbetslösheten i världen! Arbetslösa som andel av arbetskraften, yngre än 25 år Källa Eurostat. statistiken från Eurostat revideras kontinuerligt, Eurostat justerar också siffrorna marginellt för jämförbarhet. Statistik för USA och Japan justeras dock inte av Eurostat utan enbart av respektive land. Skillnader i beräkningsmetod mellan dessa och övriga länder finns, direkta jämförelser med dessa länder ska därför göras med viss försiktighet.

The global burden of disease DALYs Change in rank order of Disability adjusted Life Years (DALYs) for the 20 leading causes, world, 2002-2030 2002 2030 % total % total deaths Rank Rank deaths Perinatal conditions 6.6% 1 1 10.3% HIV/AIDS Lower respiratory infections 6.3% 2 2 5.3% Unipolar depressive disorders HIV/AIDS 5.7% 3 3 4.4% Ischaemic heart disease Unipolar depressive disorders 4.5% 4 4 3.8% COPD Diarrhoeal diseases 4.3% 5 5 3.8% Perinatal conditions Ischaemic heart disease 4.0% 6 6 3.7% Cerebrovascular disease Cerebrovascular disease 3.3% 7 7 3.6% Road traffic accidents Road traffic accidents 2.6% 8 8 2.9% Cataracts Malaria 2.3% 9 9 2.8% Lower respiratory infections Tuberculosis 2.3% 10 10 2.5% Tuberculosis COPD 1.9% 11 11 2.5% Hearing loss, adult onset Congenital anomalies 1.8% 12 12 2.5% Diabetes mellitus Hearing loss, adult onset 1.7% 13 13 2.0% Diarrhoeal diseases Cataracts 1.7% 14 14 1.8% Violence Violence 1.4% 15 15 1.4% Malaria Measles 1.4% 16 16 1.4% Vision disorders, age-related Self-inflicted injuries 1.4% 17 17 1.4% Self-infli cted injuries Alcohol use disorders 1.4% 18 18 1.4% Osteoarthritis Protein-energy malnutrition 1.1% 19 19 1.3% Alcohol use disorders Diabetes mellitus 1.1% 20 20 1.2% Trachea, bronchus, lung cancers Osteoarthritis 1.0% 24 21 1.2% Congenital anomalies Vision disorders, age-related 0.9% 25 32 0.6% Measles Trachea, bronch, lung ca 0.8% 31 46 0.5% Protein-energy malnutrition Mathers CD, Loncar D. Updated projections of global mortalityand burden of disease, 2002-2030:data sources, methods and results.evidence and Information for Policy Working PaperEvidence and Information for Policy. WHO, October, 2005

..men flera av de stora folksjukdomarna går att förhindra om vi bara kunde påverka människors livsstil W. Willet, Science 26 April 2002: Vol. 296 no. 5568 pp. 695-698

Det nordiska perspektivet Sjukfrånvaron bland anställda 20 64 år, 1990-2006 Labour Force Surveys, Eurostat

Det svenska perspektivet Ohälsotalet i respektive åldersgrupp sedan 1998 Försäkringskassan, SCB

Ohälsan i sammanfattning Sjukpenningtalet och nybeviljade SA per tusen i hela befolkningen sedan 1994 fördelat på kön

Den psykiska ohälsan dominerar också bland unga. Psykisk ohälsa bland unga sedan 1968. Kvinnor och män i olika åldrar* Folkhälsorapporten

Aktivitetsersättningarna extrem snedfördelning! Antal nybeviljade aktivitetsersättningar sedan 2003 per 1000 försäkringstagare fördelat på åldersgrupp. Währborg: Tillbaka Rapport 2010:27 SLU

Sjukdomar som förorsakar sjukskrivning Psykiska besvär (inkl. stress) står för 43,2 % Psykiska besvär + rörelseorganen står för 65,3 % Psykiska besvär, rörelseorganen + saknas står för 74,4 % FK (SCB )officiell statistik SEP 2011

Stress och ohälsa Samhälle Grupp Stressorer Preventorer Individ Beteende Normer, värderingar Sjukdom Nerver, hormoner Organ Organpåv Symtom erkan Sjukdom Währborg 2012

Stress är ingen sjukdom men kan leda till sjukdom Normal stressreaktion på adekvata stimuli Prodromalfas: Förlängd stressreaktion på adekvata stimuli med relativt försämrad återhämtning Akutfas: Ibland abrupt insjuknande symtomatisk fas Återhämtningsfas: Återhämtning från akuta symtom, inadekvat reaktion även på adekvata stimuli Åsberg M, Grape T, Krakau I, Nygren Å, Rohde M, Wahlberg, A, Währborg P. LT 2010;107(19):1307-1309

Stressad Prodromalfasen Irritabilitet, hostilitet Nedsatt mental funktion reducerad innovativitet, kreativitet (mental produktivitet) Störd sömn, aptit, sexuallitet Autonoma symtom = spänningsrelaterad värk, hjärtklappning, mag-tarmbesvär + Frekvent korttidsfrånvaro + Tilltagande olust och bristande motivation + Utmattningsspiralen

Ur askan i elden!

Sjuk av stress - Utmattningssyndrom Trötthet utmattning både mentalt och fysiskt Dysterhet förstämning affektiva symtom Motivationslöshet oföretagsamhet till apati Kognitiv störning minnesoch koncentrationsstörning, störda exekutiva funktioner) Sömnstörning Kroppsliga besvär för

Utmattningssyndrom F 43.8.A A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader. B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning. C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod: Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress Känslomässig labilitet eller irritabilitet Sömnstörning Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.

UMS forts. D. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.

Registerdata Institutet för Stressmedicin -Göteborg från Vårdprogram för UMS VGR 2011

Stress relaterad psykisk ohälsa (efter ICD-10) Typ av stress Diagnos ICD beteckning Klinisk bild Livskris, normal psykisk påfrestning Anpassningsstörning Maladaptiv stressreaktion (DSM) F 43.2 Nedstämdhet, ångest, oro, sömnstörning Livshotande trauma, akuta skedet Akut stressyndrom (ASD) F 43.0 Starka växlande affekter, dissociation, inadekvat beteende, förvirring, vegetativa symtom Livshotande trauma, efterförloppet Icke livshotande långvarig stress utan återhämtning Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) F 43.1 Utmattningssyndrom (UMS) F 43.8.A Påträngande ovälkomna och ångestväckande minnesbilder (flashbacks), ångest, spänningssymtom, fobiskt undvikande Extrem psykisk och fysisk trötthet, kognitiva störningar, störd sömn, affektiva symtom Åsberg M, Grape T, Krakau I, Nygren Å, Rohde M, Wahlberg, A, Währborg P. LT 2010;107(19):1307-1309

Stress av stor betydelse för utveckling av hjärtinfarkt 3,5 1.0 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Lip Stress Bltr C2H5OH Frukt Lip Rök Stress Diab Bltr BMI C2H5OH Fys akt Frukt Odds ratio for patient attributed risc INTERHEART Yusuf S et al. Lancet 2004;364937-52

Fylo och ontogenetisk stress

Ontogenetiska stressorer - exempel SOCIALA Bristande passform Brist på resurser (social, ekonomiska) Job strain Effort-Reward Imbalance Tidspress Bristande erkänsla Upplevelse av orättvisor Ständiga förändringar Risk er för hot och våld Skiftarbete Kränkningar och trakasserier Anomi PSYKISKA Anticipation och bemästring Brist på bemästringsstrategier Brist på empati samvetsnöd Livshändelser Sjukdom, smärta, psykisk insufficien

Från varseblivning till reaktion Neocortex high road Sensoriska talamus low road Amygdala Stimulus Efter Le Doux 1995 Respons Playing dead PAG ANS PVN Hypothalamus crh Startle reflex

SNS Walter Bradford Cannon 1871-1945

Währborg 2002

Långvarig stress - uppgivenhetsstress Hans Selye 1907-1982 Larm Anpassning Utmattning

HPA axeln vid stress 5 HT t,1a,2 Hippocampus? Hypotalamus CRH Hypofys ACTH PVN Depression Hjärnpåverkan Insulin resistens Kolesterol Lipoprotein lipase Hämning av immunförsvar NRD NRM NRM NRD Binjurebark Kortisol

Stress kortisol och neurogenes fysisk aktivitet Den minskade nybildningen av nervceller beror på bildning av nervtillväxtfak torn BDNF (Brain Derived Neurotrophic Factor)

Stress skadar utskotten från nervcellerna (dendriter) Pawlak et al 2005 Bennur S et al 2007

Cellulära Kortisoltransport mekanismer till cellkärnan Starkman et al BioPsych 1992;32:756-765 McEwen B Ann NY Acad Sci 1997;821:271-84 McEwen B NEJM 1998;338:171-79

Strategi för bedömning och ev. sjukskrivning 1. Föreligger utmattningssyndrom? 2. Diff.diagnoser (hypothereos, diabetes, infektion, depression, demens) 1. Föreligger subjektiva (objektiva) neurokognitiva besvär 2. Föreligger programmerad överkänslighet

Behandling och åtgärder

Behandlingsresultaten ganska nedslående I observationella studier mellan 40 80% RTW efter ett år De flesta studier uppvisar förbättring avseende symtom, QoL, Coping etc. Resultaten dock ej kontrollerade 42 RCT med RTW eller sjukskrivning som endpoint Endast en studie visar fördel för behandling (KBT)!!!!!!!!!!!!! Regeringens Rehabiliteringsråd

Vad göra the short version Claudius Galenius (Galen) A.D. 131-201. Galen s law of health Breathe fresh air Eat proper food Drink the right beverages Exercise Get adequate sleep Have a daily bowel movements Control emotions

Tack för uppmärksamheten! Frågor? Kontakt: peter@wahrborg.se