Omval på gymnasiet En studie kring vilka orsaker som kan leda till omval Cecilia Karlsson och Sandra Sundin Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för samhälle, kultur och lärande Examensarbete 10 p Studie- och yrkesvägledning, påbyggnadskurs (41-60 p) Studie- och yrkesvägledarprogrammet (120 p) Vårterminen 2007 Examinator: Adrian Thomasson Handledare: Leo Foderus Englihs title: Re-election in upper secondary school
Re-election in upper secondary school A study about wich causes that can lead to a re-elction Cecilia Karlsson och Sandra Sundin 2
Sammanfattning Genom praktiska och teoretiska studier på studie- och yrkesvägledarprogrammet har vi kunnat se en ökning av de elever som gör ett omval efter ett år på gymnasiet. Syftet med undersökningen var att se bidragande orsaker till att ett eventuellt omval sker. En kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer med fem elever som gått ett år på sitt omvalda gymnasieprogram. Detta resultat har ställts i relation till Linda. S Gottfredsons teori kring begreppen begränsningar och kompromisser i studievalet samt SCCT-teorin där fokus ligger på självskattning. Hypotesen innan forskningen påbörjades var att eleverna har dålig självinsikt och svårigheter att se sina styrkor och svagheter och därmed svårt att matcha sig själv med ett specifikt gymnasieprogram. Att se sina egna resurser kan genom professionell vägledning tydliggöras och få eleven att bli mer medveten om sig själv. Bristande samverkan med vidare studier och arbetsliv är också en bidragande variabel till att omvalen tenderar att öka. Resultatet visar att vår hypotes stämde in men även att eleverna är starkt påverkbara och lyssnade mycket på omgivningen inför sitt gymnasieval. Majoriteten av eleverna medger också att de själva borde ha varit mer aktiva i sin valprocess och intresserat sig mer för informationskvällar och öppet hus om de utbildningar de funderade på. Vi kan genom detta dra slutsatsen att denna valprocess borde påbörjas under första året på högstadiet för att förbereda eleverna till ett väl underbyggt val. För att kunna genomföra ett professionellt vägledningsarbete bör vägledaren ha god kunskap om de olika utbildningsalternativen och på ett objektivt kritiskt sätt informera eleverna. Denna slutsats kan dras eftersom många av eleverna uttryckte en förvirring över det omfattande utbud som finns och svårigheterna att kritiskt granska detta. Nyckelord Omval, gymnasieval, självskattning, väl underbyggt val 3
Abstract Through practical and theoretical studies during our education we have seen an increase of students who makes a re-election after one year at the upper secondary school. The purpose with this survey was an atempt to see causes why a re-election takes place. A qualitative survey has been done by interviewing five students which have all make a re-election. The result of the interviews has been compared to Gottfredsons theory and the conceptions she uses; limit and compromise in the choice of education and also the Social cognitive theory where focus lies in how the individual makes an appraisal of their own abilities. The hypothesis before the study began was that the student has got a bad insight in their own strength and weakness which results in a difficulty to match themselves with a specific direction in further education. Through professional guidance these qualities can be illustrated and make the student aware of him or herselves. Bad cooperation with further education and different employments is also a cause to the re-elections. The final results of this study showed that our hypothesis agree but also that the students where strongly influenced by their surroundings when they choosed for upper secondary school. The majority of the students who where interviewed admit that they should have been more active in their election and that they should have been more interested in available information about the alternatives. Through that result we can come to a certain conclusion: the process of preparing the students to choose should begin earlier, perhaps in the start of 7 th grade, to make sure that the students will consider their possibilities. To implement a professional guidance the student counsellor should have knowledge about the alternativies and inform the students in a objective and critical way. We came to this conclusion because the students in the survey expressed a feeling of confusion over the existing range of different educations and the difficulities in knowing what is accurate and objectiv information. Keywords Re-election, the election of the upper secondary school, the aware of their abilities, a well-founded choice 4
Innehållsförteckning OMVAL PÅ GYMNASIET... 1 RE-ELECTION IN UPPER SECONDARY SCHOOL... 2 SAMMANFATTNING... 3 ABSTRACT... 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 5 INLEDNING... 6 VAL AV PROBLEMOMRÅDE... 6 FÖRFÖRSTÅELSE... 7 SYFTE... 7 BEGREPP... 7 BAKGRUND... 8 FORSKNINGSANKNYTNING... 8 ANKNYTANDE LITTERATUR... 13 FORSKNINGSFRÅGOR... 20 AVGRÄNSNINGAR... 20 GRUNDANTAGANDE OCH KUNSKAPSSYN... 20 HYPOTES... 20 METOD... 21 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI... 21 METODER OCH TEKNIKER... 21 GENOMFÖRANDESTEG... 21 URVALSGRUPP OCH URVALSFÖRFARANDE... 22 DATAINSAMLING... 22 TILLFÖRLITLIGHET... 23 ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN... 23 BEARBETNING OCH ANALYS AV RESULTATDATA... 24 RESULTATREDOVISNINGSSÄTT... 24 RESULTAT... 25 SÅ HÄR SÅG ELEVERNAS VAL UT:... 25 OMVALET... 28 ANALYS AV RESULTATET... 30 SLUTSATSER... 34 DISKUSSION... 35 RESULTATDISKUSSION... 35 METODDISKUSSION... 35 FRAMTIDSDISKUSSION... 36 LITTERATUR... 37 REFERENSER... 37 BILAGOR... 38 FRÅGOR GÄLLANDE FÖRSTA GYMNASIEVALET... 41 FRÅGOR KOPPLAT TILL OMVALET... 41 5
Inledning Val av problemområde Under vår utbildning på Studie- och yrkesvägledarprogrammet har vi gjort praktik både på grund- och gymnasieskolor och följt elever under deras valprocess och sett vad som kan hända efteråt när de går på gymnasiet. Vi som forskare och våra handledares uppfattning är att eleverna kan vara osäkra inför sina val och att andelen som byter gymnasieprogram har ökat, Skolverkets undersökningar om förändringar inom gymnasieskolan visar att av de elever som påbörjade en gymnasieutbildning hösten 2005 har nästan var åttonde elev bytt program till hösten 2006. (Nyhetsbrev Tremedia 2007). Detta ledde till en nyfikenhet att undersöka området närmare. Fransson och Lindh (2004) försöker i sin forskning ge en kunskapsöversikt över vad som forskats kring ungdomar och vilket behov av stöd de har i en alltmer föränderlig framtid. Författarna anser att behovet av kunskaper om ungdomars beslutsunderlag och strategier när det gäller deras tänkande och handlande inom områdena utbildning och arbete är stort och vi ser vår forskning som ett bidrag för ökade kunskaper inom området. Även på nationell nivå höjs rösterna för vikten av en tydlig vägledning. I Skolverkets utvärdering (2007) av studie- och yrkesvägledning återges de delar av regeringens Budgetproposition för 2007 som betonar regeringen vikten av vägledning: i en tid då arbets- och studiemöjligheter blir alltmer omfattande och komplexa har studie- och yrkesvägledaren en betydelsefull uppgift att vägleda eleverna rätt. En studieoch yrkesvägledare måste ha aktuell kunskap och hålla sig à jour med förändringar inom utbildningsväsendet och arbetsmarknadens behov. Därför är det nödvändigt att vägledaren har en god utbildning och får kontinuerlig kompetensutveckling. I övergången mellan grund- och gymnasieskolan spelar studie- och yrkesvägledaren en viktig roll för att hjälpa eleverna så att övergången blir smidig. I samma proposition kan man också läsa: övergången mellan grund och gymnasieskolan bör förbättras. Bland annat måste informationen bli bättre så att gymnasieskolans lärare inte behöver börja om från början med att identifiera en elevs styrkor och svagheter. För verksamma inom olika områden där man arbetar med val av studier och arbete anser vi forskningen vara relevant för ökade kunskaper om vilka orsakerna bakom omvalet kan vara och hur eleverna ser på den hjälp de fått inför sitt gymnasieval. Några områden som tros komma att beröras är att programmet visade sig vara annorlunda än eleven trott, samt det stöd som fanns att tillgå i valprocessen under årskurs nio. Vi ser det som en naturlig fortsättning att också fördjupa oss i vilket stöd eleven fick från vägledaren på grundskolan inför sitt gymnasieval. 6
Förförståelse Eftersom vi som genomför undersökningen båda har bytt gymnasieprogram efter ett år upplever vi det som intressant att undersöka detta vidare. Vi har även under vår praktik och i våra arbeten som studievägledare på grundskola ställts inför dessa situationer. Om eleven får den vägledning och information som krävs för att göra ett väl underbyggt val kanske dessa omval inte skulle ske. Eleven borde vara medveten om programmets innehåll, framtida arbetsmarknad och även ha självkännedom. Vi är medvetna om att trots bra vägledning i grundskolan kan omval uppstå. Det är en rad olika faktorer som spelar in i valprocessen som exempelvis kön, klass, etnicitet men att även faktorer på det personliga planet spelar stor roll för om eleven trivs på sitt program eller hade möjlighet att i lugn och ro fatta beslut kring sitt gymnasieval. Syfte Syftet är att undersöka vilka möjliga orsaker som kan ligga bakom att eleven gör ett omval efter ett år på gymnasieskolan. Begrepp Vissa begrepp återkommer i studien och ges därför utrymme för närmare definitioner Väl underbyggt val: Med ett väl underbyggt val menar vi här att eleven har fått hjälp av skolan och studievägledaren under sin valprocess att se sig själva som individer och bli medvetna om styrkor, personlighetsdrag och vad som påverkar och begränsar dem i sitt val. Detta understryks även i Lpo 94 under Kunskaper 2:2 där det går att läsa följande: Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Vägledning: I litteratur om vägledning finns en rad olika definitioner som var och en beskriver vägledning utifrån sin utgångspunkt. Lindh (1988) menar att vägledningens utformning och inriktning beror på samhällets utvecklingsnivå och normsystem. Vägledning är inte något statiskt begrepp utan metod- och teoriutveckling, organisatoriska förändringar och förutsättningarna inom utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden påverkar definitionen av vägledning. Lindh (1997) gör ett försök till definition av vägledning där hon skiljer på vägledning i snäv bemärkelse och vägledning i vid bemärkelse. Med vägledning i snäv bemärkelse menar Lindh personlig vägledning, enskilt eller i grupp och de aktiviteter som är förbundna med detta. Det är den interaktionsprocess där en professionell vägledare hjälper individer att utifrån deras problemställningar lösa och hantera sina val av utbildning, arbete och livsform. Med vägledning i vid bemärkelse menar Lindh all den verksamhet som respektive organisation/institution och land erbjuder individen som förberedelse för framtida val rörande studier, arbete och karriär. Studieförberedande program: Samhällsvetenskapliga och Naturvetenskapliga programmen på gymnasieskolan. 7
Yrkesförberedande program: De program på gymnasieskolan som innehåller minst 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning. Teknikprogrammet och Estetiska programmet utgör en egen grupp då de läser mer studieförberedande kurser än traditionella yrkesförberedande program men saknar praktiken. Bakgrund Forskningsanknytning För att kunna genomföra vår forskning har vi tagit del av litteratur som behandlar val och väljande, utvärderingar av studie- och yrkesvägledningen i den svenska grundskolan samt litteratur kring ungdomar och vad som påverkar dem i deras val. Under det senaste decenniet har en mängd omvärldsförändringar inträffat som gör att många forskare talar om ett paradigmskifte. Gamla synsätt byts mot nya när vi går in i det postmoderna samhället, detta ställer även nya krav på vägledningen när den på flera plan ställs inför nya villkor, Dresch och Lovén (2003) påvisar i sin forskning några av de faktorer som spelar in: Ökad decentralisering som ger kommunerna större frihet att utforma vägledningens organisation och innehåll Alltfler valmöjligheter i utbildningssektorn parallellt med växande antal friskolor och ökad konkurrens mellan kommunala skolor Snabba förändringar på arbetsmarknaden genom bl.a. internationalisering och ny teknologi En arbetsmarknad med å ena sidan brist på arbetskraft inom flera sektorer och å andra sidan marginaliserade grupper med hög arbetslöshet Kompetenskraven i arbetslivet tenderar att bli mindre tydliga. Många arbetsgivare betonar mera abstrakta kompetenser som social kompetens, självständighet och flexibilitet En förlängd ungdomstid då ungdomar tillbringar längre tid i utbildningssystemet och på så sätt skjuter upp inträdet på arbetsmarkanden Vidare hänvisar Dresch och Lovén till undersökningar som visar att inom vägledning har inte gamla idéer och synsätt försvunnit trots de stora omvärldsförändringarna men att man inom vägledningen börjat diskuteras nya metoder och vikten av att inta ett mer holistiskt synsätt, se 8
bl.a. Peavy (1998). Dresch och Lovén hänvisar även till flera projekt som har gjorts för att stärka deltagarnas aktivitet. Vägledarna har här försökt att jobba med hela personen och hans/hennes situation. Det har visat sig att de sökande hade andra förväntningar på vägledningen än vad de fick. Vägledarna ville undvika en roll där de tog hand om det hela för deltagarna men samtidigt var det denna roll som de flesta av deltagarna efterfrågade. Lovén (2000) beskriver i sin studie ett liknande problem då han menar att många ungdomar blir passiva i vägledningssituationen och ser vägledarna som en informationsbank som alltid kan besvara deras frågor. Vissa elever var så passiva att författaren använder sig av ett begrepp hämtat av Seligman där han benämner detta som inlärd hjälplöshet, detta betyder att eleven under sin skoltid har lärt sig ett passivt beteendemönster och inte utvecklat ett ansvarstagande för sitt eget liv. Resultatet blir att vägledarna blev mer aktiva och därmed förstärkte elevens passiva roll. Enligt OECD:s rapport ligger utmaningen i dagens vägledning i att gå från att hjälpa individen att välja ett arbete eller en kurs mot att istället hjälpa till att på ett bredare sätt utveckla individens förmåga att ta ansvar för och förvalta sin karriärutveckling (Dresch och Lovén 2003). Alla dessa samhällsförändringar får konsekvenser för hur dagens ungdomar väljer utbildning och framtida yrke. En ökad grad av osäkerhet på arbetsmarknaden gör att det inte längre går att räkna med en livslång anställning i framtiden. Människor kommer att vara tvungna att acceptera projektanställningar och perioder av arbetslöshet. Förlusten av utstakade karriärvägar kräver att individen i högre grad blir självstyrande vad gäller arbete. Även karriärbegreppet har utvecklats till ett livsstils eller livsformsbegrepp. Väljer yrke gör man parallellt med att man väljer livsform (Fransson och Lind 2004). I utredningen Om unga utanför (SOU 2 003:92) har man ur det totala antalet 16-19 åringar vilka är ca 940 000 kunnat särskilja en grupp på ca 25-30 000 som har betydande problem att etablera sig i samhället. En majoritet av dessa unga har en ofullständig grund eller gymnasieutbildning och svag koppling till arbetsmarkanden. Antalet 16-19 åringar som varken befinner sig i arbete eller utbildning har ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet. Forskning om ungdomar pekar entydigt på att ungdomar inte är någon enhetlig grupp. I Trondman och Nihads (2001) avhandling kommer ungdomarnas egna röster till tals om hur de upplever sin tillvaro i dagens föränderliga samhälle. Författarna använder sig av begreppet gråzon som får beskriva det tillstånd där många av ungdomarna hamnar när de misslyckas i skolan och på arbetsmarknaden. Författarna menar att det sker en polarisering mellan de med arbete och de som inte har och mellan de som genom högre utbildning finner vägar till arbetsmarkanden och dem som inte slutför ungdomsskolan och till stor del riskerar arbetslöshet. Kompetenskraven i arbetslivet tenderar även att bli mindre tydliga. Dagens arbetsmarknad ställer högre krav på personlig kompetens och möjligheterna till arbete och yrkesalternativ har blivit allt fler efter en utbildning samtidigt som en bestämd utbildning inte självklart leder till ett givet yrke. Alla dessa faktorer ska eleverna ta ställning till när de gör sitt val av framtida levnadsbana. Valet till gymnasieskolan är oftast det första stora valet eleverna tar på sin väg mot arbetsmarknaden. Vilka faktorer påverkar deras val och vilket stöd får de i sin valprocess? Fransson och Lindh (2004) menar att för att kunna få svar på frågor av den sorten är det viktigt att närmare studera hur ramarna för individens valprocess ser ut och de säger följande: Utbildningssystemets utformning liksom villkoren på arbetsmarknaden och i arbetslivet är av stor vikt. Hur utbildningssystemet är utformat, hur regler för tillträde och urval är organiserade liksom hur det ekonomiska studiestödet är utformat har givetvis betydelse för individens fortsatta utveckling. Det får också konsekvenser för val av framtida 9
utbildning och arbete. Andra viktiga faktorer i sammanhanget är vilket stöd och vilken kunskap elever genom skolan får tillgång till för att fatta beslut i sin utbildnings och yrkesval (s, 35) Henrysson (1994) kunde i sin undersökning se att vägledare på grundskolor ofta tvingas göra prioriteringar, eftersom tiden inte räcker till för längre vägledningssamtal åt alla. Elever som bedöms som svaga och som kanske har låga betyg nämns av samtliga intervjuade bland dem som prioriteras. Vidare menar Henrysson att skolans studievägledarkultur är beroende inte bara av den allmänna skolkulturen utan också av de kvaliteter som finns hos studievägledaren. De primära egenskaper som skolpersonalen i denna undersökning förknippar med en bra studievägledare är intresset för människor, inte minst ungdomar. En bra studievägledare bör alltså vara utåtriktad och öppen, ha förmåga att lyssna på ungdomarna och vinna deras förtroende. Eleverna framhåller vikten av att känna sig hörd och önskar ett helhjärtat engagemang från sin vägledare. Att ha förmågan att organisera och administrera är primärt samt kunna samarbeta med övrig personal. Att ha faktakunskaper gällande utbildningsvägar, yrken och arbetsmarknad är också viktigt. Henryssons resultat visar också att många elever i studien kände sig osäkra inför valet till gymnasieskolan och att de heller inte var aktiva med att söka information om de alternativ som fanns på gymnasieskolan. Henrysson menar även i sin avhandling att det är en central uppgift för skolan att förbereda eleverna för deras inträde i arbets- och vuxenlivet. Studie- yrkes- och arbetslivsorienteringen är ett viktigt led i skolans strävan att ge eleverna den beredskap som krävs för mötet med arbetslivet. Han lyfter också fram att för att eleverna ska kunna göra realistiska och väl underbyggda val krävs att de har kunskaper om valalternativen (yttre faktorer) men också kunskap om sig själva (egna förutsättningar och intressen). Förutom dessa kunskaper och denna självkännedom måste de också känna till väljandets teknik, dvs. hur de ska gå tillväga för att nå de uppställda målen. Valsituationen för eleverna är ett komplicerat samspel mellan en mängd yttre och inre faktorer, som ställer stora krav på individen för att de ska kunna göra väl underbyggda studieoch yrkesval. I syfte att visa vilka motiv ungdomar i årskurs 9 har när de väljer gymnasielinje genomfördes en undersökning 2000. I studien deltog 300 elever från årskurs 9 och de viktigaste motiven vid val av utbildning visade sig vara att utbildningen hade hög kvalitet och innehåll samt dess möjlighet till fortsatta studier. Även sociala motiv spelade in, stämningen på skolan och möjligheten att få nya kompisar. Värt att notera är även motiv som att kunna flytta hemifrån eller att få tåg och busskort. (Fransson och Lindh 2004) Inledningsvis beskrevs att våra ungdomar kastas ut i en verklighet med snabba förändringar och korta anställningar. Bilden i media målar ofta upp att dagens ungdomar vill ut och resa och förverkliga sig själva men Fransson och Lindh (2004) refererar till Jonssons forskningsresultat som visar att ungdomar inte på något övertygande sätt är inställda på att vara så rörliga som den förändrade produktionen och arbetsmarknaden förväntar. Majoriteten föredrog trygghet framför tidsbegränsade anställningsvillkor och projektanställningar. Som vi kan se ovan så finns en del forskning som behandlar vilka faktorer som styr eleverna i deras val och det sammanhang som eleven befinner sig i vid valet. Svårare är att finna litteratur som behandlar orsakerna kring varför eleverna gör omval på gymnasiet. Ett examensarbete av Andreasson och Johansson (2006) behandlar frågan om gymnasieelevernas syn på sina omval. Åtta av nio elever som deltog i undersökningen svarade att de inte visste att det var mycket teori och en hög studietakt, de upplevde även en hög svårighetsgrad. Andra elever uppger att de visste för lite om kursernas innehåll. Flera elever anger att de borde ha 10
läst mer information innan de valde samt att de önskat mer information från studie- och yrkesvägledaren. Elevernas egen uppfattning om varför de gjorde ett omval handlade i åtta av nio fall om teori och tempo men även att man kände att man inte passade in i klassen. Trots den osäkerhet som många elever känner inför sitt gymnasieval går ändå 98 procent idag vidare till gymnasiet. En stor del av dessa, 25 procent avslutar sin gymnasieutbildning utan att erhålla slutbetyg. Varför så många elever väljer att inte fortsätta sin valda utbildning ger undersökningen inga svar på. Svensson och Reuterberg (2002) har gjort en longitudinell undersökning dvs. som pågått under en längre tid där man undersökte två ungdomsgrupper som befann sig i gymnasieskolan mellan åren 1993 till 1996 samt 1998 till 2001. Fler elever i den sena kullen upplever gymnasiestudierna som svåra och stressbetonade vilket även stöds av det faktum att avbrotten på programmen har ökat drastiskt. Bland dem som startade gymnasieskolan 1993 fullföljde 80 procent sin utbildning på tre år. För de som började 1998 varierar det mellan 65 och 70 procent. Det största växande antalet avbrott finns på de yrkesinriktade programmen, vilka har stigit med 15 procentenheter. Andelen som inte fullföljer sina studier har ökat kraftigast bland manliga elever och är mer markant för de elever som tillhör den lägre arbetarklassen. Antalet avhopp på det Naturvetenskapliga programmet ligger högst bland elever från arbetarhem vilket enligt författarna är mycket allvarligt, inte minst med tanke på att dessa elever är starkt underrepresenterade redan från starten vid detta program. När man i undersökningen frågat efter vad deras förstahandsval till gymnasiet berodde på svarar båda årskullarna att intresset för utbildningen var det klart viktigaste skälet till val utav program. Härefter följer utbildnings- och yrkesplaner. Den senare årskullen fäster även större vikt vid framtida yrkesoch utbildningsplaner samt möjligheten att få bra betyg. För båda grupperna tycktes studievägledarna och föräldrarna haft ett litet inflytande på valet av program. I ytterligare en rapport från samma år menar Svensson (2002) att bristande kunskaper från grundskolan är säkert en av orsakerna till studieavbrotten i gymnasieskolan men att dessa brister inte kan förklara alla avbrotten. Undersökningen visar på att det finns elever med goda eller mycket goda betyg från grundskolan som inte fullföljt sina gymnasiestudier. Eleverna i undersökningen fick svara på en fråga som gällde skälen till deras studieavbrott. 25 procent svarade att de visste för lite om den utbildning de påbörjade. De trivdes inte i den klass/skola de gick i samt de ville ta ledigt ifrån studierna. Författaren drar härav slutsatsen att bristande studievägledning, dålig trivsel samt skoltrötthet är faktorer som bidrar till studieavbrott. Att man inte fullföljt studierna på grund av bristande kunskaper visar enkätsvaren till en viss del. I Lovéns (2000) avhandling framgår att eleverna bär med sig olika erfarenheter som påverkar deras agerande och väljande i olika valsituationer inför fortsatta studier. Så väl social bakgrund som genus spelar roll vid väljande men också faktorer som är mer individrelaterade. Kunskap om utbildningsalternativ och självkännedom är några sådana faktorer. Flera elever är osäkra och söker främst hjälp från föräldrar och vägledare. Eleverna i studien utgick i första hand från sitt intresse vilket kunde vara ett utbildnings- eller yrkesintresse och ibland en kombination av dessa. Hela tiden såg dock eleverna på möjligheterna att komma in, dvs. betygen, medan de inte hade tänkt så mycket på om de skulle klara av eller om de hade de färdigheter som behövdes för den utbildning eller det yrke de funderade över. Lovén menar vidare att eleverna visste för lite för att kunna ta ställning till sin framtid. De hade få erfarenheter och begränsad kunskap om sina egna resurser De visste också väldigt lite om de alternativ som fanns tillgängliga. Vägledarna menade att många elever var osäkra och ofta sköt sina avgörande beslut så länge att de nästan råkade i panik. Dresch och Lovén (2003) intervjuade i sin forskning ett antal studievägledare för att fånga deras egna åsikter om vad de ansåg mest hade förändrats i deras arbete, några förändringar 11
som framkom i intervjuer med vägledare var att det finns fler valalternativ vilket ökar behovet av vägledning och att Internet ger större tillgång till information. Svårigheter för studievägledare och elever att skilja mellan information och marknadsföring. Dagens elever upplevs som mindre mogna att ta ställning till sin framtid och mindre benägna att söka information själva, detta trots den nya tekniken. Självskattning För många elever är studie- och yrkesvägledaren den enda person de har att vända sig till med sina frågor om yrke och studier. Problemet är att många vägledare har ett stort antal elever vilket gör att tiden ska fördelas rättvisst mellan dessa. De flesta elever träffar sin vägledare en eller två gånger vid 30 minuters samtal innan de gör sina val till gymnasieskolan. Utöver detta kan eleven gå på gymnasieskolornas öppet hus och ta del av information på Internet och i olika informationsbroschyrer, i övrigt läggs mycket av valet i händerna på eleverna. Fransson och Lindh (2004) relaterar i sin forskning till en rapport gjord av Skolverket från 2000 som pekar på att studie- och yrkesvägledningssamtal i grundskolan i alltför stor utsträckning handlar om teknikaliteter. Fokus i samtalen var enligt utvärderingen på yttre villkor medan eleverna snarare hade behov av att förstå sig själva inför den förestående förändringen. Ofta organiseras studie- och yrkes information som traditionell klassrumsundervisning och eleverna har då svårt att inse att det rör dem personligen. Enligt Lovéns doktorsavhandling från 2000 är eleverna inte tillräckligt utvecklade självkännedom i kombination med betyg en orsak till att det minskade elevernas intresse i att diskutera sina egna resurser. Vägledarna kunde till viss del hjälpa dem, men den alltför korta tiden för samtal begränsade möjligheterna ytterligare. Studier visar att studie- och yrkesvägledningssamtal följer stereotypa mönster, för att undvika detta ställs stora krav på studievägledarnas systematik, professionalitet och kunskap om olika metoder. Lindh menar att bara för att den unga människan fått svar på sina frågor så innebär det inte med automatik att de tagit nästa steg i sin process. Vägledning är något mer än att bara inhämta information. Det handlar om att bearbeta och omvandla denna information så att man kan överväga framtida konsekvenser (Fransson och Lind 2004). Det förutsätts under högstadietiden att eleverna ska klara av att genomföra lämpliga studieval, dvs. val som bl.a. tar hänsyn till intressen och personliga egenskaper. Betygen lyfts fram som variabel till ökad självkännedom, men även genom de praktiska ämnena får eleven en chans att upptäcka sina starka och svaga sidor. Elevernas starka sidor uppmuntras inte alltid. Hos elever med svaga skolprestationer leder betygen ofta till omvänd förstärkning och elevernas självkänsla minskar. Praon lyfts fram som en annan väg till självkännedom. De får tillfälle att testa sin förmåga i andra situationer och med andra uppgifter än de i skolan i övrigt kan erbjuda. Elever som ofta misslyckas eller vantrivs i det vanliga skolarbetet kan finna sig väl tillrätta i en annan miljö, bli uppmuntrade och växa. Många elever uppfattar det som hemmet och föräldrarna haft större betydelse om deras självkännedom än skolan. Det är en svår uppgift för skolan, och eleverna förväntar sig heller inga sådana insatser i klassrummet. De menar att det i klassrumssituationer med ett 30-tal elever inte är lämpad för samtal om dem själva, deras starka respektive svaga sidor (Henrysson, 1994). Genom kompromiss- och begränsningsprocessen drar vi paralleller till Erikssons och Gustavssons (2006) undersökning där de studerat vilka vägledningsinsatser ungdomar har eller borde ha haft till sitt förfogande att hjälpa dem välja. De ställer sig frågan om eleven gör 12
sitt val grundat på intresse, yrkesinriktning eller på föräldra- eller kompisinflytande. De ställer sig också frågan om valet är en kompromiss eller en följd av begränsningar man gjort och frågar vidare om faktorer som otillräcklig självkännedom och osäkerhet beträffande anlag och intressen kan ha betydelse för ett eventuellt felval. Anknytande litteratur Skolverket genomförde 1995 en utvärdering av den svenska grundskolan (UG-95) som bestod av ett flertal olika undersökningar och en av dessa behandlar studie- och yrkesvägledningen. I centrum för undersökningen står årskurs 9-elevers kompetens avseende studie- och yrkesorientering. Elevernas val till gymnasieskolan och skolans arbete med studie- och yrkesorientering har även granskats. I undersökningen presenteras fyra områdesrubriker som kan sägas sammanfatta studie- och yrkesvägledningsverksamheten och knyter an till vad som står i läroplanerna (Lpo-94): Omvärldskunskap, eller elevernas kännedom om valalternativ: Eleven skall ha kunskaper om olika valalternativ och framtida möjligheter. Det innebär bl.a. att utveckla kunskap om olika valalternativ vad gäller utbildningar, ämnen, skolor och yrken samt vilka konsekvenser olika val kan få för den enskilda eleven. Självkännedom: Elevens kunskap om sig själv vad gäller bl.a. anlag, intressen, värderingar, kompetenser, psykiska, social, intellektuella förmågor, starka och svaga sidor är väsentliga för förmågan att relatera sig till olika utbildningar och arbetsuppgifter. Beslutskunskap: Eleven bör under skoltiden utveckla strategier, färdigheter och kunskaper för att hantera studie- och yrkesvalssituationer och fatta beslut grundade på korrekt, kritiskt granskad information och god kännedom. Övergångskunskap: Eleven skall vara förberedd för att kunna handskas med övergångar från ett stadium till ett annat, en skolform till en annan, från skola till arbetsliv, från ungdom till vuxenliv med en positiv framtidstro och förståelse för behovet av ett livslångt lärande. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det finns ett basutbud vid som gott som alla de undersökta skolorna vad gäller studie- och yrkesvägledning. Vägledarna lägger tyngdpunkten på information om gymnasieskolorna och valsituationen. Övrig undervisning rörande studievägledningsfrågor verkar till stora delar beröra förberedelser och uppföljning av praktisk arbetslivsorientering, (PRAO). Verksamheten har sin tyngdpunkt i årskurs nio och strax innan valet samt att studie- och yrkesvägledares är ganska ensam om att genomföra detta arbete. Detta anser författarna rimmar illa med såväl målformuleringar och teorier om att studie- och yrkesval är en långsiktig process som pågår hela livet. 2005 gjordes en uppföljande studie av Skolverket som utvärderar och beskriver hur studievägledning inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna genomförs och organiseras. 13
Utvärderingen beskriver omfattningen, utformningen och vilken inriktning studievägledningen har i Sveriges kommuner. Vilka resurser och arbetsvillkor har dagens vägledare och hur ser elevernas förväntningar på vägledningen ut och vad har de för erfarenheter. Utvärderingen kunde se vissa brister: många kommuner har en svag kommunal styrning och utvärderingar av studievägledarnas arbete saknas. Villkoren ser olika ut i kommunerna och deras chefer har skiftande åsikter om vilka uppgifter studievägledarna ska ha. Elevernas, lärarnas, skolledarnas förväntningar motsvarar inte alltid studievägledarnas egna uppfattningar. Endast hälften av alla verksamma vägledare har studie- och yrkesvägledarexamen. Tidigare studier som Skolverket gjort har visat att studie- och yrkesvägledningen inte alltid lever upp till styrdokumentens intentioner, då eleverna saknar överblick över hur både utbildningsvärlden och arbetsliv är organiserat. En starkt bidragande orsak till denna bild har förklarats med att intentionerna bakom det mål- och resultat styrda systemet ännu inte övergått till en fungerande praktik (UG-95). Skolverket publicerade 2007 en undersökning där man på nytt följer upp de brister som identifierades i undersökningen 2005. Denna gång ligger fokus på studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Undersökningen finner få exempel på väl fungerande verksamhet och granskningen ger även en bild av att eleverna inte får den studie- och yrkesvägledning de har rätt till. Trots att både huvudmän och de enskilda skolorna som intervjuats anser att komplexiteten i valet av studie- och yrkesbana idag är betydligt större än tidigare, visar resultaten från granskningen att de inte prioriterar läroplanens mål att sträva mot gällande skolan och omvärlden. De elever som intervjuades i undersökningen berättar att de ägnar mycket kraft åt framtida studie och yrkesval och de efterfrågar inslag av vägledning tidigare än sista året på grundskolan. Eleverna uttrycker även en önskan om att få större möjlighet till enskilda samtal. De flesta elever träffar sin vägledare någon gång under grundskolan, de allra flesta under ett samtal i nian och vid informationsstunder i åttan och nian. Forskningen visar att i åk 7-8 genomförs mer av kollektiv information och undervisning. Först i åk 9 förekommer enskilda vägledningssamtal. Snarare än att arbeta med en långsiktig val och beslutsprocess tyder detta på att aktiviteterna är förlagda i nära anslutning till valet (UG-95). Bilden av studie- och yrkesvägledaren som ganska ensam om kunskaper om gymnasieskolan målas upp på flera håll, detta trots att det i läroplanerna står att alla personal som jobbar inom skolan skall stötta eleverna i deras val av yrke och studier. 60-70 procent av eleverna uppger att lärarna aldrig eller bara någon enda gång genomfört någon form av studieinformation i undervisningen (UG-95). Samma undersökning visar att lärarna endast hade kunskaper om några få gymnasieprogram och därav kände sig osäkra när eleverna ställde frågor. De personer som verkar vara det viktigaste stödet för eleven i valprocessen var enligt undersökningen föräldrarna där 35 procent av eleverna angav att det pratat med dem tätt följt av studie- och yrkesvägledaren med 31 procent. 95 procent av eleverna uppger att de är nöjda med sina val men trots detta säger 30 procent att de skulle ha valt något annat än att studera om det varit möjligt. Skolverkets undersökning (UG-95) försöker även få fram vilka faktorer eleverna tog hänsyn till vid sitt gymnasieval och vad de anser de borde ha tagit större hänsyn till: 14
Viktigaste faktor vid val av gymnasieprogram: Att det kändes rätt Bred utbildning Intressant innehåll Att man är helt säker på sitt val Goda jobbmöjligheter Elever ansåg i större utsträckning att de framtida arbetsmarknadsutsikterna var viktig medan vägledarna anser att omgivningens åsikter om olika alternativ samt att diskutera sitt val med andra är viktigt. Studie- och yrkesvägledarna anser till skillnad från eleverna att eleverna har tagit stor hänsyn till betygen då de fattat sitt beslut. Elevernas tankar kring vad de i högre utsträckning borde ha tagit hänsyn till vid valet handlar om utsikterna på arbetsmarknaden. 40 procent av eleverna anser att den enskilda vägledningen gjort dem mer självständiga att fatta beslut. Svenskt näringsliv gjorde i oktober 2004 en undersökning om ungdomars val till gymnasiet kopplat till näringslivet och elevernas föreställning om detta och olika branscher. Undersökningen visar att elevernas intresse och talang för detta är det primära i gymnasievalet. Viktigt är också kommande arbetsmarknad och vilka yrken man kan arbeta med. Något man också kan se är att branscher som klassas som moderna och häftiga är populära, tex. att arbeta inom media eller design och mode. Data, restaurang, IT och hotell är också branscher som eleverna generellt sett är positiva till. Svenskt näringsliv upplever detta resultat som en spegling av kommande arbetsliv och menar att verkstadsindustri, skogs- och lantbruk ligger sämre till. (Vägvalet 2004). Att erfarenheter från arbetslivet är betydande kan man också se i Skolöverstyrelsens utredning (1991) där det visade sig att många elever känner osäkerhet i samband med de valsituationer som finns i och efter grund- och gymnasieskolan. Osäkerheten bottnar i bristande självkännedom och oförmåga att kunna förstå och ta till sig information om utbildningar och yrken samt en följd av få erfarenheter från arbetslivet. Undersökningen visar också att de elever som genom prao och uppföljningsenheter m.m. fått en inblick i arbetslivet känner en mindre tveksamhet och osäkerhet inför valsituationen. Detta på grund av att eleverna genom att få prova på och se vad olika yrken kan innebära höjer sin självkännedom. I studien finns kritik riktad mot studievägledningen. Den ges av gymnasieelever som när de kommenterar den hjälp de fått under grundskoletiden är kritiska. Eleverna uppger att de dels inte fått korrekt information om okända alternativ som kunde ha varit intressanta. Enligt Skolverkets undersökning (2007) har eleverna många idéer och önskemål om aktiviteterna inför valet men vet inte hur de ska artikulera dem. De är kritiska till många av aktiviteterna kring valet och anser att dessa inte har planerats utifrån elevernas önskemål och behov. Besöken på gymnasieskolorna anses ha varierad kvalité och beror på hur de är upplagda. Eleverna anser att vägledningen inte alltid direkt behöver handla om att skaffa sig ett yrke utan att den t.ex. kan vara inriktad mot att förbereda för kommande val i livet. De saknar även information om att studera och arbeta utomlands. Eleverna efterfrågar mer kontakt med arbetslivet, både i form av studiebesök och att representanter från näringslivet 15
kommer och besöker dem. Eleverna har svårt att se någon koppling mellan studier och arbete. Flera elever känner sig pressade att få bra betyg och de menar att flertalet lärare fäster för stor vikt vid betygen istället för att prata med eleverna om olika framtidsmöjligheter. Samtidigt nämner de att det är viktigt att känna till intagningspoängen så man vet hur mycket man behöver plugga. Att få mer kontakt med gymnasieskolan säger de skulle minska deras osäkerhet inför gymnasiet. Elever och vägledare uppfattar samtalen olika. Kan det vara den korta tiden som gör att eleverna inte uppfattar intentionerna i samtalen? Ju fler samtal eleverna haft med vägledaren inför sitt val desto mer lika vägledarna blir de i sina bedömningar om samtalets innehåll. Elever som fått relativt sett många enskilda samtal uppger att de i större omfattning fått tid och möjlighet att lära känna sig själva och sin lämplighet för olika utbildningar och yrken och blivit mer självständiga i sitt beslutsfattande (UG-95). Eleverna uttrycker ett behov av mer och bredare information men också en önskan om en bättre förmåga att kunna sätta sig själv och sin självkännedom i relation till de olika tänkbara alternativen. Ofta jämställs vägledning som information om de olika valalternativen. Detta bottnar troligtvis i bristande kunskap om studie- och yrkesväglednings mål, intentioner och verksamheten som helhet. Eventuellt kan detta ha bidragit till att man i skolans studie- och yrkesvägledning i så begränsad omfattning tycks lyfta fram elevens självkännedom som en viktig faktor. Av eleverna är det 88 procent som anser att självkännedom är viktigt för valet men endast 5-9 procent anser att de faktiskt tagit hänsyn till detta i valet och 9-14 procent anser att de borde ha tagit större hänsyn till det. Detta tolkas av författarna som att elevernas uppfattning om självkännedom är ett område där kunskaperna är begränsade och behöver utvecklas men att dessa önskemål kommer i skymundan för behoven som handlar om ytterligare faktakunskaper och information om de valalternativ som finns (a.a.). I Skolverkets undersökning (UG-95) undersökte man även hur elevernas studie- och yrkesvägledningskompetens såg ut och eleverna fick ta ställning till olika saker. Ju mer uppgiften inriktas på att den egna personen skall lyftas fram och sättas i relation till någonting desto svårare blir det. Att beskriva sig själv utifrån starka och svaga sidor är den uppgift som alla inklusive eleverna anser har svårast med. Skolpersonalen skattar elevens förmåga eller kompetens att relatera sig själva till vald utbildning som något som drygt hälften av eleverna skulle klara av på ett bra sätt. Trots att personalen verkar överens om att alla måste bli mer engagerade i elevens studie- och yrkesorientering så verkar det ännu inte ha omsatts i handling. Kompetens avseende studie- och yrkesorientering kan inte heller betraktas som en färdighet vilken man lär in en gång för alla. Den är snarare att betrakta som en dynamisk förmåga hos individen att under livet utveckla och anpassa sitt handlande och tänkande för de val och beslutssituationer som har med studie- och yrkesval att göra. En mängd olika yrkesvals- och karriärutvecklingsteorier har skapats genom åren som alla fokuserar på olika bitar i individens valprocess. Bristen på självkännedom och elevernas uttryck för att detta saknas i skolan ger oss en anledning att fördjupa oss i två teorier som skulle kunna fungera som en grund för fortsatt arbete med att ge eleverna bättre kunskaper inom området. Linda S. Gottfredson har i sin teori ett fokus på människors självuppfattning i den kognitiva kartan över yrken, och riktar särskild uppmärksamhet på den styrka en individ har men som 16
inte alltid kommer till uttryck för att skapa en egen identitet som stämmer överens med självkänslan. Gottfredson menar att barn med olika kön och social bakgrund ofta strävar mot karriärer som är typiska för deras självbild kring kön och klasstillhörighet. Unga människor påverkas också tydligt av yttre faktorer som kan leda till begränsningar och kompromisser i det personliga valet. Dessa två begrepp är återkommande i Gottfredsons teori och hon menar att begränsningar och kompromisser avgränsar och påverkar individens val. I kompromissprocessen bestämmer sig individen för ett bra val, men inte det bästa möjliga. Individen är alltså inte tillfreds med de tillgängliga valen och väljer därmed bort eller undviker de yrken som inte stämmer överens med deras självbild eller sociala område. (Brown, 2002) Gottfredson delar in barnens utvecklingsstadier i olika åldrar varav den sista inleds vid 14 år och uppåt och hon kallar den Orientering till det inre och unika. Fokus är nu på arbetsområden som mest stämmer överens med det inre, unika och det individen önskar att genomföra. Ungdomarna börjar betrakta yrken med en vidsynt livsplanering, det som kommer med sociala skyldigheter och personliga uppfyllanden. Exempelvis att vara en bra försörjare, både ekonomiskt och uppfostrande för deras framtida familj. I detta steg börjar processen med att kompromissa mellan valen. Gottfredson menar att kompromissen kan ske stegvis, ett steg kan vara att individen skjuter upp ett valalternativ som inte är tillräckligt bra, ett annat steg kan vara att individen anpassar sig till kompromissen. Begränsning och kompromiss är två processer som begränsar våra livsval och som gör att vi tar vissa vägar framför andra. Processen representerar hur vi skapar och definierar oss själva. Men samtidigt påverkas individer ofta olika trots liknande yttre faktorer i omgivningen. Detta är en bakomliggande faktor till Gottfredsons intresse för sin forskning. Ur vägledarperspektiv blir kunskap om alternativen därför betydande. Likheter gällande livsval hos identiska tvillingar som delar samma uppsättning gener och biologiska förutsättningar men växer upp på olika ställen kan inte förklaras på annat sätt än rent biologiska, då de inte delat samma uppväxtmiljö. När adopterade barn däremot utvecklas i samma riktning gällande livsval kan orsakerna inte anses vara biologiska utan beroende på att de delat samma uppväxtmiljö (Brown, 2002). I Social Cognitive Theory( SCCT), den sociala kognitiva teorin, är begreppet självskattning centralt. Självskattning är viktigt för vilka val man gör och vad man tror sig klara av. Det är individens sociala kontext som utgör källan till individens självskattning och man kan förändra sin syn på sig själv. Det förväntade resultatet är viktigt för de personliga mål man ställer upp och är baserat på tidigare erfarenheter. Ett grundläggande antagande i SCCT s valmodell är att individer inte kommer att kunna eller vilja omvandla deras yrkesintressen till mål och målen vidare till handling om de anar för höga hinder för att lyckas komma in i den karriär de önskar. SCCT menar att det är viktigt, i vägledningssituationer, att inte bara fokusera på att vidga perspektiven utan att även hjälpa individen att noga fundera över de potentiella hindren, analysera sannolikheten att stöta på dessa hinder samt förbereda strategier för att förhindra eller klara av sådana hinder och även förbereda en social support i individens familj eller omgivning. Teorin sätter fokus på hur kognitiva variabler och processer påverkar karriärmöjligheter. Den kompletterar och bygger länkar till flera andra karriärvägledningsteorier. Kännetecknande för kognitiv teori är att människors föreställning om hur världen är beskaffad påverkar deras beteende. Man skapar först kategorier och benämningar på saker och företeelser för att beskriva och hantera sin verklighet. Dessa sätter varje människa samman till kognitiva kartor eller scheman som man använder för att förstå, och orientera sig i, sin 17
omgivning. När man stöter på något nytt kopplar man det till sitt existerande kognitiva schema. En person tolkar på så sätt det nya genom det gamla. Det finns tre variabler i teorin som är centrala vid förståelsen av hur människors kognitiva kartor påverkar karriärutvecklingen, dessa är: Self-efficasy eller självskattning. Tron på sin egen förmåga. Klarar jag detta? Förväntningar på resultat. Hur ska det bli? Personliga mål. De mål man sätter upp för att uträtta något. Självskattning, som är den variabel av de ovanstående som diskuteras mest inom teorin, formas i huvudsak från fyra olika källor: Personliga erfarenheter om hur man lyckats genomföra något. Ställföreträdande inlärning. Kan hon så kan jag. Social övertalning. Andras tro om ens förmåga. Fysiska och känslomässigt tillstånd. Upplevelse av hur man mår. De tre variablerna självskattning, förväntade resultat och personliga mål samverkar och påverkar hela tiden varandra. Dessa tre sätts sen in i en större modell som visar hur de också samverkar med intressen, mål, val av handling och resultat av handling. Man menar att anlag och värderingar är viktiga delar i processen som väcker intresse för yrken men det viktigaste är att intressen filtreras genom självskattningen och det förväntade resultatet. Man menar att anlagen anger tilltron till sin förmåga (självskattning), vilket i sin tur påverkar det förväntade resultatet och därmed intresset. SCCT ger konstruktiva påståenden om människors kapacitet att påverka deras egen utveckling. SCCT menar att karriärrelaterad självskattning börjar utvecklas redan i grundskolan. När individen upptäcker vad han eller hon klarar av får individen ett ökat självförtroende och börjar utveckla intresse för en aktivitet som han eller hon ser sig klara av. När en aktivitet uppstår så formar människan mål. Allt eftersom människan utvecklar en aktivitet som de upplever stärker självskattningen och där de känner att något positivt uppstår så formar de mål för att öka sitt engagemang i aktiviteten. Det gensvar man får från den aktivitet man utför, i form av belöningar, ger i sin tur en viktig feedback som hjälper till att stärka individens självskattning, förväntade resultat och personliga mål. Detta förstärker i sin tur intresset ännu mer. Självskattning bör inte blandas ihop med det närliggande begreppet självkänsla. Självskattning syftar specifikt till tron på sin egen förmåga att genomföra en viss uppgift medan självkänsla innefattar hur bra eller dåligt en individ tycker om sig själv och värderar sig själv (Brown, 2002). 18
Styrdokument som reglerar studievägledarens arbete De styrdokument som reglerar studievägledarnas arbete är den Etiska deklarationen för studie- och yrkesvägledare samt läroplanen Lpo-94. Sveriges Vägledarförening är en intresseförening som verkar för att stärka och utveckla studie-, yrkes- och karriärvägledning. Vägledningsarbetet skall präglas av professionalitet och god etik. Syftet med de etiska riktlinjerna är att de ska kunna fungera som ett stöd för de som arbetar med vägledning och för de som möter vägledning. Vägledarens yrkesetik utgår från de etiska värden som kan härledas ur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, EU:s resolution om vägledning 9286/04 samt ILO:s konvention nr 142 om yrkesvägledning. Föreningen har utsett ett etiskt råd vars uppgift är att särskilt utveckla och bevaka frågor kring vägledningens etik. Etiska rådet kan också biträda vid de dilemman som kan uppstå och erbjuder en möjlighet för att erhålla stöd vid svårare avvägningar. De etiska riktlinjerna är indelade i tre kategorier; profession, individ och samhälle. (http://www.vagledarforeningen.org, 070423) I Lpo-94 finns studie- och yrkesvägledningens verksamhet nämnd i olika sammanhang. Ett mål som skolan skall stäva mot är att eleven inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. (s.10) Under rubriken 2.6 Skolan och omvärlden, står det att eleven ska få tillräckligt underlag för att välja fortsatt utbildning och att detta förutsätter en nära samverkan mellan den obligatoriska skolan och de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det poängteras också vikten av med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål att sträva mot är att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden få en inblick i närsamhället och dess arbets- förenings-, och kulturliv och få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder (s.9) En riktlinje som anges under samma rubrik är att alla i skolan ska bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund. Slutligen står det att studie och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter skall: informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och därvid särskilt uppmärksamma möjligheter för elever med funktionshinder samt vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterade insatser. (s.15) Under rektorns ansvar finns en del ansvarspunkter nämnda rörande studie- och yrkesvägledningen inom verksamheten: samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning 19
den studie- och yrkesorienterade verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning (s.17) Forskningsfrågor Vilka är de bakomliggande orsakerna till att eleverna gör omval på gymnasiet? Vad anser eleverna själva hade kunnat hjälpa dem att slippa göra ett felval till gymnasiet Avgränsningar Vi har valt att avgränsa oss till att genomföra undersökningen i en och samma kommun och gymnasieskola. Undersökningen genomfördes då eleven har bytt program och går första året på sin omvalda utbildning. Grundantagande och kunskapssyn Vi tror att omvalen på gymnasieskolan skulle kunna minskas om processen med vägledningen i grundskolan fick ta mer tid. Många elever får bara ett samtal och ett stort antal elever har inte tillgång till utbildade vägledare med kunskaper i samtalsmetodik och vi antar att många av de som gör omval inte haft så mycket stöd i sin valprocess och att dem hade behövt längre tid på sig för att kunna sätta sig själv i relation till de olika programmen på gymnasieskolan. Som studievägledare kan vi uppleva att man har ett ansvar att påbörja denna process tidigt under högstadietiden för att eleven ska känna en mognad och få insikt och bli medveten om sina talanger, intressen etc. Detta går att relatera till begreppet självuppfattning utifrån Gottfredsons teori kring val och väljande och SCCT teorin som jobbar med självskattning. Vår kunskapssyn bygger till stor del på det vi har lärt oss under vår tid på studie- och yrkesvägledarutbildningen. Utbildningen bygger på samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga kurser med betoning på samtalsmetodik och teorier om val och väljande. Många faktorer spelar in för hur vi människor gör våra val t.ex. kön, klass, etnicitet och vi anser att allt detta måste tas i anspråk i ett vägledningsmöte. Hypotes Vi utgår ifrån att många ungdomar sällan har kännedom om egna talanger, intressen, begränsningar och kompromisser de kan tvingas göra i sitt val. Vi tror också att de får få tillfällen till att träna detta i skolan och i samtal med vägledare på grundskolan. Denna medvetenhet om sig själv gör att eleven lättare kan göra ett väl underbyggt gymnasieval. 20