Jag visste vad jag ville men

Transkript

1 Jag visste vad jag ville men gjorde omval Ann-Kristin Lindgren & Marina Tengvall Pedagogiska Institutionen Examensarbete 15 hp Studie och yrkesvägledarprogrammet (180 hp) Studie- och yrkesvägledning, påbyggnadskurs (60-90 hp) Vårterminen 2009 Handledare: Daniel Hailemariam Examinator: Fredrik Hertzberg English title: I knew what I wanted but I re-applied

2

3 Sammanfattning Vi som skrivit uppsatsen träffades i rollerna som praktikant respektive handledare på en grundskola. Tillsammans diskuterade vi studie- och yrkesorienteringsverksamheten inom grundskola med anledning av att gymnasieintagningarna runt om i landet signalerat att omval till gymnasiet ökat de senaste åren. Syftet med studien har varit att undersöka orsaker till elevers omval efter påbörjade studier på gymnasiet. Vi har använt oss av kvalitativ och kvantitativ metod. Vi gjorde en enkätundersökning med öppna och slutna frågor via telefon. Resultatet visar att det finns brister i arbetet vad gäller studie- och yrkesorienteringsverksamheten inom grundskolan. En del elever har gjort omval för att de inte kommit in på sitt första handsval. Det kan tyda på att omval är relaterade till elevens studieresultat. Andra för att de visste vad de ville och inte engagerade sig så mycket, vilket kan tyda på att de inte fick hjälp med att vidga perspektiv. En annan grupp väljer om på grund av vantrivsel, vilket kan peka på att gymnasieskolan inte lyckas tillmötesgå individens behov. Nyckelord Omval, Studie- och yrkesorientering i vid och snäv bemärkelse, studie- och yrkesvägledning, val, valkompetens och karriärvägar Abstract We who have written this essay originally met as trainee and instructor at a secondary school. We discussed the system of career counselling in secondary schools because of the increase in re-applications to the Swedish upper secondary school programmes in recent years. The purpose of this study was to look into the reasons for re- application after upper secondary school studies have started. We used qualitative and quantitative methods. We did a survey with open and closed questions over the telephone. The results show there are shortcomings within the career counselling system in compulsory school. Some students re- applied because they were not accepted into the programme of their first choice. This could imply that re-application is related to grades obtained by the student. Other students have re-applied because they knew what they wanted and didn t put too much energy into preparation. This could imply that they didn t get the help they needed to widen their perspective. Another group of students re-applied due to dissatisfaction within their current programme which could point to the fact that upper secondary school doesn t meet the needs of the individual. Keywords Re-application, Career counselling in wide and narrow perspective, study- and career counselling, choice, competence to make choice, career choice 3

4 1. Inledning Val av problemområde Förförståelse Syfte Bakgrund Anknytande forskningslitteratur Forskningsfrågor Avgränsningar Grundantagande, kunskapssyn Metod Forskningsmetod Uppläggning Urval Datainsamling Tillförlitlighet Bearbetning och analys av resultatdata Etiska ställningstaganden Resultat Analys Slutsatser Hur förbereds eleverna i skolan så att de kan göra ett väl underbyggt val Hur får eleverna information om de olika utbildningsalternativen Vilka orsaker är relaterade till individens egna förberedelser och anvarstagande för valet/omvalet Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Diskussion om framtiden Litteraturlista Referenslitteratur Bakgrundslitteratur Bilagor... 26

5 1. Inledning Gymnasieintagningarna runt om i landet signalerar att omval till gymnasiet har ökat markant de sista åren. Statistik från gymnasieintagningen i östra samverkansområdet inom Östergötland (Finspång, Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik) talar sitt tydliga språk. Läsåret 2007/2008 gjorde ca 500 elever omval. Enligt verksamma studie- och yrkesvägledare på de olika gymnasieskolorna finns även ett mörkertal av elever som byter mellan de nationella programmen inom skolan, om skolans organisation ger möjlighet till detta (muntlig kommunikation). Det påvisar att statistiken från gymnasieintagningen inte är fullständig. Fakta talar för att ett antal elever byter program inom sin skola under sitt första läsår vilket kan innebära förlängd studietid. Andra elever väljer att hoppa av nationellt program och går över i det individuella programmet för att senare påbörja ett nytt nationellt program. En tredje kategori elever går kvar sitt första läsår inom det program de kommit in på och gör omval till nästa läsår då de börjar om år ett igen. Under detta läsår 2008/2009 har till mars månad 341 ungdomar valt att hoppa av det program de påbörjat enligt gymnasiesekreteraren i östra samverkansområdet inom Östergötland (muntlig kommunikation). Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv borde frågan om orsak till att så många elever gör omval vara viktig. Varje gymnasieelev kostade i genomsnitt kronor år I Kvalitet i studieoch yrkesvägledning hela skolans ansvar (Skolverket, 2008) kan man läsa att i Sverige har denna fråga ännu inte lyfts ordentligt på den politiska agendan. Inom OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) och EU (European Union) lyfter man fram nya perspektiv inom vägledning utifrån frågor som är kopplade till ekonomisk tillväxt (a.a. sid. 24). Vi hoppas kunna öka förståelsen kring att studie- och yrkesorientering hänger samman med hur eleven lyckas i sina studieresultat. För att eleven skall kunna förverkliga sina studie- och karriärmål efter grundskolan bör kopplingen till elevens studieresultat göras mer synlig för denne redan från förskolan. Ett sätt är att ge barnen mer kunskap om sin personliga inlärningsprocess. En annan viktig del är att få träna beslutsfattande för att kunna utveckla valkompetens. Det skulle även utveckla individens självkännedom (Gottfredson, 1996) Universitetskansler Anders Flodström 2 skriver i SvD: Omkring 13 % av gymnasieeleverna väljer att byta program och andelen som byter under första månaden är ungefär lika stor på högskolan. För den enskilde kan ett felval och avhopp från en utbildning vara förödande för motivationen och självförtroendet. Dessutom växer studieskulden och livslönen riskera att minska. I värsta fall leder det till arbetslöshet aspx 2 1

6 Trondman (2001) har skrivit boken Varken ung eller vuxen. Där belyser han den situation som ungdomarna befinner sig i: I ett gott samhälle, där social rättvisa råder, ges alla barn och ungdomar livsvillkor som ger dem tillit till sig själva och till det samhälle i vilket de lever. De har alla rätt till villkor som möjliggör socialt produktiva val, val som leder till arbete och delaktighet i samhället. Så ser det inte ut i Sverige idag. Ungdomars egna nakna berättelser i Varken ung eller vuxen vittnar om det. Har ungdomarna svårt att välja? Betyder kompisarnas åsikter mycket i valsituationen? Har hemmet och skolan lotsat ungdomarna till att bli självständiga beslutstagare eller är dagens ungdomar vana vid att bli matade utan att behöva vara aktiva och göra något själva (Lovén, 2000). Kan det vara möjligt att minska omvalen om skolan utvecklar sitt arbete kring hela skolans ansvar när det gäller valprocessen till gymnasiet? Vi önskar att utifrån vår studie kunna ge förslag på förändringar för att höja kvalitén inom studie- och yrkesvägledningsverksamheten. När vi skriver om vägledning så beskriver vi den i termer av vid och snäv. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som respektive organisation/institution och land erbjuder individen som förberedelse för framtida val rörande studier, arbete och karriär. Vägledning i snäv bemärkelse är personlig vägledning, enskilt eller i grupp. Där en professionell vägledare hjälper individer att utifrån deras problemställningar lösa och hantera sina val av utbildning, arbete och livsform. Vägledning i stort är en process då individen utifrån sina olika behov behöver olika mycket hjälp. (Lindh, 1997) 1.1 Val av problemområde Undersökningar som skolverket har gjort visar att kvalitén i studie- och yrkesorientering är ojämn över landet (Skolverket, 2008). Vi vill inom vårt samverkansområde undersöka om eleverna får den information om alternativen de behöver och övrig valkompetens för att göra ett väl underbyggt val. Med valkompetens menar vi i denna studie att individen behöver kunskap om de olika valalternativen och förstå framtida konsekvenser av dessa. Individen behöver utveckla strategier, färdigheter och kunskaper för sitt beslutsfattande. För att klara detta bör individen ha kunskap om sig själv och sin förmåga s.k. god självkännedom. Vi undrar även vilken betydelse familjen har för individen i valsituationen. Vi som skriver uppsatsen lärde känna varandra i rollerna som praktikant respektive handledare. Under praktikperioden reflekterade vi tillsammans över elevernas situation inför valet till gymnasiet. Vi upplever att eleverna inom östra samverkansområdet har en relativt kort period att förbereda sig för valsituationen då skolans organisationsplan kring valet gör att elevernas valperiod sträcker sig från september till mitten av februari i årskurs 9. Dessutom finns en omvalsperiod inom östra samverkansområdet mellan 15 april till 1 maj som eleverna utnyttjar mer och mer enligt gymnasieintagningssekreteraren. Den här studien skall handla om orsakerna till omvalen i gymnasieskolan. För att tydligare kunna förstå orsakerna till omvalen har vi valt att ägna stor del av studien på valperioden i grundskolan. Det finns få exempel på väl fungerande studie- och yrkesorienteringsverksamheter inom skolan. Den största bristen finns inom grundskolan. Granskningen ger en bild av att eleverna inte får den studie- och yrkesvägledning de har rätt till (Skolverkets 2

7 kvalitetsgranskning, 2007). Vi saknar den röda tråden när det gäller grundskolans arbete kring studie- och yrkesorientering från tidigare år upp till årskurs 9. Orsaker till omvalen är en stor och viktig fråga inte minst med tanke på de kostnader det för med sig för den enskilde individen (Fransson & Lindh, 2004). För att kunna göra ett väl underbyggt val bör eleven bli varse de olika alternativen och ha tid att undersöka dem, samt ha en god självkännedom (Gottfredson, 1996). Kostnader kan också ses ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Universitetskansler Anders Flodström skriver i en artikel i SvD 3 att dålig studie- och yrkesvägledning kan vara direkt skadlig för Sveriges ekonomiska tillväxt. Han menar att det kommer bli svårare att rätta till felvalen i efterhand. Vi är benägna att hålla med honom och denna artikel gör att vi känner att vi undersöker ett viktigt område. Elevernas mognad och engagemang inför valet varierar. Väljer individen självständigt eller är trycket från kompisarna viktigare (Lindh, 1997). Vi som skriver uppsatsen har diskuterat betydelsen av vägledningssamtalen. Enligt skolverkets kvalitetsgranskning (2007) betonar man vikten av tillgång av studie- och yrkesvägledning. I kommunernas besparingstider kan vi se motsatsen då besparingarna även drabbar studie- och yrkesorienteringen. Ett ständigt föränderligt samhälle ställer krav på god beredskap för att möta såväl samhällets som individens krav på återkommande utbildning för ett livslångt lärande. Vägledning är viktig då individen ställs inför frivilliga och ofrivilliga brytpunkter (Sjöstrand, 1980). Genom att tydliggöra orsakerna till omval kan vi göra skolpersonal, skolledare, näringslivsrepresentanter och politiker medvetna om vilka konsekvenser omvalet får för individen och för samhället. Vi tror att det är en förutsättning för att höja kvalitén i studie- och yrkesorienteringen. 1.2 Förförståelse Under praktikperioden reflekterade vi tillsammans över elevernas situation inför valet till gymnasiet. Vi upplever att eleverna inom östra samverkansområdet har en relativt kort period att förbereda sig för valsituationen då skolans organisationsplan kring valet gör att elevernas valperiod sträcker sig från september till mitten av februari i årskurs 9. Vi tror inte att skolans studie- och yrkesorientering har förberett eleverna i tillräcklig utsträckning för att ungdomarna skall kunna göra ett väl underbyggt val. Vi undrar i vilken utsträckning andra professionella grupper förutom vägledarna, deltar aktivt i elevernas studie- och yrkesvalsprocess. I läroplanen (Lpo94) står att det är hela skolans ansvar att förbereda eleverna inför framtiden. Vi tror inte att grundskolans information om gymnasiet och de förberedande aktiviteterna räcker till och vi undrar om det är en av orsakerna till omval. Under de senaste åren har skolutbudet ökat kraftigt både gällande antalet skolor, antalet program samt inriktningar inom respektive program. Vi tycker att eleverna utsätts för en massiv marknadsföring där det krävs att individen kan sortera och kritiskt granska utbudet

8 Vi undrar också hur mycket familjens stöd eller brist på stöd påverkar eleverna när de skall göra sitt gymnasieval. Val och väljande är i vårt perspektiv en livslång process som inte endast berör yrkesvalet. Vi menar att val av yrke har starka socioekonomiska grunder. Yrkesval hör samman med faktorer som familj, fritid och deltagandet i samhället (Peavy, 2007) Vi tror att det finns flera olika orsaker som påverkar elevernas val och med vår studie vill vi få en ökad förståelse för omvalen. 1.3 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka orsaker till elevers omval efter påbörjade studier på gymnasiet. 2. Bakgrund Vi sökte på Google efter litteratur. Vi sökte på omval, felval, gymnasieval valmöjligheter till/i gymnasieskolan utan att ha någon stor framgång. Däremot var bibliotekarien i Finspångs bibliotek till stor hjälp och gav oss tips om lämplig litteratur. Vi sökte C-uppsatser på där hittade vi 37 uppsatser på sökorden studie- och yrkesvägledning. Vid sökordet omval kom 5 träffar varav 4 inte påträffats tidigare. I dessa uppsatser tittade vi i deras litteraturlistor och valde därefter ut nio intressanta källor. Vi sökte också litteratur från tidigare moment vid Stockholms Universitet och fann 4 böcker som verkar passa till uppsatsen. I rubrikerna 2.1 och 2.2 knyter vi an litteraturen till vår forskning. 2.1 Anknytande forskningslitteratur Stefan Lund har skrivit en doktorsavhandling som behandlar elevers valhandlingar och han beskriver det som att förr i tiden var yrkesvalen begränsade. Det var vanligt att yrken gick i arv i generationer. Människorna kunde lättare relatera sina yrkesval och utbildningsval till i förväg fastställda arbetsuppgifter (Lund, 2006). I början på 1900-talet började yrkesvägledning ta form i Sverige. Begreppet yrkesvägledning innebar då att unga människor fick hjälp med yrkesvalet. Behovet av vägledning växte och yrkesvalet blev mer sammanhängande med studievalet. Frank Parson (1909) ansåg bl.a. att det var tre faktorer som individer bör ta hänsyn till vid yrkesvalet. Dessa var tydlig kunskap om sig själv, kunskap om olika yrken och möjligheten att se sambandet mellan dessa båda. Inte förrän 1993 inrättades en yrkesexamen för studie- och yrkesvägledare. I tidigare läroplaner för grundskolan stod det om inslag i undervisningen som särskilt syftar till att ge eleverna förberedelse för framtida yrkesval och kunskaper om arbetslivet (Lgr80). I dagens skollag och i aktuella läroplaner finns studie- och yrkesvägledning som ett begrepp i verksamheten. Det skall vara en angelägenhet för hela skolan (Myndigheten för skolutvecklingen, 2008). Under talet gjordes en gymnasieutredning där målet var att få en mer sammanhållen gymnasieskola (Lgy 70). I början av 80 talet presenterades reformförslag som i viss mån utgör stommen i dagens gymnasieskola, en gymnasieskola för alla. Intentionerna till dagens gymnasieskola kan härledas så långt tillbaka som till 1960 talet: 4

9 Först när de praktiska utbildningsvägarna ger lika goda och med de teoretiska studierna likvärdiga möjligheter till fortsatt utbildning har förutsättningar skapats för ett i egentlig mening fritt val. Fritt i den betydelse att man verkligen vågar välja efter anlag och intresseinriktning i förvissning om att ha vägar öppna mot framtiden (SOU 1966:3 s.120) I det sammanhållna gymnasiet skulle inte social bakgrund och ekonomisk bakgrund vara styrande för elevernas utbildningsval. Istället var tanken att utbildningsvalen skulle styras av elevernas fallenhet, begåvning och intressen (SOU 1980:30). Under 1990 talets politiska reformer expanderade elevernas valfrihet. Politiska beslut tillät start av friskolor som ett mål i att höja kvalitén i gymnasieutbildning. De enskilda gymnasieskolorna anpassade sitt utbildningsutbud utifrån elevernas valfrihet. Med detta kom också en konkurrenssituation, individens val stod i centrum (Lund, 2006). Med elevernas ökade valmöjligheter krävs en väl fungerande och utvecklad vägledning. Studie- och yrkesorienteringen ska utgå från elevens individuella behov och vara objektiv. En viktig del i studie- och yrkesorienteringen är det professionella vägledningssamtalet där de tre olika faserna hjälper individerna genom att: Fas 1. Klargöra situationen ur klientens perspektiv. Fas 2. Vidga perspektiv. Sätta upp mål Fas 3. Göra en handlingsplan. Ge stöd för genomförandet. Utvärdera (Hägg & Kuoppa, 2007). För att kunna bedriva professionell vägledning anser vi att vägledaren skall ha studie- och vägledarutbildning. Till detta kan tilläggas att 64 % av vägledarna inom grundskolan var behöriga år 2005/2006 (Skolverket, 2007). Genom att skriva denna uppsats vill vi ge ökad förståelse kring omvalen och utifrån detta belysa orsakerna för att kunna utveckla studie- och yrkesorienteringen. Med studie- och yrkesorientering menas (Skolverket, 2009): Studie och yrkesorientering Undervisning Lärare Studie- och yrkesvägledare Vägledning Studie- och yrkesvägledare Lärare Information Studie- och yrkesvägledare Rektor Lärare För att få en ökad förståelse för hur elevernas valsituation har förändrats över tid har författarna läst dels doktorsavhandlingen av Lund (2006) och även utgått från Parsons (1909) teori. Från det historiska perspektivet som beskriver hur dåtidens ungdomar tog sig in på arbetsmarknaden till dagens ungdomar som lever i ett samhälle med allt fler valmöjligheter och krav på högre utbildningar. Dagens skola bör hålla en hög kvalité. Den skall ge eleverna underlag för att kunna välja fortsatt utbildning. Detta kräver gott samarbete mellan skolformerna som eleverna fortsätter till men också med arbetslivet och närsamhället i övrigt (Lpo94). 5

10 I Lpo94 står att läsa: Mål Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev - Inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, - få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och - få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall - Verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärandemiljö och - bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund. Läraren skall - Bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och - medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamheter och förankra den i det omgivande samhället Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, skall - Informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktning och därvid särskilt uppmärksamma möjligheterna för eleverna med funktionshinder samt - vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterade insatser. Förutom att skolan skall förbereda och vara stöd för eleven så finns det ytterligare viktiga faktorer att ta hänsyn till. Familjen har ofta ett stort inflytande på individen och många gånger står deras ord och synpunkter högre på individens skala än skolans värderingar. Bourdieu (1986) beskriver kulturellt och socialt kapital. Han menar att familjens värderingar och attityder formar barnet redan från födseln (a.a.). Om barnet växer upp och gör exempelvis en social klassresa kan det innebära att individen har svårt att känna sig hemma i någon av dessa två världar (Trondman, 1999). Grupptrycket, det vill säga kompisarnas tyckande och tänkande, är också viktigt för ungdomar som skall göra sina val i skolan. Det är en osäker tillvaro för många och det är lätt att följa kompisarna i deras spår istället för att följa sitt eget intresse och fallenhet. En orsak kan vara rädsla för att gruppen splittras i framtiden och individen hamnar utanför. Möten med olika individer kan ändra en tidigare förankrad uppfattning som individen har haft (Buber, 1994). T.ex. vid praktisk arbetsorientering (prao) får individen kanske för första gången kontakt med arbetsmarkanden och får många olika intryck av både yrket men också av möten med yrkesverksamma. 6

11 2.2 Forskningsfrågor Hur förbereds eleverna i skolan så att de kan göra ett väl underbyggt val? Hur får eleverna information om de olika utbildningsalternativen? Hur upplever eleverna sina egna förberedelser inför valet? 2.3 Avgränsningar Vi har avgränsat oss från orsaker som genusperspektiv. Det kan finnas intressanta kopplingar till detta men omfattningen av undersökningen blir då för stor. Vi har inte kartlagt vilka program eleven gjort omval mellan utan koncentrerat orsaken till omvalet. Vi har också valt bort elever som började det individuella programmet eller kom in på en PRIV-plats (programinriktat individuellt program). Anledningen till denna avgränsning var att vi ville belysa elevers omval mellan de nationella programmen. Dessutom avgränsade vi oss till att välja ut elever födda 1991 för att få en så homogen grupp som möjligt. Av bekvämlighetsskäl har vi valt att titta på vårt närområde. 2.4 Grundantagande, kunskapssyn Vårt grundantagande startade i reflektioner kring omval. Lovén (2000) ställer sig frågan om alla omval beror på det ökade utbudet och den hårdnande konkurrensen som resulterar i olika lockbeten. Enligt undersökning av skolverkets kvalitetsgranskning av studie- yrkesorientering (Skolverket, 2007) anser skolans personal att studie- och yrkesorientering är viktigt. Trots det visar det sig att studie- och yrkesorienteringen framstår som en bortglömd verksamhetsgren. Rektor har i stort överlämnat uppgiften till studie- och yrkesvägledaren att ensam ansvara för verksamheten (a.a.). 3. Metod 3.1 Forskningsmetod Vid insamlandet av data har vi använt oss både av kvantitativ och av kvalitativ metod (Backman, 2008). Vi valde att samla in data med hjälp av en enkät (bilaga 1). Insamlingen av data gjordes via telefon där ungdomarna fick lyssna på frågor och svarsalternativ medan vi antecknade deras svar. Vissa frågor var standardiserade, dvs. hade fastställda svarsalternativ. För att få del av varje ungdoms egen historia använde vi oss av några öppna frågor. Med öppna frågor menar vi frågor som inte går att svara ja eller nej på. Enligt May (2001) blir bortfallet mindre vid en direkt kontakt och vi kunde även förklara ev. oklarheter för ungdomarna. 3.2 Uppläggning Gymnasieintagningen i östra samverkansområdet i Östergötland (E-län) tog fram statistik över omval de senaste åren så att vi kunde se förändringar över tid. De tog även fram personuppgifter 7

12 för läsåret 2007/2008. Vi plockade slumpmässigt 43 elever födda 1991 som under sitt första läsår gjort omval. Vi skickade missivbrev (bilaga 2) där ungdomarna tillfrågades om att delta i undersökningen. Veckan efter började vi ringa samtliga. 3.3 Urval Urvalsgruppen är gymnasieelever som gjorde omval i årskurs 1 under läsåret 2007/2008. Vi har vänt oss till elever som studerar inom östra samverkansområdet (Finspång, Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik). Statistiken visar att ca 530 elever gjort någon form av val under år ett på gymnasieskolan. Vid närmare granskning av statistiken visar det sig att även elever som gör inriktningsval, går individuella programmet och PRIV-elever finns representerade i denna grupp. När vi hade valt bort dessa elever återstod 123 stycken som gjort omval. Därefter valde vi bort 38 elever som börjat ett år tidigare eller ett år senare så att vi fick kvar de elever som var födda Anledningen till det urvalet var att vi ville få en så jämn åldersgrupp som möjligt. Efter denna sortering återstod 85 elever. För att få en jämn fördelning av elever som gjort omval från respektive kommun plockade vi ut hälften av eleverna i varje kommun. Vilket resulterade i 30 elever från Norrköping, 3 från Finspång, 5 från Söderköping och 5 från Valdemarsvik. Det slumpmässiga urvalet gick till så att vi tog varannan aktuell elev ur intagningskansliets register. Vi skickade missivbrev (bilaga 2) till 43 elever. 3 av dessa returnerades med adressaten okänd. 3.4 Datainsamling Vi ringde hem till ungdomarna på kvällstid och följde upp den tidigare förfrågan via missivbrev. 1 avbröt intervjun, 4 ville inte delta, 4 var oanträffbara, 1 var bortrest och 1 valde vi bort efter intervjun pga. att den personen gjort ett inriktningsval och ej omval. De ungdomar som ville delta svarade på frågorna i enkäten med hjälp av oss via telefon. Samtalen varierade i tid ca minuter. För att bemöta ungdomarna på ett så lika sätt som möjligt skrev vi ett manus till enkäten innan vi påbörjade insamlingen. Eventuella olikheter beskriver vi under metoddiskussion. 3.5 Tillförlitlighet En försöksgrupp fick först besvara enkäten. Några oklarheter upptäcktes och justerades. För att nå så hög reliabilitet som möjligt kontaktade vi personer där omvalet skett under första läsåret. Detta för att de skall ha sitt val i åk 9 samt sitt omval på gymnasiet i så färskt minne som möjligt. Vi försökte göra enkätfrågorna så tydliga och detaljerade som möjligt för att få tillförlitliga svar och hög validitet. För att få så utförliga svar som möjligt valde vi att ha en dialog med avlämnaren via telefon. Detta för att öka reliabiliteten. 3.6 Bearbetning och analys av resultatdata Råmaterialet har bearbetats och sammanställts för att göra det mer hanterbart och lättläst. Redovisningen är presenterad i diagram och staplar där antalet elever som angivit respektive 8

13 svar visas fullt ut. Under varje diagram/stapel presenteras i löpande text de flesta svarsresultaten i procent. 3.7 Etiska ställningstaganden Vid utskicket av missivbrevet (bilaga 2) och vid telefonsamtalet till samtliga elever upplyste vi om de forskningsetiska principerna dvs. att det var frivilligt att delta och att de fick bryta när de ville. Samt att de medverkande i vår undersökning anonymiseras i resultatpresentationen. Vi informerade även om att samtliga enkäter förstörs efter avslutat examination. Vi har utgått från Vetenskapsrådets skrift Forskningsetiska principer, inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002). 4. Resultat Nedan redovisas de svar som eleverna gav vid undersökningen. 29 elever har deltagit i undersökningen. I diagram och staplar presenteras antal elever som angivit svarsalternativen. I den löpande texten presenteras svarsalternativen i procent. 1. Eleverna fick information om de olika utbildningsalternativen på följande sätt 93 % angav att det fått information av vägledaren. 72 % fick information via skolbesök. 62 % har angivit gymnasiemässa som ett sätt att få information. 59 % har uppgett lärare och 55 % har uppgivit kompisar. 9

14 2. Elevernas upplevelse av hur de kunde ta till sig och förstå information från de olika utbildningsanordnarna. 28 av 29 elever svarade. 79 % upplevde att de kunnat ta till sig och förstå informationen medan 21 % haft svårt att ta till sig informationen. 3. De sex elever (se diagram fråga 2) som haft svårt att ta till sig informationen har uppgett att de önskat få information på följande sätt 83 % önskade att utbildningsanordnare skulle besöka deras grundskola. 50 % önskade göra skolbesök/pröva på tillfällen. Ytterligare 50 % ville ha mer information av studie- och yrkesvägledaren. 50 % efterfrågade mer vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledare och 16 % önskade mer information av lärare. 10

15 4. Eleverna upplevde tidsperioden för valet på följande sätt Majoriteten av eleverna, 90 % upplevde tidsperioden spännande och 86 % som intressant. Samtidigt som 65 % tyckte den var stressande så tyckte 62 % att det var en tillfredställande period och 52 % tyckte tidsperioden var rolig. 5. Elevernas upplevelse av om tiden räckte till 79 % upplevde att tiden räckte till och 21 % tyckte att den inte räckte 11

16 5a. De tjugotre elever som upplevde att tiden räckte berättade följande 65 % bekräftade att tiden räckte. 22 % sa att de inte haft behov av tidsperioden eftersom de redan från början visste vad de ville. 13 % sa att de inte velat ha mer tid men upplevde valet svårt. 5b. De sex elever som upplevde att tiden inte räckte till berättade följande 50 % av eleverna ville ha mer tid och hade velat få mer information tidigare. 17 % sa sig vara för sent ute och 33 % kände sig stressade och var upptagna av vad andra tyckte och tänkte. 6. Elevernas engagemang under valperioden. Skalfråga 1= lite och 10 = mycket 17 % ansåg sitt engagemang vara under 5 på skalan medan 83 % ansåg sitt engagemang vara 5 eller högre på skalan. 6a. Elevernas förklaring till sitt engagemang 3 % placerade sig på skala 2 och orsak var ovilja och omotivation att söka gymnasiet. 10 % la sig på medel, skala 5 med förklaring att det gick på öppet hus, diskuterat hemma och tagit eget ansvar. På skala 7 placerade sig 31 % med motiveringar som t.ex. att ha haft behov av att skaffa sig mer kunskap eller att de tagit del av informationen men kunde ha gjort mer. 3 % placerade sig på skala 10 med motiveringen att ha undersökt val av yrke och vad man vill göra i vuxenlivet. 12

17 7. Personer som påverkat mest i valprocessen Föräldrar 28 %, kompisar 28 % och studie- och yrkesvägledare 21 % utgjorde den största påverkan. 8. Dessa personer påverkade på följande sätt Samtliga förutom i ett fall upplevde att föräldrarna var stöttande i valprocessen. I det avvikande fallet var föräldern den som bestämde elevens val mot dennes vilja. När det gäller kompisarnas påverkan så har majoriteten berättat att de gjort sitt gymnasieval efter överenskommelse med kompisarna för att de inte ville splittra den sociala tryggheten. Andra påverkansfaktorer har varit äldre kompisars erfarenhet av gymnasiet. I ett enskilt fall har elev upplevt sig bli mer osäker efter samtal med kompisarna. Studieoch yrkesvägledaren har uppgetts vara en person som ger bra och tydlig information och som agerat uppmuntrande. Två elever har dock upplevt det som om vägledaren bara sett till betyg och utifrån det föreslagit program som passat. 9. Eleven valde program utifrån följande faktorer 45 % av eleverna visste vad de ville gå för program med utgångspunkt från personliga intressen sedan tidigare i livet. 38 % hade någon form av strategi för sitt val som att jämföra de olika alternativen och göra sitt val utifrån det. Resterande elever var osäkra på hur det kommit fram till sitt beslut. Några få uppgav familjen som den som styrde valet. 13

18 10. Antal som kom in på sitt första handsval? 72 % av eleverna kom in på sitt första handsval medan 28 % kom in på sitt andra hands val eller lägre rangordnat val. 11. Eleverna visste följande om programmet de sökte 69 % av eleverna anser sig ha vetat målet/syftet med programmet de valde. 59 % visste att de valt ett studieförberedande program. 55 % tycker sig veta vilka kurser programmet innehöll. 38 % ansåg sig veta på vilket sätt undervisningen skulle bedrivas. 14

19 12. Skolan hjälpte eleven med detta inför gymnasievalet 93 % av eleverna har haft prao i årskurs nio. 90 % har haft vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledare och 86 % har fått information om gymnasieskolorna och de olika programmen. 52 % uppger att de fått information om arbetsliv och arbetsmarknad. Lika många uppger att de gjort skolbesök. 28 % har enskilt eller i grupp fått arbeta med frågor kring arbete och yrkesliv. 15

20 13. Dessa aktiviteter upplevde eleverna hjälpte dem mest 76 % upplevde att studie- och yrkesvägledningssamtalen hjälpt dem mest. 72 % tycker att informationen om gymnasieskolan och de olika programmen var till hjälp. 45 % upplevde att prao hjälpt dem och lika många upplevde att skolbesök var till hjälp. 14. Orsaker till omval som eleverna ger 38 % av eleverna säger att omvalet berodde på att de valt fel program. 17 % anger vantrivsel som orsak. 14 % säger att programmet inte levde upp till elevens förväntningar. 7 % upptäckte nya intressen. 7 % uppger att programmet de valt var för svårt. 7 % uppger sig varit skoltrötta och resterande tre elever, 10 % har angivit omotivation vid valet i årskurs nio, inte kunnat fatta ett beslut i årskurs nio och en fysisk skada som orsak till omval. 16

21 15. Elever som hade enskilt samtal med studie- och yrkesvägledare i årskurs 9 83 % av eleverna har haft enskilt samtal med studie- och yrkesvägledare i årskurs nio. 14 % har inte haft samtal och detta har berott på att de istället fått gruppinformation och haft mentorsamtal. Och 3 % kom inte ihåg. 16. Studie- och yrkesvägledarens betydelse i valsituationen för de elever som haft samtal i årskurs nio 46 % har upplevt vägledaren som betydelsefull, 46 % har upplevt vägledaren som mindre betydelsefull och 8 % har uppgett ingen betydelse alls. 17

22 17. Elever som hade enskilt samtal med studie- och yrkesvägledare inför omvalet 69 % har haft enskilt samtal med studie- och yrkesvägledare. 31 % uppger att de inte har haft samtal med studie- och yrkesvägledare. 18. Studie- och yrkesvägledarens betydelse i valsituationen för de tjugo elever som haft samtal vid omvalet 70 % upplevde vägledaren som betydelsefull i valsituationen och 30 % som mindre betydelsefull. 18

23 5. ANALYS När vi tittat närmare på hur skolans aktiviteter har hjälpt eleverna visar det sig att de områden som vägledaren vanligtvis ansvarar för är de aktiviteter som eleverna angivet hjälpt dem mest. Tittar man närmare på stapeldiagram 12 och diagram 13 blir detta tydligt. Vi tolkar det som att vägledaren har en central roll i skolans studie- och yrkesorienteringsverksamhet med sin specifika kompetens om yrken, utbildningar och karriärvägar. Medan övriga studie- och yrkesorienterade aktiviteter som hela skolan ansvarar för visar sig ha mycket mindre omfattning enligt eleverna i vår undersökning. Då menar vi t.ex. aktiviteter som information om arbetsliv och arbetsmarknaden (diagram 13). Eleverna bör få referensramar utanför skolan. Buber (1994) beskriver vikten av möten med olika individer för att få nya infallsvinklar och kunna utvecklas. Möten med människor som har erfarenhet av olika yrken ger eleverna nya referensramar och en inblick i vuxenvärlden som vi anser är viktiga att få. I dagens skola sker detta via Prao och eventuella arbetsplatsbesök. Enligt vår undersökning har 93 % av eleverna haft Prao. Genom våra elever på grundskolan vet vi att praon är uppskattad men för och efterarbetet fungerar mycket bristfälligt enligt Kvalitetsgranskning i studie- och yrkesorientering inom grundskolan (Skolverket, 2007). Tyvärr är det så att Prao-verksamheten i stort är den enskilde vägledarens angelägenhet inom den region vi undersökt (muntlig kommunikation). Även när det gäller arbetet kring praon önskar vi att det mer självklart skulle vara hela skolans angelägenhet. Vi önskar att det inte bara är genom prao eleverna skall få kontakt med arbetslivet. I vår undersökning visar det sig att 48 % gjort arbetsplatsbesök. Det tyder på att skolan inte kontinuerligt jobbar för att ge eleverna omvärldskunskap. Vi anser att ungdomarna har svårt att välja bland de olika utbildningsvägarna inom gymnasieskolan. Läsåret -99/-00 fanns det ca 940 studievägar i jämförelse med läsåret -08/-09 då de är ca Med studievägar menas då nationella program, inriktningar och specialutformade program. Utöver detta tillkommer alla olika lokala profiler som skolorna ute i landet erbjuder 4. I vår undersökning visar det sig att 38 % av eleverna tyckte sig ha valstrategier och 45 % visste vad de ville (resultat nr. 9). 72 % av eleverna kom in på sitt förstahands val (diagram 10). Eleverna uppger att de haft god kännedom om målet och syftet med det program de valt. Likaså har de haft en god uppfattning om vilka kurser programmet innehöll (diagram 11). Men har sedan inte trivts eller varit tillfreds med programmet och därför gjort omval. Individen behöver utveckla strategier, färdigheter och kunskaper för sitt beslutsfattande (Lovén, 2000). För att klara detta bör individen ha kunskap om sig själv och sin förmåga s.k. valkompetens och vi undrar om skolan satsar på aktiviteter som främjar individen inom dessa områden. Enligt universitetskanslern Anders Flodström 5 kan felval bli förödande för individen. Han säger dessutom att rätt person skall hamna på rätt plats i livet och få chansen att tillvarata hela sin potential. Redan i vägledningens begynnelse beskrev Parson (1909) behovet hos individen att kunna matcha sin kunskap, sina intressen och sätta det i ett yrkessammanhang. I 4 kumentation.4.25f5fc ec9bb7ffe

24 budgetpropositionen för 2007 betonar regeringen vikten av att anställa utbildade studie- och yrkesvägledare 6. De skriver att i en tid då arbets- och studiemöjligheterna blir alltmer omfattande och komplexa har studie- och yrkesvägledaren en betydelsefull uppgift att vägleda eleverna rätt. Enligt skolverket (2007) var andelen utbildade vägledare inom kommunala grundskolor läsåret 2005/ %. Vi anser att det är viktigt att verksamma studie- och yrkesvägledare är utbildade och att de får den tid till fortbildning som de behöver. Yttre faktorer som skolbesök, gymnasiemässa och skolanordnare som besökte grundskolan vidgar elevernas perspektiv (Hägg & Kuoppa, 1997). Eleverna i vår undersökning minns de besöken och kan härleda till detta senare i enkäten (diagram 1 och 13). Mer än hälften av eleverna tog inte till sig information via tidskrifter och reklam trots att de flesta utbildningsanordnare lägger mycket pengar på sådant material. 52 % av eleverna har alltså valt att inte ta del av det material som skickats hem till dem eller som de fått via skolor. Vi undrar om det är så att eleverna väljer muntlig information i stället för att läsa sig till kunskap om de olika alternativen. Lovén (2000) menar att eleverna blir serverade all information och instruerade till vad de skall göra. Vi undrar om eleverna inte får möjlighet att lära sig ta egna initiativ och därför inte söker egen information om gymnasiet i så stor utsträckning. 45 % av eleverna har fått information av föräldrar. Att det är mindre än hälften kan bero på att det är svårt för föräldrarna att orientera sig i dagens gymnasieskola med dess ökade utbud. Eleverna upplever föräldrarna och kompisarna som de som påverkat dem mest inför valet till gymnasiet. Trondman (2001) skriver om det tragiska gapet mellan personligt upplevda viljestrukturer och faktiska möjlighetsstrukturer där den ena vägens logik, utbildningsvägarnas möjligheter och begränsningar krockar med ungdomarnas understödjande fritids- och kulturmönster. Samtliga som uppgett att kompisarna påverkat dem mest gjorde val tillsammans. De ville inte separera från varandra. Eleverna väljer program för att hamna i en viss gruppsammansättning det handlar om vi och dom, där den egna gruppen representerar det önskvärda. (Lund, 2006). Gemensamt för elever som inte har kunnat ta till sig och förstå all information är att de vill ha mer kontakt med blivande utbildningsanordnare och av vägledning både i vid och snäv bemärkelse (diagram 3). Trots att majoriteten uppger att de kunde ta till sig och förstå all information har samtliga gjort ett omval. Vi undrar om dessa elever skulle ha behövt mer studieoch yrkesorienteringen. Sjöstrand (1980) beskriver hur individer hamnar i frivilliga och ofrivilliga situationer i livet då man lämnar det invanda och går till det okända. När grundskoleeleverna skall göra valet till gymnasieskolan befinner de sig i en sådan situation. Eleverna pendlar mellan det positiva och det negativa inför det okända. Av eleverna i vår enkät uppger 90 % tidsperioden som spännande vilket kan ses i både positiv och negativ bemärkelse. 65 % uppger att det var en stressande period. För att ta ett beslut (ett väl underbyggt) behöver individen genomgå en process där all information skall sorteras och känslan införlivas (Lovén, 2000). Nära hälften av de tillfrågade ungdomarna upplevde inte valperioden som tillfredsställande. Utifrån ungdomarnas upplevelser undrar vi om det inte kan beläggas att de inte får den tid och den hjälp de skulle ha behövt för att kunna komma fram till ett beslut

25 Ungdomarna befinner sig i olika mognadsstadier. Elevernas egna värderingar och självskattning har varit subjektiva då de själva värderat sitt engagemang (stapeldiagram 6). Både i deras tidsuppfattning inför valet och då de har värderat det egna engagemanget. De flesta har skattat sig högt vad gäller eget engagemang och anser sig ha tagit egna initiativ. En elev skattade sig på högsta nivån och var också den enda som har nämnt sammanhanget Val av yrke, Vad man ville göra i vuxenlivet. Vi anser att den starkaste drivkraften i en individs liv är de socioekonomiska förutsättningarna. För en professionell vägledare är alltid individperspektivet viktigt. En elev berättade att pappan bestämde vilket program hon skulle välja mot hennes vilja och intresse. Att tvinga någon att göra ett för dem felaktigt val kan få konsekvenser senare i livet av att inte inneha samma kapital som den övriga familjen förväntar sig (Bourdieu, 1986). Vi menar att individens val kan få framtida sociala konsekvenser. Det visade sig i vår undersökning att orsakerna till omval var fler än vi trodde (resultat nr.14). Elever gjorde omval för att de inte trivdes med programmet, skolan eller klassen. Vi tycker att detta visar hur komplex varje enskild individs livssituation är. Varje enskild elev är en berättelse i sig. För den professionelle vägledaren är samtalet ett av de viktigaste verktygen. Lindh (1997) skriver att vägledning som process inte förekommer idag i stor utsträckning därför att vägledarna i genomsnitt har ca 30 minuter per elev. Eleverna i årskurs 9 har bedömt samtalen med vägledaren, både som betydelsefulla och mindre betydelsefulla, för några få ingen betydelse alls. Tidsaspekten tror vi har en viktig betydelse för hur betydelsefullt de ansett samtalet/samtalen vara. Eleverna som gjort ett omval tror vi har ett igenkännande i valprocessen. De har också i större utsträckning uppgivet att de upplevt samtalet/samtalen som betydelsefulla. Det visar sig dock att färre elever haft enskilt samtal med vägledare vid omvalet. Flera elever har fått träffa rektor eller mentor/lärare i omvalssituationen vilket kan tyckas märkligt enligt oss. Vi tror att få rektorer och lärare har kännedom om vägledarens profession och därför själva tar hand om elevärenden som omval. Det behövs utförligare systematiska studier för att mer säkert kunna uttala sig om vilket stöd, vilka kunskaper och erfarenheter olika ungdomar tycker de är i behov av för att kunna orientera sig och fatta beslut i skilda valsituationer (Fransson & Lindh, 2004). 21

26 6. Slutsatser Syftet med denna studie är att undersöka orsaker till elevers omval efter påbörjade studier på gymnasiet. Nedan besvaras våra forskningsfrågor 6.1 Hur förbereds eleverna i skolan så att de kan göra ett väl underbyggt val? I vår undersökning har vi sett att eleverna förberedde sig på följande sätt inför gymnasievalet. De har upplevt att studie- och yrkesorienterande aktiviteter som vägledningssamtal, information om gymnasieskolan och de olika programmen hjälpt dem mest. Eleverna ansåg sig få tillräckligt med tid för att göra ett bra val. Inför gymnasievalet ansåg de sig veta målet/syftet med det program de skulle studera på gymnasiet. 83 % av eleverna hade samtal med vägledaren i årskurs % av eleverna upplevde samtalet betydelsefullt, 46 % mindre betydelsefullt och 8 % att det inte hade någon betydelse alls. Det kan verka som om de var förberedda för att göra ett väl underbyggt val. Trots detta har samtliga gjort ett omval. Vi tror att det beror på att eleverna inte får den studie- och yrkesorientering som de har rätt till. I förlängningen begränsar det elevernas möjligheter att skaffa sig tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna göra ett väl underbyggt val av utbildning, och i förlängningen fullfölja den. Arbetet med skola-arbetsliv visar sig inte fungera i undervisningen på ett tillfredsställande sätt (Skolverket, 2007). 6.2 Hur får eleverna information om de olika utbildningsalternativen? De flesta eleverna har fått information om de olika utbildningsalternativen via vägledaren, skolbesök och genom gymnasiemässa. Därefter kommer lärare, kompisar, tidsskrifter/reklam och föräldrar. Genom att komma ut i arbetslivet skall eleven få information som kan härleda till olika utbildningsalternativ. 93 % av eleverna har deltagit i Prao som vi tror vidgar perspektiv om yrke och arbetsliv. I samband med praoperioden arbetar eleven med förberedelser och uppföljning. Skolverkets granskning visar att lärarna i liten utsträckning använder elevernas erfarenheter från arbetslivet i undervisningen (Skolverket, 2007). I vår studie visar det sig att eleverna i liten utsträckning anser sig fått information om arbetsliv och arbetsmarknad. Den mest betydelsefulla informationen om de olika utbildningsalternativen står vägledaren för enligt eleverna i vår studie. 22

27 6.3 Hur upplever eleverna sina egna förberedelser inför valet? De flesta eleverna upplevde valperioden som spännande och intressant men flera elever uttryckte också oro (Sjöstrand, 1980). På en skalfråga mellan 1-10 fick eleverna skatta sitt engagemang. 83 % av eleverna uppskattade sig vara mellan 5-10 på skalan. Dessa elever upplevde sig vara engagerade under valperioden. Eleverna uppgav föräldrar och kompisar som de som starkast påverkade dem i valprocessen. 38 % hade någon form av strategi för sitt val. Samtliga elever gjorde omval och orsakerna visade sig variera. 38 % valde fel program. 17 % uppgav att de inte trivdes. 14 % säger att programmet inte levde upp till förväntningarna. 7 % fick nya intressen. Ytterligare 7 % upplevde att programmet var för svårt. 7 % var skoltrötta och 10 % upplevde sig vara omotiverade vid valet. Inför omvalet hade färre elever vägledningssamtal än i årskurs 9 men majoriteten av dessa upplevde vägledningssamtalet mer betydelsefullt än i grundskolan. Vi tror att samtliga elever i vår undersökning hade behövt mer studie- och yrkesorientering som t.ex. omvärldskunskap och hjälp med att vidga sina perspektiv. Det visar sig i vår undersökning att 28 % inte kom in på sitt första handsval. Det innebär att elevernas studieresultat kan kopplas som en orsak till omval. 7. DISKUSSION 7.1 Resultatdiskussion Omvalen i gymnasieskolan har ökat med de senaste åren. Detta för med sig konsekvenser både för individen och för samhället. I vår studie har vi undersökt olika orsaker till omval. Vi har funnit att ungdomar inte är en homogen grupp. Det har visat sig att vi fått tjugonio olika historier där vissa har påmint om varandra. Trots att eleverna ansåg sig göra väl underbyggda val har samtliga gjort omval. Vi fick uppfattningen att många ungdomar visar en självsäkerhet som inte stämmer när verkligheten kommer i fatt dem, rörande sitt val och förväntningarna av innehållet i det valda gymnasieprogrammet. Vår undersökning visar att de är omedvetna om vad de skulle behövt veta för att göra ett väl underbyggt val. Vi har fått fram flera olika orsaker till omval. Dessa orsaker gör att samtliga elever får ett extra år i gymnasiet vilket innebär exempelvis att de når yrkeslivet senare till både en individkostnad och samhällskostnad. Därför tycker vi att all personal i skolan skall samarbeta mer. Eleverna måste få studie och yrkesorientering mycket tidigare i skolan för att vara mer förberedda till att göra ett väl underbyggt val i årskurs nio och på så sätt slippa att läsa ett extra år. Flera elever tyckte att vägledningssamtalen i årskurs nio var mindre betydelsefulla. Vi tror, att det är först när eleverna har förberett sig genom att ha omvärldskunskap och god självkännedom, som vi kan nå en god kvalité i vägledningssamtalen. Föräldrar och kompisar nämns av eleverna som viktiga personer i flera sammanhang rörande valet. Våra forskningsfrågor svarade inte ordentligt på betydelsen av familj och grupptryck. Vår undersökning visar att föräldrarnas påverkan betyder mycket. Kan skolan involvera föräldrarna i studie- och yrkesorienteringen mer än vad de gör idag? Vi tycker också att föräldrarna behöver få mer kunskap om vad studie- och yrkesvägledning är. En jämförelse kan göras som t.ex. när 23

28 ungdomarna skall ta körkort så krävs att föräldrarna går en utbildning. När det däremot gäller ungdomars val till gymnasiestudier så finns inga krav på kunskapsinhämtning för att kunna hjälpa sina barn att göra sitt val. I vår studie kan vi se att många ungdomar gör kompisval. Om våra ungdomar får kunskap i skolan om sin egen inlärningsprocess, och god självkännedom tror vi att de så kallade kompisvalen skulle minska. 7.2 Metoddiskussion Vi använde oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. Vi lät en liten grupp elever pröva enkäten för att se om den var lätt att förstå. Vi missade dock att låta dem bedöma om frågorna kunde uppfattas som värderingsfrågor. T ex. fråga 2, då vi frågade om de kunde ta till sig och förstå all information från de olika utbildningsanordnarna. Fler elever än vad vi trodde svarade ja på den frågan och vi undrar om vi fått samma svar om vi ställt frågan annorlunda. Tillvägagångssättet för datainsamlandet var att ringa och tillsammans med ungdomarna fylla i enkäten, vilket fungerade bra. Valet av metod grundar sig på att eleverna bor på olika orter. Av bekvämlighetsskäl valde vi därför telefonkontakt. Vi tror att bortfallet blev mindre för att vi tog personlig kontakt. Många svar som vi fick väckte nya frågor som vi inte kunde ställa eftersom vi höll oss till en förtryckt enkät. Urvalet var elever födda Vi valde den gruppen för att de hunnit landa efter sitt omval och fått distans till det. I efterhand tror vi att det hade varit bättre med elever födda 1992 som precis gjort sitt omval. Vi kan inte vara säkra på att eleverna födda 1991 minns och håller isär vad som gjordes i årskurs 9 och i gymnasiet. Den litteratur vi valde ut för vår studie har gett oss djupare kunskap i sociologi, det svenska utbildningssystemets framväxt och rådande regelverk. Men tyngdpunkten av vår litteratur har varit inom vägledningsområdet. 7.3 Diskussion om framtiden Det är anmärkningsvärt att våra politiker inte uppmärksammat betydelsen av en väl utvecklad studie- och yrkesorienteringsverksamhet inom de obligatoriska skolformerna. Det är lika viktigt i förlängningen med en väl fungerande studie- och karriärvägledningsverksamhet i perspektiv av det livslånga lärandet. Hur kan vi skapa plattformar för ett bättre samarbete mellan skolaarbetsliv? Hur kan de olika skolformerna öka sitt samarbete för att underlätta för individen att skapa realistiska studie- och yrkesval? Vi tycker att skolan behöver öppna fönstren mot omvärlden och låta näringslivet och andra aktörer så som representanter från offentliga sektorn och andra organisationer delta i undervisning. Då skulle inlärningsprocessen bli mer verklighetsanknuten. Vår önskan är att pilotskolor skulle starta där man systematiskt planerar och genomför en väl fungerande studie- och yrkesvägledningsverksamhet. Där studie- och yrkesorienteringsverksamheten genomsyrar allt arbete. Pilotskolorna skulle sedan utvärderas för att kunna påvisa skillnader. Skillnader såsom t.ex. i elevers kunskap om omvärlden, självbild och valkompetens. Detta sätt att forska i den dagliga verksamheten tror vi skulle kunna synliggöra de goda exemplen. Idag finns det skolor som profilerar sig t.ex. inom idrott, musik och nu startas även elitskolor. Varför inte skolor som profilerar sig inom vägledningsområdet? 24