PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

- Hur samvarierar personlighet enligt Big Five-modellen Facebookanvändning? Emelie Willman Handledare: Anders Sjöberg C-UPPSATS, 15 HP, HT 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

HUR SAMVARIERAR PERSONLIGET ENLIGT BIG FIVE-MODELLEN FACEBOOKANVÄNDNING? Emelie Willman Under de senaste åren har Facebook blivit en allt mer populär nätverkstjänst att använda sig av när man vill kommunicera. Första syftet med studien var att undersöka hur de fem personlighetsdimensionerna Extraversion, Agreeableness, Conscientiousness, Neuroticism och Openness to experience samvarierade med Facebookanvändning. Det andra syftet var att undersöka om Extraversion och Neuroticism samvarierade med benägenhet att använda Facebook på arbetstid. En enkätundersökning utfördes bestående av grundfrågor kring Facebookanvändning och ett personlighetstest (Big Five Inventory, Zakrisson, 2010) med 144 undersökningsdeltagare. Datamaterialet analyserades med korrelationsstudier. Trots att några förväntade trender uppkom när det gäller Extraversion, Conscientiousness och Neuroticism visade resultaten att personlighetsdimensionerna inte samvarierade med användandet av Facebook enligt studiens hypoteser. Likväl visade resultaten att det inte fanns några samband mellan att använda Facebook på arbetstid och Extraversion och Neuroticism. I linje med tidigare studier visade resultaten att det fanns en motivation till att kommunicera när man är inne på Facebook. Har du Facebook? har blivit en allt vanligare fråga och nästan alla svarar idag ja (Jansdotter, 2011). Facebook har snabbt blivit en av de mest populära verktyg för social kommunikation (Bargh & Mckenna, 2004). Dock skiljer sig Facebook från andra sociala nätverkstjänster, Facebook visar en offline-till-online trend. Det vill säga att majoriteten av Facebookvännerna träffades offline och lades sedan till i efterhand. Det moderna Internet har utvecklats till en kombination av alla tidigare kommunikationstekniker. Samtidigt som det går att sända mycket information till ett stort antal individer (ungefär som tv), ger Internet även en intim plats för mellanmänskliga samtal (ungefär som telefon). Med dessa funktioner har Internet potential att skapa grundläggande förändringar i hur människor kommunicerar (Bargh & Mckenna, 2004). En artikel från Dagens Nyheter beskriver att det blir allt vanligare att anställda går in på Facebook under arbetstid (Dagens Nyheter, 2011). Artikeln utgår från Manpowers undersökning och visar att de flesta anställda använder Facebook för att hålla kontakt med sina vänner (84 %) (Dagens Nyheter, 2011). För att öka förståelsen för hur Facebook förhåller sig till människan har forskare undersökt Facebookanvändning i relation till andra etablerade och mätbara teorier, såsom personlighetsmodellen Big Five (Ross et al., 2009, Ryan & Xenos, 2011). Den föreliggande studien fokuserar därför på sambanden mellan Facebook och personlighetsmodellen Big Five, samt användning av Facebook under arbetstid.

2 Facebook Februari år 2004 skapades den sociala nätverkstjänsten The Facebook (vilket var dess ursprungsnamn) av den då 19-åriga programmeraren Mark Zuckerberg (Facebook-fac, 2011). Zuckerbergs syfte var att under sina psykologistudier vid Harvard University att göra det lättare för studenterna att kommunicera med varandra på skolan. Inom 24 timmar hade nätverkstjänsten redan 1200 Harvardstudenter anmält sig. Idén expanderades och det tog inte lång tid innan nätverkstjänsten även omfattade Boston Collage och Boston University. Året därpå nådde nätverkstjänsten över till Atlanten till de brittiska universiteten (Facebook-fac, 2011). Eftersom Facebooks utveckling blev så stor ledde det till att nätverkstjänsten år 2006 öppnades för allmänheten och är idag världens snabbaste sociala nätverk med över 800 miljoner medlemmar (Facebook-statistik, 2011), varav cirka 4 miljoner svenskar (Jansdotter, 2011) och har en vision som lyder: Giving people the power to share and make the world more open and connected (Facebook, 2011). I dagsläget är det drygt 400 miljoner människor som dagligen loggar in på Facebook för att umgås med vänner, ladda upp bilder, videoklipp och dela länkar med varandra (Facebook, 2011). Till skillnad från många andra sociala nätverk på Internet används dennes riktiga namn på profilsidan, om användaren själv vill det och en bild på användaren. Profilsidan innehåller även information om användaren såsom, födelsedag, familjemedlemmar, relationsstatus, grupptillhörande information och fotoalbum. Användaren kan själv bestämma vilka som har tillgång till dennes profil. Konversationer mellan användare skrivs mestadels öppet på profilsidornas så kallade väggar. Det går även att skicka privata meddelanden till varandra liknande e-post. Facebooks förstasida, nyhetsflödet, fungerar som en löpsedel där de senaste uppdateringarna i vänkretsen syns. Här ser man användares nya profilbilder, nyuppladdade fotografier eller så kallade statusuppdateringar. Statusuppdateringar är en funktion där användare kan skriva korta offentliga meddelanden. Det finns en populär funktion på Facebook som kallas för tagg vilket innebär att man länkar en person, sida eller plats till material som du publicerat, till exempel en statusuppdatering eller ett foto. En person kan till exempel tagga ett foto för att berätta vem som är med i fotot eller publicera en statusuppdatering och berätta vad man gör eller tala om vilka man umgås med just nu. När man taggar personer, sidor och platser i dennes inlägg får andra veta mer om vilka du umgås med, vad du gör och var du befinner dig. På det här sättet samlas alla bilder som är kopplade till användaren på dennes profilsida och visas under fliken foton. Det går att avtagga sig själv från fotografier men det är endast användaren som har lagt upp fotografiet som kan radera det från Facebook. En annan populär funktion på Facebook är gilla knappen. Gilla innebär att man trycker på knappen gilla när du tycker att något är bra, till exempel en statusuppdatering eller ett fotografi. Händelsen om att en användare gillar något kommer synas på dennes profilsida och kanske även i nyhetsflödet (Facebook, 2011).

3 Big Five Big Five består av fem dimensioner, som egentligen innehåller 30 faktorer utifrån 240 generella frågor (John, Robins & Pervin, 2008). Big Five är resultatet efter ett faktoranalytiskt sökande efter personlighetens grundläggande och stabila element som pågått i ett halvsekel. Det var flera forskare som var involverade i upptäckten av Big Five. Bakgrunden till teorin startade bland annat i upplevelsen av att många olika personlighetstester omfattade mer eller mindre identiska eller delvis överlappande personlighetsegenskaper (Mabon, 2004, refererat i Zakrisson, 2010). Ursprungligen var det Tupes och Christial (1961/1992) som föreslog att personlighet kan kategoriseras i fem breda personlighetsegenskaper, empiriskt replikerades detta sedan av Norman (1963) och Bogatta (1964), med flera (Goldberg, 1993). Flera olika namn på personlighetsfaktorerna har föreslagits men de vanligaste namnen är Extraversion, Agreeableness, Conscientiousness, Neuroticism och Openness to experience (Goldberg, 1993). För att få en meningsfull jämförelse, omvandlas deltagarnas poäng till percentil poäng. Detta innebär att deltagarens personlighets poäng kan jämföras med en annan grupp av människor som också deltagit i personlighetstestet. Percentil poängen visar på vilken nivå/grad (hög eller låg) deltagaren ligger på Big Five dimensionerna i förhållande till jämförelse med andra människor som har deltagit i testet (Zakrisson, 2010). Namnet Big Five valdes med intention att förtydliga att var och en av dessa fem personlighetsfaktorer är extremt breda i sin definition. Big Five teorin inbegriper inte att individuella skillnader kan reduceras till endast fem dimensioner, utan de representerar snarare personlighet på en hög abstraktionsnivå. Varje dimension summerar ett stort antal distinkta mer specifika personlighetsegenskaper (John et al., 2008). Nedan följer en beskrivning av de fem personlighetsegenskaperna enligt Big Five. Extraversion (utåtriktning) beskriver en utåtriktad person, som är social, pratsam, personorienterad, optimistisk och gillar att ha kul (Costa & McCrae, 1992). Extraversion karaktäriseras även av ett behov av spänning, aktivitet och stimulering (Costa & McCrae, 1992). En person som däremot är introvert är reserverad, otillgänglig för andra människor, tillbakadragen och tystlåten (Zakrisson, 2010). Agreeableness (vänlighet) brukar enligt Zakrisson (2010) definieras som graden av sympati, medkänsla i tankar, känslor och handlingar. En person visar alltså en tendens att vara godhjärtad, tillitsfull, hjälpsam, förlåtande, lättrogen och uppriktig. De har även goda avsikter samt att de har tilltro till att andra människor är ärliga (Costa & McCrae, 1992). En person som är på andra änden av skalan är avvaktande och skeptiskt inställda till sin omgivning och antar lättare ett kritiskt synsätt (Costa & McCrae, 1992). Conscientiousness (noggrannhet, samvetsgrannhet) definierar en persons grad av uthållighet, organisationsförmåga och målmedvetenhet (Costa & McCrae, 1992). Detta drag visar att man snarare planerar än att agera spontant (Ross et al., 2009). Personer som befinner sig högt på skalan är ansvarsfulla, pålitliga, rättar sig efter regler samt är prestationsinriktade (Barrick et al., 2001). Personer som befinner sig på andra ändan av skalan är spontana, är oförsiktig och tar lättare på förpliktelser (Costa & McCrae, 1992).

4 Neuroticism definieras som emotionell instabilitet (Costa & McCrae, 1992). Karaktärsdraget beskriver en persons tendens att uppleva obehagliga känslor lätt, såsom ilska, ångest, osäker och nervös, oroar sig för mycket, t.ex. sin hälsa. En person högt på skalan är känsligare för psykologiska påfrestningar, hanterar stress generellt sett sämre än andra (Barrick, Mount & Judge, 2001). En person som är på andra änden av skalan är känslomässigt stabil är lugn och avslappnad, inte känslosam, uthållig och nöjd med sig själv (Zakrisson, 2010). Openness to experience (öppenhet), beskriver en persons villighet att överväga alternativa metoder (Ross et al., 2009). En person har då fantasi, nyfikenhet och uppskattar konst (Ross et al., 2009). Personer med hög grad av öppenhet inför upplevelser innebär att vara vidsynt och okonventionell (Barrick et al., 2001). En person som befinner sig lågt på skalan är sluten, konventionell, står med fötterna på jorden, har begränsade intressen, är inte artistisk och inte analytisk (Zakrisson, 2010). Sociala nätverkstjänster och personlighet Dessa fem personlighetsdimensioner har visat sig vara förknippade med kommunikativa aktiviteter via Internet. Exempelvis har författarna Butt och Phillips (2008) kommit fram till att de som hade hög grad av Neuroticism var mer benägna att använda Internet för att undvika ensamhet (Butt och Phillips, 2008). Likaså har Swickert, Hittner, Harris och Sill (2002) gjort en studie som handlade om online-verksamhet, inklusive chattrum, diskussions forum och snabbmeddelanden, där de fann att personer som hade hög grad av Neuroticism rapporterade de lägsta nivåerna av upplevt socialt stöd (Swickert et al., 2002). Även Wolfradt och Doll (2001) fann att kombinationen med höga nivåer av sociala intressen och de som hade hög grad av Neuroticism resulterade i ett stort intresse av att använda Internet för att kommunicera (Wolfradt & Doll, 2001). Extraversion är ett behov som har blivit associerat med online användning. Amichai- Hamburger, Wainpel och Fox (2002) menar att personlighetsdimensioner är förknippade med platsen där en person lägger sin sanna identitet, exempelvis de som är introverta har en tendens att visa sitt verkliga jag när de är på nätet, medan de som är mer utåtriktade är mer benägna att lokalisera sin sanna identitet offline. Eftersom personer som har låg grad av Extraversion är mer benägna att lokalisera sitt sanna jag på nätet, är de mer benägna att utnyttja tekniken, som sociala nätverkstjänster, för att fylla sitt kommunikationsbehov. Men en social tjänst som Facebook kan faktiskt bli en nackdel för introverta eftersom Facebook förlitar sig på offlinerelationer som extroverta är mer benägna att utveckla (Amichai-Hamburger., 2002. För introverta som även har låg grad av Agreeableness blir dessa utmaningar ännu större (Landers & Lounsbury, 2006). Landers och Lounsbury (2006) menar att de som har låg grad av Agreeableness är associerade med personer som är otrevliga att vara med eftersom de saknar vissa sociala kunskaper. Vidare menar författarna att personer som ligger lågt på både Extraversion och Agreeableness sannolikt kommer att svårigheter att bilda offlinerelationer vilket i sin tur kommer leda till färre vänner i sociala nätverkstjänsters samband såsom Facebook (Landers & Lounsbury, 2006). Detta antagande förstärks av Butt och Philips (2008)

5 som konstaterade att de som hade låg grad av Agreeableness var de som fick flest mobilsamtal på offentliga platser (Butt & Philips, 2008). Openness to Experience är personlighetsdimensionen som är mest sannolikt att vara förknippat med att testa nya metoder för att kommunicera, eller med hjälp av sociala nätverkstjänster för att söka nya erfarenheter (Butt & Phillips, 2008). Dock är inte bilden av Openness to Experience i samband med Facebookanvändning så tydlig (Ellison, Steinfield, och Lampe, 2007). Facebook har blivit ett relativt vanligt kommunikationsverktyg för högskolestuderande och kan därför inte klassas som en unik upplevelse (Ellison et al., 2007). Conscientiousness har tidigare visat sig vara negativt i samband med Internet användning och andra former av kommunikation via Internet (Butt & Phillips, 2008; Swickert et al., 2002). Detta beror på att de som har högre grad av Conscientiousness är mer plikttrogna och ansvarsfulla. Alltså betyder det att de som har högre grad av Conscientiousness undviker att kommunicera via datorn, såsom Facebook, då detta kan bli en distraktion från deras dagliga uppgifter (Butt & Phillips, 2008; Swickert et al., 2002). Facebook och personlighet Det finns endast ett fåtal publicerade studier som har undersökt individuella skillnader och Facebookanvändning. En av dem är Ross et al. (2009) som undersökte relationen mellan Big Five teorin och Facebookanvändandet vid Southwestern Ontario universitet. Författarnas syfte med studien var att undersöka samvariation av personlighet (utifrån personlighetsmodellen Big Five) och kompetensfaktorer relaterat till Facebookanvändning. Deras resultat visade att personlighetsvariablerna var förknippade med vissa aspekter av Facebookanvändning. Exempelvis, personer med hög grad av extraversion visade sig tillhöra betydligt fler Facebookgrupper. Dock fann Ross et al. (2009) inget samband mellan extraversion och antal Facebookvänner eller kommunikativa funktioner på Facebook (Ross et al., 2009). Ryan och Xenos (2011) utförde en liknande studie i Australien och fann att Facebookanvändare var mer sannolikt att vara extraverta och narcissistiska (självhävdande). Å andra sidan, visade resultaten att icke användare är mer benägna att vara Conscientiousness, blyg och socialt ensamma. Extraverta personer använder sig av sociala nätverkstjänster som ett medel för social utsträckning. Extraversion visade också ett positivt samband med användningen av kommunikativa funktioner på Facebook såsom väggen och chatten (Ryan & Xenos., 2011). Ross et al. (2009) fick inget stöd för sin hypotes att personer som hade högre grad av Agreeableness skulle ha mer kontakter på nätet. Vidare hade författarna förväntat sig att Conscientiousness skulle vara negativt relaterad till Facebook för att balansera akademiska sysselsättningar och krav, dock visade resultatet att detta inte var en viktig faktor i någon av analyserna som utfördes. Resultaten visade att personer med hög grad av Neuroticism tyckte att väggen var den bästa funktionen på Facebook, medan de med låg grad av neuroticism föredrog fotografier (Ross et al., 2009). Ross et al. (2009) menar att det finns en möjlig orsak till detta resultat, väggen erbjuder personer med neurotiska tendenser möjlighet att ta sin tid att formulera budskap och

6 svar. Som en följd av detta minskar de risken att avslöja personlig information till andra. Vidare fann Ross et al. (2009) att Openness to experience relaterade till social kompetens på nätet och kommunikation via datorn. Författarna menar att det finns en stark vilja att överväga alternativa kommunikationsformer om en person har hög grad av öppenhet. Syfte och hypoteser Första syftet med föreliggande studie var att undersöka hur de fem personlighetsdimensionerna Extraversion, Agreeableness, Conscientiousness, Neuroticism och Openness to experience samvarierade med Facebookanvändning. Det andra syftet var att undersöka om Extraversion och Neuroticism samvarierade med benägenhet att använda Facebook på arbetstid. Den föreliggande studien utgår från tidigare studier inom detta ämne (exempelvis Butt & Phillips, 2008; Swickert et al., 2002). Dock har jag inte funnit några studier kring området Facebookanvändning på arbetstid och Big Five personligheterna Extraversion och Neuroticism som hypotes 6 behandlar. Hypotes 1: Hypotesen är att personer med högre resultat på Extraversion visar mer frekvent användande av Facebook och större användning av Facebookfunktioner för kommunikation, samt har fler Facebookvänner och tillhör flera Facebookgrupper. Hypotes 2: Med anledning av deras förmåga till omsorg och meningsfulla offlinerelationer, har personer med högre resultat på Agreeableness fler Facebookvänner. Hypotes 3: Med anledning av deras tendens att möte deadlines och vara ansvarsfull, är det väntat att personer som får högre resultat på Conscientiousness visar begränsade Facebookaktiviteter. Hypotes 4: På grund av deras önskan att söka socialt stöd på nätet, är personer som får högre resultat på Neuroticism mer villiga att dela med sig av personlig information på Facebook, spendera mer tid på Facebook och är mindre benägen att använda privata meddelanden. Hypotes 5: På grund av deras tendens att vara nyfiken och vilja utforska nya verksamheter, är det förväntat att individer som får högre resultat på Openness to experience mer villiga att använda Facebook som ett kommunikationsverktyg och använda sig av flera funktioner, vilket resulterar i ökad kunskap om Facebookfunktioner. Hypotes 6: Personer som visar högre resultat på Extraversion och Neuroticism är mer benägna att använda sig av Facebook på arbetstid eftersom de har större behov av att vara sociala och har en önskan att söka stöd på nätet. Metod Undersökningsdeltagare Urvalet bestod av 144 individer, 88 kvinnor och 56 män. Utöver detta blev det sex stycken bortfall eftersom deltagarna inte fyllt i enkäten fullständigt. Medelåldern var 25 år (SD = 6,3).

7 Den yngsta deltagaren var 17 år och den äldsta var 54 år. Kravet för deltagande var att personen skulle vara medlem på Facebook. Föreliggande studie var baserad på en enkätundersökning där enkäterna delades ut till personer i flera olika sammanhang och miljöer; till studenter vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet, till studenter vid Södra huset på Stockholm universitet, till studenter vid Sophiahemmets högskola, till personal på två olika företag, till ett herr fotbollslag och till ett damfotbollslag, fick även in fyra enkäter via brev som kom från studenter vid Stockholms universitet, Psykologiska institutionen. Tanken bakom detta var att få ett så brett urval som möjligt med individer i olika åldrar samt från olika yrkeskategorier och bakgrunder. Större delen av deltagarna (71,5%) har varit medlemmar på Facebook i mer än tre år. Majoriteten av deltagarna (41%) spenderade i genomsnitt cirka 10-30 minuter per dag på Facebook. Medelvärdet för antal vänner på Facebook låg på 360 stycken. De flesta av deltagarna föredrog funktionen väggen (63%) framför funktionen meddelande (37%). På en skala (1) stämmer absolut inte, till (5) stämmer absolut hur nöjda deltagarna var med Facebook svarade majoriteten (93,6%) alternativet tre och högre. Majoriteten av deltagarna (45,8%) använde Facebook mest som en kanal för att kommunicera med sina vänner och sin familj. De flesta (54,7%) som använde Facebook under arbetstid använde det för att ta en paus i arbetet. Material och mätmetoder Enkäten bestod av två delar. Den första delen av enkäten mätte personens grundläggande Facebookanvändning och attityder kring Facebookanvändning. För att mäta attityder kring Facebook och en persons grundläggande Facebookanvändning, användes tidigare studier som hjälp för att veta vilka frågor som skulle användas. Den andra delen mätte personlighetsegenskaper enligt Big Five-teorin. Enkäten bestod av Big Five Inventory (Zakrisson, 2010) vilket är test som består av 44 påståenden avsett att mäta de fem grundläggande personlighetsdimensionerna Extraversion, Agreeableness, Conscientiousness, Neuroticism och Openness to experience (se appendix 1). Det har översatts från engelska till svenska vid Uppsala universitet (Claesson, Persson & Akrami, 2001, refererat i Zakrisson, 2010). Varje påstående besvaras på en femgradig skala från (1) stämmer absolut inte, till (5) stämmer absolut (Zakrisson, 2010). Exempel på påståenden är Jag ser mig själv som någon som är uppfinningsrik (openness to experience), Är full av energi (extraversion), Är hjälpsam och osjälvisk mot andra (agreeableness), Är pålitlig i arbetet (conscientiousness) och Är deprimerad, nere (neuroticism). Poängen räknades ut genom att på varje personlighetsdimension först vända responsskalan på 16 stycken testuppgifter som är markerade med R i tabell 1 (Zakrisson, 2010). Cronbachs alfa för Big Five skalan var 0,68. Delskalorna i Big Five skalan gav alfavärden på 0,72 (extraversion), 0,75 (agreeableness), 0,75 (conscientiousness), 0,72 (neuroticism) och 0,72 (openness to experience). Datan omvandlades till indexvärden för de fem personlighetsdimensionerna, (1) stämmer absolut inte, till (5) stämmer absolut. Tabell 2 visar medelvärden och standardavvikelser för dessa variabler.

8 Attityd till Facebook räknades ut med cronbachs alfa för fem items, frågorna 9-13 i enkäten (se appendix 1). Cronbachs alfa blev 0,77 för attitydfrågorna för Facebookanvändning. Datan omvandlades till indexvärden för attitydfrågorna för Facebook, (1) stämmer absolut inte, till (5) stämmer absolut. Tabell 3 visar medelvärden och standardavvikelser för dessa variabler (frågorna 9-13). Attitydfrågorna kring att använda Facebook under arbetstid var cronbachs alfa 0,40. Det var fyra items som mättes, frågorna var 21-24 i enkäten (se appendix 1). Datan omvandlades till indexvärden för attitydfrågorna som handlade om Facebookanvändning under arbetstid, (1) stämmer absolut inte, till (5) stämmer absolut. Tabell 3 visar medelvärden och standardavvikelser för dessa variabler (frågorna 21-24). Procedur För att få kontakt med deltagarna till studien valde jag att maila alla studenter som går vid Psykologiska institutionen. Jag kontaktade Psykologiska Institutionens webbredaktör som hjälpte mig att skicka ut mailet till eleverna på institutionen. I mailet stod det en beskrivning om vad enkäten handlade om och var och när enkäten skulle delas ut och att de även tilldelas 0,5 timmar UD-tid för deltagande. Jag fick in fyra enkäter via brev efter att ha haft mailkontakt med personer som tyvärr inte komma till utdelningstillfället vid Psykologiska institution en, dessa studenter fick även 0,5 timmar UD-tid för deltagandet. Studenterna vid södra huset blev slumpmässigt tillfrågade att delta i studien. Liknande insamling skedde vid Sophiahemmet. Både dam och herr fotbollslagets data samlades in under deras träning, jag fick kontakt med lagen efter att ha pratat med tränarna från respektive lag. Båda lagen fick en muntlig introduktion om att de skulle besvara en enkät som handlar om Facebookanvändning. Jag berättade även att deltagandet var frivilligt och anonymt, samt att de fick avbryta sitt deltagande när de ville. Till resten av undersökningsdeltagarna delades enkäten ut på deras arbetsplatser. Företagen kontaktades via telefon, varje kontaktperson på respektive arbetsplats hjälpte till att dela ut enkäterna. Mina kontaktpersoner på respektive företag samt de undersökningsdeltagare jag träffade personligen fick även här en muntlig introduktion om att de skulle besvara en enkät som handlar om Facebookanvändning. Jag berättade även här att deltagandet var frivilligt och anonymt, samt att de fick avbryta sitt deltagande när de ville. Vid uppbyggnaden av enkäten (se appendix 1) togs hänsyn till att frågeformuleringen skulle vara utformad så tydlig som möjligt och även att frågorna inte skulle vara av ledande karaktär. Enkätdeltagarna blev informerade skriftligt (se appendix 1) angående syftet med studien och även att all information som togs fram skulle behandlas konfidentiellt och endast till studiens ändamål. Databearbetning Den insamlade datan behandlades med dataprogrammet SPSS. I bedömningen gällande om korrelationen var signifikant eller inte användes 5 % nivån som kriterium för om nollhypotesen kunde förkastas eller inte.

9 Tabell 1. Översikt över poängräkningen på testet BFI. Dimension Definierande testuppgifter Extraversion: 1, 6R, 11, 16, 21R, 26, 31R, 36 Agreeableness: 2R, 7, 12R, 17, 22, 27R, 32, 37R, 42 Conscientiousness: 3, 8R, 13, 18R, 23R, 28, 33, 38, 43R Neuroticism: 4, 9R, 14, 19, 24, 29, 34, 39 Opennes to experience: 5, 10, 15, 20, 30, 35R, 40, 41R, 44 Resultat Pearsons korrelationer beräknades mellan samtliga item från enkäten. Samtliga korrelationer redovisas i appendix 2. För att testa den första hypotesen beräknades sambandet mellan Extraversion och antal minuter en person spenderade per dag på Facebook. Resultatet var inte signifikant (r =.13; p >.05). Sambandet mellan Extraversion och antal vänner på Facebook var medelstarkt och signifikant (r =.29; p <.05). Detta innebär att deltagarna som var mer Extraverta hade fler vänner. Det erhölls ett svagt men signifikant samband mellan Extraversion och hur ofta deltagarna skrev på andra personers väggar (r = -.16; p <.05). Detta innebär att deltagarna som var mer Extraverta skrev oftare på andras väggar. Det erhölls inget signifikant resultat mellan Extraversion och hur ofta deltagarna skickade privata Facebookmeddelanden (r =.03; p >.05). Likaså gäller för sambandet mellan Extraversion och hur många Facebookgrupper de tillhörde gav inget signifikant resultat (r =.02; p >.05). Det erhölls heller inget signifikant resultat mellan Extraversion och hur ofta deltagarna ändrade sin Facebookstatus (r =.04; p >.05). Detta resultat innebär att hypotesen förkastas delvis, de var två delar av hypotesen som bekräftades. Extraversion och antal vänner och Extraversion och hur ofta deltagarna skrev på andra personers väggar bekräftades. För att testa den andra hypotesen beräknades sambandet mellan Agreeableness och antal Facebookvänner. Resultatet visade inget signifikant samband (r =.00; p >.05). Resultatet innebär att denna hypotes förkastas. Den tredje hypotesen erhölls endast ett signifikant samband. Resultatet var inte signifikant mellan Conscientiousness och att Facebook var en del av deltagarnas vardagsaktiviteter (r =.07; p >.05). Sambandet mellan Conscientiousness och att deltagarna tillägnade sitt dagliga schema var inte signifikant (r = -.08; p >.05). Det erhölls ett svagt signifikant samband mellan Conscientiousness och att deltagarna inte kände sig utanför om de inte hade loggat in på Facebook efter ett tag (r = -.21; p <.05). Sambandet mellan Conscientiousness och hur ofta deltagarna skrev på andras väggar var inte signifikant (r =.11; p >.05). Likaså gäller för sambandet mellan Conscientiousness och hur ofta deltagarna skickade privata Facebookmeddelanden (r =.11; p >.05). Det fanns inte heller något signifikant samband mellan Conscientiousness

10 Tabell 2. Medelvärden och standardavvikelser för de fem personlighetsdimensionerna Extraversion, Agreeableness, Conscientiousness, Neuroticism och Openness to experience. M SD Extraversion 29,57 4,29 Agreeableness 35,18 4,64 Conscientiousness 30,63 4,18 Neuroticism 20,83 4,64 Openness to experience 30,10 5,68 Tabell 3. Medelvärden och standardavvikelser för attitydfrågor kring Facebook. M SD M SD 9 3,26 1,29 21 2,19 1,14 10 1,88 1,2 22 3,23 1,19 11 1,93 1,16 23 2,77 1,17 12 2,78 1,08 24 3,32 1,35 13 3,51 0,75 och hur ofta deltagarna ändrade sin status (r =.11; p >.05). Resultatet indikerar på att hypotesen förkastas delvis. Det var endast sambandet mellan Conscientiousness och att deltagarna inte kände sig utanför om de inte hade loggat in på Facebook som bekräftades. För att testa den fjärde hypotesen beräknades sambandet mellan Neuroticism och vilken funktion deltagarna föredrog (väggen eller meddelande) gav inget signifikant resultat (r = -.06; p >.05). Dock utvisar resultatet att de som hade högre grad neuroticism föredrar väggen framför meddelanden. Det erhölls inte heller något signifikant resultat mellan Neuroticism och hur många minuter per dag deltagarana spenderade på Facebook (r =.09; p >.05). Likaså gäller för sambandet mellan Neuroticism och hur ofta deltagarna skrev på andras väggar (r = -.07; p >.05). Sambandet mellan Neuroticism och hur ofta deltagarna skickade privata meddelanden var inte signifikant (r = -.07; p >.05). Däremot erhölls ett signifikant resultat mellan Neuroticism och hur ofta deltagarna ändrade sin Facebookstatus (r = -.20; p <.05). Detta innebär att deltagare som hade högre grad av Neuroticism uppdaterade sin status oftare. Resultatet antyder att hypotesen delvis förkastas, det var alltså endast Neuroticism och hur ofta deltagarna ändrade sin Facebookstatus som bekräftades. Det fanns inga signifikanta samband för den femte hypotesen. Det erhölls inget signifikant samband mellan Openness to experience och hur ofta deltagarna skrev på andras väggar (r = -.03; p>.05). Likaså gäller för sambandet mellan Openness to experience och hur ofta deltagarna skickade privata meddelanden på Facebook (r = -.04; p >.05). Det erhölls inte heller något signifikant resultat mellan Openness to experience och hur ofta deltagarna ändrade sin Facebookstatus. Detta resultat visar att hypotesen förkastas.

11 I följande material beräknades korrelationer för den sista hypotesen, mellan Extraversion/Neuroticism och arbetsrelaterade frågor. Det första sambandet som beräknades var om deltagarna använde Facebook på arbetsplatsen under arbetstid. Korrelationerna var förhållandevis låga och var inte signifikanta (Extraversion: r =.02; p >.05), (Neuroticism: r = -.01; p >.05). Likaså gäller för sambandet mellan Extraversion/Neuroticism och om arbetsgivaren tillät deltagarna att använda Facebook på arbetstid (Extraversion: r = -.13; p >.05), (Neuroticism: r =.06; p >.05). Det gav inte heller något signifikant resultat på frågan om Facebook var ett hjälpmedel i arbetet (Extraversion: r =.14; p >.05), (Neuroticism: r =.17; p >.05). Sambandet på om Facebook sänkte arbetsproduktiviteten gav inte heller något signifikant resultat (Extraversion: r =.00; p >.05), (Neuroticism: r =.04; p >.05). Det erhölls inte heller något signifikant resultat på frågan om Facebook var negativt för arbetsmoralen och resultatet (Extraversion: r =.05; p >.05), (Neuroticism: r =.03; p >.05). Likaså var det på frågan om jag var arbetsgivare skulle jag inte tillåta mina medarbetare att använda Facebook på arbetstid (Extraversion: r =.12; p >.05), (Neuroticism: r =.06; p >.05). Resultatet indikerar att hypotesen förkastas. Diskussion Internets tillväxt har, som berördes inledningsvis, haft en stor betydelse för människans sociala interaktion och förmåga att uttrycka och gestalta sig själv. Första syftet med föreliggande studie var därför att undersöka hur de fem personlighetsegenskaperna Extraversion, Agreeableness, Conscientiousness, Neuroticism och Openness to experience samvarierade med Facebookanvändning. Det andra syftet var att undersöka om Extraversion och Neuroticism var samvarierade med benägenhet att använda Facebook på arbetstid. Vid analysen framkom det väldigt få signifikanta samband mellan Facebook och personlighetsdimensionerna. I linje med tidigare studier visade resultaten att personlighetsdimensionerna var associerade med några delar av Facebookanvändning (exempelvis Ross et al., 2009; Ryan & Xenos, 2011). Hypotes 1: resultatet visade att deltagare som hade högre grad av Extraversion hade fler vänner och skrev oftare på andras väggar. Eftersom extraverta personer är mer sociala (Zakrisson, 2010), var det rimligt att anta att dessa deltagare skulle ha fler vänner och skriva oftare på andras väggar. Dock visade resultatet inget samband mellan Extraversion och antal grupper och kommunikativa Facebookfunktioner. Likväl Ryan och Xenos (2011) fick positiva samband såsom att Extraverta personer använder sig av sociala nätverkstjänster som ett medel för social utsträckning. Deras resultat visade också ett positivt samband med användningen av kommunikativa funktioner på Facebook såsom väggen och chatten (Ryan & Xenos (2011). Ross et al. (2009) fick liknande resultat, dock fick författarna endast signifikant resultat på att extraverta människor hade fler Facebookgrupper. Hypotes 2: handlade om deltagare som visade högre grad av Agreeableness skulle ha fler vänner än de på andra ändan av skalan, men resultaten befrämjade inte hypotesen. Ross et al. (2009) fick liknande resultat i sin studie för denna hypotes.

12 Hypotes 3: handlade om att deltagare som hade högre grad av Conscientiousness skulle visa begränsade Facebookaktiviteter fick stöd på ett fall. Det erhölls ett svagt signifikant samband mellan Conscientiousness och att deltagarna inte kände sig utanför om de inte hade loggat in på Facebook efter ett tag. Detta resultat går i linje med tidigare studier (Butt & Phillips, 2008; Swickert et al., 2002). Författarna menade att personer med högre grad av Conscientiousness undviker att kommunicera via datorn, såsom Facebook, då detta kan bli en distraktion från deras dagliga uppgifter (Butt & Phillips, 2008; Swickert et al., 2002). Hypotes 4: det var sannolikt att de som hade hög grad av Neuroticism skulle söka socialt stöd på nätet och därför vara mer villiga att dela med sig av personlig information på Facebook, spendera mer tid på Facebook och vara mindre benägen att använda privata meddelanden. Analysen visade ett signifikant resultat mellan Neuroticism och hur ofta deltagarna ändrade sin Facebookstatus. Detta innebär att deltagare som har högre grad av Neuroticism uppdaterade sin status oftare. En förklaring till denna upptäckt kan finnas i Butt och Phillips (2008) studie. Dessa författare menar att Neuroticism spelar en roll i kontrollen av information, det vill säga att de som har högre grad av Neuroticism är mer benägna att kontrollera vilken information som ska delas (Butt & Phillips, 2008). Med en statusuppdatering har en individ tid att överväga vad han eller hon ska skriva och kan begränsa mängden ovidkommande information som presenteras. Hypotes 5: det var förväntat att de som fick högre resultat av Openness to experience skulle vara mer villiga att använda Facebook som ett kommunikationsverktyg och använda sig av flera funktioner. Ross et al. (2009) fann signifikanta resultat mellan Openness to experience och att använda Facebook som ett kommunikationsverktyg. Dock framkom inte dessa resultat i föreliggande studie, det erhölls alltså inga signifikanta resultat för någon utav delarna av hypotesen. Ellison et al. (2009) menade att Facebook har blivit ett relativt vanligt kommunikationsverktyg för högskolestuderande och kan därför inte klassas som en unik upplevelse (Ellison et al., (2009). Detta kan vara en anledning till analysen inte gav något signifikant resultat på denna hypotes. Hypotes 6: det var troligt att de som visade högre resultat på Extraversion och Neuroticism skulle vara mer benägna att använda sig av Facebook på arbetstid eftersom de hade större behov av att vara sociala och hade en önskan att söka stöd på nätet. Analysen visade förhållandevis låga korrelationer och inga signifikanta samband. Detta resultat kan bero på urvalet i studien, då de flesta deltagare var studenter och drygt hälften av dem hade ett arbete vid sidan om studierna. Då det inte framkom i studien vilket sorts arbete deltagarna hade går det endast att spekulera i att det kan bero på att det inte fanns möjlighet att gå in på Facebook under arbetstid. Exempelvis ett arbete på Ica ger inte samma tillfällen som ett kontorsarbete att kunna gå in på Facebook. Detta kan då medföra att resultatet blir missvisande. Trots den explosiva tillväxten Facebook har i antalet användare har forskningen inom Facebookområdet inte ökat i motsvarande grad. Ellison et al. (2007) har noterat att mycket av den forskningen som för närvarande finns utreder identitet presentation och integritetsfrågor. Med tanke på den typ av information som Facebookprofilen ger och det faktum att majorite-

13 ten av Facebookkontakterna är kända från den verkliga världen, verkar det inte i första hand beröra Facebookanvändares integritet. Faktum är att de flesta Facebookanvändare ger ut sin information i sin profil, exempelvis som deras gymnasium, vilket då i sin tur uppmuntrar tidigare kända vänner och bekanta att hitta dem. Med dessa beteenden i åtanke finns det anledning att tro att de att det är mer än identitet presentation som påverkar Facebookanvändning. Exempelvis personlighetsegenskaper såsom Introversion och Extraversion har visat sig spela en betydande roll i andra online kommunikationer (t.ex. Butt & Phillips, 2008) Likväl Ross et al. (2009) fann väldigt få signifikanta resultat i sin studie. Författarna menar att det kan bero på att personligheterna som definieras i Big Five kan vara för bred och är inte det bästa sättet att förstå detta Internet beteende. Exempelvis kan det vara så att mer specifika personlighetsegenskaper som inte definieras av Big Five som narcissism eller andra egenskaper som blyghet är mer inflytelserika i en verksamhet som rör Facebookanvändare. Vidare menar Ross et al. (2009) att det kan vara så att motiverande faktorer såsom önskan om kommunikation, att söka socialt stöd och underhållning kan vara mer användbara för att förstå sig på Facebookanvändandet. Dessa motiverande faktorer tycks vara oberoende av de fem faktorer som tillhör personlighet, men troligen inflytande i beslutet av att använda former av kommunikationer via datorn såsom Facebook (Ross et al., 2009). Begränsningar Reliabiliteten för skalorna för Big Five och attitydfrågorna var på acceptabel nivå. En anledning till denna nivå kan bero på skillnader i urvalsgrupperna. I den föreliggande studien ingick både studenter och arbetande vilket kan tänkas påverka reliabilitetsvärdet då urvalet i den föreliggande studien kan tänkas ha bidragit till en större spridning över populationen. Reliabiliteten för skalorna för attitydfrågorna kring Facebookanvändning på arbetstid var på under acceptabel nivå, detta kan ha påverkat resultatet. Även mätningen av personlighetsdrag kan diskuteras. Den interna validiteten i förliggande studie var låg då denna studie bygger på ett icke-experiment. Då personlighetstestet är känsligt och kan påverkas av deltagarnas dagsform (humör) sänker det den interna validiteten. Enligt Digman (1990) är personlighetsegenskaper direkt kopplade till beteende och är stabila, men att de till grunden kommer från specifika responser i specifika situationer. Detta innebär att resultaten från personlighetstestet i föreliggande studie kan tänkas påverkas av andra bakomliggande variabler. Exempelvis deltagarnas dagsform eller andra händelser i undersökningsdeltagarnas liv kan påverka undersökningens resultat (Digman, 1990). Beroende på kultur, utbildning, kön, ålder och individuella preferenser skiljer sig varje individs förförståelse åt och därmed varje individs sätt och förmåga att tolka olika fenomen (Lundh, Montgomery & Waern, 1992; Smith, 1993). Digman (1990) menade att Big Five modellen ger oss en användbar uppsättning av breda definitioner som karaktäriserar individuella skillnader och att dessa dimensioner kan mätas med hög validitet och reliabilitet. Dessa fem dimensioner kan tillsammans ge en bra bild av en personlighets dimension, men att svara på varför strukturen ser ut som den gör är svårare att kolla upp (Digman, 1990).

14 Studien hade hyffsad extern validitet, då resultaten gick att generalisera till tidigare studier. Då studien utfördes i olika miljöer medförde det att den externa validiteten ökade, dock skulle den externa validiteten blivit ännu högre om urvalet var mer utspritt i landet och inte endast i Stockholm. Tanken bakom uppbyggnaden av enkäten var att frågorna inte skulle vara för avslöjande/ledande, deltagaren skulle inte förstå vad författaren ville få ut av svaret. Detta ville jag försöka uppnå eftersom deltagaren förhoppningsvis är mer ärlig med sina svar om de inte anser att frågorma är stötande, då psykologiska frågor kan vara känsliga. Detta påminner lite om Goffmans (1998) teori som handlar om att han använder metaforer från teatern för att beskriva och analysera människors vardagliga beteenden. Han menade att vi alla, i likhet med skådespelare, alltid framträder eller spelar olika roller, även inför oss själva. Han liknar individen vid en aktör som uppträder på en scen framför sin publik och hur aktören efter sitt uppträdande försvinner bakom scenen. amför scenen är aktören synlig för publiken, men bakom scenen är aktören dold. En individ spelar olika roller i olika sammanhang och är därför delaktig på flera olika scener (Goffman, 1998). Detta fungerar på liknande sätt när deltagare utför en enkät, de sätter sig in i en annan roll, vissa kanske t.o.m. försöker svara på frågorna som dem tror att författaren vill ha. Därför måste man försöka få respondenten att känna sig bekväm i situation så att den externa validiteten höjs. När man utför psykologiska experiment måste man tänka på att validiteten inte får överbelastas. Detta gäller inte bara för dess status som en grundläggande princip för experimentell metod utan också på grund av de mänskliga konsekvenser som eventuellt uppstår när orsaksförhållanden uppkommer. Ett exempel på det är Milgrams lydighetstest, som handlar om att han ber folk att ge elektriska elstötar till andra människor när dem misslyckas med att ge rätt svar (Breakwell, Hammond, Fife-Schawn, Smith, 2006). Milgram kom fram till att det fanns hög grad av lydnad för en auktoritär hos vanligt folk, eftersom det var deltagare som påverkades av experimentet. Det är dock oklart om validitetproblemet i det här fallet var lydnad som påverkade människors beteende. Vissa kanske såg igenom experimentet och några kanske kände att ingen seriös akademiker skulle tillåta att människor blir skadade i ett experiment (Breakwell et al., 2006). Förslag på fortsatta studier Fortsatta studier i ämnet anser jag skulle innehålla Goffmans teori, då jag tror att Facebookanvändare träder in i en roll när de använder Facebook. Jag tänker mig att Facebook är en av de scener som Goffman (1998) talat om och det är där de författar den pjäs som de själva spelar huvudrollen i. Med Facebook följer rekvisita och kulisser och användarna kan fritt välja när de vill gå ut i rampljuset och när de vill gå bakom scenen. Vidare skulle det vara intressant att kombinera denna typ av kvantitativa studier med ett mer kvalitativt angrepssätt. Detta för att möjliggöra generalisering och då få en mer tillförlitlig och allmängiltig studie inom ämnet Facebookanvändning. Slutsats Sammanfattningsvis visade resultaten att det inte fanns så många samband mellan Big Five och Facebook. Likväl visade analysen att det inte fanns några samband mellan att använda

15 Facebook på arbetstid och Extraversion/Neuroticism. Trots att några förväntade trender uppkom när det gäller Extraversion, Conscientiousness och Neuroticism visade resultaten att personlighetsdimensionerna inte samvarierade med användandet av Facebook. I linje med tidigare studier visade resultaten att en motivation att kommunicera var betydande när det gäller Facebookanvändning. Ross et al. (2009) menade att personligheterna som definieras i Big Five kan vara för bred och är inte det bästa sättet att förstå detta Internet beteende (Ross et al., 2009), vilket även jag tror är en bidragande faktor till resultatet i föreliggande studie. Referenser Amichai-Hamburger, Y., Wainpel, G., & Fox, S. (2002). On the Internet no one knows I m an introvert: Extroversion, introversion, and Internet interaction. CyberPsychology & Behavior, 5(2), 125 128. Andersson, B. (2011, 7 september). Vanligt Facebooka på jobbet. Dagens Nyheter. Hämtad 24 december 2011 på http://www.dn.se/ekonomi/jobb/vanligt-facebooka-pa-jobbet Bargh, J. A., & Mckenna, K. Y. A. (2004). The Internet and social life. Annual Review of psychology, 55, 573-590. Milgram, S. (2006) Relialibility and validity. I Breakwell, G. M., Hammond, S., Fife-Schawn, C., Smith. J (Red). Research Methods in Psychology (sid 73-74). London: Sage Publications Ltd. Barrick, M. R., Mount, M. K., & Judge, T. A. (2001). Personality and performance at the beginning of the new millennium: What do we know and where do we go next? International Journal of Selection and Assessment, 9, 9 30. Butt, S., & Phillips, J. G. (2008). Personality and self reported mobile phone use. Computers in human Behviour, 24(2), 346-360 Costa, P.T., Jr., & McCrae, R.R. (1992). Revised NEO Personality Inventory (NEO PI-R) and NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI): Professional manual. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources. Digman, J. M. (1990). Personality structure: emergence of the five-factor model. Annual Review of Psychology, 41,414-40. Ellison, N. B., Steinfield, C., & Lampe, C. (2007). The benefits of Facebook friends: Social capital and college students use of online social network sites. Journal of Computer-Mediated Communication, 12(4), 1143 1168. Facebook statistik. (2011). 13-10-2011, http://www.facebook.com/press/info.php?statistics Facebook vägg. (2011). 10-11-2011, http://www.facebook.com/facebook#!/facebook?sk=wall Facebook faq. (2011). 10-11-2011, http://www.facebook-faq.se/ Facebook tagg. (2011). 10-11-2011, http://www.facebook.com/help/?page=121363771279781 Facebook foto. (2011). 01-12-2012, http://www.facebook.com/help/photos Goffman, E. (1998) Jaget och maskerna. Stockholm: Prisma Goldberg, L. R. (1993). The Structure of Phenotypic Personality Traits. American Psychologist, 48, 26-34.

16 Jansdotter, N. (2011). amgång med Facebook. Tallin: Kalla kulor förlag. John, P. O, Robins W. R., & Pervin, A. L. (2008). Handbook of personality. Theory and research 3 ed. (sid. 114-159). The Guilford Press, New York. Landers, R. N., & Lounsbury, J. W. (2006). An investigation of Big Five and narrow personality traits in relation to Internet usage. Computers in Human Behavior, 22, 283 293. Lundh, L-G., Montgomery, H., Waern, Y. (1992). Kognitiv psykologi. Studentlitteratur: Lund. McKenna, Katelyn Y. A., Green, A. S., & Glenson, Marci E.J (2002) Relationship formation on the internet: What s the big attraction? Journal of Social Issues, 58 (1), 9-31. Smitch, R. E. (1993). Psychology. West publishing Company: Minneapolis. Swickert, R. J., Hittner, J. B., Harris, J. L., & Herring, J. A. (2002). Relationships among Internet use, personality, and social support. Computers in Human Behavior, 18(4), 437 451. Wolfradt, U., & Doll, J. (2001). Motives of adolescents to use the Internet as a function of personality traits, personal and social factors. Journal of Educational Computing Research, 24(1), 13-27.

17 Appendix 1 Hej! Tack för att du tar dig tid för att fylla i enkäten! Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur Facebook påverkar ens vardag men även i relation till arbete. Denna enkät är grunden för en C-uppsats på Psykologiska institutionen. Alla uppgifter kommer att behandlas endast i ett vetenskapligt syfte, inkommande data kommer att hanteras konfidentiellt och enligt forskningsetiska principer. Det tar ca 5 min att fylla i enkäten och du får 30 minuters UDtid. Enkäten består av två delar: Del 1 och Del 2. Kryssa för ETT svarsalternativ på varje fråga. Enkät Del 1 1) Kön? Man Kvinna 2) Ålder? år 3) Om du är student, vilken typ av utbildning studerar du? 4) Har du fast arbete? Ja Nej 5) Har du deltidsarbete? Ja Nej 6) Ungefär hur länge har du varit medlem på Facebook? 6 mån 1 år 1,5 år 2 år 2,5 år 3+ år

18 7) I genomsnitt, ungefär hur många minuter per dag spenderar du på Facebook? 10 eller mindre 10-30 31-60 1-2 timmar 2-3timmar 3+timmar 8) Ungefär hur många vänner har du på Facebook? Instämmer inte alls Instämmer helt 9) Facebook är en del av mina vardagsaktiviteter 1 2 3 4 5 10) Jag tillägnar en del av mitt dagliga schema till 1 2 3 4 5 Facebook 11) Jag känner mig utanför när jag inte har loggat 1 2 3 4 5 in på Facebook efter ett tag 12) Jag känner att jag är en del av Facebook 1 2 3 4 5 gemenskapen 13) Hur nöjd är du med Facebook, övergripande? 1 2 3 4 5 14) Vilken funktion föredrar du mest? Facebook väggen Facebook meddelande 15) Hur ofta skriver du på andra personers väggar? Mer än en gång om dagen En gång om dagen Två eller fler gånger per vecka En gång per vecka Två gånger per månad Mindre än en gång per månad

19 16) Hur ofta skickar du privata Facebook meddelanden? Mer än en gång om dagen En gång om dagen Två eller fler gånger per vecka En gång per vecka Två gånger per månad Mindre än en gång per månad 17) Hur många Facebook grupper tillhör du? 18) Hur ofta ändrar du din Facebook status? Mer än en gång om dagen En gång om dagen Två eller fler gånger per vecka En gång per vecka Två gånger per månad Mindre än en gång per månad 19) Varför gillar du Facebook? (kryssa för ETT alternativ) Det är så jag kommunicerar med mina vänner/ min familj Det ger en distraktion från mitt skolarbete/arbete Det tillåter mig att kommunicera med personer från förflutna Det tillåter mig samla information om personer som jag är intresserade utav Det ger mig information (t.ex. grupper) Annat 20a) Har du använt Facebook på arbetsplatsen (på arbetstid)? Ja Nej Vet ej 20b) Om ja, varför? (kryssa för ETT alternativ) Socialt, hålla sig uppdaterad med vad dina kompisar gör Paus i arbetet Istället för ett telefonsamtal till familj/vänner skickar jag ett meddelande på Facebook Andra privata ärenden Göra reklam på Facebook för företaget du arbetar på Annat